RAPPORT Uppdragsnummer 1178014000 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till a r 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Slutrapport Stockholm 2013-09-04 Jonas P Svensson Lina Sjölin Göran Lundberg
SAMMANFATTNING Konsultföretaget SWECO fick uppdraget att göra prognoser med verktyget raps och att göra ett antal intervjuer med branschrepresentanter för att fånga deras bild av utvecklingen samt att skriva denna rapport för de fem vattenmyndigheterna. Den ekonomiska analysen av vattenanvändningen är en del av vattenförvaltningens arbete med målet att nå god status för alla vattenförekomster. Syftet är att beskriva vilka vattenanvändarna är och hur de påverkar vattnet och vilken betydelse de har i den framtida samhällsekonomin. I rapporten beskrivs kvantitativt den prognostiserade utvecklingen av ett urval branscher per vattendistrikt (en karta över Sveriges fem vattendistrikt återfinns i figur 16 sist i rapporten). En beskrivning av bakomliggande faktorer och ett intervjumaterial från berörda branscher har därefter använts för att förtydliga bilden av hur samhällsekonomiska drivkrafter kan komma att påverka vattenanvändning och vattenpåverkan fram till 2021. Prognosresultaten (från raps) för år 2021 visar att antalet förvärvsarbetande i Sverige då kommer att uppgå till 4,4 miljoner, vilket innebär en ökning med 2,8 procent jämfört med år 2009. Strukturomvandlingen mot ett allt mer tjänstebaserat näringsliv antas fortsätta. Även om sysselsättningen i Sverige totalt sett beräknas öka så minskar sysselsättningen i de studerade branscherna totalt sett, mycket till följd av en fortsatt produktivitetsökning inom industrin. Det sammantagna antalet personer som arbetar i dessa branscher beräknas minska med 5 procent jämfört med år 2009. För flertalet ökar dock samtidigt förädlingsvärdet. Branschen Avfallshantering och återvinning förväntas växa i antal förvärvsarbetande genom att behovet ökar i takt med befolkningstillväxten. Andra branscher som växer i antal förvärvsarbetande är Massa-, pappers- och pappersvaruindustri; Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri; Stål och metallframställning; El-, gas, värmeverk samt Vatten- och reningsverk. Utöver de nationella tillväxttrenderna för ovanstående branscher är följande trender viktiga i de olika distrikten: I Norra och Södra Östersjön kan man förvänta sig en tillväxt inom skogsrespektive fiskesektorn I Bottenviken kan man se en tillväxt inom sektorerna livsmedel, jordbruk och fiske medan övriga sektorer går bakåt. Västerhavets utveckling präglas utöver tillväxten inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, kemikalier och transporter också av ökad kraftproduktion. Bottenhavet utmärker sig genom en kraftig minskning inom stål, metall och skog Den kraftigaste sysselsättningsminskningen i relativa tal beräknas ske i branschen Gruvor och mineralutvinningsindustri, en minskning med nästan en tredjedel över prognosperioden. Resultaten från raps om vikande trender även vad gäller förädlingsvärde motsägs dock av gruvbranschens representanter som ser ny tillkomst av ett antal anläggningar. Flertalet av de branscher som nämns ovan är storkonsumenter av vatten och storleksordningen på deras påverkan på vattendrag och hav är, utöver processtekniska lösningar, beroende av mellanliggande naturliga barriärer eller ytterligare reningsprocesser nedströms verksamheterna. Dessa branscher är också beroende av energi och transporter för att marknaden skall fungera. Trots att det finns brister och osäkerheter i de presenterade prognoserna (beroende på de antaganden som görs, bland annat gällande likartad geografisk spridning av 2
