Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)

Relevanta dokument
Universitetsövergripande rutin för kommunikation av miljö och hållbarhet

Ansvarig revisor Avvikelse nr Avvikelse Avvikelse mot. Office

Rapport från intern miljörevision

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i utbildning inom ramen för miljöledningssystemet

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Rutiner och plan för miljörevisioner

Rapport från intern miljörevision

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision

Rapport från intern miljörevision

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Rapport från intern miljörevision

RK 6.2 Organisation och ansvar

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

INTERN REVISIONENS BETYDELSE FÖR MILJÖLEDNINGS ARBETET

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET. Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum

Uppföljning och miljörevision

Kommunikatöre r. Miljöombud/Mi ljögruppen, MBA

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS- UTVECKLING AV PERSONAL

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Ledningens uppföljning

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Information om intern miljörevision 11 KS

Samma krav gäller som för ISO 14001

Uppföljning och miljörevision

Rutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Beslutande Direktör TK

Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Inga krav utöver ISO 14001

Miljöledningsbarometern 2002

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Miljöhandlingsplan 2012

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Rutin för intern revision

Vägledning för miljöledning i staten

Dnr SU Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Miljöledningssystem/- arbete

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

ITM skolans genomgång av miljöledningssystemet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Rapport från intern miljörevision

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Omcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.

Använda förkortningar

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2014/19

Gapanalys av Högskolan Dalarnas miljöledningssystem

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet vad har man egentligen för nytta av det?

Miljömål Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.


Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet

DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Godkänna halvtidsutvärdering för biträdande lektorer. Avge förslag på sakkunniga och utse skolrepresentant vid befordringsärenden.

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

GODKÄND AV Maria Sörby. DOKUMENTNAMN Förvaltningens detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

Information om hantering av intern miljörevision 5 KS

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2015/8

Närvarande ersättare Conny Timan (S) Fredrik Kjos (M) Jan-Erik Björk (KD)

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/09

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Transkript:

Kristina von Oelreich, Hållbarhetschef, KTH Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)

Kristina von Oelreich, hållbarhetschef, KTH 1 Information om revisionsbesöken 1.1 Datum, plats och deltagare Den interna miljörevisionen genomfördes under perioden 2017-10-10-2017-11-16. Platsbesök genomfördes på samtliga skolor, förvaltningen och KTH:s ledning. Miljörevisorer och övriga deltagare var: Kristina von Oelreich, revisionsledare, krvo@kth.se Jonatan Henschen, miljörevisor, hens@kth.se Per G I Wehlin, miljörevisor, pgiwe@kth.se Jannica Häggbom, miljörevisor, jhaggb@kth.se Sabine Micksäter, miljörevisor, sabinemi@kth.se Leon Giles, miljörevisor, lgiles@kth.se Göran Sjöblom(Envima)goran.sjoblom@envima.se Anna Flisberg (Envima AB), anna.flisberg@envima.se Övriga deltagare från KTH Sustainability office: Karin Larsdotter, projektledare forskning, karinlar@kth.se Hélène Hermansson-Järvenpää, projektledare utbildning, heleneh@kth.se 1.2 ISO-standard och bindande dokument Granskning har utförts utifrån kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. Vissa fokusområden inför omcertifieringen valdes ut. Innan revisionstillfällena genomfördes en så kallad deskreview som innebar en granskning av följande dokument och webbsidor: - Bindande krav-lagar och förordningar och lagrevision i webbverktyget Laglistan. - Rutiner inom miljöledningssystemet. - Övergripande- och detaljerade mål och handlingsprogram för förvaltningen och skolorna. - Rapporter från senaste interna miljörevisionen. - Rapporter från senaste externa miljörevisionen. - Protokoll från senaste Ledningens genomgång. - Intranätssidor med avseende på miljöledning. 1.3 Omfattning av miljörevisionen Miljörevisionen omfattade valda delar av verksamheten med fokus på områden i nya ISO-standarden som utgör grund för omcertifieringen i april 2018. Områden som reviderades var; ledarskap och åtagande, omvärlds- och intressentanalyser, risker och möjligheter, arbetet med hållbarhetsmålen och uppföljningen av dessa, integrering av miljöarbetet i vissa verksamhetsprocesser och arbetssätt. De processer som reviderades var planering och uppföljning, stöd, verksamhet och utvärdering, upphandling och inköp, HR och utbildning, processen för ständiga förbättringar och hantering av avvikelser och förbättringsförslag. 1.4 Intervjuade funktioner De funktioner som intervjuades var följande: Rektor Vicerektor får hållbar utveckling Förvaltningschef och berörda avdelningschefer respektive medarbetare på förvaltningen 1 (4)

