Slutrapport genomförande

Sid 1 (12) Projektnamn MAGIC Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1413461783902] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Östergötlands Idrottsförbund har tidigare arbetat med arbetsmarknadsprojekt och vi har haft förmånen att kunna göra det som pärlbandprojekt. Vi har vidareutvecklat det som varit bra i ett projekt, tagit bort det som inte varit lika bra och ersatt med nya idéer. På det sättet har vi nu kommit fram till projekt MAGIC. Ett projekt som vänt sig särskilt till personer med funktionsnedsättning och personer med utomnordisk bakgrund som varit långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Vårt motto är Det finns ett arbete för ALLA! och de orden har också fått prägla vår projektidé och vårt arbete. Vi är helt övertygade om att det finns ett arbete för alla, det gäller bara att hitta det. I MAGIC var det 55% av våra 301 deltagare som nådde ända fram och faktiskt fick ett arbete med hjälp av projektet. Det känns väldigt bra att dessa 166 personer fick ett arbete men det känns inte lika bra att 135 personer inte fick det. Visionen är såklart att alla våra deltagare ska få ett arbete genom idrottens projekt. Våra deltagare har varit mellan 21-64 år, kvinnor och män, många med lång arbetslöshet eller sjukskrivning bakom sig och ofta en tung social ryggsäck, men de har något gemensamt, och det är att de alla sökt till MAGIC, de har alla haft viljan att förändra sin situation. Vårt synsätt och vår ingång i projektet var därför att arbeta utifrån varje individs egna unika förutsättningar. Att ge varje individ den stöttning som han/hon behövde bäst i olika lägen. Konkret har det inneburit att vi haft många individuella samtal, gjort individuella handlingsplaner med mål och delmål, skapat individuella praktikplatser utifrån varje persons egna behov och även givit individuell stöttning under hela praktikperioden. Allt detta har vi gjort under ett gemensamt tak som vi kallat för grupputveckling. Våra deltagare har haft en oerhört viktig grupptillhörighet samtidigt som de fått individuell stöttning utifrån sina egna behov. En ekvation som vi faktiskt fått att gå ihop i de allra flesta fall. Drygt 37% av våra deltagare hade en nedsatt arbetsförmåga som var diagnostiserad av läkare men vår bedömning är att ytterligare 30-40% av deltagarna hade en dold funktionsnedsättning, och det är också den som ofta är anledningen till att man inte fått ett arbete eller klarat av att behålla ett arbete. När deltagaren, efter en intervju, blivit antagen till MAGIC så sker en period av grupputveckling, jobbsökaraktiviteter, föreläsningar och utbildningar, studiebesök och provapå aktiviteter. Eftersom vi är övertygade om att den som rör på sig och blir lite mer fysiskt aktiv också mår bättre så har alla våra deltagare också fått prova på en mängd olika aktiviteter. Efter 2-3 veckor med gruppdagar varje dag så börjar praktikperioden. Vi matchar varje deltagare med den praktikplats som vi bedömer ger bäst förutsättningar för deltagaren att nå sitt mål. Det kan ibland vara arbete som är målet, en annan gång att få prova nya arbetsuppgifter inom en ny bransch. Vi följer med ut till praktikplatsen och introducerar deltagaren hos handledaren. Därefter är deltagaren på praktikplatsen fyra dagar varje vecka. Den femte dagen är en gruppdag. Eftersom gruppen genom grupputvecklingsarbetet blivit så sammansvetsade så blir dessa gruppdagar mycket viktiga för deltagarna. Kontinuerligt under praktikperioden har vi trepartssamtal med deltagaren, handledaren och projektledaren. Allt för att i ett tidigt skede kunna förändra eller förbättra rutiner om det skulle behövas. Många av våra deltagare skulle aldrig få ett arbete genom att skicka in en

Sid 2 (12) ansökan utan deras största möjlighet att få ett arbete är genom en praktik där de får möjlighet att visa vad de går för. När deltagaren slutar i projektet så skriver projektledaren en uppföljning för deltagaren. Uppföljningen tjänar också som diskussionsunderlag för ett avslutande samtal mellan projektledare och deltagare. Därefter skickas uppföljningen vidare till Af. Syftet med det är att deltagaren inte ska behöva börja om igen på Af, utan handläggaren ska se att det finns en plan för deltagaren och se vad som fungerat bra och vad som ev fungerat mindre bra. Det ska då leda till att deltagaren kommer vidare mot sitt mål lite enklare än om ingen uppföljning hade lämnats över. Deltagarna har givit projekt MAGIC ett betyg på 4,4 på en 5-gradig skala och det känns väldigt roligt. De tyder på att de uppskattat sin tid i MAGIC och tycker att projektet givit dem något med sig på sin väg framåt mot ett nytt jobb. Dessutom har vi fått väldigt många fina kommentarer, både i Linköpings Universitets utvärdering och i de egna omdömen som deltagare skickat till oss. Vi vill att idrottens projekt ska vara något extra, något deltagaren för alltid kommer ihåg som något positivt och det känns som de flesta av våra deltagare upplevt det så. