KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2013/14

KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2013/14 Ledarskaps- utvärdering år 1 Kvalitetsredovisning till skolverket år 1 Allergirond Skyddsrond år 1 Stämmobeslut: Budget år 1 Bokslut år 0 Grupputvecklingssamtal i lag om kvalitetssystem år 1 Delårsbokslut år 1 Rektors beslut om kvalitetssystem. Trygghetsenkät Arbetsmiljöenkät klimatundersökning Nationella prov och diagnoser Grupputvecklingssamtal i lag, barnkonferens och personalmiljö år 1 Preliminär resurstilldelning och budgetansvar till lagen Budgetförslag år 2 Verksamhetsbokslut och Arbetslaget arbetar med mål och resultat Sammanfattning av årets resultat Slutsatser till budgetskrivelsen år 2 Rektor gör besök i verksamheten under året. Varje besök följs upp med personligt samtal. Personligt samtal kan också begäras av personal eller rektor när som helst under året.

2 INNEHÅLL: KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 4 HUGINS VERKSAMHETSIDÉ 5 ORGANISATION 5 Hugins medarbetarpärm 5 Pärmens innehåll 5 HUGINS VISION 6 PRIORITERADE MÅL 7 ÖVERENSKOMMELSER 7 RESULTATREDOVISNING 7 KVALITETSREDOVISNINGSSYSTEM 7 RESULTAT AV UTVECKLINGSMÅL 2011/2012 8 UTVECKLINGSMÅL 8 Hugin 8 Förskolan 8 F-3 9 4-6 9 7-9 9 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 10 HUGINS RESURSER UNDER ÅRET 10 Viktiga händelser under året 11 Enkät 12 Personal 14 Barn 14 Lokaler 14 Budget 14 Ledning 15 MÅLUPPFYLLELSE 15 MÅLOMRÅDE 1 SUCCESSIVT ÖKANDE KUNSKAPER 16 I SAMSPEL MED OMVÄRLDEN MÅLOMRÅDE 2 BRA SYSTEM AV PEDAGOGISKA INSATSER 18 Utvärdering och uppföljning av barnens utveckling 18 Miljön 19 Maten 19 Personalens förhållningssätt 19 Stöd till barn med särskilda behov 19 Samverkan 20 Inskolning och övergångar 20 MÅLOMRÅDE 3 OBUNDET TÄNKANDE OCH SKAPANDE MÄNNISKOR FÖR FRAMTIDEN 21 MÅLOMRÅDE 4 TRYGGHET 22 Förebygga olyckor 22 Förebygga kränkande behandling 23 Hantera tillbud 23 Kontinuitet 23 Föräldrar 23 MÅLOMRÅDE 5 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE FÖR BARN; FÖRÄLDRAR OCH PERSONAL 24 Barnens inflytande och delaktighet i grupp 24 Personalens delaktighet och inflytande 25 Föräldrar delaktighet och inflytande 25 UPPLEVD KVALITET 25 Barn 25 Föräldrar 25 Personal 25 Samhälle 26 Samhällsdebatt 27 SAMMANVÄGNING AV ÅRETS RESULTAT 27

ÅTGÄRDER UNDER NÄSTA ÅR 27 UTVECKLINGSMÅL 29 ARBETSMILJÖMÅL 27 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 27 UTVECKLINGSMÅL 2010/2011 32 Förskolelaget 32 F-3-laget 30 4-6-laget 30 7-9-laget 31 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 2012/2013 FÖR HUGIN ek.för. 32 Förskolelaget 33 F-3 33 4-6 33 7-9 33 Ledning 33 3

4 KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN I NORRTÄLJE Freinetskolan Hugins kvalitetsredovisning är det dokument som redovisar det gångna årets kvalitetsresultat på Freinetskolan Hugin. Kvalitetsredovisningen samverkar med Hugins styrdokument, bl.a. arbetsmiljöplan, plan för ledning, introduktionsprogram, verksamhetsidé m.m. Samtliga styrdokument finns dels samlade i Hugins medarbetarpärm, som finns tillgänglig på enheten. I medarbetarpärmen beskrivs också Hugins organisation, historia, partsförhållanden m.m. Hemsidan innehåller en del av dessa dokument och en del annan information som vårdnadshavare behöver www.freinetskolanhugin.se De resultatområden som redovisas i kvalitetsredovisningen styrs av de centrala måldokumenten för verksamheten, den nationella läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lpfö:98, Grundskolans kursplaner och kunskapskrav för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, skollag och förordningar. Innehållet i kvalitetsredovisningen styrs också av beslut om utvecklingsområden m.m. som fattats av Hugins styrelse och stämma. Vi har i kvalitetsredovisningen strävat efter att jämföra enhetens resultat med Norrtälje kommunen i de fall där uppgifter kunnat erhållas. Norrtälje 2014- Marita Sandin Larsson Rektor och förskolechef Lena Abbing Ordförande

5 HUGINS VERKSAMHETSIDÉ Freinetskolan Hugin i Norrtälje är en organisation som skapar förutsättningar för bästa möjliga lärande och utveckling för barn genom pedagogiskt arbete i enlighet med Celestin Freinets idéer, genom en familjär småskalighet samt delaktighet i beslutsprocessen för barn, personal och föräldrar. Hugins pedagogiska arbete är fast förankrat i Freinetpedagogik. Freinetpedagogiken ger ett stort utrymme för egen utveckling av metoder för pedagogen. De metoder som kan ges utrymme på Hugin måste dock följa Freinets grundintentioner 1. Freinetskolan Hugin bildades 1 augusti 2008 efter att först, under två år, varit en del av Freinetskolan Mimer. Mimers möjlighet att ta in fler barn var begränsad och eftersom vi värnar om småskalighet, beslutade personalen att starta ännu en enhet. Verkligheten som lärobok och att ta ansvar för sitt arbete och sin arbetsmiljö, är något som är viktigt inom alla verksamheter. Samhället ska vara en del av skolan och man lär sig i samspel med andra. Individen ska hela tiden få utvecklas och utmanas i sitt lärande och motiveras i ständigt kunskapande. Hugin ska vara ett föredöme i den pedagogiska världen och ligga i framkant vad gäller pedagogiska idéer och utveckling. Samarbete med ska ske både på nationell och på internationell nivå. Denna utveckling sker vartefter skolan växer och eleverna kan ta mer ansvar. Hugin ska även ligga i framkant vad gäller omdefinierat lärande med digitala verktyg. Vi ser till att både elever och personal har tillgång till och utbildning i, den teknik som är nödvändig för att klara sig i dagens och morgondagens samhälle. ORGANISATION Under detta läsår har organisationen sett ut enligt följande: Ett förskolelag Ett fritidslag Ett skolarbetslag, åk f-3 Ett skolarbetslag, åk 4-6 Ett skolarbetslag, åk 7-9 Rektor Varje arbetslag har en arbetslagledare, som tillsammans med rektor utgjort ledningsgrupp. Hugins medarbetarpärm Medarbetarpärmen är Hugins samlade styrdokument. Medarbetarpärmen revideras återkommande och innehåller den information alla behöver ha för att Hugin ska kunna styras på ett bra och säkert sätt mot kunskapskraven och de uppsatta målen för enheten. Texterna i medarbetarpärmen är riktade till personalen. Personalen är den som förverkligar och genomför de visioner som barn, föräldrar, styrelse, personal, rektor, Skolverket, kommun och andra intressenter har för verksamheten. Styrdokumenten anger den riktning personalens arbete ska ha. Medarbetarpärmen bildar också det kompletta system som lämnas in till våra tillsynsmyndigheter, Skolverket och Norrtälje kommun, som kvalitetsredovisning. Medarbetarpärmen är också den information föräldrar, barn och styrelse har att tillgå vad gäller Hugins styrande, kompletterat med informationen på hemsidan. Alla medarbetare på Hugin har var sin medarbetarpärm. Den får de under sitt introduktionsprogram (se flik i medarbetarpärmen). Rektor har också en pärm. Dessa dokument finns också att tillgå på skolans server. 1 En kort redogörelse för Freinetpedagogikens innehåll ges i medarbetarpärmen och kan läsas på hemsidan http://www.freinetskolanhugin.se och www.freinet.se

