PLANBESKRIVNING Dnr 2014/0297 Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun, Skåne län Planområdet sett från Billesholmsvägen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr Box 501 Mejerigatan 3 042 458 50 00 042 782 32 3 45 82-7 415-8549 info@bjuv.se SE212000-1041 267 25 BJUV
HANDLINGAR Följande handlingar hör till planförslaget: Planbeskrivning, Plankarta med bestämmelser, 2016-04-15 Illustrationsplan, 2016-01-25 Fastighetsförteckning, 2016-04-14 Granskningsutlåtande, Dagvattenutredning, Sweco Environment, 2016-03-28 Naturvärdesinventering, Sweco, 2016-03-30 Samrådsredogörelse, 2016-01-26 Miljökonsekvensbeskrivning, Reinertsen, 2016-01-25 PM Geoteknik, planeringsunderlag, WSP, 2015-03-16 Markteknisk undersökningsrapport, WSP, 2015-03-16 PM Kulturmiljö, Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2014-12-19 Konsekvensbeskrivning Kulturmiljö, Bjuvs kommun, 2015-12-14 Trafikrapport, Bjuvs kommun 2016-01-14 PLANENS SYFTE PLANDATA Läge Syftet med planen är att möjliggöra för växthusodling med tillhörande byggnader på del av Selleberga 17:1. Planområdet är sedan tidigare detaljplanelagt för försöksodling / forskning och parkering. Planområdet är beläget i den sydöstra delen av Bjuvs tätort, cirka 2 km från Bjuvs centrum och station, mellan Billesholmsvägen och Norra Vramsvägen. Planområdet i förhållande till Billesholmsvägen och Norra Vramsvägen 2
Areal Markägoförhållanden Den totala arean för planområdet är cirka 33,5 hektar. Planområdet omfattar del av fastigheten Selleberga 17:1 som ägs av Findus Sverige AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I Bjuvs översiktsplan, ÖP 2006, antagen 2009-05-28 45 är planområdet markerat som planlagd mark och utredningsområde för bostäder och rekreationsområde. Ett planarbete för bostäder och park på Selleberga 1:63 (Sellevi idrottsplats) och del av Selleberga 17:1, i översiktsplanen utpekat som planerad bostadsbebyggelse och utredningsområde för bostäder och rekreationsområde, inleddes 2006. Planarbetet avbröts 2011 efter att det utifrån studier av riskavståndet till Findus verksamhet bedömts som olämpligt för bostadsbebyggelse. Utdrag ur översiktsplanen. Planområdet markerat i grönt. Vision 2020 Visionen för Bjuvs kommun år 2020 är att den ska vara en attraktiv söderåskommun med fokus på boende, miljö och näringsliv. Boendet ska vara det bästa i Öresundsregionen, med närhet till stad, natur, service och utbildning. Kommunen ska föra ett medvetet miljöarbete, använda förnyelsebar energi och värna om den natursköna miljön. Företagsklimatet ska vara gynnsamt och företagandet varierat och hållbart. 3
Detaljplan Riksintressen Det finns två gällande detaljplaner för planområdet. Detaljplan för Selleberga 17:1 m fl, antagen 1999-12-16. Planområdet har i gällande detaljplan användningen L, område för försöksodling/forskning med tillhörande byggnader. Detaljplan för Nestlé industriområde, Bjuv 23:1 m fl, antagen 1996-06-13. Planområdet har i gällande detaljplan användningen P, parkering. Planområdet berörs inte av några riksintressen. Behovsbedömning / MKB Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska de planer eller program vars genomförande har en betydande miljöpåverkan miljöbedömas i en miljökonsekvensbeskrivning. En bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt kriterierna i MKB-förordningen är gjord. Då planförslaget kommer att ianspråkta jordbruksmark och medföra stor påverkan på befintlig kulturmiljö och landskapsbild samt ligger nära Vegeås dalgång där det rapporterats observationer av rödlistade arter så anser Länsstyrelsen att planhandlingarna bör innehålla en miljökonsekvensbeskrivning, vilket har tagits fram och ligger som bilaga till planhandlingarna. Miljökonsekvensbeskrivningens sammantagna bedömning är att planförslagets huvudsakliga negativa miljöpåverkan utgörs av påverkan på landskapsbild och kulturmiljö och ianspråktagande av jordbruksmark. För projektet hade det varit önskvärt att hitta en placering som hade mindre påverkan på landskapet och kulturmiljön i området och som tog i anspråk mindre yta odlingsvärd jord. Planförslaget är dock det enda aktuella och hållbara alternativet ur ett ekonomiskt miljömässigt perspektiv då man bland annat avser att ta tillvara restvärme och koldioxid från Findus anläggning intill och dra nytta av befintlig infrastruktur. Den verksamhet som avses bedrivas inom planområdet kan inte betraktas i sin helhet som irreversibel, dels på grund av att så liten andel av anläggningen hårdgörs, dels för att det finns exempel på hur man i Nederländerna återställer växthusodlingar till öppen odlingsmark. 4
Planförslagets miljöpåverkan Markhushållning Hälsa och säkerhet Kulturmiljö Naturmiljö Landskapsbild Planförslaget innebär att cirka 15 hektar jordbruksmark tas i anspråk för växthusodling, vilket ger till följd att jordbruksmarken ej är tillgänglig för öppen odling och delar av yta hårdgörs. Jorden är enligt bördighetsklassningen klass 7, och planförslaget bedöms påverka hushållningen av jordbruksmarken negativt. Påverkan på vattenresurser anses vara mycket liten eller inga förutsatt att åtgärder vidtas såsom rening och fördröjning. Planförslaget bedöms ha liten påverkan på människors hälsa och säkerhet och risker kopplade till farliga ämnen och buller anses små. Normer och riktvärden för luft och buller bedöms inte överskridas. Planbestämmelser säkerställer att verksamheten inte får vara störande och generera buller över rådande riktvärden. Det finns oro att anläggningen kommer att generera störande ljus. Det ska