Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 mars-juni ÖNNERÖDSSKOLAN åk 4-9 Grundskola / Grundsärskola
Enhetens utvecklingsarbete kring prioriterade mål Ny gemensam riktning: Våra värdeord som grund för vårt arbete: Tillsammans, tillit, mod. Prioriterade mål 2017/2018 Utveckla det aktiva och medvetna elevhälsoarbetet på individ- arbetslags- och skolnivå. Ökad delaktighet och ökat inflytande. Ämnesutveckling - en enskild lärare kan vara kompetent men blir professionell tillsammans med andra. Måluppfyllelse /Resultat Utveckla det aktiva och medvetna elevhälsoarbetet på individ- arbetslags och skolnivå. Skolans elevhälsoplan är väl känd i personalgruppen. Vi har ett bra samarbete med Lunnaskolan i samband med övergånngen mellan åk 3 och 4. Elevhälsoteamen på skolorna samverkar och har träffats fem gånger under läsåret. Vi har utvecklat EH-S med gemensam effektiv och tillgänglig dokumentation i PMO för elevhälsans personal. Vissa inloggningsproblem kvarstår för någon men ska vara löst inför höstterminen 2018. Löpande återkoppling sker till mentorer och arbetslag med uppföljning av insatser via utsedd kontaktperson inom elevälsoteamet. Vi har inte lyckats avsätta tid för att förbereda och planera in främjande och förebyggande frågeställningar/områden att diskutera i samband med våra möten i den utsträckning vi önskat. Vi har utvecklat EH-A under året. Schemalagda möten tillsammans med arbetslagen samt flera observationer i klasserna har ökat förståelsen för elevhälsan och dess arbete. Några arbetslag hade hjälp och stöttning av elevhälsan på vissa lektioner i början av terminen för att främja struktur, tydlighet och trygghet. De var med och observerade och kom med feedback vilket kändes meningsfullt, menar lärarna. En bra kommunikation mellan samtliga professioner bidrar till snabbare och bättre resultat. Vi har utvecklat den specialpedagogiska kompetensen på arbetslags- och lärarnivå genom specialpedagogiska lyftet. I samband med att förstelärare slutat på skolan tappade vi handledarskapet i några grupper och därmed fart i grupperna. Även olika
elevärenden påverkade så att vissa deltagare prioriterade annat arbete vid några tillfällen. Kunskapen om relationell lärmiljö upplever vi ändå ha utvecklats generellt. Strategier och nya sätt används för att differentiera undervisningen, i försök att nå fler elever och upprätthålla en relativt hög meritvärdesnivå. Efter våra utbildningsinsatser och pedagogiska samtal på PEM (t.ex. Helena Wallberg) och kompetensutvecklingsdagar upplever vi en fortsatt kollegial diskussion kring inkludering och pedagogernas undervisningspraktik. En viss saknad av ämnesutveckling finns i arbetsgruppen då fokus legat mycket på NPF och specialpedagogik under läsåret. Ökad delaktighet och ökat inflytande Skolans resultat i GR s brukarenkäter visar att eleverna i både åk 9 och åk 6 upplever minskat inflytande och delaktighet än för två år sedan och de äldre eleverna har, inte helt oväntat, lägre värden än de yngre. Vi ligger under både kommunens och GR s värden, vilket kan tyckas anmärkningsvärt när vi haft det som ett prioriterat mål. Tittar vi på värden för stimulans och utmaningar hamnar vi betydligt högre. I våra egna utvärderingar med perosnalen menar flera att de märker tydligt när eleverna får vara vara delaktiga i val av ämne/ område att det blir mer meningsfullt, mer motiverande och de blir mer engagerade i sitt skolarbete. Här behöver vi tänka vidare. På fritidsklubben känner många elever sig mera delaktiga. Det såg vi i den enkät vi genomförde på höstterminen. En av frågorna som ställdes var: Delaktighet - Känner du att du får vara med och påverka eller bestämma på fritidsklubben? Där svarade 62,5 % Ja, 26,6 % vet inte och 10,9% svarade nej. Vi har sett ett större engagemang i gemensamma frågor och i våra råd. Lärarna beskriver att i år har årskurserna haft mera regelbundna