6 Pärmens innehåll I Medarbetarpärmen finns bl.a. praktisk information, telefonnummer m.m. Här finns också de viktigaste måldokumenten och planerna för enheten, samt uppföljning av resultat: Vision, mål Arbetsmiljöprogram Introduktionsprogram Intern kontroll Kvalitetsredovisningen läggs ut på hemsidan och på Skolverket. HUGINS VISION Hugin har samma vision som systerskolan Freinetskolan Mimer, som tillsammans bildar enheterna Mimer Akademien. Varje barn är vinnare Varje barn från Hugin kommer att bidra till en positiv framtid för mänskligheten Varje barn vill bli vuxet och känner hopp, lust och vilja Varje barn ser vartåt livet strävar genom Hugins kontakter med omvärlden Här är alla olika Varje människa bygger sin egen framtid i mötet med oss andra Livet pågår idag Varje människa upplever det dagliga arbetet på Mimer meningsfullt och fyllt av skratt och glädje Goda idéer smittar Vårt pedagogiska utvecklingsarbete är ett bidrag till samhällsutvecklingen Våra viktigaste byggstenar: Familjär småskalighet där alla kan varandras namn Doften av praktiskt arbete och nybakat bröd skapar kreativitet Arbetsklimatet främjar trygghet och lärande Lärandet är meningsfullt Arbetssätten ger frihet och struktur Lärande sker i natur och samhälle, genom barnens trevande försök och egna forskande Ett demokratiskt system ger var och en inflytande och ansvar över det egna lärandet Kunskapen utvecklas i möten med andra genom gemensam reflektion och dialog Alla kan se och följa sin utveckling Aktivt pedagogiskt arbete bedrivs i samhället Lokaler och ateljéerna är ljusa välutrustade och inspirerande Uterummen inspirerar till aktivitet Handens och intellektets arbete, eftertänksamhet och vila har sin givna plats Material och verktyg är sådana som används i vuxenlivet

7 Mimer Akademiens ledstjärnor är: Alla deltar och tar ansvar Varje medarbetare deltar i de demokratiska processerna och tar ansvar för hela verksamheten. Individualiteten växer i gruppen Varje barn och vuxen i Mimer Akademien får möjlighet att utveckla sin egen persona och sina talanger i organiserat samspel och arbete inom gruppen. Kärlek främjar lärandet I Mimer Akademien behandlas alla: barn, föräldrar, personal och andra intressenter med värme och omtanke. Dialog leder till utveckling Mimer Akademiens verksamhet, medarbetare, ledning och resultat följs upp och utvärderas kontinuerligt och detta leder till ständiga förbättringar Goda idéer bygger morgondagens samhälle Mimer Akademiens nytänkande, entreprenörskap och framtidstro bygger pedagogik för en demokratisk och blomstrande morgondag i hela vårt samhälle. Mimer Akademien har ett samarbetsavtal som innebär att rektorerna samarbetar och har regelbundna träffar, för att gagna enheterna och utveckla pedagogiken. PRIORITERADE MÅL De prioriterade målen beskriver de värden som Freinetskolan Hugins verksamhet ska skapa för barnen, deras föräldrar och i förlängningen för det framtida samhället. Dessa prioriterade mål är lika inom Mimer Akademien: 1. Successivt ökande kunskap i samspel med omvärlden Samhällskompetens Social kompetens Medborgarkompetens 2. Bra system av pedagogiska insatser 3. Obundet tänkande och skapande människor för framtiden 4. Trygghet 5. Delaktighet och inflytande Barn Personal Föräldrar Freinetskolan Hugin har under ett antal år sett över de prioriterade målen och använt sig av Hargreaves och Flink s (2009) tankar om hållbart ledarskap. Dessa mål är: lära sig leva, lära sig göra, lära sig leva hållbart, lära sig veta och lära sig vara. Utvärderingar som är gjorda terminsvis, grundar sig på frågeställningar utifrån dessa utgångspunkter. RESULTATREDOVISNING Hur verksamheten på Hugin lyckas med att nå de prioriterade målen mäts med olika metoder. Systemen för resultatmätning granskas och revideras varje år vid sammanställning av kvalitetsredovisning/bokslut samt vid personalens årliga utvärdering. Verksamheten förändras kontinuerligt även under löpande arbetsår utifrån uppföljningar som görs, främst i respektive arbetslag, genom rektors besök i verksamheten samt genom kollegial granskning. Resultatredovisningen för året utgörs av kvalitetsredovisning och bokslut för året.

8 KVALITETSREDOVISNINGSSYSTEM Kvalitetsredovisningssystemet på Hugin beskrivs i bilden först i detta dokument. Systemet följer en årlig arbetsgång och bygger på arbetslagens grupputvecklingssamtal med rektor. Grupputvecklingssamtalen fokuseras ena halvåret på arbetsmiljö för barn och vuxna och andra halvåret på kompetens, kvalitet och måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen presenteras i följande huvudgrupper, för att ge en heltäckande bild av Hugins kvalitet: Resultat av föregående års utvecklingsmål Hugins resurser under året o Personal o Barn o Lokaler o Budget Måluppfyllelse Upplevd kvalitet o Barn o Föräldrar o Personal Utvecklingsmål för det kommande året UTVECKLINGSMÅL: Utvecklingsmål för Freinetskolan Hugin ek. för. under året Föreningens styrelse har arbetat efter följande mål under läsåret: Leda arbetet med Hugins prioriterade mål, se nedan Se över den nybyggnation som ska ske Utveckla arbetet med Mästaråret för åk 9 Fortsatt utveckling inom IKT, information, kommunikationsteknik Ett årshjul har arbetats fram med riktlinjer för arbetet inom de olika grupperna på enheten Samtliga målområden har bearbetats och utvärderats, se föreningens verksamhetsberättelse.