säkerställas genom planbestämmelse att anläggningen inte får generera störande ljus. Området gränsar till kulturmiljö som bevarandeplanen pekar ut som hög kulturhistoriskt värde, som får betraktas som en precisering av det allmänna intresset enligt 3 kap MB. Eventuellt kan fornlämningar i området beröras. Planförslaget bedöms ha negativ påverkan på de kunskaps- och upplevelsevärden som finns i kulturlandskapet. Landskapet kring planområdet kan betraktas som ett upplevelselandskap med märkbara, synliga intryck som berättar om landskapets historia. Området har också mindre synbara kulturmiljövärden, som kan påverkas. Planförslaget bedöms inte medföra negativ påverkan på naturområdet längs Vegeås dalgång. Det måste dock säkerställas att inga arter påverkas negativt av planförslaget och att inga viktiga ekosystemtjänster påverkas eller försvinner i samband med realiserandet av planförslaget. En naturvärdesinventering och bedömning föreslås tas fram. Området är i ett flackt öppet kulturlandskap med höga kulturhistoriska värden. Planförslaget kommer att ha betydande påverkan på landskapsbilden. Planförslagets negativa påverkan skulle kunna minska något om byggnadernas högsta höjd sänks. Anläggningens storskaliga utbredning skapar en stor kontrast till de annars småskaliga omkringliggande strukturerna. Den industriella karaktären kopplat till Findus breder ut sig längre norrut. 5
Tabell med samlad bedömning av negativ påverkan samt förslag på åtgärd som kan vidtas för att begränsa detaljplanens miljöpåverkan. 6
Lokalisering Enligt sjätte kapitlet i miljöbalken ska rimliga alternativ, om de finns, med hänsyn till planförslagets syfte och geografiska räckvidd, identifieras, beskrivas och bedömas. Två alternativ, utöver planförslaget, är möjliga ur ett översiktligt planeringsperspektiv. Dock är inga av alternativen hållbara alternativ varken ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Studerade alternativa placeringar Alternativ Bjuv Norra Området norr om tätorten Bjuv skulle innebära att alla synergier med restvärme och koldioxid skulle gå förlorade. Omfattande investeringar i ledningar skulle krävas för att leda värmen och koldioxid till detta område från Findus anläggning i Bjuv. Likaså kommer lösningen med att använda redundantvärme eller restvärme från Findus anläggning och det lokala fjärrvärmenätet vara ekonomiskt oförsvarbart. Alternativet är inte intressant eftersom det inte blir ekonomiskt hållbart att genomföra. Alternativ Billesholm Området vid väg 110 har inte samma geografiska förutsättningar som planförslaget och alternativet i norra Bjuv. Området är idag något kuperat, vilket kommer att medföra omfattande terrasseringsarbeten, vilket fördyrar projektet. Vidare så behöver ledningar dras från Findus till området för försörjning av koldioxid. Restvärme kan hämtas från Isover, men behovet av restvärme till anläggningen kommer att kräva att ledningar även dras från Findus. I detta alternativ kommer det även att krävas att större förändringar görs i den befintliga infrastrukturen. Alternativet är inte intressant eftersom det inte blir ekonomiskt hållbart att genomföra. 7
Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap miljöbalken ska miljökvalitetsnormer (MKN) iakttagas vid planläggning. Planförslaget berör miljökvalitetsnormerna för grundvatten och ytvatten, buller och luft. MKN för grundvatten och ytvatten Inom Bjuvs kommun förekommer flera grundvattenförekomster och samtliga är dricksvattentäkter. Dessa grundvattenförekomster samt gränsvärden för kemisk och kvantitativ status får ej överskridas. Effekten kan bli att både den kvalitativa statusen genom föroreningar och den kvantitativa statusen genom t ex bortledning av grundvatten försämras och ett överskridande av riktvärdena som konsekvens. Enligt Länsstyrelsen i Skåne län bedömer att det finns risk för att grundvattenförekomsterna inte uppnår god kemisk status år 2021. Inom Bjuvs kommun finns flera ytvattenförekomster och Vegeå är en av dem. För Vegeå med tillhörande vattenförekomster riskerar enligt Länsstyrelsen i Skåne att inte uppnå god kemisk och ekologisk status 2021. En dagvattenutredning har utförts och ligger som bilaga till detaljplanen. Utredningens slutsats är att dagvattenutsläppet från planområdet kommer att vara mycket begränsat och bedöms inte innebära annat än en försumbar påverkan på Vegeån. Det bedöms inte föreligga någon risk för att dagvattenutsläppet skulle kunna medföra någon sådan påverkan på någon ekologisk kvalitetsfaktor i Vegeån att dess status riskerar att försämras. I samband med en etablering ska en riskanalys tas fram som visar på risker kopplat till dels grundvatten, dels gruvgångar och markens stabilitet. I den fortsatta plan- och projekteringsprocessen ska tekniska beskrivningar tas fram hur man under byggtiden avser att genomföra eventuell tillfällig grundvattensänkning för att förhindra att grundvattnet påverkas. Verksamheten kommer att hantera gödningsmedel och pesticider. Verksamheten är utgör en anmälningspliktig verksamhet och anmälan till tillsynsmyndighet är ett krav. Verksamheten ska genomföra egenkontroller. Endast kemiska produkter som är godkända enligt svensk lag och EU-lag kommer att användas i anläggningen. Verksamheten ska kunna visa på hur man har för avsikt att minimera risk för kemikalieläckage och eventuellt läckage i recirkulationen av vatten. 8