samband) så ger de en bra grund för att resonera om hur en framtida tillväxt och utveckling av branscher i de olika vattendistrikten kan komma att influera framtida belastning på vattenförekomsterna i de olika distrikten. En trend som är viktig att bedöma effekterna av, är att förädlingsvärdet ökar mer än sysselsättningen (eller att förädlingsvärdet ökar och sysselsättningen går ned). Detta kan vara ett tecken på att förädlingsgraden generellt ökar i flertalet av de studerade branscherna och att antalet produktionssteg ökar. Detta skulle i sin tur kunna innebära en ökad vattenanvändning men samtidigt innebär en ökad förädling ett behov av nya produktionslinjer som då byggs med ny, troligtvis vattensnål och effektiv teknik vilket kan innebära att vattenanvändning, och påverkan inte alls behöver öka. Utvecklingen kan till och med leda till totalt sett minskad påverkan genom den sk Decoupling 1 som teknisk utveckling kan innebära. De semi-strukturerade intervjuerna ger också en bas för dessa resonemang. Resultaten från dessa indikerar att flertalet branscher har synen att sysselsättnings- och/eller produktivitetsökningar inte behöver leda till negativa effekter för resursen vatten, dvs. våra vattenförekomster. Synen på vattenanvändning är i förändring. Branscherna är positivt inställda till hur de kommer kunna förändra sin roll inom miljöarbetet och tror att mycket positivt kan komma att hända inom såväl val av miljöteknik som i beteendeförändringar under perioden. En tillväxt i branscherna kan generera smartare lösningar och mer resurseffektivt tänk. Inga slutsatser kan göras om hur branscherna ser på hur de ekonomiska styrmedel som aviseras i EU-förarbeten kring prissättning av vatten, kan komma påverka verkligheten fram till 2021 En avslutande slutsats är att det finns behov av att göra mer specifika regionala bedömningar av såväl produktionsmässig som teknisk utveckling av vissa av de industrigrenar som ingår i de branscher (egentligen branschgrupper) som utgör underlag i denna studie. För att göra detta krävs inledningsvis en fördjupad analys av branschspecifika förutsättningar gällande ekonomiska och sociala drivkrafter. I förekommande fall kan det också behövas en analys av varför SCBs statistik respektive prognoser om tex antal förvärvsarbetande och branschens utveckling skiljer sig från branschrepresentanternas uppfattningar. Sammantaget kan en sådan fördjupning ge ett bättre underlag till var behoven av stöd för att minska påverkan på de olika vattendistriktens vattenförekomster bäst behövs. En sådan fördjupning görs lämpligen genom en kombination av en enkät och en eller flera workshops där representanter från branschen, myndigheter och forskning deltar för att gemensamt ta fram ett utvecklingsscenario för de branscher där synen skiljer sig åt eller innehåller osäkerheter. Jonas P Svensson Lina Sjölin Göran Lundberg 1 Decoupling innebär att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljömässigt negativa effekter av verksamheter eller livsstil
Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Metod 6 2.1 Vald metodik och upplägg 6 2.2 Prognoser med verktyget raps 6 2.3 Semi-strukturerade intervjuer med ett urval vattenanvändande branscher 7 3 Nationell befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling till 2021 (grunddata) 8 3.1 Befolkningsutveckling (enligt SCB) 8 3.2 Ekonomisk utveckling (enligt Konjunkturinstitutet) 9 3.3 Påverkansfaktorer: Ekonomiska och sociala drivkrafter 11 4 Länens befolkningsutveckling samt nationell ekonomisk utveckling (resultat från raps-progoser ) 12 4.1 Länsvis befolkningsutveckling 12 4.2 Nationell sysselsättnings- och produktionsutveckling 13 5 Vattendistriktens utveckling (resultat av raps-prognoser ) 15 5.1 Befolkningsutveckling i de olika vattendistrikten 15 5.2 Bottenviken Regionalekonomisk utveckling 16 5.3 Bottenhavet - Regionalekonomisk utveckling 18 5.4 Norra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling 20 5.5 Södra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling 22 5.7 Västerhavet - Regionalekonomisk utveckling 24 6 Branschernas egna framtidsbilder (resultat från semi-strukturerade intervjuer mm) 26 6.1 Jordbruk 26 6.2 Gruvor och Mineraler 16 26 6.3 Skogsindustri 16 27 6.4 Massa, papper och pappersvaror 16 27 6.5 Kemikalier, raffinaderier och läkemedel 28 6.6 El, gas och värme 30 6.7 Vatten och reningsverk 21 30 6.8 Transport 21 30 6.9 Pågående övergripande processer av intresse - från intervjuer 31 7 Diskussion 33 7.1 Modelleringens träffsäkerhet och osäkerhetsvariabler 33 7.2 Övergripande kommentarer till raps-analyserna av vattendistriktens sysselsättnings- och produktionsutveckling 33 7.3 Kommentarer till resultat av intervjuerna 34 7.4 Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett europeiskt perspektiv 35 7.5 Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett svensk perspektiv 35 8 Slutsatser 39 4