9 Utvecklingsmål för hela Hugin MÅL: Att fortsätta utveckla arbeta med utveckling av digital verktyg Målet kvarstår, då Hugin ligger i framkant vad gäller detta arbete. Uppmärksamheten runt om i landet är stort vad gäller hur Hugin arbetar pedagogiskt med digitala verktyg och spel. MÅL: Utveckla användningen av lärplattformen Unikum Målet är delvis genomfört. Vartefter behov finns, kommer användningen av Unikum förändras, men finns kvar till sin grund. Förskolan ska nu också ingå i detta arbete. MÅL: Färsna-samarbete Samarbete med Färsna gård har inletts och kommer att fortsätta i alla verksamheter, från 1-16 år MÅL: Fortsatt fördjupning inom kunskap om freinetpedagogiken Målet är genomfört. Eftersom personalgruppen fortfarande växer, är detta mål aktuellt varje år. Diskussioner förs ständigt i de olika arbetslagen och på gemensamma konferenser, både på Hugin och inom Mimer Akademien. Varje år träffas Freinetföreningens medlemmar, skolor från olika delar i Sverige, och delger varandra freinetpedagogiska tankar. Nyanställda utbildas under två kvällar på hösten. Detta är numera rutin. MÅL: Utveckla system för samarbete mellan lagen, både vad gäller barn och personal Målet genomfört. Samarbetet har fungerat väl, utvärderats och detta arbete fortsätter. MÅL: Stödja föräldrasamarbete Målet delvis genomfört. Ett nytt försök att träffa föräldrar under mer informella former har gett gott resultat och kommer att fortsätta under nästa läsår. MÅL. Utbilda föräldrar mer kring freinetpedagogik Bra uppslutning, då en satsning på detta gjorts. Ordförande och rektor höll i gång 1 och lärare från alla olika arbetslag höll i gång 2.

10 Utvecklingsmål för förskolelaget MÅL: Utveckla utvärderingen från föräldrar Målet genomfört, nya frågor ställdes inför utvecklingssamtalet. MÅL: Förbättra kunskaperna om datorn och dess användning Målet delvis genomfört och fortsätter. Appar används och förskolans blogg är igångsatt. MÅL: Bygga upp administrationen (Ingela, Hugins administratör är med i förskolelaget) Målet delvis genomfört, och utvecklas vartefter enheten växer. MÅL: Se över information till föräldrar Nyhetsbrev mailas ut och och föräldrarna är nöjda med detta. Utvecklingsmål för F-3-laget Mål: Ny organisation med tre grupper f-3 införs ht-12 Målet genomfört MÅL: Medieutveckling och utbildning i Unikum Målet delvis genomfört. En lärspridare, medieansvarig finns och delar med sig av kunskap till övriga. Arbetet fortsätter. MÅL: Se över organisationen inför hösten 2012 Målet genomfört. Nya grupperingar och nyanställningar har gjorts. MÅL: Se över anskaffning av fler digitala hjälpmedel Målet genomfört. ipads köptes in och det finns nu en-till-två paddor. Utvecklingsmål för 4-6-laget Mål för laget: Likabehandlingsutbildning 7.5 hp Målet genomfört av en i laget tillsammans med kollegor från alla övriga lag. Mål för laget: implementera arbetet med betyg I åk 6 Flera I laget har gått på konferenser som Skolverket gett, och delgett övriga. Gemensamma betygsdiskussioner med rektor och 7-9-laget. Målet genomfört Mål för laget: säkerhet I bedömningsarbetet Arbetats med i bl.a. ämnesteamen med Mimer Målet genomfört, och kommer att fortsätta

11 ÖVERGRIPANDE KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL UNDER 2013/14 1. Matematiklyftet Alla pedagoger som undervisat i matematik har gått Matematiklyftet under läsåret. Utbildningen har varit mycket omfattande och tagit mycket tid, men har gett mycket till de pedagoger som deltagit. 2. Rektors Feedback. Rektor har varit på besök i verksamheten och tittat på genomförande av undervisning utifrån Skolinspektionens dokument om hur en bra undervisning kan läggas upp. Samtal med pedagogerna har skett efteråt 3. Sokratiska samtal. Ann Pihlgren har haft en utbildning för personal som önskat få mer utbildning. Denna utbildning hade vi tillsammans med Mimer. Här deltog ett 20-tal pedagoger 4. Mediemedvetenhet Alla på Hugin ska ha en grundkunskap om våra digitala verktyg. Detta skedde genom de medieansvariga i varje arbetslag, samt kompetenser utifrån. Kompetensutvecklingsmål för ledning Ledningsgruppsdagar, där ledningsgruppen går igenom övergripande arbete, i år kompetensutveckling iom nya lagar. Arbetslagledarna genomgick en utbildning under våren, ledd av Hans Fröman på Hedman och Mannheimer. Utbildningen var av övergripande karaktär och tog upp frågor som ledarskap, arbetsmiljö, samtalsmodeller och dilemmafrågor. Rektor anmälde sig till digital kurs i Bedömning, där Karlstad Universitet och Skolverket samverkar. Kursen sker digitalt och beräknas vara klar under läsåret 14/15 HUGINS RESURSER UNDER ÅRET Viktiga händelser under året Läsåret inleddes även detta år med uppstartsdagar på Väddö folkhögskola. Varje år kommer värdegrundsfrågorna upp under dessa dagar och vad som är speciellt för vår skola, vilka värderingar har vi, vilket förhållningssätt ska gälla. Som en del av att hela skolan ska samlas runt ett gemensamt tema, tillbringades två hela dagar på Färsna. Elever från 4 år till 15 år jobbade med temat Bygg en sittmöbel. Elever från åk 3 och uppåt sov över i tält och i sovsal. En föreläsning anordnades av Mimer Akademien där personal, elever och föräldrar bjöds in i olika grupper, för att höra om fenomenet grooming. Under läsåret har fem lärare deltagit i Matematiklyftet, en utbildningssatsning från Skolverket. Här ingick även rektorsutbildning som rektor deltog i. Ledningsgrupperna på Mimer Akademien var på studiebesök tillsammans med elevhälsan för att se på en modell inom elevhälsan. Arbetet utifrån denna modell sattes igång redan några veckor efter och har pågått och utvecklats under året. I oktober deltog de flesta ur personalen i Freinetträff i Göteborg, som sker med alla freinetskolorna i Sverige vartannat år. Under två dagar delade man idéer och hittade samverkansformer mellan skolorna. I oktober blev rektor inbjuden till Sydkorea, för att hålla i föreläsningar om tematiskt arbete och freinetpedagogik tillsammans med Mimers rektor. Många värdefulla kontakter togs, och ledde fram till andra samarbeten.