MKN för buller Den gamla miljökvalitetsnormen för buller har ersatts med ny förordning om omgivningsbuller (2015:216) som syftar till att det omgivande bullret inte ska medföra skadliga effekter på människan. Naturvårdsverket har tagit fram en ny vägledning för verksamheter (Vägledning om industri och annat verksamhetsbuller, rapport 6538, april 2015, Naturvårdsverket) med riktvärden på ljudnivåer att följa vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. Dessa riktvärden är vägledande, men om buller utgör en olägenhet måste bedömas i varje enskilt fall. Tillkommande buller från verksamheten förväntas understiga gällande riktvärden. Tillkommande trafik förväntas inte överstiga gällande normer för trafikbuller. Gällande riktvärden för buller ska hållas vid etablering av växthusen, vilket kommer att styras upp med en planbestämmelse. MKN för luft Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft och luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Det finns normer för bland annat kvävedioxid, kväveoxider, kolmonoxid, bly, bensen och svaveldioxid samt partiklar och ozon. Effekterna av planförslaget med den ökade trafikmängden förväntas inte påverka luftkvaliteten. 9
PLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER Planförslag Planförslaget innefattar i sin helhet följande: Kvartersmark för växthusodling och tillhörande byggnader Kvartersmark för dagvattenmagasin Allmän platsmark för gång- och cykelväg Mark där byggnader inte får uppföras. Mark som ska var tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Bestämmelse om parkeringsplats Bestämmelse om trädplantering med och utan rotskydd Bestämmelse om att verksamheten inte får vara störande Bestämmelse om att riktvärden för buller ska följas Bestämmelse om att ljus inte får vara störande Planförslaget 10
Planbestämmelser 11
Natur Mark och vegetation Marken norr om det gamla industrispåret används idag för odling av höstvete och gräs eftersom jorden inte är tillräckligt bördig för annan odling. Övriga delar utgörs av en befintlig parkeringsplats, en grusväg, trädplantering och gräsbevuxen grönyta. Höjdskillnaderna inom planområdet varierar mellan +22,0 och +28,1 meter över havet Höjder inom planområdet 12
Grönstruktur Längs östra sidan av planområdet finns en rad med uppvuxna träd. Dessa kommer att sparas och ytterligare träd planteras i samband med exploateringen. Planområdet kommer på så sätt att omgärdas av träd längs tre sidor som kan bidra till ytterligare avskärmning och ge en mjukare övergång mot omgivningen. Befintlig trädplantering inom planområdet Pelarasp som är snabbväxande, kan sättas med cirka fyra meters mellanrum och blir mellan 10 och 15 meter högt kan vara ett passande val längs Norra Vramsvägen. Träden kommer där att planteras i närheten av en befintlig gasledning men risken för rotskott är liten för arten och träden ska förses med rotskydd. Avstånd mellan träd och vägkant ska vara minst fem meter. 13
Åkermark Ianspråktagandet av åkermark i detaljplanen motiveras av följande: Ianspråktagandet gäller jordbruksnäring och bidrar till att utveckla och öka den inhemska matproduktion på ett hållbart sätt och även till minskade transporter. Enligt FAO (Food and Agriculture Organization) behöver jordbruksproduktionen öka med 70% till år 2050. Vid odling i växthus kan skörd ske året runt av grödor, som annars är knutna till en viss säsong, och öka den möjliga produktionen på en begränsad yta. Enligt Jordbruksverkets rapport Svensk växthusproduktion av tomater (2011:17) uppgick den svenska tomatproduktionen 2010 till 13800 ton och den använda växthusytan var 370 000 kvadratmeter (370 ha). Självförsörjningsgraden ligger på 14 procent under året och stiger till 20 procent under svensk säsong. Svenskarna konsumerar cirka 10 kg tomater per person och år, vilket är ett par kilo under EU-snittet. Större delen av de tomater som konsumeras i Sverige odlas i södra Europa och transporteras sedan hit. En ökad inhemsk produktion skulle därmed innebära minskade transporter. Ambitionen är att växthusen i Bjuv ska producera 35 kg/kvm. Fullt utbyggt skulle verksamheten bidra med drygt 5000 ton tomater om året. Detta skulle innebära en ökning av den totala produktionen i Sverige med 38 procent vilket skulle innebära att 1/4 av den totala tomatproduktionen skulle ske i Bjuv trots att den använda arealen för växthus bara utgör 4 procent. Lokaliseringen är den enda möjliga. En lokal livsmedelsproduktion kan generera effekter som minskade transporter inom sektorn och en minskad miljöbelastning som positiv påverkan. Planförslaget och projektet förutsätter att verksamheten kan använda sig av restvärme framförallt från Findus liksom koldioxid från Findus. Findus anläggning släppte ut drygt 12 000 ton koldioxid 2014. En växthusanläggning av storleken som planförslaget medger kan återanvända i produktionen 10 000 ton koldioxid per år. Detta genererar en positiv effekt på klimatet och miljön. Det hade varit önskvärt att hitta en placering som hade mindre påverkan på landskapet och kulturmiljön i området och som tog i anspråk mindre yta odlingsvärd jord. Planförslaget är dock det enda aktuella och hållbara 14
alternativet ur ett ekonomiskt miljömässigt perspektiv då man bland annat avser att ta tillvara restvärme och koldioxid från Findus anläggning intill och dra nytta av befintlig infrastruktur. Växthuskonstruktion hårdgör väldigt liten yta och kan återställas till jordbruksmark. Den verksamhet som föreslås kommer att har behov av att cirka 5% av utnyttjandegraden hårdgörs med asfalt och/eller betong. Det innebär att cirka 0,75 hektar av 15 hektar behöver hårdgöras för ändamålet. Växthusen består av en stålstomme, förankrat i marken med djupa fundament. Taket består av ett aluminiumramverk och glas. Endast en smal mittgång för truck utförs i betong. Jorden täcks med markduk i polypropylen, som vid en framtida förändring av verksamheten enkelt kan tas bort så att marken åter kan användas som jordbruksmark. Växthus under uppbyggnad Jorden täckt med markduk Färdig odling 15