1 Inledning Syftet med föreliggande rapport, Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021, är att, utifrån historiska trender och prognoser, beskriva hur ett urval nyckelbranscher utvecklas och utifrån detta bedöma hur detta förändrar vattenanvändning och påverkan på vattenförekomster i Sveriges fem olika vattendistrikt. En karta över Sveriges fem vattendistrikt återfinns i figur 16 sist i rapporten. Vattenförvaltningens arbete med målet att nå en god vattenstatus i alla sjöar, grundvatten, vattendrag och kustvatten sker i enlighet med EUs Ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Genom ramdirektivet för vatten infördes ekonomiska principer och metoder för att förvalta Europas vatten där en del rör att göra långsiktiga prognoser över tillgång och efterfrågan på vatten utifrån framtida befolkningsscenarier och ekonomiska scenarier för att på så sätt fastställa förväntad vattenpåverkan på grund av tex befolkningstillväxt eller ändrad jordbruksproduktion. Studien är en del av vattenmyndigheternas kartläggning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sveriges fem vattendistrikt (Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet) och hur detta förändrar befolkningens och de vattenanvändande branschernas påverkan på vattnets kvalitet och kvantitet. Arbetet bygger på regionala analyser med det regionala analys- och prognosverktyget raps samt semi-strukturerade intervjuer med branschrepresentanter från 12 utvalda branscher och deras uppfattning och prognoser om utvecklingen. raps har använts till att göra prognoser av befolkningsutveckling samt förändringar av sysselsättning och produktionsvärde per bransch. Befolkningsprognoserna har kalibrerats mot SCBs befolkningsprognos 2 och branschernas sysselsättning och produktionsvärde mot konjunkturinstitutets makroekonomiska långtidsprognos 3. Prognoserna visas med historiska data för att ge en större överskådlighet och för att ge läsaren en uppfattning om effekter av världsmarknadens utveckling och fluktuationer. De semi-strukturerade intervjuerna har gjorts via telefon med syfte att få en kompletterande bild av de vattenpåverkande branschernas egna utvecklingsprognoser samt hur de ser på deras vattenanvändning och vattenpåverkan. De valda respondenterna kommer från vattenmyndigheternas samverkansnätverk med näringslivet eller Swecos nätverk för miljöteknikkonsulter. I slutet av rapporten presenteras en sammanvägd bedömning av resultat från prognoser, branschintervjuerna samt skriftliga källor hur de samhällsekonomiska drivkrafternas utveckling kommer att påverka vattenanvändning och vattenpåverkan. Rapporten är skriven för en informerad generalist, dvs. för personer som är insatta i vattenförvaltningen men som inte är specialist på miljöekonomiska analyser. Rapporten och dess resultat, framförallt då de prognoser som tagits fram, är avsedda att användas som underlag i vattenförvaltningens kartläggningsarbete, dvs som stöd för att bedöma vilka vattenförekomster som riskerar att inte nå god status och för att ge en relativ bild av vattenpåverkan från de studerade vattenanvändande branscherna. Detta för att ge ett stöd vid prioritering av åtgärder. Slutligen, ett stort tack till de som medverkat i intervjuer eller bidragit med material. Stort tack också till SCB för stödet vid kalibrering av raps-modellen. 2 http://www.scb.se/pages/list 261165.aspx 3 http://www.konj.se/1237.html 5