12 Under hösten/vintern höll Ann Pihlgren i en kurs om sokratiska samtal, där flera av personalen deltog, tillsammans med Mimers personal. Under hösten hölls också utbildning i freinetpedagogik dels för nyanställda, dels för nya familjer på enheten. Trygg i Norrtälje kom på en allpersonalkonferens där de berättade om sitt arbete mot narkotika. Skolan har nu policyn en rökfri skola. V.45 påbörjades den stora ombyggnationen av den södra flygeln. Detta innebar att övriga lokaler förtätades och att maten serverades i klassrummen. Detta arbete pågick under resten av läsåret och slutbesiktningen var 15/6-14 Niornas mästarårsproduktion inleddes med en Londonresa. Den skedde 20/1-24/1-14. På den internationella mässan BETT, föreläste fyra elever och en lärare om hur Mästaråret går till. Rektor och tre lärare åkte med. Mästaråret avslutades på biografen Royal där två föreställningar gavs för föräldrar, allmänhet och elever. I februari bjöds rektor in till en skola i Hamburg som ville ha synpunkter och reflektioner på sitt arbete. Här träffade vi en del av de kontakter som togs i Sydkorea. Ledningsgruppen utbildades i ledarskap av Hedman och Mannheimer under fem halvdagar under våren. Gruppen hade också ledningsgruppsdagar på Marholmen, där man bl.a. gick igenom de statliga styrdokumenten. Vid årsstämman av Idéburen skola, valdes rektor till valberedningen. Rektor fick också ett uppdrag att sitta i arbetsgruppen för nationell digital strategi som representant för detta förbund. Detta arbete fortsätter kommande år. I april träffades freinetrektorerna i Göteborg för att se över samarbetsformerna. 20 maj deltog hela skolan i Operation dagsverke, en insamling till skolor i Mozambique, vilket inbringade ca 27 000:- i juni hölls avslutningsmiddag med åk 9. Vår egen kock gjorde middag och servering sköttes av tre yngre elever. Specialbeställda smycken delades ut på avslutningen, i form av en id-platta med blindskrift HUGIN. 14-18/6 åkte all personal till Altea för gemensam utbildning med Ann Pihlgren. Utbildningen handlade om kvalitet i skolan, Bloom s taxonomi och freinetpedagogik. Flera av Skolverkets konferenser har besökts under året, SETT-mässan var också välbesökt. Rektor nominerade en lärare till Guldäpplet, där läraren kom på andra plats bland tusentals ansökningar. På konferensen Framtidens lärande föreläste fyra elever från skolan tillsammans med läraren, om sitt arbete med Mästaråret. Under läsåret avtackades några ur personalen som slutade. Nya kategorier av personal har anställts under året, bl.a. en vaktmästare på halvtid, en elevkoordinator tillika SYV på 100% och administratörens tjänst utökades till 75%.

Hugin var med i den enkätundersökning inom Våga-Visa-projektet, som kommunen genomförde våren 2013, där följande analys har gjorts: 13 VÅGA-VISA-ENKÄTEN (PILEN) I oktober 2008 gjordes den första av den här typen av enkätundersökning i Norrtälje kommun. Här har skolan valt att delta för att få ett likvärdigt underlag att jämföra de kommunala skolorna med. Föräldrar och elever i år 5 och 8 deltog, samt föräldrar i år 2, förskolan och förskoleklassen. För första året gjordes även en självvärdering av lärare, anställda mer än ett år. En analyshjälp gavs så att man lätt såg hur värderingarna såg ut i jämförelse med kommunen, elever och föräldrar. Där Hugin låg högre än kommunen i både självvärderingen och kundundersökningen är följande områden: Ansvar och inflytande för elever/barn Utmaningar för alla Grundläggande värden Arbetsklimat Skola/förskola och hem Rektorns/förskolechefens ansvar Övergripande Stimulerande lärande Särskilt stöd Där Hugin låg lägre än kommunen i både självvärderingen och kundundersökningen är följande områden: Dokumentation av lärande Bedömning och betyg Enkätens rubriker var: normer och värden, utveckling och lärande/kunskaper, ansvar och inflytande, kommunspecifika frågor, styrning/ledning och övriga frågor. Följande kunde utläsas av enkäterna: För att få in så många svar som möjligt, lockade vi även detta år med en tialott för inlämnat svar. Vi har varit noga med att poängtera vikten av denna enkät för vårt systematiska kvalitetsarbete. Svarsfrekvensen var i år bättre, förutom i förskoleklassen. Förskolan Här svarade 15, 75% av föräldragruppen. Arbetslaget gick igenom resultatet, och tittade på vilka utvecklingsområden man skulle jobba med kommande läsår. I jämförelse med kommunens resultat, ligger vi bra till, på sjunde plats av 64. Vad gäller utveckling och lärande ligger vi bättre till, men vad gäller ansvar och inflytande sämre. Arbetslaget tar nu med detta i sin planering och kommer aktivt arbeta både med ansvarstagande och information om hur dokumentation sker. Den blogg som förskolan har, där man dokumenterar hur man arbetar mot målen i läroplanen, besöks inte ofta av föräldrarna. Detta ska man se till under höstens föräldramöte. I de svar på öppna frågor som fanns, vill någon ha återkoppling/åtgärdsplan av förskolechef på de delar som behöver utvecklas. Förskoleklass Här svarade 6, 30% av föräldrarna. Då det var så få svarande är det svårt att göra någon större analys. Men vid jämförelse med kommunen ligger resultatet mycket över genomsnittet för kommunen. Det är endast vad gäller fritidshemsfrågorna som vi har sämre resultat. Detta är förståeligt, då fritids har haft många olika vikarier under året pga personal som slutat mitt i terminen och svårigheter att hitta ny. Detta har åtgärdats och till hösten kommer fritids stärkas genom att vara ett eget arbetslag med två nya anställda. Öppna frågor: mycket nöjd med pedagogiken, mindre nöjd med fritids på loven, men det har blivit mycket bättre.