Den verksamhet som avses bedrivas inom planområdet kan inte betraktas i sin helhet som irreversibel, dels på grund av att så liten andel av anläggningen hårdgörs, dels för att det finns exempel på hur man i Nederländerna, i programmet Glass for Grass, återställer växthusodlingar till öppen odlingsmark. 2007: växthus 2013: återställd odlingsmark Den föreslagna lokaliseringen bedöms därför vara förenlig med plan och bygglagens och miljöbalkens markhushållningskrav eftersom en ökad inhemsk matproduktion, på ett hållbart, energisnålt sätt, utgör ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Utöver detta konstrueras växthus på ett sätt som gör det möjligt att återställa åkermarken i framtiden. 16
Strandskydd Planområdet ligger utanför strandskydd. Strandskyddsområde, blåmarkerat, i förhållande till planområdet. Dagvatten Dagvattenhanteringen kommer primärt att ske lokalt inom fastigheten genom uppsamling av regnvatten från takytor som leds till en dagvattenbassäng i direkt anslutning till växthuset. Vid extrem nederbörd kommer eventuellt överskott av regnvatten att ledas till Findus dagvattensystem. Diagrammatisk skiss över placering av en uppsamlingsbassäng med en kapacitet på 7500 m 3. 17
Uppsamlingsbassänger dimensioneras vanligast till 1500 m 3 per hektar växthus vilket baseras på en förväntad årlig nederbörd på 1 m 3 per kvadratmeter växthus. Det uppsamlade vattnet renas med ultra violett ljus och används sedan för bevattning av grödorna i växthuset. Eventuellt överskott recirkuleras och återanvänds. Plantor med slangar för bevattning och recirkulering Utöver den planerade uppsamlingsbassängen i anslutning till växthuset innehåller planförslaget även kvartersmark för dagvattenmagasin för att möjliggöra ytterligare uppsamling och lagring av dagvatten. E-område, dagvattenmagasin, i plankartan Dagvattenutredning En dagvattenutredning har utförts av Sweco Environment AB och ligger som bilaga till detaljplanen. Utredningens slutsats är att dagvattenutsläppet från planområdet kommer att vara mycket begränsat och bedöms inte innebära annat än en försumbar påverkan på Vegeån. Det bedöms inte föreligga någon risk för att dagvattenutsläppet skulle kunna medföra någon sådan påverkan på någon ekologisk kvalitetsfaktor i Vegeån att dess status riskerar att försämras. 18
Dagvattnet som avledas till Findus dagvattenledning kommer att gå till tre seriekopplade sedimenteringsdammar belägna norr om Findus reningsverksområde. Där sedimenteras och renas vattnet innan det avleds till recipienten Vegeå. Dagvattenledningen har dimensionen 375 mm och har kapacitet att hantera det tillkommande dagvattnet. Dagvattenhanteringen i området planeras för att 90 % av dagvattnet samlas upp. Resterande 10 % av dagvattenflödet från takytorna kommer att belasta dagvattennätet tillsammans med dagvattnet från parkering samt övriga hårdgjorda markytor inom planområdet. För att undersöka om det nya planområdet genererar koncentrationer som kan påverka recipienten negativt har dagvattenmodellen StormTac använts. Modellen bygger på en gedigen databas med schablonvärden över typiska fysikaliska och kemiska parametrar i vattenflöden från olika typer av markanvändningsområden. Resultatet visar att de årsmedelkoncentrationer av föroreningar, som genereras från området kommer att överskrida riktvärden för fosfor, koppar, zink och kadmium före rening i dagvattendammarna. Naturliga reningsprocesser (fysikaliska, biologiska eller kemiska) i dagvattendammarna kommer att reducera koncentrationen i det vatten som släpps ut till recipienten. Effekten av sådana processer är i stor utsträckning en funktion av uppehållstiden i dagvattendammen för det utsläppta vattnet samt förekomst av växtytor i dammen. Tidigare dagvattenutredningar har visat att Findus dagvattendammar har en betydande reningseffekt när det gäller det utsläppta dagvattenflödet. Dammarna har dels en flödesreglerande funktion, dels (och framföra allt) en funktion för rening av dagvattnet från eventuella föroreningar före utsläpp till recipient. Detta är en vedertagen teknik och sådana dammar är mycket effektiva vad gäller reduktion av metaller, organiska ämnen, näringsämnen och suspenderat material. 19
Geoteknik En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts av WSP Sverige AB och ligger som bilaga till detaljplanen. Undersökningen är framtagen för att utgöra underlag för planering och bedöma huruvida marken i området lämpar sig för nybyggnation av växthus med tillhörande lastytor. För undersökningen har industribyggnader i 1-2 våningar och utan källare förutsatts. Grundläggningssättet är inte fastställt, utan förutsätts i undersökningen att ske med platta på mark eller längsgående grundsulor. Utredningen visar att marken i huvudsak är homogen och består av fyllning alternativ lerig mulljord underlagrad av huvudsakligen lera. Berg finns på mellan 10 till 30 meters djup och är huvudsakligen glimmerrikt sedimentärt berg i växellagring. Inom området finns gruvgångar i det sedimentära berget där brytning av kol i den ytligaste A-flötsen gjorts på ungefär 30 meters djup under markytan. Gruvgångar inom planområdet och två kända ras markerat i orange. 20
