Arbetsplan för Östlyckeskolan Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Östlyckeskolan Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Genom vår Nulägesanalys har följande utvecklingsområden för läsåret 14/15 tagits fram: Studiero (Måldokument, se bilaga 1) Elevers bemötande av varandra (Måldokument, se bilaga 3) Kamrat- och självbedömning (Måldokument, se bilaga 4) Pojkars och flickors betyg (Måldokument, se bilaga 5) Elevers inflytande över arbetssätt och redovisningsformer ska öka (Måldokument, se bilaga 6) Andelen elever med godkända betyg ska öka (Måldokument, se bilaga 2) Flickors åsikter ska respekteras i lika hög grad som pojkars (se bilaga 3) Så här arbetar vi på Östlyckeskolan för att eleverna ska nå sina mål Normer och värden Så här arbetar vi Skolan bedriver ett ständigt arbete för att främja trivsel, lust att lära, samarbete, gemenskap och en positiv anda. Som exempel kan nämnas: Gemensamma aulasamlingar varje vecka Bl a kabaré, Lights in Alingsås, hockey- och fotbollsträning som elevens val Ett flertal olika rastaktiviteter i korridoren och utomhus Personal i korridorer och matsal Elevcafé Varje läsår vid skolstart presenteras skolans ordningsregler. Innehållet tydliggörs för eleverna. Delar av vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling gås igenom i samtliga klasser samt skickas hem till vårdnadshavare.

Elever ur vår Måbra-grupp, som har till uppgift att på olika sätt främja likabehandling, är varje år med och reviderar vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kurator och rastpersonal besöker i början av läsåret samtliga klasser för att informera om i första hand nätmobbning, dess allvar och konsekvenser. Måbra-gruppen tar fram diskussionsunderlag till klasserna rörande kränkningar och diskriminering. Utvecklingsområden läsår 14/15 I år arbetar vi särskilt med hur eleverna bemöter varandra, att flickors åsikter ska respekteras i lika hög grad som pojkars och med arbetsron i klassrummen. Se plan mot diskriminering och kränkande behandling samt bilaga 1 och 3. Så här kvalitetssäkrar vi processen Målen i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i slutet av höstterminen. Eleverna besvarar då en enkät som är sammansatt av Måbra-gruppen, och som kartlägger hur långt vi nått i förhållande till våra mål. Resultaten av GR-enkäten analyseras och ligger till grund för nya målformuleringar och fortsatt arbete. Vid varje läsårs slut genomför vi en egen enkätundersökning med frågor som bl a rör normer och värden. Resultaten följs upp på samma sätt som GR-enkäten. Rektors besök i klassrummen (Rundan) är ingen avgörande faktor när det gäller att säkerställa arbetet med normer och värden. Möjligen kan en analys av klassrumsklimatet göras, men den säkerställer inte det långsiktiga arbetet. Kunskaper, utveckling och lärande Så här arbetar vi Vår övertygelse är att elevernas trygghet och trivsel är en förutsättning för att de ska tillgodogöra sig kunskap. Vi satsar därför mycket på god tillsyn, lustfyllda aktiviteter, ett öppet klimat och ett positivt förhållningssätt gentemot våra elever. Studier visar att elever når framgång i sitt skolarbete om de får möjlighet att lära sig att bedöma och värdera sitt eget arbete och lärande (20130919, www.bedomningforlarande.se). Vi är övertygade om att en utveckling i den riktningen är nödvändig. Årliga aktiviteter, utöver schemalagd undervisning Minst ett tematiskt arbete per termin och klass. Lagdagar för att eleverna ska lära känna varandra och känna sig trygga i sin grupp. Tematiskt arbete om havet i åk 8 där en exkursion till Styrsö ingår. Film-vecka Open App, ett yrkeslivsförberedande arbete för åk 8 och 9 Träning i dans för alla elever i åk 9. Avslutningsfest med dans på Lekhuset på Nääs.