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet skulle bidra till att skapa nya arbetssätt som i sin tur skulle stötta långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna på sin väg tillbaka till arbetsmarknaden. Vi visste att det fanns särskilda behov hos personer med funktionsnedsättning och personer med utomnordisk bakgrund att få stöttning på sin väg tillbaka så det var en av anledningarna till att vi valde att vända oss särskilt till just de målgrupperna. Vår ambition var verkligen att göra skillnad för våra målgrupper, vår ambition var att vara det där speciella projektet som verkligen betydde något särskilt för deltagarna. Vi har konstaterat att projektledarna är projektets viktigaste resurs och verkligen en förutsättning för ett lyckat projekt. Man måste ha en bred kompetens inom flera olika områden, man ska vara engagerad och kunna sprida det engagemanget till fler, man ska brinna för sitt uppdrag. Vi pratar ofta om eldsjälar och som projektledare i den här typen av projekt behövs riktiga eldsjälar. Vi har också konstaterat vikten av att kunna ge individuell stöttning till personer med särskilda behov. Det inte något som är önskvärt utan det är en förutsättning för att dessa personer ska få jobb. Många av våra deltagare skulle aldrig få ett arbete utan den stöttningen. Att komma in via praktik är deras enda möjlighet att få ett arbete, men ordet praktik är för många väldigt negativt laddat och innebär direkt en mental spärr. I många fall går det att informera och förklara värdet av praktik för deltagarna men det tar tid och resurser. Kanske borde det kallas för något annat? En arbetsgivare kallade det för utbildning istället för praktik då det till och med för denne var negativt laddat.

Sid 3 (12) Vi har tyvärr inte haft så många deltagare med utomnordisk bakgrund som vi önskat. De har funnits med i urvalet från Arbetsförmedlingen, de har deltagit vid våra informationsträffar men vi har haft väldigt få som lämnat intresseanmälan till deltagande. Vi har tagit till oss av det och försökt att analysera vad det beror på och kommit fram till att det framförallt beror på att praktik är inget för mig, jag vill ha ett jobb, eftersom det är de signalerna vi fått. I framtiden kanske vi måste ge informationen på ett annat sätt eller förklara ännu tydligare vad praktik faktiskt kan leda till. På individnivå har projektet fått ett bra genomslag med mycket nöjda deltagare generellt och många deltagare som fått arbete. Ungefär lika många personer med registrerad funktionsnedsättning som utan funktionsnedsättning har fått arbete vilket också känns bra. Vår bedömning är att deltagare som varit med i MAGIC har generellt sett varit nöjda med verksamheten och tycker att den har varit ett stöd för dem på sin väg tillbaka till arbete. På organisationsnivå har MAGIC bidragit till att vi fått ett mer öppet och tillåtande klimat eftersom grupperna haft mycket aktiviteter och utbildningar i idrottens lokaler runt om i länet. Det har också blivit väldigt tydligt för all vår personal att idrotten bidrar med en samhällsinsats på fler områden än bara på själva idrottsarenan, och det är definitivt ett stort mervärde. Även idrottsledare och förtroendevalda runt om i länet har uppmärksammat projektet eftersom vi informerat i bl.a externa nyhetsbrev. Även andra idrottsdistrikt runt om i landet har vänt sig till oss och frågat mer i samband med att vi informerat om MAGIC vid olika tillfällen, vilket medfört att vår organisation fått mycket positiv respons utifrån. På strukturnivå har MAGIC resulterat i att det skapats ett intresse i regionen för att tillsammans arbeta vidare med den här typen av samhällsengagemang och vidareutveckla det vi lärt oss av MAGIC. Vi har en idé som syftar till att hitta alternativa anställningsformer inom ideell sektor, och vi har en spännande tanke runt hur detta skulle kunna lösas. Om vi kan genomföra det så skulle det verkligen leda till en strukturförändring inom ideell sektor och framförallt inom idrotten. Hela den idén kommer ur erfarenheterna från MAGIC. Dock har det inte under projekttiden kunnat noteras några tydliga förändringar på strukturnivå utan det blir först nu efter projektets slut. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projekt MAGIC har varit att vara ett stöd för personer som varit långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa på sin väg tillbaka till arbete. Vi har särskilt vänt oss till personer med funktionsnedsättning och personer med utomnordisk bakgrund, men vi har även haft många deltagare som inte känner igen sig i de två målgrupperna. Målen för MAGIC har varit att 100% av deltagarna ska känna att de fått bättre självförtroende 50% ska komma vidare i arbete eller studier 100% av långtidsarbetslösa deltagare ska känna att de blivit duktigare på att söka jobb 100% av långtidssjukskrivna deltagare ska uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden Kooptima ska starta upp en verksamhet för personer med funktionsnedsättning även i