Undersökningens slutsats är att de geotekniska förhållandena är relativt goda förutsatt att grundläggning sker korrekt. Inga tecken på föroreningar i form av lukt eller färg påträffades. Fornlämningar Inga kända fornlämningar berörs inom planområdet. En arkeologisk förundersökning, bestående av kartstudie, arkivundersökning samt fältbesiktning, utfördes under december 2014 av Wallin kulturlandskap och arkeologi och ligger som bilaga till detaljplanen. Syftet var att få en överblick av kulturmiljön i området, särskilt med möjligheterna för att under mark dolda fornlämningar skulle skadas av en exploatering enligt detaljplanen. Enligt förundersökningen finns det relativt få kända fornlämningar i socknen, de flesta är by- och gårdstomter från historisk tid, men även ett antal boplatser och fyndplatser från förhistorisk tid och även några platser för gravhögar. Det finns inga registrerade fornlämningar inom eller invid planområdet. Närmast ligger Selleberga gamla bytomt och ett fyndområde invid Selleberga gård 400-500 meter norr om planområdet. Enligt enskifterskartan från 1805 har planområdet hört till Selleberga bys utmark, medan inmarken legat norr om vägen mot Norra Vram. På Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820 är området markerad som tuvig mark och har säkerligen betats. I planområdets västra del finns ett delområde med något förhöjda fosforhalter enligt Olof Arrhenius fosfatkartering. Förhöjda fosforhalter kan vara en indikering på att människor och djur levt på platsen. Arrhenius fosfatkarta med planområdet markerat i rött 21
Vid fältbesiktningen av den plöjda åkermarken ägnades särskild uppmärksamhet åt partierna med förhöjda fosfathalter, men varken på dessa eller i andra delar av området påträffades skörbränd flinta eller skörbränd sten som kunde indikera under mark dolda fornlämningar. Den något förhöjda fosfathalten i områdets västdel bedöms bero på utgödsling under perioden efter enskiftet. Bedömningen är att planområdet, under förhistorisk tid eller medeltid, inte har utnyttjats till boplatser, gravläggning eller andra aktiviteter som lämnat fysiska spår i marken. Bedömningen grundas på jordartsförhållandena och topografin och slutsatsen stöds av att inga fornlämningsindikationer konstaterades vid fältbesiktningen. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas enligt 2 kap 10 Kulturmiljölagen. Kulturmiljö Planområdet ligger i angränsning till Sellebergaområdet som i kommunens bevarandeplan utpekats som miljö med högt kulturhistoriskt värde och stort bevarandeintresse. Sellevi idrottsplats utpekas som område av bevarandeintresse. Avgränsning för kulturmiljö och bevarandeintresse i Selleberga enligt kommunens bevarandeplan. Planområdet är markerat i rött. 22
Bostadsområdet i Selleberga vittnar om ortens näringslivshistoria och Findus långvariga verksamhet i Bjuv. En exploatering av planområdet kan ses som ett led i Findus ytterligare förankring i Bjuv. Det som främst påverkar de boende i Selleberga är de långsträckta vyerna i den närliggande miljön. Idag sträcker sig siktlinjerna från Norra Vramsvägen över fältet och ända mot Söderåsen vilket bidrar till den lantliga karaktär som området har idag. Dessa siktlinjer kommer att brytas av och kan ge en mer industrinära karaktär åt Selleberga. Planförslaget skulle inte påverka den fysiska miljön i Selleberga eller förvanska områdets kulturhistoriska värden, då inga fysiska ingrepp skulle ske inom bostadsområdet, men avläsbarheten i kulturlandskapet totalt sett. Området kring fotbollsplanen avskiljs av träd längs alla sidor samt av en jordkulle vilket gör att planförslaget inte påverkar fotbollsplanens karaktär eller sikt mot Söderåsen nämnvärt med förutsättning att växtligheten kring idrottsplatsen bevaras. Landskapsbild Den planerade byggnationen kommer att ha betydande påverkan på landskapsbilden. De långsträckta vyerna i den närliggande miljön kommer delvis att brytas. Idag sträcker sig siktlinjerna från Norra Vramsvägen över fältet och man kan skymta i Söderåsens förlängning det varierande, agrara landskapet, vilket bidrar till områdets lantliga karaktär. Om planförslaget genomförs kommer dessa siktlinjer delvis att brytas av. De fastigheter vars sikt kan påverkas är främst enstaka hus vid Sellebergavägen och längs Norra Vramsvägen. Den industriella karaktären som Findus industriområde uttrycker kommer att förstärkas och bredas ut i området genom förverkligandet av planförslaget. Fullt utvecklat 15 hektar kommer växthusen utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden och ändra karaktären av området. Den ansenliga utbredningen och höjden på byggnaderna skapar en historisk överlagring väsensskilt från Selleberga och det småskaliga jordbrukslandskapet. Det kommer att krävas att marken jämnas ut, vilket också kommer att bidra till den stora förändringen av landskapsbilden. Planförslaget föreslår trädplantering på tre sidor längs planområdet. Trädridåer är känt i landskapet idag och utgör ett naturligt formelement i jordbrukslandskapet. Trädridåerna kommer att skala ned anläggningen något. Idag används Findus industrispår och grusväg genom planområdet av framförallt gående och enstaka cyklister. Denna infrastruktur kommer 23