Utvecklingsområden läsår 14/15 Våra utvecklingsområden det här läsåret är att öka elevers lust att lära, samt att de tränas i att kunna bedöma sig själva och sina kamrater. Vi tror att ökad kunskap i självbedömning och kamratrespons kan bidra till att öka elevernas lust att lära. Hur vi arbetar i år finns att läsa i bilaga 4. Vi har observerat att pojkars och flickors slutbetyg skiljer sig åt. Pojkar har i större omfattning de lägre betygen och flickorna når i allmänhet oftare de högre betygen. Vi kommer under läsåret att aktualisera denna fråga (se bilaga 5). I år har vi dessutom som mål att andelen elever med godkända betyg ska öka jämfört med tidigare år. Vi satsar därför på att alla lärare i matematik ska delta i matematiklyftet. Vi lägger också fokus på en ämnesspecifik begreppsträning. Den kopplas till läsförståelsestrategier och till studiehandledning för elever med annat modersmål an svenska (se bilaga 2). Så här kvalitetssäkrar vi processen En kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker genom: skriftliga och muntliga prov och andra redovisningar utvecklingssamtal minst en gång per termin, vid behov oftare. Nationella prov i åk 6 och 9 läsförståelsetest för alla elever i början av åk 6, med uppföljning analys av betygsstatistik individuella utvecklingsplaner och i särskilda fall åtgärdsprogram att information om elevens utveckling presenteras för elever, föräldrar och lärare i Unikum, som är en webbaserad lärplattform kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivå Barns och elevers ansvar och inflytande Så här arbetar vi Eleverna involveras i beslut om den fysiska och den sociala miljön genom medverkan i klassråd och elevråd. Eleverna har ofta möjlighet att välja arbetssätt och redovisningsform. Vi erbjuder läxhjälp där eleverna efter skoldagens slut har möjlighet att göra läxor och övrigt skolarbete med hjälp av personal Caféverksamheten sköts i huvudsak av eleverna Under lektionstid tränas eleverna i att fatta och följa demokratiska beslut. Eleverna tränas i att bedöma sina egna och kamraters prestationer (se Kunskaper, utveckling och lärande). Metakunskap om sitt eget lärande tror vi kan öka elevers motivation samt ge lust att lära nytt. Utvecklingsområden läsår 14/15 Elevers medverkan i planeringen av undervisningen, t ex arbetssätt och redovisningsformer, bör ökas enligt vår Nulägesanalys. Elevernas möjlighet till påverkan av undervisningens innehåll är, som vi ser det, mycket begränsad pga våra styrdokument. Våra tidsramar tillåter inte att områden utöver det centrala innehållet i

kursplanerna behandlas. Därför blir elevernas inflytande mycket begränsat. I den mån eleverna genom individuella val kan påverka innehållet i undervisningen ges också den möjligheten, men eleverna kanske inte alltid är medvetna om det. Det som de däremot kan påverka, är arbetssätt och redovisningsformer. Hur vi särskilt kommer att arbeta med att öka elevernas påverkan av undervisningen framgår av bilaga 6. Så här kvalitetssäkrar vi processen I slutet av varje läsår genomförs i åk 8 en central enkätundersökning, utarbetad av Göteborgsregionen. Dessutom genomför vi en egen enkätundersökning med samtliga årskurser som handlar om normer, värden, ansvar och inflytande. Dessa sammanställs och analyseras i vår Nulägesanalys. Lust att lära Så här arbetar vi Se hur vi arbetar med detta under rubrikerna Normer och värden, Kunskaper, utveckling och lärande samt Ansvar och inflytande. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi kvalitetssäkrar genom att analysera svaren på frågor i GR-enkät som handlar om elevers lust att lära. Arbete med barn i behov av särskilt stöd Så här arbetar vi I de fall läraren misstänker att en elev inte kommer att nå uppsatta mål upprättas en individuell utvecklingsplan där anpassningar i undervisningen beskrivs, såsom anpassningar av material och alternativa redovisningsformer. Även studiehandledning på modersmålet kan komma i fråga. I vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd är inkluderingstanken rådande. Vi försöker på olika sätt ge kompensatoriskt stöd till elever med särskilda behov. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga, anmäls enligt kommunens handlingsplan, ärendet till rektor, som avgör om utredning ska göras och om åtgärdsprogram ska upprättas (se Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd). Nedan följer exempel på hur vi arbetar för att upptäcka och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vid mottagande av nya klasser sker en överlämning mellan specialpedagoger på respektive skolor Information från specialpedagoger till arbetslagen Veckovisa möten mellan skolledning, elevhälsa och pedagoger Elever med diagnos inom autismspektrat har möjlighet att få sin undervisning i speciellt anpassad miljö. Enskilda pedagoger eller specialpedagoger genomför diagnoser och/eller kartläggningar, t ex lästester och matematiktester Förstärkt lärarresurs i vissa ämnen, framför allt i matematik. Vi erbjuder läxhjälp efter skoltid vid ett par tillfällen i veckan Elever i behov av undervisning i SvA erbjuds detta både som alternativ till svenska och till b-språksundervisning. Modersmålsundervisning anordnas till enligt skollagen berättigade elever.