Sid 4 (12) Motala Ta fram en enkel handbok för hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering inom den sociala ekonomin Det som varit minst lika viktigt för oss som ovanstående mål är de mjuka värdena/målen. Hur upplever deltagarna den verksamhet vi bedriver i MAGIC? Vad resulterar det i för dem? Vi har nått de flesta av våra mål och mer därtill vilket vi är stolta över. Hela 55% av våra deltagare kom vidare i arbete eller studier och utifrån den målgrupp vi arbetat med så känns det väldigt bra. Deltagarna ger projektet 4,4 på en 5 gradig skala vilket också är bra. Det tyder på att deltagarna också varit mycket nöjda med sin tid i MAGIC. Kooptima har startat upp en ny verksamhet, dock inte i Motala utan i Mjölby. Vi har tagit fram en inspirationsskrift för de som vill arbeta med jämställdhet i ett projekt. Vi tycker att vi uppnått de mål vi satt upp. Flera handledare på praktikplatserna har gjort oss uppmärksamma på att vi hjälpt dem hitta medarbetare som de förmodligen annars inte skulle ha anställt, men genom att de fick möjlighet att prova en tid innan de anställde så vågade de gå hela vägen. Vi anser också att projektet med detta arbetssätt bidragit till att förändra attityder hos ett antal arbetsplatser. Vi har verkligen gjort ett lärande kopplat till bl.a våra deltagares situation och de konsekvenser deras hälsa får för våra projektledare. Många deltagare var egentligen inte redo för MAGIC utan hade behövt en annan insats innan de kom med i MAGIC, men de ev problem deltagarna har går ju inte att uppmärksamma förrän efter en tid tillsammans med deltagaren. Vi har haft deltagare med psykiska problem som försvunnit i skogen och hittats flera dagar senare, vi har haft deltagare vars advokat kontaktat oss pga att de suttit häktade, vi har haft deltagare som blivit akut intagna på psyk, för att nämna några exempel. Det har varit en markant skillnad på våra deltagares status i MAGIC jämfört med SPIK, som var vårt tidigare projekt. Detta ställer också stora krav på de som arbetar som projektledare och det måste man vara medveten om. Arbetssätt För övrigt har vi gjort ett stort lärande när det gäller behovet av individanpassade lösningar. Många av våra deltagare skulle aldrig få ett arbete om de inte hade haft den här möjligheten som MAGIC erbjöd. Vi konstaterar att det alltid kommer finnas en grupp människor som kommer behöva det här stödet och därför måste vi tillsammans se till att de får det. Behovet av särskilt individanpassat stöd har blivit mycket tydligt i MAGIC och har samtidigt blivit en insikt för oss. Det har medfört ett stort lärande. Vi har inte haft riktigt så många deltagare som vi planerat för vilket även påverkat vår projektbudget. Ett antal deltagare, de som varit långtidssjukskrivna, har heller inte varit med så många timmar varje dag/vecka. Vi har inte behövt använda så mycket resurser som vi ansökt om utan klarade oss på mindre. Rädslan för att inte få budgeten att gå ihop, med anledning av medfinansieringen, har också gjort att vi varit mycket återhållsamma med kostnader och det har naturligtvis påverkat helheten i projektbudgeten. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Vi har arbetat mycket med grupputveckling, framförallt när en ny grupp startar. Vi har lagt

Sid 5 (12) 2-3 veckor inledningsvis där syftet varit att skapa en grupp av alla deltagare. Alla ska verkligen känna att de har en grupptillhörighet. Vi har använt oss av en utbildare som är godkänd UGL handledare/utbildare och som vet precis har man arbetar med individer i en grupp. Det är en nödvändighet att ha professionell personal till ett sådant arbete eftersom det kan uppstå en del känsliga situationer och då måste man veta hur man ska hantera det. Utbildaren har haft varje grupp ett antal timmar i samband med att en ny grupp startar. Han har sedan kommit tillbaka ett antal gånger under 6 månaders perioden och byggt på med mer kompetens. Vi tycker själva att detta arbetssätt varit framgångsrikt eftersom metoden varit mycket uppskattad av deltagarna. Vi har lyckats skapa den starka grupptillhörighet som vi anser vara så viktig för deltagarna. De går från arbetslöshet och ensamhet till att verkligen bli någon i en grupp. Många får vänner att umgås med igen och de får tillbaka det sociala liv de tidigare saknat. Även om grupputveckling varit en viktig del i vårt arbete så har vi också arbetat en hel del med att höja självförtroendet, öka motivationen, höja allmänbildningen, bli mer aktiv när det handlar om jobbsökaraktiviteter och samtidigt bli mer fysiskt aktiva. Därför har vi i projektet velat bjuda på ett smörgåsbord av olika aktiviteter, friskvård, kultur och föreläsningar som i sig för med sig mycket glädje och eftertanke. Ett axplock av föreläsningar har varit presentationsteknik, rekryterare för en dag, intervjuträning, hälsa, kost, stress & stresshantering, personlig marknadsföring, inlärningsstilar, konsument- och skuldrådgivning, bruk och riskbruk av alkohol & droger och mycket annat. Varför har vi arbetat så här? Jo, vi tror att allt hänger ihop och börjar man arbeta med en människa med flera olika delar så kommer ganska snart både ett ökat självförtroende och en ökad motivation. Vissa av våra studiebesök är rena jobbsökaraktiviteter medan andra är av mer allmänbildande karaktär. Man kanske kan undra varför vi tagit flera grupper på studiebesök till Flygvapenmuséet eller på guidad tur i Gamla Linköping. Det har vi gjort eftersom vi vet sedan tidigare projekt att detta är något som uppskattas av deltagarna, de får en kunskap som de inte haft