klassråd där eleverna fått göra sina röster hörda. Eleverna har också efterfrågat det mer än tidigare. Vi har haft en tydlig mall (från elevrådet) att följa på skolan och vi har pratat mycket om vad elevinflytande är och eleverna förstår i allt högre grad vad det innebär, menar lärarna. I åk 8 har man skapat ett enhetsråd där representanter från varje klass har möten regelbundet med representanter av lärare från arbetslaget. Här får eleverna chans att ta upp sådant som berör arbetet på enheten och vad de tycker att lärarna behöver göra. Elevrådet med representanter från alla klasser har haft kontinuerliga träffar under året enligt ett fastställt schema men styrelsemöten, arbetsgrupper och elevråd var fjärde vecka. Eleverna i grundsärskolan behöver stöd för att kunna delta i elevrådsarbetet. Detta har inte alltid varit med i tankarna och vi behöver lyfta upp det under nästa år. I arbetgrupperna har representanterna delat upp sig för att arbeta aktivt med olika frågor och rapporterat till elevrådets styrelse. Något arbetslag beskriver en saknad av återkoppling från elevrådet när beslut tas. Punkter som eleverna lyft i klassråd som
gäller lokaler, schema har de inte fått återkoppling tillbaka på i den utsträckning de önskat. Som stöd för elevdemokratiarbetet har varje arbetslag haft en representant. Många idéer fanns från gruppen från början och representation från alla arbetslag. Efterhand flyttades flera personer av olika anledningar till andra grupper vilket gjorde det svårare att genomföra alla våra idéer. Ibland gick dessutom lång tid mellan träffarna i de skolgemensamma grupperna vilket sinkade arbetet. Ämnesutveckling - en enskild lärare kan vara kompetent men blir professionell tillsammans med andra. Vi har haft fokus på specialpedagagogik genom arbetslagsutveckling i Skolverkets modul för specialpedagogik under stor del av läsåret. Det arbetet leddes av förstelärare, specialpedagog och speciallärare och hade syftet att göra gemensamma lärdomar utifrån olika undevisningsstuationer för lärare som undervisar samma elever. Inte så mycket tid har ägnats åt styrda ämnesutvecklingskonferenser från ledningshåll under året men flera lärare har själva hittat möjligheter att samarbeta. Vi ser att att uppdragsmedvetenheten ökat genom allt det kollegiala lärande som skett. Lärare beskriver att samarbetet med andra lärare hjälper till hur man kan tänka kring upplägg, utvärdering, respons och metoder. De tycker det är nödvändigt och berikande att diskutera, sambedöma och ta hjälp av varandra i dessa frågor. Möten med kollegor från andra skolor i kommunen (på t.ex. PEM) har också gett ytterligare utbyte av ideer, inspiration och lösningar. Vi ser också en trötthet i arbetslagen att arbeta så koncentrerat med skolverkets moduler: läslyft, matemayiklyft, specialpedagogiklyft etc. Det finns en saknad att stanna upp och implementera det vi lärt under de senaste åren och att få tid att fördjupa sig ämnesmässigt och fokusera på mera skolgemensamma frågor. Vi önskade se en högre måluppfyllelse utifrån ökad uppdragsmedvetenhet i arbetslagen, men att jämföra olika årskullar blir inte rättvist eftersom individerna är olika. Vi kan dock med glädje konstatera att skolans resultat är fortsatt relativt höga. Genomsnittligt meritvärde för elever i åk 9 landade på 237,8 (exkl. språkval).
2013 2014 2015 2016 2017 2018 217,2 241,3 244,9 229,4 249,7 247,3 Meritvärde slutbetyg åk 9; inkl. språkval, 17 betyg Analys av resultat Vi bygger vår ananlys på Brukarenkäter, arbetslagsenkäter, trivselenäter, närvaro i verksamheten, föräldrasamtal, personliga reflektioner, olika möten - allt för att få en så bred bild som möjligt. Vi ser att eleverna är trygga och trivs i sin skola och det tänker vi beror mycket på personalens inställning till sina elever och ett medvetet organisatoriskt arbete att få transparans och tydlighet i verksamheten.