Årskurs 2 Här svarade 14, 70% av föräldrarna. Och detta blir vår stora utmaning i höst. I jämförelse med kommunen ligger vi långt ner i denna lista, där man frågar om man är nöjd med verksamheten. Vi har stor del, 71%, som svarar stämmer ganska bra och därav hamnar vi också långt ner. Styrkorna ligger i att eleverna får ta ansvar, använder teknik, personalen bryr sig, samarbete fritids/skola m.fl frågor. Utvecklingsbehov finns vad gäller arbetsro, information om hur eleverna ligger till och inflytande i verksamheten för föräldrar. Arbetslaget har tagit med detta i sin analys och har med detta i sin organisation inför kommande läsår. Detta handlar om hur man organiserar klassrumsarbete, samverkar mellan grupperna och skapar ett bra klimat. Vad gäller information finns denna på Unikum, och vi måste få föräldrar att gå in och titta där. Via föräldramöten och utbildning ska detta förtydligas. Satsningen på ett fritidslag med nya anställda, kommer förhoppningsvis göra att den sociala miljön kan arbetas mer systematiskt med så att lärarna kan använda tiden till kunskapande istället för att lösa konflikter stor del av tiden. Årskurs 5 elever Här svarade 20, 100% av eleverna. Även i denna grupp har det varit turbulent detta läsår, då personal slutade/sjukskrevs och vikarier fick sättas in. Mot slutet av vårterminen såg man dock en stor förändring. I jämförelse med kommunen ligger vi under genomsnittet på frågan om man är nöjd med sin verksamhet. Här handlar utvecklingsområdena främst om utveckling och lärande. Till kommande läsår har en ny lärare anställts och en lärare kommer tillbaka från föräldraledighet. Detta gör arbetslaget mer stabilt och man kan lättare överblicka de åtgärder som behövs för att höja kvaliteten. Årskurs 5 föräldrar Här svarade 18, 86% av föräldrarna. Föräldrarna tycker som sina barn i stort, och deras svar stämmer överens med elevernas svar. Även här hade vi många svar stämmer ganska bra, men ligger under kommunens medel i ranking. Utvecklingsbehov handlar även här om information, och vi behöver förtydliga hur Unikum fungerar på t.ex. föräldramöten. Årskurs 8 elever Här svarade 16, 80% av eleverna. I jämförelse med kommunen var Hugins åttor mest nöjda av alla, totalt sett. Det som sticker ut är att man inte tycker att maten är god och näringsrik. Kontakt har tagits med Mimers kök, där maten kommer ifrån för att se hur vi kan arbeta med denna fråga. Vi måste veta om det är maten eller miljön som påverkar. Detta kommer att arbetas med kommande läsår. Årskurs 8 föräldrar Här svarade 16, 80% av föräldrarna. I jämförelse med kommunen är resultatet lika bra som för elevernas. Men flera har svarat stämmer ganska bra vilket gör att här hamnar vi på en femte plats, trots 100% nöjdhet. I de öppna svaren framkom att man önskade alternativ mat, helst att den tillagas i skolan och att eleverna ibland inte får ta så mycket de vill. Svårigheter med att följa kunskapsutvecklingen på Unikum och Edmodo för icke datakunnig förälder syns också. en kommentar är: Vill bara tillägga att skolan är superbra håller sig uptodate med allt nytt som kommer såsom ipad mm. Vi kommer som tidigare skrivits att arbeta med maten. Alternativ i form av yoghurt/musli finns alltid. Information och utbildning i lärplattformarna ges kontinuerligt och kommer fortsätta. Självvärdering Här svarade 9, 90% av lärarna. I jämförelse med kommunen ligger vi bättre inom alla områden. Särskilt utmärkande i delen övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval. I analysen visas i vilka delar som personalens skattning skiljer sig från kundundersökningens. Personalen skattar t.ex dokumentation (att det görs och fungerar) högre än kunderna. Kanske är det symptomatiskt med den diskussion som nu förs att minska lärares dokumentation. Kunderna tar 14

15 inte så stor del av detta arbete som görs i alla fall. De delar som värderas högre, både hos kund och personal är: utmaningar för alla, grundläggande värden, ansvar och inflytande för elever/barn, arbetsklimat, rektors/förskolechefens ansvar, övergripande frågor, stimulerande lärande, särskilt stöd. Återigen är det dokumentationen av lärande som behöver arbetas mer med och förtydligas för föräldrar. Eleverna skattar också bedömning och betyg sämre än personalen. I år infördes betyg från åk 6 och arbetet med att säkerställa bedömningen har gjorts under året genom att lärarlagen sambedömt och att vi mellan freinetskolorna Mimer och Hugin sambedömt nationella prov i åk 9. Denna sambedömning utvärderas och kommer att fortsätta. Arbetet med bedömning fortsätter också kontinuerligt inom enheten. Personal Hugin har under året haft en god tillgång på personal. Städtjänsten har köpts in och vissa vaktmästartimmar via fastighetsägarna. Tjänsten som skolsköterska har upphandlats privat. antal Årsarbetare varav män varav kvinnor 32 5 27 Specialresurser och kompetens tas in vid behov utifrån åtgärdsprogram. Det är svårt att riktigt avgöra personalens tillhörighet i respektive verksamhet för en rättvisande jämförelse. De allra flesta i personalgruppen arbetar inom flera av verksamheterna och med olika arbetsuppgifter. Man planerar arbetstiden flexibelt och disponerar om scheman vid behov. Rekryteringen av behöriga till lediga tjänster har för första gången inte varit lätt, även vi börjar märka av den brist på utbildad personal som syns i övriga delar av landet. Svårigheter har varit att hitta och behålla behöriga språklärare. Tjänsterna är små och har inte lyckats kombinerats med andra ämnen. Under våren -14 anställdes en vaktmästare på halvtid, en beteendevetare på 90 % (har SYV 10%) och administrationstjänsten utökades med 15%. En förskollärare anställdes på förskolan. En ny lagledare för fritidslaget anställdes ht-13 och utökning i personalgruppen på fritids skedde också i och med detta. Enhetens introduktionsprogram för nyanställda genomförts av alla nyanställda. Barn Antalet barn i verksamheten har i ökat, i de yngre skolåren, enligt den plan vi har att bygga upp skolan från de lägre årskurserna till de högre. I och med intaget till förskoleklass med 20 elever, ökar också antalet elever på fritids. Antal barn 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/2012 2012/13 2013/14 Förskola 22 21 22 24 23 23 Fritids 58 61 59 66 83 85 Skola 89 110 142 167 196 212 Lokaler I och med det ökade antalet barn, ökar också trycket på våra lokaler. Sedan flera år har vi tittat på lösningar och i oktober/november-13 inleddes en omfattande utbyggnad av ena flygeln.

16 Detta arbete tog större delen av läsåret och avslutades i juni. Då hade skolan fått tre nya klassrum, två grupprum, nytt arbetsrum för lärare, en ny matsal, nytt kök med tillhörande smårum. Det innebar också att andra lokaler frigjordes så att det nu finns lokal för NO/teknik och för ett bibliotek Budget Hugin erhöll i år bidrag från kommunen enligt nedanstående normer. Baserat på bruttoinkomst, då vi sköter vår egen administration Kommunbidra 2008/09 Ht-09 Vt-10 Ht-11 Vt-12 Vt-13 g barn/månad Förskola 1-2 år under 5690/5945 5690/5945 7669 7790 7907 8850 15 tim Fsk 1-2 år över 15 tim 9210/9530 9210/9530 10 949 11083 11279 13202 Fsk 3-5 pr under 15 tim 4155/4360 4155/4360 6007 6198 6281 6999 Fsk 3-5 år över 15 tim 6420/6645 6420/6645 8031 8252 8389 9981 Fritids 6-9 år 1745/1750 1745/1750 1750 1775 1824 1998 Fritids 10-12 år 1050/1050 1050/1050 1050 1063 1092 1197 Skola år f-3 3830/3935 3830/3935 5696 5923 6280 6785 Skola år 4-6 3830/3935 3830/3935 5979 6240 6387 6785 Skola år 7-9 6726 7194 Hyresbidrag fsk 1120/1135 1120/1135 borttaget Hyresbidrag skola 1375/1400 1375/1400 borttaget Under året har ansvaret för lagets budget för kompetensutveckling, materialkostnader till verksamheten varit delegerad till ekonomiansvariga i personalgruppen. Systemet har fungerat utomordentligt väl. Varje arbetslag har ett bankkort som fylls på efter hand, för att minska hantering av kontanter. Det totala bokslutet visade på ett resultat plus 57 672 :-, av vilket 2000:- avsätts till en reservfond och resten tillbaka till verksamheten enligt stadgarna. 2 Ledning En styrelse har under året arbetat och bestått av fem personer ur personalen. Rektor har deltagit som adjungerad vid styrelsemötena. Styrelsen har haft 8 möten under året. Inklusive en arbetsdag. Hugins löpande verksamhet har under året letts av rektor, som till sin hjälp har haft en ledningsgrupp, bestående av fem lagledare, samt en ekonomigrupp, bestående av enhetens fyra ekonomiansvariga. Hugin ingår i kommunens köhantering för både grundskolan, skolbarnomsorgen och förskolan via nätet. Personalen har varit nöjda med det inflytande de haft på olika beslut. I enkäter har också föräldrar och elever varit nöjda med ledningen på skolan. Det som ibland visar sig är att rektor, i utvärderingarna, anses vara mer osynlig. Detta av förklarliga skäl, då mycket av ansvarsområdena är utlagda i arbetslagen och på lagledarna. 2 Se Föreningens bokslut och bokslutskommenterer