tidigare och de kan tillföra intressanta saker i en diskussion. Något som också bidrar till att personen växer. Vi har också arbetat mycket individuellt med deltagarna. Tillsammans med deltagaren har vi arbetat fram handlingsplaner med mål och delmål så deltagaren fått ner på pränt att det här är mitt nästa steg för att nå till mitt mål. Handlingsplanen har gjorts i början av projekttiden och sedan följts upp vid flera tillfällen. Deltagarna har också fått göra en hel del arbete själva fast med stöd av oss. Vi har absolut inte gjort allting åt dem utan de har själva fått vara aktiva i att tex hitta en praktikplats. Detta var också något som våra utvärderare gjorde oss uppmärksamma på. De hade noterat att många deltagare hade det lite för bra i projektet, de förväntade sig att någon annan skulle lösa allt åt dem. Så efter det började vi ställa högre krav på våra deltagare vilket också skapade ett större engagemang, i de flesta fall. Gruppdagarna med olika föreläsningar i kombination med olika studiebesök och prova-på aktiviteter skapar både en vi-känsla och en ökad motivation. Jag ÄR någon, jag KAN något, jag blir SEDD, jag blir BEKRÄFTAD och jag är kanske t.o.m OMTYCKT av någon. Nästan ingen av våra deltagare har ett fysiskt aktivt liv, men vi försöker att successivt föra in fysisk aktivitet i deras liv. Vi tror att de som kommer igång och rör på sig känner sig lite mer nöjda över sig själva, mår lite bättre, blir lite piggare etc. Det blir en positiv spiral. Därför har vi haft prova-på aktiviteter i samband med gruppdagarna. Deltagarna har fått prova på allt ifrån boule och bågskytte till pulkaåkning, ridning och linedance. Vi har startat nya grupper var 6e månad eftersom vi var så övertygade om att de här första

Sid 6 (12) gruppveckorna var så viktiga för deltagarna och resultatet. Dock kände vi att vi ville se om vår hypotes höll så därför valde vi att göra en metodutveckling i Mjölby med sista gruppen och tog då in deltagare varje månad och gjorde en egen liten gruppstart med de 5-6 deltagare som vi tog in varje gång. Deltagarna upplevde detta t.o.m lite mer positivt enl utvärderingen och resultatet blev lika bra som tidigare, dvs lika många kom i arbete. Så detta tar vi med oss in i nästa utvecklingsarbete. Det medför också att vi kan få ett arbetssätt som passar bättre in i Afs struktur. När det gäller material så har vi tagit fram ett dokument för hur man kan arbeta med jämställdhet i ett projekt. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? MAGIC har samarbetat med Arbetsförmedlingen, Handikappföreningarna Östergötland och Kooperativet Kooptima. Även Försäkringskassan ingick inledningsvis men eftersom Af och FK centralt fick ett projekt som syftade till en väg in så hade vi efter det enbart kontakt med Af. Så här upplever vi aktörernas roll: Arbetsförmedlingen stor skillnad på mindre och större kontor. Mycket mer lättarbetat och enklare med ev förändringar på mindre kontor. Dock har vi på alla fyra orter haft en mycket bra kontakt med Af, efter lite inledande problem på en av orterna. Af kallade/bjöd in deltagare till informationsträffar på Af, men det var vi som höll i träffarna. På vissa orter valde vi att ha informationsträffarna i våra egna lokaler, något som visade sig vara mycket positivt. Så därför strävade vi efter det när det fanns möjlighet. Af har visat ett gott engagemang generellt när det handlar om rekryteringen. Dock var det vid ett tillfälle på en ort svårt att hitta deltagare till projektet och just då kände vi att Afs engagemang inte var tillräckligt. De ville då fylla platserna i sina egna projekt innan de delade ut deltagare till oss. Det gjorde oss besvikna eftersom de inte såg till varje individs behov utan bara till att fylla platserna i sina egna projekt. Af har också deltagit vid träffar med deltagarna, något som varit uppskattat hos såväl Af som deltagare. Engagemanget har varierat beroende på vilken person från Af som haft ansvaret för MAGIC. Men överlag har det varit bra engagemang från Afs representant. Af har bidragit med deltagarnas ersättning som medfinansiering. De har inte bidragit aktivt i något påverkansarbete. Tvärtom var vi ganska så besvikna på dem när de inte kunde hitta möjliga vägar för oss till ett fortsatt samarbete eftersom de uttryckte så många gånger hur gärna de ville att vi skulle fortsätta med projektet. Handikappföreningarna har bidragit med sin kompetens om personer med funktionsnedsättning i projektet. De har också funnits med i utbildningssituationer kopplat till tillgänglighet. De har varit ett stöd för oss i arbetet med våra deltagare utifrån flera olika infallsvinklar. De har kunnat ge oss konkreta tips och råd avseende specifika funktionsnedsättningar och hjälpmedel, de har hjälpt oss att reflektera över varför vissa saker blev som de blev och de har kommit med idéer om verksamhet som ska genomföras. Ofta småsaker som vi nog kanske inte hade tänkt på själva. De har också marknadsfört projektet i sina led. Flera deltagare har kommit till informationsträffarna pga att de hört mycket gott om projektet i sin handikappförening. Handikappföreningarna känns som en bra part som bidragit med det vi från början tänkt oss.