fortsatt att finnas kvar inom planområdet. En ny gc-väg utmed Norra Vramsvägen är en del av planförslaget. Denna gc-väg utgör en del av den i översiktsplanen utpekade förbindelsen till Norra Vram. Planerad gc-väg kommer att öka tillgängligheten och framkomligheten för gående och cyklister i kommunen. Visualisering: växthusets volym i det omgivande landskapet Naturmiljö Naturvärdesinventering Mer trafik, ökade bullernivåer, ljusstörningar och fler människor i rörelse kan påverka djurlivet i närområdet negativt. Bland de rödlistade arter som observerats under senare år finns nära hotade arter som Kungsfiskare och Duvhök. Vegeåns dalgång och dess rekreativa värde anses inte påverkas av planförslaget. Vegeåns dalgång står för ett antal viktiga ekosystemtjänster varav rekreation är ett. En naturvärdesinventering och bedömning har utförts av Sweco Enviroment och ligger som bilaga till detaljplanen. Inventeringens slutsats är att det ringa bortfall av naturvärden inom planområdet som konstateras, inte bedöms medföra någon negativ påverkan på naturvärden i planområdets omgivningar eller på de ekosystemtjänster som Vegeåns dalgång erbjuder. Detaljplanens planbestämmelser om trädplantering och att störande ljusutsläpp inte får ske nattetid bedöms utgöra tillräckliga skyddsåtgärder för att dels bevara de begränsade naturvärden som konstaterats inom planområdet, dels skydda naturvärden i planområdets närmaste omgivningar. 24
Inventeringen har utförts enligt gällande svensk standard. För att kartlägga och bedöma naturvärdena inom detaljplanområdet har en naturvärdesinventering på fältnivå genomförts. Inventeringsområdet utgjordes av planområdet i sin helhet. Fältinventeringen genomfördes 2016-03-15, vilket är utanför den säsong för inventering som standarden anger för Götaland (1 april - 30 november). Enligt standarden är resultatet av inventeringen därmed att beteckna som preliminärt. Vid skrivbordsstudien har planområdet undersökts med avseende på artfynd som rapporterats in till Artdatabanken. Inga fynd har påträffats inom planområdet. De geografiskt närmast belägna fynden avser främst rovfåglar, som iakttagits i eller vid Vegeåns dalgång. Den brukade åkermarken, parkeringsytan och den hårt klippta gräsmarken runt parkeringsytan bedöms ha ett obetydligt artvärde och ett obetydligt biotopvärde. Sammantaget bedöms denna del av planområdet därför utgöra mark med lågt naturvärde och kategoriseras därmed inte som ett naturvärdesobjekt. Det naturvärdesobjekt som konstateras utgörs av vegetationsridåerna i norr och öster, den äldre banvallen och i viss mån även den förslyade åkermarksytan i det sydöstra hörnet Vid en sammanvägd bedömning av art- och biotopvärde kategoriseras naturvärdesobjektet till naturvärdesklass 4, visst naturvärde. 25
Förekomsten av nattfjärilar inom eller i närheten av det aktuella planområdet har inte undersökts i naturvärdesinventeringen, då tidpunkten för fältinventeringen inte medger en sådan studie men följande bedömning görs avseende påverkan på eventuella nattfjärilar: Planområdet omges av stora arealer med liknande markanvändning som den som råder inom planområdet i dagsläget. Förlusten av åkerareal som uppehållsort och födosöksområde för eventuella nattfjärilar får i det perspektivet anses vara obetydlig. Avseende påverkan på nattfjärilar utanför planområdet, torde det främst vara belysning från planerat växthusområde som innebär en potentiell negativ påverkan genom att nattfjärilar lockas till ljuskällorna. Planförslaget är försett med en planbestämmelse som reglerar att störande ljusutsläpp inte får ske nattetid. Genom att koncentrera ljuset mot de objekt som eventuellt behöver belysas, kan onödig ljusbelastning på omgivningen undvikas. Detta kan åstadkommas dels genom att ljuskällan riktas korrekt, dels genom att armatur med rätt utformning väljs. Det konstateras även att planområdet i väster och söder omges av mer eller mindre upplysta områden (Bjuvs tätort, Billesholmsvägen och industriområdet runt Findus anläggning), som redan i nuläget innebär ljusemissioner till omgivningen. Vissa ljusemissioner från planområdet utgör således ingen ny företeelse i närområdet och torde inte medföra nämnvärd påverkan på nattfjärilar i omgivningen. 26
Föreslagen bebyggelse Planförslaget möjliggör växthusodling med tillhörande byggnader. Högst 15 hektar av fastighetens yta får bebyggas, Den tillåtna totalhöjden pendlar mellan 15 meter och 7 meter. Växthuset är tänkta att ligga i den norra delen av planområdet där plankartan har en bestämmelse om en högsta totalhöjd på 10 meter och ett område med en högsta totalhöjd på 15 meter. Inom detta område regleras också den högsta totalhöjden i meter över nollplanet till + 36,5 och + 41 meter över nollplanet. Övriga delar kan bebyggas med byggnader som behövs för verksamheten. I den nordvästra delen av planområdet finns område för dagvatten magasin. Illustrationsplan över möjlig byggnation Service Det är ca 3 km till närmaste bensinstation, Statoil, och ca 1,8 km till livsmedelsbutik, ICA. 27
Trafik Gatunät Infart till planområdet ska ske från Billesholmsvägen. Bestämmelse om utfartsförbud mot övriga delar av planområdet finns på plankartan. Utfartsförbud i plankartan markerat med rött Längs Norra Vramsvägen innehåller planförslaget allmän platsmark för gång- och cykelväg som kan bli en del av den i översiktsplanen utpekade gång- och cykelväg till Norra Vram. Gång- och cykelvägen längs Norra Vramsvägen i plankartan 28
Befintlig trafik Trafikmätningar har gjorts på fyra punkter i närheten av planområdet under september och oktober 2015. Mätpunkternas placering i förhållande till planområdet. Trafiken i de fyra punkterna har uppmätts till följande Tillkommande trafik En trafikalstringsanalys har genomförts med Trafikverkets trafikalstringsverktyg för att beräkna hur mycket trafik som den framtida verksamheten kan förväntas ge upphov till. Trafikalstringsberäkningen har baserats på planområdets läge, förväntad byggnation, användningen, personaltäthet, befintlig kollektivtrafik och tillgången till parkeringsplatser. Med ovanstående värden som indata har trafiken till och från den framtida verksamheten i planområdet skattats till drygt 280 bilresor per dygn. Med ett antagande om att nyttotrafiken utgör 29