Vi ser att pedagogerna har varit aktiva i vårt modularbete under året och kommentarerna visar att mycket har aktivt använts i praktiken. Många uttrycker att de pratar om eleverna på ett annat sätt, att se hur andra har arbetat har öppnat deras ögon för vad de själva kan förändra/utveckla. Samarbetet i lagen har på det sättet utvecklats. Det vi ser är att man önskar mer tid för ämnet, och vi läser även ur kommentarerna att man frikopplar ämnet från verksamheten. Kommentarerna visar att man har utvecklats även i sina ämnen men att detta inte är synliggjort. Att identifiera detta och påvisa sammanhangen är något vi måste jobba med framöver. Vi ser även en negativ trend i elevernas delaktighet och inflytande och detta ställer vi oss något fundersamma över. Enkäterna visar att eleverna anser att de har fått mindre att säga till om och att deras inflytande inte är högt. Samtidigt visar enkäterna att det finns en tydligare struktur än tidigare på hur elevdemokratiarbetet ska gå till, elevrådet är i väldigt hög grad inblandade och klassråden har fungerat väl, men återkopplingen mellan elevråd och klasserna kan förbättras. Vidare upplever pedagogerna att de talar om elevinflytande på ett tydligare sätt, de upplever att eleverna vet vad det innebär på en högre nivå än tidigare och eleverna upplever att strukturen kring elevdemokrati är tydligare. Så, vad ligger bakom resultatet?! På vetenskaplig grund kan vi inte sia om detta men vi kan fråga oss om enkätens utformning kan påverka. Vi kan fundera över om tiden för enkäten har påverkat. Vi kan även fundera kring det faktum att i samma stund medvetandet kring rättigheter och möjligheter ökas och utvecklas, inser man även hur mycket man inte kan på verka (på grund av ekonomi, lagar, organisation mm.). Detta skulle kunna vara en förklaring och det skulle i så fall betyda något positivt. Även detta måste vi arbeta vidare med under nästa läsår och eftersom det är ett valår passar det extra bra. Ett mål för läsåret var att tydliggöra EHS roll i verksamheten. Detta har vi aktivt arbetat med under året och enkäterna visar att pedagogerna har en tydligare bild av elevhälsoteamets arbete och hur man kan nyttja dem i sin verksamhet. Vi ser att EHS är tidstyngda av åtgärder i nuläget och att tiden till att förebygga är begränsad. Detta är ett långsiktigt arbete som vi ser att vi organisatoriskt tydligt har påbörjat och kommer att arbeta vidare med under kommande läsår. Organisationen för EHS kommer att förändras och vem som gör vad kommer att bli tydligare. Arbetslagsorganisationen kommer att förändras gemom tydliga samordnare som får en större roll och EHS kommer systematiskt att befinna sig i arbetslagets arbete på ett tydligare sätt.
Identifierade utvecklingfsbehov läsåret 2018-19 Vi behöver fortsätta att utveckla elevhälsans delaktighet grundskolan och grundsärskolans för att hitta bra vägar till att EHS och pedagoger ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande i relation till de nationella målen samt dokumentera detta arbete. Vi kommer därför att fortsätta att utveckla organisationen kring EHS-EHA i den dagliga verksamheten och hur de ska vara tydliga i arbetslagen. Arbetet med elevdemokrati och elevinflytande. Kommentar från skolinspektionen var att vi behöver bli mer konkreta och tydliga i arbetet med grundsärskolan. För att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och för att har vi planerat ett arbete med att ta fram fokusområden för den samlade elevhälsan mot de olika klasserna. Detta arbete kommer vi att fortsätta med kommande läsår. Vi ser en ökad kollegial diskussion kring inkludering och pedagogernas undervisningspraktik, vilket är positivt. Det vi tycker oss se, och som också bekräftas av specialpedagog/speciallärare är att vi behöver arbeta vidare med att stärka personalens ledarskap och tillsammans på skolan utveckla arbetssätt och lärmiljöer vidare som leder till en skola som är mer inkluderande. I början av augusti 2018 Hasse Melin, Anders Uvebrant och Katarina Lange rektorer Önnerödsskolan