Sid 7 (12) Kooptima är ett kooperativ som enbart anställer personer med funktionsnedsättning och sedan hyr ut personalen till företag. Vi hade stora planer för ett brett samarbete men det har det inte blivit något av och det beror inte på MAGIC utan snarare på att Kooptima haft en del interna problem att arbeta med och detta har medfört att de inte haft tid och ork att engagera sig så mycket i MAGIC som vi från början planerade. Dock kom de igång lite mer mot slutet och kunde genom att anställa en MAGIC deltagare starta upp en ny verksamhet i Mjölby, helt enligt projektets mål. Vi har haft en projektgrupp som varit intern och bestått av projektledare och koordinator. Vi har haft möten ca 2-3 ggr/halvår. Vi har haft en referensgrupp som bestått av representanter från alla aktörer. Af har deltagit med en person från varje projektort. Den gruppen har träffats ungefär varannan månad. Vi har också haft en styrgrupp som bestod av koordinator och 3 representanter från styrelsen för Östergötlands Idrottsförbund. Vi vill betona att det som vi kallat för referensgrupp är den grupp som fungerat som vår styrgrupp, bara så det inte blir några missuppfattningar. Projektgruppen och referensgruppen har fungerat väldigt bra och det var hela tiden varit givande möten som har tillfört projektet något i såväl utvecklingssyfte som effektivitetssyfte. Den s.k styrgruppen var mer aktiv i början och på slutet skedde arbetet mer i rapportform där koordinatorn skickade en rapport enl en förutbestämd mall till alla i styrgruppen. Detta är en typisk sak som kan hända i en ideell organisation där det är förtroendevalda som sitter i styrelsen. När de avgår så kommer en annan person in som kanske inte alls är lika engagerad som sin företrädare. Vår s.k styrgrupp har fungerat som en intern arbetsgrupp och har alltså inte varit den grupp som verkligen styrt projektet, för det är det referensgruppen som gjort. Med facit i hand så hade vi inte behövt ha vår s.k styrgruppen alls utan kunde nöjt oss med två grupperingar, projektgrupp och vår referensgrupp som då både varit och kallats styrgrupp. Sedan hade koordinatorn kunnat stämma av och rapportera enbart till distriktsidrottschefen eller ordförande istället för till en hel intern grupp. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har arbetat med jämställdhetsintegrering utifrån varje grupps eget behov. På individnivå har det inneburit att alla deltagare har fått en utbildning i jämställdhet. Vår ambition har varit att göra den så tillgänglig som möjligt utifrån de deltagare vi haft i gruppen just då. Vi har arbetat med teoretiska genomgångar blandat med spel med en kortlek med olika frågeställningar som leder till bra diskussioner. Ibland har det varit tuffa diskussioner utifrån deltagarnas egen religion, bakgrund och erfarenhet men trots det har många deltagare lyft detta som ett bra och värdefullt utbildningsinslag. Vi hoppas att vi med arbetet på individnivå har bidragit till att skapa en större insikt och medvetenhet hos alla våra deltagare avseende jämställdhet, det känns så i alla fall. På gruppnivå har arbetet inneburit att deltagarna blivit uppmärksammade på bl.a sådant som samtalstid och ledarskap. De har fått kompetensen att uttrycka i gruppen om de tycker att det bara är killarna som pratar eller om de tyckt att det varit för många kvinnliga föreläsare etc. Naturligtvis har inte alla vågat uttrycka detta men oftast har några i varje grupp gjort sig själva till talespersoner, och även om alla inte direkt kunnat/vågat tillämpa sina nya kunskaper så har ändå alla vetat vad de har att förhålla sig till och det har påverkat stämningen och förhållningssättet i gruppen. I vissa grupper har de här rollerna varit väldigt tydliga och i andra har det fungerat mer av sig självt.