fem procent av den totala trafiken genererar planområdet drygt 300 fordon per dygn. Utfarten från området kommer att ske mot Billesholmsvägen. Den genererade trafiken kommer därför att trafikera Billesholmsvägen öster eller västerut från planområdet. De arbetande i den planerade verksamheten antas ha samma sammansättning mellan boende i kommunen och inpendlare som den övriga arbetsmarknaden i Bjuvs kommun. Hälften av inpendlarna antas av samma anledning komma från Helsingborg. Med detta som bakgrund antas 12 procent köra till och från området via Billesholmsvägen öster ifrån och 88 procent västerifrån. Av de 88 procenten förväntas 35 procent fortsätta till/från centrum och 65 procent via Södra vägen och sen vidare ut på väg 110. Baserat på den utförda trafikmätningen och trafikalstringsberäkningen bedöms den framtida biltrafiken i området uppgå till följande volymer 2030. Beräkningen baseras på Trafikverkets prognostiserade ökning av biltrafik fram till 2030 utifrån dagens trafikflöde med tillskott från planområdet vid full utbyggnad av totalt 15 hektar växthus. Det är framför allt mätpunkt ett och två som belastas av den framtida exploateringen även om tillskottet är begränsat i förhållande till den förväntade generella trafikökningen. Kollektivtrafik Närmsta befintliga busshållplats är Bjuv Findus som ligger vid Billesholmsvägen i södra delen av planområdet Hållplatsen 30
trafikeras dagligen av regionbuss 230 (Helsingborg Teckomatorp via Bjuv och Billesholm) och 250 (Bjuv Landskrona via Billesholm och Ekeby). Turtätheten är en respektive två gånger i timmen på vardagar. Parkering Parkering ska ske på egen fastighet. Vid Billesholmsvägen finns en befintlig men outnyttjad parkering med 180 parkeringsplatser som täcker behovet av parkeringsplatser vid full utbyggnad. Befintlig parkering med 180 platser. Bild från illustrationsplanen Teknisk försörjning Vatten Planområdet ligger utanför verksamhetsområdet för det kommunala vatten- och avloppsnätet. Dricks- och spillvatten till personalutrymmen kan ordnas genom att dra ledningar till närmsta befintliga anslutningspunkt. Ingen anslutning till det kommunala dagvattensystemet kommer att kunna göras Dagvattenhanteringen kommer primärt att ske lokalt inom fastigheten genom uppsamling i dagvattenbassänger i anslutning till växthuset. Skulle allt regnvatten inte kunna samlas upp vid extrem nederbörd kommer eventuellt överskott att ledas till Findus dagvattensystem. Utöver den planerade uppsamlingsbassängen i anslutning till växthuset innehåller planförslaget även kvartersmark för dagvattenmagasin för att möjliggöra ytterligare uppsamling och lagring av dagvatten. 31
Elförsörjning Öresundskraft har elnät som verksamheterna inom planområdet kan ansluta till. Det beräknade effektbehovet för växthuset är 8 mega Watt per 5 hektar. Eftersom effektbehovet är större än den befintliga reserven på 6-7 mega Watt kommer insatser i elnätet att behövas. Samråd med elleverantören måste därför ske i ett tidigt skede för att initiera utbyggnad och säkra elförsörjningen till växthuset. Uppvärmning Bredband Avfall Natur- och biogas Växthuset är tänkta att primärt uppvärmas med spillvärme från industrier inom Bjuvs kommun, bland annat från Findus livsmedelsanläggning som ligger i anslutning till planområdet. Öresundskraft har bredband som verksamheterna inom planområdet kan ansluta till. Avfall från verksamheten ska hanteras i enlighet med Bjuvs kommuns antagna renhållningsordning. Inom planområdet finns en distributionsledning för natur- och biogas. Ledningen är underkastad Energigasnormens regler (EGN 2011) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tätbebyggelse på 2 meter samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter. Ledningsområdet har på plankartan försetts med beteckningen u-område, område som ska vara tillgängligt för allmän underjordisk ledning. Plantering av träd bör ej ske närmare gasledningen än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med gasledningen, rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd. Om grävning eller annat arbete kommer att utföras i närheten av gasledningen i samband med exploateringen rekommenderar ledningsägaren ett detaljerat samråd med deras områdeshandläggare redan i tidigt projekteringsskede för att undvika eventuella konflikter med Energigasnormens regler (EGN 2011). Ledningsrätter Inom planområdet finns ledningsrätt för gas, biomassa och vatten. Ledningsrätten för gas och biomassa går från Billesholmsvägen längs grusvägen till Norra Vramsvägen och följer sedan den österut. Ledningsrätten för vatten löper längs den norra sidan av Billesholmsvägen. Ledningsrätterna har på plankartan fått beteckningen u-område, mark tillgängligt för allmän underjordisk ledning. Ledningar som saknar ledningsrätt är tänkta att flyttas vid behov under exploateringen. 32