17 MÅLUPPFYLLELSE MÅLOMRÅDE 1: SUCCESSIVT ÖKANDE KUNSKAP I SAMSPEL MED OMVÄRLDEN Målområde 1 mäts genom Nationella prov Betyg, vilket inte utdelats på freinetskolan Hugin än Utvecklingsscheman och Rubrics Klimatundersökning personal och barn Individuella utvecklingssamtal mellan barn, föräldrar och personal Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Årlig utvärdering av arbetslagen Rektors granskning genom besök i verksamheten Barn- och elevvårdskonferenser Här redovisas endast de mätningar som sammanställs på gruppnivå. Resultat av nationella prov i svenska Skolår 3 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 9 % 91% 2009/10 8% 92% 2010/11 15% 85% 2011/12 100% Skolår 5 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 9 % 91% 2009/10 7% 93% 2010/11 5% 95% Skolår 6 2011/12 100% Resultat av nationella prov i matematik Skolår 3 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 20% 80% 2009/10 15% 85% 2010/11 100% 2011/12 100% Skolår 5 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 14% 86% 2009/10 7% 93% 2010/11 14% 86% Skolår 6 2011/12 4% 4% 92% Resultat av nationella prov i engelska Skolår 5 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 100% 2009/10 7% 93% 2010/11 4% 10% 86% Skolår 6 2011/12 100%

18 Slutbetyg åk 9 Genomsnittligt meritvärde 2013 2014 Hugin 232,4 218,5 Kommunen 200,5 211,5 Riket 213,1 214,8 Läsåret 12/13 ändrades sättet att redovisa nationella prov. Eftersom proven innehåller flera delprov, redovisas de för sig, och någon gemensam sammanställning görs inte från Skolverket. Alla resultat kan läsas på http://siris.skolverket.se/siris/f?p=101:5:0::no::: Detta år minskades meritvärdet för åk 9, men det låg ändå högre än kommunens och rikets medeltal. Eftersom skolan har endast 20 elever, slår statistiken hårt då enskilda elever inte når alla mål i alla ämnen. I analysen av detta resultat ser vi många olika faktorer som spelat in. Den sociala miljön, utanför skolan, har detta år haft stor påverkan på flera av våra elever. Arbete med elevhälsan har varit stor och behöver ses över så att pedagoger får det stöd de behöver i sitt arbete med undervisningen. I åk 6 var alla elever godkända i alla ämnen. Hugin har, liksom Skolinspektionen noterat, också ett högre medelvärde hos flickor än hos pojkar. Detta måste uppmärksammas kommande år. För de yngre eleverna har färdighetsträningen gett bättre resultat på nationella provet. I matematik hade man i 3 av de 7 delproven, 100 %, medan i 2 av delproven fanns inte uppmätt resultat. Analysen visar var bristen låg och kommuniceras med matematiklärarna. I svenska hade resultaten ökat och i hälften av delproven hade 100 % uppnått kravnivån. I övriga delprov visade det sig att man måste se på att skriva faktatext, stavning och inom läsning, högläsning. Resultaten analyseras dels i arbetslagen, dels på grupputvecklingssamtalen tillsammans med rektor. Vad gäller övriga ämnen och årskurser, bedömer personalen att eleverna når målen, eller är på god väg att nå målen. Detta redovisas i lärplattformen Unikum. De elever som ännu inte nått målen har åtgärdsprogram. Personalen bedömer att måluppfyllelsen vad gäller successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden har varit mycket god. Personalen upplever ett behov av att vidareutveckla den pedagogiska, formativa bedömningen på enheten, dels genom att revidera enhetens utvecklingsscheman och bedömningsmatriser för uppföljning av kunskap och kompetens och dels genom fortbildning. Vid flera tillfällen har under året har elever uppträtt, diskuterat och föreläst inom olika områden som radio, tidningar, vid studiebesök och på konferenser Personal, elever och föräldrar upplever att de elevledda utvecklingssamtalen stärker elevernas förståelse för sitt eget lärande och ökar lärandet. Personalen utvecklar kontinuerligt arbete med att utbilda föräldrar i användandet av Unikum. Arbetet med elevledda samtal utvecklas också genom att alla undervisande lärare nu finns på plats vid samtalen i alla arbetslag. Detta gör att föräldrarna direkt kan fråga den lärare som har just det ämne man vill diskutera. Lärplattformen Unikum används av alla på enheten. Lekarbete och raster har fungerat mycket bra, menar pedagogerna. Samarbete mellan barnen över åldersgrupperna fungerar bra. Skolgården har utvecklats under året, men det finns begränsningar utrymmesmässigt. Genom schematekniska lösningar, har personalen sett till att gården utnyttjas olika tider för olika elevgrupper i möjligaste mån. De äldsta eleverna (åk 7-9) har haft delar av dagens raster inomhus där tillgång till spel, bordtennisbord m.m. funnits. De har även haft möjlighet att gå utanför skolans område vissa tider på dagen. Under läsåret har en om- och tillbyggnad skett, för att ge utrymme till högstadiet och ett nytt kök och matsal har byggts. Detta har inneburit att skolan valt att inte utlokalisera klasser i andra byggnader, utan i befintliga lokaler på enheten. Trångboddheten har varit påfrestande, men fördelarna har varit fler än nackdelarna. Alla pedagoger finns inom samma hus och man kan hjälpa och stötta varnadra. Eleverna har gjorts delaktiga i hela processen via klassråd och

elevråd. 19 Mycket arbete har ägnats åt att se till att utveckla freinetpedagogiken, eftersom flera i personalgruppen var nya och också många nya elever. Förhållningssätt och värdegrundsfrågor har diskuterats på allpersonalkonferenser och arbetslagsmöten. Arbetet med att göra kunskapsmålen tydligare för eleverna har varit viktigt. Varje år håll en freinetutbildning för att ge föräldrar och nyanställda en inblick i arbetet utifrån styrdokument och våra pedagogiska tankar.