Sid 8 (12) På organisationsnivå har vi arbetat mer övergripande och mer med jämställdhetsintegrering. Vi hade stora ambitioner att rekrytera hälften kvinnliga projektledare och hälften manliga projektledare. Det visade sig vara en omöjlighet. Vi hade gått igenom vår annons och tyckte inte att vi vände oss särskilt till det ena eller andra könet och ändå fick vi nästan uteslutande kvinnliga sökande. De män som sökte hade inte tillräcklig kompetens eller alldeles för höga löneanspråk. Vilket i sig säger en hel del. I samband med rekryteringen så gav vi även information om läget till våra utvärderare och de var helt eniga med oss om att kompetens måste gå före kön i rekryteringen. Vi anställde inledningsvis 7 st tjejer men bytte senare ut en tjej mot en kille. Våra projektledare har också deltagit på de jämställdhetsutbildningar som ESF-rådet bjudit in till. Vi har även varit noga med att följa vilka av våra deltagare som fått arbete eftersom vi såg i vårt tidigare projekt SPIK att det framförallt var männen som fick arbete. Därför har vi varit mer uppmärksamma på det i MAGIC och verkligen försökt hitta praktikplatser till både kvinnor och män som verkligen kan leda till arbete. Vi har haft lite fler kvinnor än män bland deltagarna. 55% av deltagarna var kvinnor och 45% var män. Av de som fick arbete var 58% kvinnor och 42% män, så det visar att denna gång blev det en övervikt åt andra hållet. Vi har också gjort en grov uppföljning över hur mycket resurser vi lagt på kvinnor kontra män och det visar att vi lagt mer resurser på våra kvinnliga deltagare. Det känns också som kvinnorna generellt behövt mycket mer samtalstid med projektledarna än vad männen gjort. För övrigt har vi varit noga med bildval, föreläsare och utbildare, att kvinnor och män varit ungefär lika mycket representerade. Bifogar även det dokument som vi tagit fram för att visa hur man kan arbeta med jämställdhet i ett projekt. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vårt projekt har vänt sig särskilt till personer med funktionsnedsättning och även om bara 37% av deltagarna hade en registrerad funktionsnedsättning så är vår bedömning att mellan 70-80% av deltagarna hade någon typ av funktionsnedsättning och att det var den som var orsaken till att de hamnat utanför arbetsmarknaden. Alla våra deltagare har fått en heldagsutbildning i tillgänglighet som har inneburit såväl teoretisk genomgång som praktiskt prova på. Dock fokuserar den praktiska delen enbart på fysiska funktionsnedsättningar. Deltagarna får tex lösa uppgifter på stan sittande i rullstol eller som icke hörande eller icke seende. Den här utbildningen har varit mycket uppskattad av deltagarna och den har också skapat en annan förståelse för varandras ev svårigheter. Överhuvudtaget har vi diskuterat en hel del runt värderingar i projektet, något som varit både uppskattat, svårt och engagerande. Eftersom personer med funktionsnedsättning varit en av våra målgrupper och var har haft såväl fysiska som psykiska funktionsnedsättningar i grupperna, så har vi helt automatiskt säkerställt att alla studiebesök varit tillgängliga, att våra lokaler varit tillgängliga, att material vi delat ut varit tillgängligt och att vi pratat mycket om tillgänglighet. Vi har också fått mycket hjälp av processtödet som också tex deltagit på ett projektgruppsmöte och suttit med och lyssnat på våra diskussioner och därefter kommit med inspel till oss. Det var också givande. Största insatsen på området tillgänglighet har vi nog ändå gjort när det gäller

Sid 9 (12) praktikplatserna. Många, många av våra deltagare skulle aldrig fått ett arbete och kommer aldrig att få ett arbete om de inte ges möjlighet att få det stöd som vi gett i samband med att de börjar på en ny arbetsplats. Vi förbereder handledaren, finns med i samtal med deltagaren och handledaren, vi hjälper till att anpassa arbetstider och arbetsuppgifter (när det behövs), vi har kontinuerlig uppföljning med både deltagare och handledare, deltagaren har hela tiden en person (vår projektledare) som han/hon kan vända sig till med frågor och funderingar, handledaren har hela tiden en person (vår projektledare) som kan stötta både handledaren och deltagaren när det behövs och vi stöttar hela vägen fram till anställning. Många gånger hade det aldrig blivit en anställning om det inte hade varit för att vi tryckt på och ordnat allt med Af eller hjälpt till och reda ut missförstånd mellan handledaren och deltagaren. Vi har också reflekterat över att en deltagare från den här målgruppen som får arbete under projektets gång borde få möjlighet till fortsatt stöttning under en 3 mån period efter det att anställningen började. Alla frågetecken och problem upphör ju inte bara för att personen får en anställning, speciellt om han/hon varit långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven. Det behövs ibland stöttning under en ganska lång tid och om vi fick ge det skulle det skapa ännu större chanser för personen att allt kommer gå bra med det nya arbetet. På det här sättet, med individuell anpassning så långt det går, tycker vi att vi bidragit kraftigt till att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det vi sagt att vi skulle göra men inte gjort är att anpassa vår hemsida till Talande webb. Eftersom vi ligger i ett stort nationellt system med våra hemsidor så var det tyvärr inte så lätt att lösa varken tekniskt eller ekonomiskt, även om ambitionen var god. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Vi har inte arbetat med några regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Vårt spridningsarbete har främst skett under det sista året eftersom vi först då haft något att verkligen kunna sprida. Vi har deltagit vid projektmässor och presenterat MAGIC, vi har deltagit vid möten med olika grupperingar och presenterat MAGIC och vi har blivit inbjudna till olika konferenser och presenterat MAGIC. Vi har även tagit fram en folder, olika informationsblad och en film om MAGIC. Vi har haft en informationssida på ÖIFs hemsida. Vi har också blivit ombedda att beskriva projektet av idrottens EU-kontor i Bryssel i syfte att MAGIC ska finnas med som ett gott exempel i en broschyr de håller på att ta fram för hela Europa. Vi har även berättat om MAGIC i våra verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner de här åren. Eftersom vi haft 300 deltagare som alla praktiserat i ett företag så har vi också fått bra spridning av vad MAGIC är i de 300 företagen och hos deras anställda. Bara nu efter sommaren har det ringt flera företag och velat prata med den som ansvarar för MAGIC. Det tyder ändå på att de lagt projektet på minnet som något positivt. I samband med att sista gruppen deltog i projektet så tog vi även fram en liten bok The book of MAGIC med några deltagares egna ord om projektet. Vi avslutade med en

Sid 10 (12) spridningskonferens med drygt 40 deltagare från olika kommuner och organisationer i länet. Vi har också särskilt riktat oss till övriga idrottssverige eftersom det finns goda möjligheter för dem att arbeta med samma sak som vi gjort. Vi har använt oss av alla de kanaler vi har på det området också. Det mest påtagliga är nog att de andra distrikten i regionen, alltså Uppland, Södermanland, Västmanland och Örebro alla vill vara med och vidareutveckla tankarna och resultaten från MAGIC. Så vi har tillsammans börjat diskutera lite runt Hur tar vi detta ytterligare en dimension och får till en strukturförändring inom idrotten? Vi har kommit ganska långt i våra planer och kan vi nå dit vi siktar så har resultaten och erfarenheterna från MAGIC verkligen kommit till användning. Vi misslyckades dock med att påverka Af i länet om att MAGIC skulle fortsätta även när projekttiden var slut. Vi började i mycket god tid med detta arbetet och det såg verkligen positivt ut och Af ville verkligen att det skulle fortsätta eftersom vi hade så fina resultat, men där körde vi huvudet i väggen. Det blev ingen fortsättning. De hänvisade till sina regler. Vi skrev dock till ett antal departement och påtalade det problem vi såg med fortsättningen av goda EU-projekt, så vi har ändå försökt att påtala våra erfarenheter för högsta instans, det måste väl vara påverkansarbete om något?! Vi har inte haft någon särskild inriktning med vårt spridningsarbete utan försökt att synas brett hos såväl kommuner som företag och regionförbund. Vi tror att ganska många faktiskt känner till MAGIC efter de här åren, det känns så. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har haft Linköpings Universitet som extern utvärderare och det har varit oerhört värdefullt för oss. De har arbetat med lärande utvärdering av projektet och även om vi tyckte det var dyrt när vi skrev avtalet utifrån offerten så har det varit värt vartenda öre. Christer Johansson har varit den som följt oss närmast och sedan har intervjuer med deltagare och projektledare skett tillsammans med kollegor till honom från universitetet. Christer har även deltagit på alla våra referensgruppsmöten och verkligen bidragit till att få diskussionerna där på en högre nivå än vad som förmodligen skulle skett annars. Christer har också haft en stående punkt på våra referensgruppsmöten. LiU har varit ett riktigt bra stöd för projektledningen utifrån att han konkret deltagit i projektet genom att vara med och lyssna på informationsträffar, delta vid gruppdagar, intervjuat deltagarna i grupp på alla orter, intervjuat projektledare etc. Det medförde att vi väldigt snabbt kunde få inspel om vad han noterat och uppfattat. Därför kunde vi redan till grupp 2 förändra vissa saker som LiU noterat i arbetet med grupp 1. Det kunde tex handla om upplägget på informationsträffarna, rekryteringen av deltagare, innehållet på gruppdagarna eller arbetet med att hitta praktikplatser. De var alltid väldigt noga med att bara beskriva vad de sett och vilka konsekvenser de trodde det kunde få. De kom aldrig med idéer till lösningar utan det fick vi göra själva, och det var helt perfekt. Ett konkret exempel på hur de arbetat är: LiU konstaterar att vissa deltagare är besvikna på att bara 48% i en grupp på en viss ort fått arbete. Deltagarna hade på informationsträffen uppfattat det som att 70% skulle få ett arbete genom projektet. LiU informerar då oss om att anledningen till att vissa deltagare upplever en besvikelse är att vi visat bilder vid informationsträffen som säger att i våra tidigare projekt har mellan 62-74% av deltagarna fått arbete. Vi tänkte att det var bra marknadsföring och