För ledningsarbeten som påverkar allmän väg måste ledningsägaren ansöka om tillstånd hos Trafikverket. Hälsa och säkerhet Buller För att säkerställa att störning inte uppkommer har plankartan bestämmelse om att verksamheten inte får vara störande för omgivningen och att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller ska hållas. Naturvårdsverkets riktvärden för industri och verksamhet innebär att den ekvivalenta ljudnivån inte ska överskrida 50 dba dagtid (06-18), 45 dba kvällstid (18-22) samt lördag, söndag och helgdag (06-18), 40 dba nattid (22-06) vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. Tillkommande buller från växthusen utgörs främst av trafikrörelser till och från området. Trafik inom området bedöms som buller från verksamheten och räknas in i den totala ljudbilden En trafikalstringsanalys har genomförts med Trafikverkets trafikalstringsverktyg som beräknar att den tillkommande trafiken som planområdet kommer att generera är drygt 300 fordonsrörelser per dygn. Majoriteten av dessa fordonsrörelser kommer att ske i anslutning till arbetsdagens början och slut då plockarna anländer till områdets parkeringsplats. Plockningen sker under dagtid och arbetstiden är 07.00 16.00. Då den beräknade tillkommande trafiken är relativt låg och till största delen begränsad till vissa tidpunkter gör kommunen bedömningen att Naturvårdsverkets gällande riktvärden inte riskerar att överskridas. Bestämmelse om Naturvårdsverkets riktvärden från plankartan 33
Ljus För att säkerställa att störning inte uppkommer har plankartan bestämmelse om att verksamheten ska anordnas så att störande ljus inte når bostäder eller trafikanter på väg 1256 och att störande ljusutsläpp inte får ske nattetid. För att hindra störande ljusutsläpp från växthus används mörkläggningsgardiner som kan dras för under kvällar och nätter. På detta sett kan 95 procent av ljuset hindras från att släppas ut och orsaka störning för sin omgivning. Nedan visas bilder från ett Nederländskt växthus och avskärmningens konstruktion och funktion. Avskärmning under dagtid Mörkläggningsgardin i öppet läge under dagtid Avskärmad yttervägg och mörkläggningsgardin Närbild på avskärmad yttervägg 34
Avskärmning under kväll och natt Mörkläggningsgardin i stängt läge Mörkläggningsgardin i serviceyta Mörkläggningsgardin i växthuset med tänd belysning Mörkläggningsgardin i växthuset med tänd belysning 35
Jämförelse mellan växthus med och utan avskärmning Växthus utan avskärmningsgardiner. Längden på växthuset som syns är cirka 210 meter. Växthus med avskärmningsgardiner. Längden på växthuset som syns är cirka 187 meter Närbild på ljusutsläpp från avskärmat växthus Ljusutsläpp från avskärmat växthus, cirka 45 meter 36
Ljusutsläpp från avskärmat växthus i förhållande till belysning för gångväg Mängden utsläppt ljus begränsas inte av mörkläggningsgardinernas konstruktion utan av behovet av att släppa ut viss överskottsvärme som uppstår när belysningen är tänd. Tekniska framsteg gällande belysning och ventilation kan komma att ytterligare reducera mängden ljusutsläpp. Kemiska produkter Barnperspektivet Verksamheten kommer att hantera gödningsmedel och pesticider. Verksamheten är en anmälningspliktig verksamhet och ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Verksamheten ska genomföra egenkontroller. Endast kemiska produkter som är godkända enligt svensk lag och EU-lag kommer att användas i anläggningen. Verksamheten ska kunna visa på hur man har för avsikt att minimera risk för kemikalieläckage och eventuellt läckage i recirkulationen av vatten. Enligt barnkonventionen ska barns bästa beaktas vid alla beslut. Planens syfte är att möjliggöra växthusodling. Verksamheten kommer inte att utgöra en målpunkt för barn och ungdomar men planförslaget innehåller gång- och cykelväg som i förlängningen kommer att vara en del av en gång- och cykelväg till Norra 37
Vram. Gång- och cykelvägen kan bidra till barn och ungas möjligheter att röra sig säkert i kommunen. Planförslaget möjliggör även nya arbetstillfällen vilket kan bidra till bland annat ungdomars möjlighet till anställning på orten. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen drivs med normalt planförfarande och tidplanen för processen bedöms vara följande: Granskning våren 2016 Antagande sommaren 2016 Genomförandetid Planen har en genomförandetid på tio år från den dagen den vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för iordningställande av kvartersmarken inom sin fastighet. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning En eller flera nya fastigheter kan komma att bildas. Fastighetsbildning sker genom Lantmäteriet och initieras och bekostas av exploatören. Ekonomiska frågor Planens ekonomi Fastighetsägaren bekostar framtagande och genomförande av detaljplanen. Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa Skanovas kabelanläggningars funktion utförs efter skriftlig beställning och förutsätts bekostas av exploatören/fastighetsägaren. Skanova ska kontaktas senast 12 veckor före eventuell åtgärd av kabeln ska vara klar. Eventuell flytt av ledningar eller ledningsrätter initieras och bekostas av exploatören. Tekniska frågor Utredningar Dagvattenutredning, Sweco Environment, 2016-03-28 Naturvärdesinventering, Sweco, 2016-03-30 PM Geoteknik, planeringsunderlag, WSP, 2015-03-16 Markteknisk undersökningsrapport, WSP, 2015-03-16 38
PM Kulturmiljö, Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2014-12-19 Konsekvensbeskrivning Kulturmiljö, Bjuvs kommun, 2015-12-14 Trafikrapport, Bjuvs kommun 2016-01-14 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I planarbetet har planeringschef Jarl Gustavsson, plan-och byggchef Gulistan Batak, gatu- och parkchef Stefan Sjölin, GISingenjör Pauline Pertorft, byggnadsantikvarie Kathleen Lundblad och landskapsarkitekt Oscar Gustavsson från Bjuvs kommun medverkat. Bjuvs kommun Mattias Samuelson Planarkitekt Plan- och byggavdelningen 39