20 MÅLOMRÅDE 2: BRA SYSTEM AV PEDAGOGISKA INSATSER Målområde 2 mäts genom Individuella - elevledda från 5-år- utvecklingssamtal mellan barn, föräldrar och personal Klimatundersökning, vartannat år Enkätfrågor till föräldrar, vartannat år Pilenenkäten, via kommunen Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Rektors granskning genom besök i verksamheten Årlig utvärdering av verksamheten Kollegial granskning Barn- och elevvårdskonferenser Antal insatser som gjorts internt och externt Avsikten är att systemet av pedagogiska insatser tillsammans ska bilda en helhet, som stödjer och driver på utvecklingen för det enskilda barnet. Till systemet räknas exempelvis uppföljning och utvärdering av barnens arbete, den omgivande miljön inne och ute, maten, personalens sätt att möta barnen, stöd till barn med särskilda behov, samverkan mellan lärare, förälder och barn samt att inskolningar och övergångar fungerar bra och utvecklande för barnet. Utvärdering och uppföljning av barnens utveckling Tydlig feedback är en grundläggande del av Hugins pedagogiska arbetssätt. Barnens utveckling är beroende av att de vet vad de kan, hur de ska gå vidare och vad som är nästa steg. Bedömning används i pedagogiskt syfte, för att hjälpa elever och barn att utvecklas vidare. Den personliga kontakten och dagliga återkopplingen är det viktigaste för den enskilda individen. Mätningar av hela gruppen årligen är av värde för att se hur Hugin lyckas med sitt pedagogiska arbete. Hugins system består därför av ett flertal olika, kompletterande instrument för mätning och feedback. Mätning Berörd grupp Frekvens Ansvarig 2013/14 Nationella prov och diagnoser Skolår 3,6,9 Årligen lagledare ja Betyg Skolår 6,7,8,9 Varje termin Berörda ja pedagoger Barnobservationer som systematiseras i Samtliga barn 2 ggr per år Mentorer ja Unikum Feedback på det egna arbetet Samtliga barn Kontinuerligt under arbete och pedagoger ja efter varje projektarbete Feedback på socialt uppträdande i Samtliga barn Gruppens utvärdering, inför ja barngrupp utvecklingssamtal 2 ggr per år Klimatundersökning Samtliga barn och Vartannat år Rektor ja personal Elevledda utvecklingssamtal Samtliga barn 2 ggr per år Mentor Ja Enkätfrågor Föräldrar Vartannat år Rektor ja Grupputvecklingssamtal Arbetslagen 2 ggr per år Rektor Ja Arbetslagskonferens Arbetslagen Varje vecka, efter temaavslut, Lagledare Ja terminsavslut Utvärdering av hela verksamheten Personal och Årligen Rektor och Ja styrelse ordförande Rektors granskning genom besök i All verksamhet, Minst en ggn rektor Ja verksamheten med observation och feedback barn och personal Barn- och elevvårdskonferenser Barn i behov av Vid behov Rektor Ja särskilt stöd Barn- och elevvårdskonferenser Samtliga barn Årligen Rektor Ja Kollegial granskning All personal Vartannat år Rektor Ja Mätning av antal insatser som gjorts internt Insatser som ej Årligen Rektor Ja och externt mäts på annat sätt Personligt samtal mellan rektor och All personal Årligen och vid behov Rektor Ja personal Skydds- och allergirond All verksamhet, Årligen Rektor Ja barn och personal Ledarskapsenkät, rektors ledarskap All personal Vartannat år Rektor ja

21 Miljön Miljön på Hugin ska vara tilltalande för öga, själ och för fantasin. Barnens arbeten ska finnas i såväl fasta som föränderliga utställningar. Miljön ska skapa lust att lära och utforska.. Att ha en skola mitt i en central stadsmiljö har varit på många sätt positiv. Närheten till bibliotek, simhall, butiker, bussar m.m. har upplevts positivt av både personal, elever och föräldrar. Intilliggande skogsområden har också använts flitigt. Samarbetet med Färsna gård har gett förutsättningar till att utveckla naturen och odlingar på ett sätt som inte skolgården medger. Förskolan har sitt eget lamm, som döptes och som de besöker. Detta samarbete fortsätter. Skolgården och lokalerna har under större delen av läsåret varit en byggarbetsplats. Skolan har byggt om och byggt ut för att högstadiet skulle på en egen flygel och enheten ett nytt kök och ny matsal. Trängseln har varit påtaglig, men personalen har också sett fördelar med att ha eleverna nära. Maten Maten lagas och tillreds på Freinetskolan Mimer. På Hugin görs sallader, frukost och mellanmål. Mimers mat tillverkas från råvaror och i vissa fall från halvfabrikat i Mimers kök. Här arbetar man medvetet med kvalitetsutveckling och närproducerad mat. Snittkostnad per portion har under året varit 25:- I möjligaste mån används ekologiska varor. Under större delen av läsåret åt alla klasser i sina hemklassrum. Kökspersonalen hade begränsad möjlighet att göra större salladsbord och miljön hade både positiv och negativ inverkan. Det positiva var att det var lugnare, alla hade gott om tid att äta, och pedagoger och elever satt länge tillsammans under luncherna. Det negativa var dels att salladerna var begränsade i antal, mycket arbete runt lunchen krävde att alla hjälptes åt med att hämta kantiner, kasta sopor mm. Personalens förhållningssätt Personalens förhållningssätt bedöms i rektors observationer som genomtänkt och mycket bra. Barnen bedömer i sina utvärderingar att personalen är kompetent och att lektionerna är välplanerade och att innehållet har god kvalitet. Man känner också att personalen har tid att hjälpa när det behövs. Personalen menar att man har en fortsatt gemensam grund vad gäller det egna förhållningssättet. Stöd till barn med särskilda behov Under hösten deltog elevhälsans personal i en konferens där inspiration hittades i Kolsva, Malmaskolan. Ett studiebesök där ledde till att Hugin införde ett veckovis möte med elevhälsan, där personalen kan boka in sig och delge oro och be om stöd, för sig själv, enskild elev eller en grupp. I EHT ingår rektor, elevkoordinator och skolsköterska. Kurator samverka med elevkoordinator den dagen hon finns här. Denna samverkan har lett till en större översyn och systematik inom allt vad som rör elevhälsans arbete. Stödet till pedagoger eller elever ser olika ut, beroende på behov. Rektor handleder personal, elevkoordinator gör observationer, handleder elever och personal enskilt och/eller i grupper. Stöd till barn med särskilda behov har under året främst hanterats inom ramen för det egna arbetslaget. I de lägen där enskilda barn behövt särskilt stöd har personalresurserna omdisponerats så att behovet kunnat mötas. Under året har särskilda insatser riktats till ganska många elever på enheten. Det har gällt såväl stöd socialt som kunskapsmässigt. Vi bedömer att behov av stöd har ökat år från år. Det tilläggsbelopp vi kan söka från kommunen räcker inte på långa vägar, och vi får ofta avslag på våra ansökningar. En del av de barn som kommer till Hugin från andra skolor har brister i kunskaper, och också i motivation och tro på skolan och tillit till vuxna. Då krävs snabba och effektiva åtgärder genom en flexibel organisation. Elevvårds/barnkonferensen har sammanträtt vid sammanlagt ca 40 tillfällen.