Sid 11 (12) LiU menar att deltagarna inte klarar att skilja på vad som är vad och kommer bara ihåg siffran och tror att det gäller dem och detta skapar då en besvikelse på felaktiga grunder. Ett annat exempel är: Ni har satt upp ett mål ni ska nå, ni måste ha det i åtanke när ni rekryterar. Vilka konsekvenser kan det få för er att bara rekrytera med hjärtat? (De tyckte att vi rekryterat alldeles för många personer som hade multiproblem och skulle tagit för mycket tid från övriga deltagare). Vår inställning blev ofta i början: Om inte vi stöttar dem tillbaka VEM gör det då, förmodligen ingen eftersom de kräver så mycket stöd. Men med LiUs frågeställning med oss i rekryteringen så vågade vi faktiskt säga nej till vissa deltagare, vilket säkert var bra. Vi skulle kunna ge många många fler exempel på både stort och smått som LiU visat på för oss och som vi aldrig hade haft en tanke på själva. Vi är väldigt nöjda med vår externa utvärdering och i liknande projekt i framtiden kommer vi alltid att ha lärande utvärdering och gärna i samarbete med ett universitet. Vi har sett att det ger en helt annan status och trovärdighet när vi kan visa resultat, siffror och statistik som LiU står bakom och det ger ett viktigt mervärde för oss som ideell organisation. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Eftersom LiU gjort en sådan omfattande utvärdering på alla nivåer och under hela projektets gång så har vår egen utvärdering mest bestått i våra egna frågor och diskussioner vid projektgruppsträffarna. Där har vi diskuterat både utifrån inspel från LiU men också andra saker som framkommit. LiU har ofta kommit med inspel av mer generell karaktär och vi i projektgruppen har ofta lyft upp frågor som varit av mer specifik karaktär. Vi har tex diskuterat en hel om samarbetet med Af vid varje möte och utvärderat det. Gjort förändringar när det behövts och fört fram våra synpunkter till Af. Det har dock varit en balansgång eftersom vi samtidigt varit måna om att bibehålla en god relation med dem och ibland har vi tagit upp saker som de inte kan styra över lokalt fullt ut. Eller sådant som varit fackliga frågor och som påverkades oss men Af inte kunde göra något åt. Vi har också haft egenutvärdering med deltagarna vid gruppdagarna ibland. De har ibland fått välja en lapp med ett ord på och utifrån det beskriva hur de upplevde just den dagen i projektet eller projektet som helhet eller tex praktiken. Vi har ofta haft laget runt där deltagarna fått berätta hur de upplever något. Olika projektorter har haft olika sätt att egenutvärdera sin verksamhet. För övrigt känns det hela tiden som att vi fått belägg för att projektet varit uppskattat av deltagarna eftersom vi fått siffrorna från LiU efter varje grupp. Alla deltagare fyller i en enkät när de slutar projektet så den sammanställningen säger en hel del om vårt externa arbete. Så vår egen utvärdering har alltså handlat mest om det interna. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det vi kunde gjort bättre är strukturen för samarbetet med Af. Att man redan inledningsvis säkerställer hur allt ska fungera. Redan när projektet börjar ska man veta att ambitionen är att verksamheten ska leva vidare. Att man vet att det finns strukturella förutsättningar för verksamheten att leva vidare så en lyckad verksamhet inte faller på stela regelsystem.

Sid 12 (12) Ha inte för många olika grupperingar runt projektet, det kan bli lite rörigt. Vi hade nog organiserat oss lite annorlunda om vi startat om idag, vi hade tex helt strukit vår s.k styrgrupp (som endast var en intern grupp). Vi hade istället benämnt vår referensgrupp för styrgrupp eftersom det var deras egentliga funktion. I denna grupp fanns de funktioner som ska finnas med i en stryrgrupp, t.ex. representanter från samtliga samverkansaktörer. Viktigt också att säkerställa att de som sitter i styrgruppen har mandat att besluta. Annars tycker vi att det mesta har fungerat bra i vårt projekt och den största anledningen till det är våra projektledare. Vi lyckades rekrytera projektledare som alla verkligen brann för sitt uppdrag och som gav allt i sin yrkesroll. Naturligtvis smittade det av sig på både deltagare och praktikplatser. Våra projektledare såg inga hinder, bara lösningar och det tror vi är den viktigaste pusselbiten i vår framgång. Utöver deras engagemang så var naturligtvis kompetensen en avgörande faktor. Vi såg nämligen i vårt tidigare projekt att vi saknade vissa kompetenser hos våra projektledare i förhållande till den målgrupp vi arbetade med. Många av deltagarna hade en tung social ryggsäck med sig in i projektet, ofta i kombination med en funktionsnedsättning och det klarar inte vem som helst att hantera på ett bra sätt oavsett även om man har ett stort engagemang för sitt arbete. Så till MAGIC rekryterade vi väldigt mycket bredare för att täcka in den kompetens vi sett behövdes. Vi rekryterade en arbetsterapeut, en sjuksköterska, två specialpedagoger, två friskvårdskonsulenter, en AF/Fk handläggare och en etnolog. Naturligtvis gick deras kunskaper in i varandra men sammantaget fick vi en mycket bred kompetensbas i projektet. Vi arbetade sedan så att alla kunde stötta varandra i olika frågor eller problem som dök upp. Projektledarnas olika kompetenser kom därför hela projektet till del och inte bara deltagarna på just den specifika projektort där projektledaren hade sin grupp. Detta ror vi också var en av anledningarna till att vi lyckades så bra med våra deltagare. Använd också riktigt duktiga följeforskare för det tillför en ny dimension till projektet, se beskrivning ovan. Har ni möjlighet att arbeta med ett EU-projekt, gör det! Visst är det mycket administration och väldigt byråkratiskt ibland men det ger också en fantastisk möjlighet att få prova nya idéer och utveckla verksamhet, och det överväger all den besvärliga och tidskrävande administrationen. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Projektkoordinator Marie Denitton, marie.denitton@osterg.rf.se eller 010-4765010