Studiehandledning erbjuds i följande språk: somaliska, dari, farsi, arabiska, kurdiska, romani, franska och polska. Elevvårdskonferenser Så här kvalitetssäkrar vi processen Se ovan samt Elevhälsoplan för Östlyckeskolan. Samverkan Så här arbetar vi I början på läsåret inbjuder skolan till föräldramöten för samtliga årskurser Information om arbetet i klasserna sker via Unikum. Där informeras också om schema och schemabrytande aktiviteter. Skolan har en hemsida som uppdateras minst en gång per termin. Där kan man få allmän information om skolan. På föräldramötet väljs representanter till enhetsrådet, som träffas en gång per termin Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin Vid skolans Öppna hus i november bjuds blivande elever och deras föräldrar in tillsammans med nuvarande elever och föräldrar Elever i årskurs 5 som tillhör vårt upptagningsområde bjuds in att under en förmiddag besöka vår verksamhet Lärare och specialpedagoger besöker avlämnande skolor och deras klasser. Informationsutbyte sker. Överlämning mellan avlämnande och mottagande lärare sker i juni Information till föräldrar om gymnasievalet i oktober Elever får utförlig information om gymnasievalet i november Möjlighet till individuell studievägledning Överlämning av elever i behov av särskilt stöd sker i maj Under våren i åk 8 och under hösten i åk 9 sker ett utbyte med utvalda arbetsplatser i närsamhället. Arbetet kallas för Open App och har utarbetats av högstadieskolorna i samarbete med näringsliv, kommunala förvaltningar, Västra Götalandsregionen och statliga myndigheter. Så här kvalitetssäkrar vi processen Samverkan skolan-hem utvärderas genom GR-enkät och följs upp i arbetsplanen Open App utvärderas av elever och representanter för arbetsplatser efter varje omgång

Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/frtidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Taktisk agenda * En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. * Vi använder begreppet Måldokument i stället för Taktisk agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Taktisk agenda Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret

Årsplan Augusti September Oktober November December Ordningsregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling delas ut och diskuteras. Hemsidan uppdateras Föräldramöten Arbetsplan revideras Open App åk 9 Öppet hus Utvärdering av mål i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Januari Veckor med Skolans val/elevens val Februari Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas Mars Open App åk 8 April Maj Juni GR-enkät och vår egen enkätundersökning genomförs Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras Nulägesanalys (innehållande analys av betyg, närvaro mm) upprättas

Bilagor Bilaga 1: Måldokument Studiero Bilaga 2: Måldokument Godkända betyg Bilaga 3: Måldokument Elevers bemötande av varandra Bilaga 4: Måldokument Kamrat- och självbedömning Bilag 5: Måldokument Pojkars och flickors betyg Bilag 6: Måldokument Elevers delaktighet

Bilaga 1 Måldokument Studiero Mål ur läroplan och/eller kursplaner: 14/12/03 Övergripande mål (kap. 1och 2): Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, Konkretiserade mål: Elever ska uppleva studiero på lektionerna. Arbetssätt: Vi strävar efter att skapa ett trivsamt klassrumsklimat där goda relationer råder. Vi har tydliga rutiner och presenterar lektionens mål och innehåll för eleverna. Individuella anpassningar av material kan bidra till en god arbetsmiljö, liksom visst elevinflytande. Eleverna har fasta placeringar i klassrummet, för att skapa trygghet. Platserna byts kontinuerligt, för att eleverna ska lära känna sina klasskamrater och träna samarbete med olika personer. Vi ger positiv förstärkning. Vi förmedlar att det är elevens ansvar att komma i tid och ha med sig rätt material. Tekniken (datorer) ska vara ett arbetsredskap. Vi måste hjälpa eleverna att förstå det. Vi diskuterar studiero med eleverna och hjälper dem förstå vikten av den. Individuella samtal hålls med elever där så behövs och kontakt med hemmen tas. Utvärdering: Kontinuerlig utvärdering vid lektionsslut och på IUP-tid. En gemensam enkel utvärdering vid terminsslut. I GR-enkät i slutet av läsåret och med hjälp av vår egen enkät.