Kristina von Oelreich, hållbarhetschef KTH Hållbarhetschef och medarbetare på KTH Sustainability Office Berörda skolchefer, vice skolchefer, avdelningschefer och administrativa chefer Grundutbildningsansvariga (GA) Programansvariga(PA) Forskarutbildningsansvariga (FA) Representant från den Akademiska referensgruppen Infrastrukturansvariga Kemikalieansvariga, KLARA-administratörer? Miljöombud Inköpsansvariga HR chefer Avdelningschefer Ekonomiansvarig Ansvariga för resor 1.5 Syfte Syftet med miljörevisionen var att revidera KTH:s miljöledningssystem, miljöprestanda och de fokusområden som valts ut inför omcertifieringen. 2 Genomförande KTH Sustainability Office genomförde en intern miljörevision med en revisionsledare och 6 miljörevisorer under perioden 2017-10-10 till 2017-11-16. Den interna miljörevisionen genomfördes på samtliga skolor, förvaltningen och av KTH:s ledning. Miljörevisionen genomfördes under en halv dag per skola, för förvaltningen och för ledningen en timme. Under revisionen genomfördes planerade intervjuer med ovan nämnda funktioner (under punkt 1.4). Inför platsbesöket granskades befintlig dokumentation kopplad till miljöledningssystemet, en så kallad deskreveiw. Syftet var att inför revisionstillfället verifiera att rutiner och styrande dokument fanns framtagna och uppdaterade. Både den direkta och indirekta miljöpåverkan reviderades på skolorna och förvaltningen. Syftet var att tyddliggöra att miljöledningssystemet för skolorna och förvaltningen omfattas av både den indirekta miljöpåverkan (utbildning, forskning, samverkan) och den direkta miljöpåverkan (campusfrågor, tjänsteresor, upphandling m.m.). Miljörevisorerna fick ett positivt mottagande av representanterna för de reviderade enheterna. Revisorerna inledde revisionstillfällena med att ge en bakgrund till varför KTH genomför dessa och med att tydliggöra att miljörevisionen och dialogen som förs är ett led i förbättringsarbetet. Miljörevisionen har gett KTH Sustainability Office en god överblick av hur samtliga skolor och förvaltningen arbetar, vilka åtgärder som behöver vidtas inför omcertifieringen, var förbättringar kan ske och var det finns ett behov av ökat centralt stöd till skolorna och förvaltningen avseende miljö- och hållbarhetsarbetet. Miljörevisionen resulterade i totalt 87 positiva iakttagelser, 22 avvikelser och 95 förbättringsförslag (se bilaga 1-3.). 2 (4)

Kristina von Oelreich, hållbarhetschef KTH Övergripande resultat - Fokusområden I samband med den interna miljörevisionen framkom följande: Ledarskap och åtagande: Chefer på institutions/avdelningsnivå och förvaltningen behöver bli mer involverade i miljöledningsarbetet. Omvärlds- och intressentanalyser: Behöver genomföras ytterligare på ledningsnivå, inom skolorna och förvaltningen. Integrering av miljöarbetet i verksamhetens processer och arbetssätt: Relevanta roller och funktioner behöver uppdateras inom ramen för miljöledningssystemet. En översyn behöver ske hur miljöledningsarbetet kan centraliseras. Risker och möjligheter: Behöver kartläggas ytterligare på ledningsnivå, inom skolorna och inom förvaltningen. Arbetet med hållbarhetsmålen och uppföljningen av dessa: Översyn sker avseende de indikatorer som ska användas för uppföljning av hållbarhetsmålen vid ledningens genomgång 2018. Ständiga förbättringar: Öppna avvikelser och förbättringsförslag behöver stängas inför omcertifieringen. Central utbildningsplan: Behöver tas fram för olika roller och funktioner inom KTH. KTH:s miljöledningssystem De nya skolorna kommer att inför omcertifieringen, i samverkan med KTH Sustainability Office, ta fram nya rutinerhandlingsprogram för att bidra till att KTH:s hållbarhetsmål nås samt genomföra workshops avseende risk/omvärlds- och intressentanalyser. KTH Sustainability Office kommer att stödja förvaltningen och de skolor som inte omfattas av skolsammanslagningen i arbetet med att ta fram nya rutiner, se över handlingsprogram för att nå hållbarhetsmålen och hålla i workshops avseende risk/omvärlds- och intressentanalyser inför omcertifieringen. Inför omorganisationen har hållbarhetschefen i dialog med skolorna och förvaltningschefen lyft behovet av en ökad centralisering av miljöledningsarbetet. Syftet är att skapa förutsättningar för att mer enhetligt och effektivt att integrera miljöledningssystemet i linjeorganisationen. KTH:s miljöprestanda När det gäller uppföljning av KTH:s miljöprestanda utifrån de hållbarhetsmål som finns upprättade för 2016-2020, behöver de indikatorer och nyckeltal som finns beslutade användas i större utsträckning i samband med att skolorna och förvaltningen genomför ledningens genomgång. Det är svårt att följa upp om miljöprestandan har förbättras för hela KTH, då skolorna arbetar på olika sätt med hållbarhetmålen. 3 (4)

Kristina von Oelreich, hållbarhetschef KTH Nuvarande arbete med hållbarhetsmålen och dess indikatorer ses över av Sustainability Office inför uppföljning av KTH:s utvecklingsplan och inför uppföljning av hållbarhetsmålen på ledningens genomgång. Översynen sker i samverkan med skolorna och förvaltningen. Bilagor Bilaga 1: Lista över positiva iakttagelser Bilaga 2: Lista över förbättringsförslag Bilaga 3 Lista över avvikelser 4 (4)