22 Till viss del har enheten fått feed-back från handledande specialresurser från SARAH-teamet, och BUP. Anställningen av elevkoordinator är ett led i att utöka elevhälsan och stötta pedagoger Samverkan Samverkan mellan verksamhet och hem sker genom Aktivitet Berörda Frekvens Ansvarig 13/14 Stämma All personal Minst årligen Ordförande Ja Styrelsemöten Styrelsen Ca 2ggr per termin Ordförande Ja Freinetkurs för Alla nya familjer Årligen Rektor/personal Ja föräldrar och övriga som vill Föräldramöten, Föräldrar i 2 ggr per år och vid Arbetslagen Ja föräldraråd arbetslagen behov Redovisning av teman Föräldrar i arbetslagen Efter tema Personal och barn arbetslagen Ja Elevledda utvecklingssamtal Enskilt barn, föräldrar 2 ggr per år Mentor ja Arbetet med föräldrarådet har inte varit speciellt aktivt. Rektor har haft informella möten under året, Fika med rektorn. Under vårterminen märktes en minskning i deltagandet och få eller inga föräldrar kom. Synpunkter, frågor och idéer från föräldramöten, har vidarebefordrats till rektor och alla arbetslag. På hemsidan finns, efter ett initiativ av en förälder, en frågespalt Fråga Hugin. Här kan vem som helst ställa frågor om det som rör enheten. På föräldramöten finns möjlighet till att påverka och ge synpunkter. Arbetet med att utveckla föräldrasamverkan fortsätter. Personalen har också varit nöjda med de planeringsträffar man har i respektive arbetslag, hur mötena utformats samt kontinuiteten. Inskolning och övergångar Det är viktigt för barnets utveckling att inskolning och övergångar mellan de olika arbetslagen fungerar som en utvecklande möjlighet 3. Följande aktiviteter genomförs: Aktivitet Berörda Frekvens Ansvarig 13/14 Inskolning Barn i olika Vid övergång Arbetslagen Ja åldersgrupper Överlämningskonferens Berörda arbetslag Årligen Lagledare Ja Ledningsgrupp Ledningsgrupp Varje vecka Rektor Ja Onsdagsmöten Den personal som Varje vecka Ledningsgrupp Ja berörs av frågan Allpersonalkonferens All personal 4 ggr per år Rektor Ja Information mentor Barn, mentorer Varje vecka Mentor ja

MÅLOMRÅDE 3: OBUNDET TÄNKANDE OCH SKAPANDE MÄNNISKOR FÖR FRAMTIDEN 23 Mäts genom Individuella, elevledda utvecklingssamtal mellan barn, förälder och personal 4 Utvecklingsscheman Sokratiska samtal Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Rektors granskning genom besök i verksamheten Årlig utvärdering av verksamheten Enkätfrågor till föräldrar Kollegial granskning Bar- och elevvårdskonferenser Pedagogerna menar i den årliga utvärderingen att man når målet att utveckla barnens obundna tänkande och skapande. Det sker som tidigare med olika arbetssätt: Sokratiska samtal, i klassråden och samlingarna, de egna redovisningarna, diskussioner, boksamtal, analyser, fri lek. Som tidigare sker detta genom de återkommande feedback-situationer som finns inbyggda som ständigt återkommande under arbetsdagen. En fördel har varit de elevledda utvecklingssamtalen, där barnens och elevernas ansvar, insikt och inflytande över det egna lärandet ökat markant. Ledstjärnor och Freinets konstanter har också diskuterats under året. Detta ligger till underlag för skolans ordningsregler. Område Metod Frekvens Åldersgrupp 13/14 Eget planerat arbete Unikum med lärlogg, mål och planering används 1-2 veckor Skolår 1-9 ja Tema Elevledda utvecklingssamtal Individuella problemformuleringar Grupparbeten redovisningar Muntligt/skriftlig respons på eget arbete Mindmap Grupplanering Grupputvärdering Eleverna förbereder inför samtalen, utvärderar med mentor, Underlag från undervisande lärare Resultat i en IUP Skriftlig/muntlig feedback på arbeten Feedback av lärare, kamrater, barngrupp kontinuerligt Utifrån temaplanerna i respektive stadie Skolår 1-9 ja 2 ggr per år Från förskolan-åk 9 Ja (fsk 1 ggn per år) Återkommande Från förskolan-åk 9 ja 3 Se Lokal arbetsplan, Medarbetarpärmen 4 Se även målområde 1 och 2

24 MÅLOMRÅDE 4: TRYGGHET Målområde 4 mäts genom Individuella, elevledda utvecklingssamtal mellan barn, föräldrar och personal Personligt samtal mellan rektor och personal Enkätfrågor till föräldrar Skydds- och allergirond Klimatundersökning, inte detta första läsår Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Rektors granskning genom besök i verksamheten Årlig utvärdering av verksamheten Kollegial granskning Barn- och elevvårdskonferenser Antal insatser som gjorts internt och externt Trygghet omfattar Hugins förmåga att förebygga olyckor, förebygga kränkande behandling och att hantera tillbud när sådana uppstår. Trygghet skapas genom kontinuitet i personalgrupp, arbetssätt och aktiviteter, genom respekt för den enskilda individen och genom förmåga att kunna tillgodose individuella önskemål. Förebygga olyckor och sjukdom Olyckor förebyggs främst genom arbetsmiljöarbetet, som finns beskrivet tidigare i avsnittet om resurser, lokaler m.m. Några olyckstillbud har inträffat under året. Två mindre olyckor på förskolan och sju på gården. Två olyckor i Färsna. I samtliga fall kontaktades vårdnadshavare. Då olyckor uppstått, går vi alltid igenom vad som kan åtgärdas direkt eller på sikt. De flesta olyckor är av den art att man inte kunde förhindra dem, då de skedde under lek. Skolhälsovården är fortsatt upphandlad. Enheten har samma skolsköterska som arbetat från hösten 2006 och både barn, personal och föräldrar är mycket nöjda med hennes insatser. Skolan har också tillgång till skolläkare som också fungerar som stöd för skolsköterskan och EHT. UPPFÖLJNING 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 ELEVHÄLSA Kostnad/timme 500:- 500:- 520:- 520:- 550:- 570:- Timma/vecka 3,7 4,5 6,2 7 8 8 Personalkompetens Skolsköterska och läkare på plats, psykosocial kompetens vid behov Skolsköterska och läkare på plats, psykosocial kompetens vid behov Skolsköterska och läkare på plats, psykosocial kompetens vid behov Skolsköterska och läkare på plats, psykosocial kompetens vid behov, kurator en dag i veckan Skolsköterska och läkare på plats, psykosocial kompetens vid behov, kurator en dag i veckan Skolsköterska och läkare på plats, psykosocial kompetens vid behov, kurator en dag i veckan Elevkoordinator fr.o.m. april-14 Rätt antal Ja Ja Ja Ja Ja ja vaccinationer Rätt antal Ja Ja Ja Ja Ja ja hälsokontroller Mottagningstid Ja Ja Ja Ja Ja ja flexibelt och efter överenskommelse Nöjda elever Nöjda med bemötande Nöjda med bemötande Nöjda med bemötande Nöjda med bemötande Nöjda med bemötande Nöjda med bemötande Nöjd övrig personal Nöjda Nöjda Nöjda Nöjda Ja Ja Nöjda föräldrar Nöjda Nöjda Nöjda Nöjda Nöjda Nöjda Vaccinationsprogrammet har ändrats under flera år och detta innebär ett merarbete för skolsköterskan, som också måste ha en extra sköterska med vid dessa tillfällen. Det innebär också merarbete vad gäller dokumentation, eftersom det är parallella vaccinationsprogram.