Bilaga 2 Måldokument Andelen elever med godkända betyg ska öka Mål ur läroplan och/eller kursplaner: 14/12/03 Övergripande mål (kap. 1och 2): Konkretiserade mål: Alla elever ska nå minst betyget E i samtliga ämnen Arbetssätt: Matematiklyftet, fortbildning för samtliga matematiklärare där syftet är att öka elevernas förståelse för matematik. Samplanering i alla ämnen för att underlätta stödinsatser till elever som inte har svenska som modersmål. Begreppsträning inom framför allt SO och NO och samarbete med förberedelseklassen. Läsning på schemat och större fokus på läsförståelsestrategier. Utvärdering: Betyg

Bilaga 3 Måldokument Elevers bemötande av varandra 14/12/03 Mål ur läroplan och/eller kursplaner: Ämnets syfte: Centralt innehåll: Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska respektera andra människors egenvärde och kunna leva sig in i och förstå andra människors situation. Konkretiserade mål: Ingen elev ska utsättas för kommentarer eller handlingar som han eller hon inte mår bra av. Arbetssätt: Hur ska jag/vi nå målen? Vilka åtgärder ska vidtas? Hur ska undervisningen se ut? Elevers inflytande? Individanpassning? Lektioner eller samtal om vad kränkande behandling är och att det finns många som tar illa vid sig av det som skämtas om och det som sägs utan eftertanke. Detta ska ske regelbundet. Vi ska också föreslå bra filmer att visa och diskutera. Vi ska göra eleverna uppmärksamma på resultatet av enkätundersökningarna. Må bra-gruppen har föreslagit att vi ska fortsätta med strukturerade diskussionsövningar som hela skolan gör samtidigt. Samtalen kan bl a handla om de frågor som behöver uppmärksammas utifrån enkätundersökningarna. I år ska vi t ex prata om hur flickors åsikter respekteras. Utvärdering: Hur ska måluppfyllelsen bedömas? Vad ska bedömas? Enkätfrågor i december som handlar om i vilken grad elever tagit illa upp av kommentarer från nära vänner, andra elever och från personal.

Bilaga 4 Måldokument: Självbedömning och kamratrespons Mål ur läroplan och/eller kursplaner: 14/12/03 Övergripande mål (kap. 1och 2): Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Konkretiserat mål: Självbedömning och kamratrespons ska ska ske regelbundet i alla ämnen. Arbetssätt: Eleverna delar med sig av sina texter, idéer, tankar och åsikter. De läser varandras arbeten, ger beröm, processkriver och bedömer arbeten i grupp utifrån kunskapskraven. I matematiken jämför elever sina egna lösningar med lösningar på olika nivåer. Eleverna får också skatta sin egen förmåga inom olika områden med hjälp av en skattningsmatris. Både i praktisk-estetiska och teoretiska ämnen arbetar eleverna processinriktat. Efter ett arbetsområde utvärderar eleverna enskilt eller i grupp, skriftligt eller muntligt. Vi använder mallar eller andra stödstrukturer, t ex exit tickets (innan eleverna går ut från lektionen besvarar de en fråga skriftligt och lämnar ifrån sig lappen). Digitalt används Socrative och Answer garden. Kamratrespons praktiseras varsamt t ex utifrån two stars and a wish. Utvärdering: Utvärdering sker en gång per termin på ämneskonferens.

Bilaga 5 Måldokument Pojkars och flickors betyg 14/12/03 Mål ur läroplan och/eller kursplaner: Ämnets syfte: Centralt innehåll: Övergripande mål (kap. 1och 2): Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Konkretiserade mål: Skillnaden mellan pojkars och flickors betyg ska minska. Arbetssätt: Utifrån aktuell statistik, ska lärarna i ämnesgrupper diskutera sina resultat och komma med förslag på åtgärder för att minska skillnaderna i pojkars och flickors betyg. Utvärdering: Betygsstatistik

Bilaga 6 Måldokument Elevers medverkan i undervisningen Mål ur läroplan och/eller kursplaner: 14/12/03 Övergripande mål (kap. 1och 2): successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, Konkretiserade mål: Elevernas delaktighet och medverkan i undervisningen ska öka. Arbetssätt: Utvärdering: Både när det gäller undervisningens innehåll och hur vi arbetar, blir vår uppgift att medvetandegöra hos eleverna vad de faktiskt kan påverka, vad de redan får påverka och vad mer som skulle kunna vara möjligt att påverka. Ett helt klassråd ska avsättas för det här, då eleverna får lista vad de kommer fram till. Detta sammanställs sedan och redovisas för eleverna. Åtgärder för att öka elevernas delaktighet vidtas.