2 Metod 2.1 Vald metodik och upplägg Studien bygger på en kombination av prognoser och historiska data (från 1990 och framåt) samt semi-strukturerade intervjuer med branschrepresentanter från 12 utvalda branscher och deras uppfattning och prognoser om utvecklingen. Resultaten från prognoser, data och intervjuer har sedan sammanvägts och kommenterats på grundval av trender, samband och osäkerheter under rubrikerna Diskussion respektive Slutsatser. Följande tolv branscher har ingått i studien: Jordbruk, Skogsbruk, Fiske, Gruvor och mineralutvinningsindustri, Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri, Massa-, pappersoch pappersvaruindustri, Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri, Stål- och metallframställning, El-, gas- och värmeverk, Vatten- och reningsverk, Avfallshantering och återvinning samt Transport. 2.2 Prognoser med verktyget raps Prognoser har tagits fram med det regionala analys- och prognosverktyget raps. Verktyget är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCBs demografiantagande och långtidsutredningens antaganden om produktivitetsutveckling per bransch. 4 De länsvisa resultaten från raps har brutits ned till kommunal nivå med hjälp av den tillhörande eftermodellen. Därefter har resultaten på kommunnivå aggregerats till de fem vattendistrikten; dvs. Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Befolkningsdata har kalibrerats mot SCBs senaste nationella befolkningsprognos för perioden 2012-2021 5. Sysselsättning och produktionsvärde per bransch har kalibrerats mot konjunkturinstitutets makroekonomiska långtidsprognos från 2012 6. Vid beräkningar av den ekonomiska utvecklingen i raps drivs produktionen av efterfrågan riktad mot de olika branscherna. Utvecklingen av arbetsproduktiviteten är därför avgörande för branschernas efterfrågan på arbetskraft. För att beräkna utvecklingen per bransch i vattendistrikten har en nedbrytning av denna totala utveckling gjorts utifrån sysselsättningsutvecklingen i distriktet och produktivitetsutvecklingen i branschen på riksnivå enligt Konjunkturinstitutet. De branscher som redovisas i denna rapport utgår från SNI-koder (2002). raps utgår från 49 branscher och Konjunkturinstitutets statistik och prognoser utgår från 17 stycken. En översättning mellan branscher har därmed behövts göras. I de flesta fall är översättningen mellan branscher entydig. Det enda undantaget är branschen Avfallshantering och återvinning (SNI 90 och 37), som inte har någon direkt översättning till raps-bransch 7. För denna bransch har beräkningarna delvis utförts utanför raps-systemet. Sysselsättnings- och produktivitetsutvecklingen har antagits följa raps-branschen Renhållning, kultur, sport mm. På grund av bristande tillgänglighet till data är den statistiska tidsserien över sysselsättningen i denna branschkategori också kortare än för övriga branscher, och börjar först år 2007. Prognoserna från raps har kompletterats med historiska data för att ge en större överskådlighet och för att ge läsaren en uppfattning om effekter av världsmarknadens utveckling och fluktuationer. Branschvisa förutsättningar har kommenterats kvalitativt och återspeglas inte i rapportens grafik. 4 Mer information om raps uppbyggnad, begränsningar och användning finns på www.scb.se/raps 5 SCB gör årliga riksprognoser som redovisas på SCBs hemsida. Den här använda har prognosperiod 2012-2021. 6 www.konj.se/download/18.768d17ac139d0d0248f1d42/specialstudie+nr+30_webb.pdf 7 SNI Avfallshantering tillhör raps-branschen Renhållning, kultur, sport mm och SNI Återvinning tillhör raps-branschen Övrig tillverkningsindustri 6
2.3 Semi-strukturerade intervjuer med ett urval vattenanvändande branscher Som komplement till resultaten från raps-prognoserna har intervjuer med branschrepresentanter genomförts. Detta för att få en övergripande bild av de studerade branschernas egna upplevda utvecklingsperspektiv och uppfattning om framtida vattenuttag och vattenpåverkan. Representanter från de 12 branscher som ingår i studien valdes ur ett nätverk för branschorganisationer som vattenmyndigheterna samverkar med. De utvalda representanterna kontaktades förberedelsevis via e-post av Vattenmyndigheterna. Kontakt togs sedan per telefon i syfte att genomföra intervjuer. Vissa hänvisade direkt vidare till andra personer. Totalt kontaktades 29 personer vilket resulterade i 12 stycken intervjuliknande samtal. Bilden från intervjuerna med branschrepresentanterna har kompletterats med kunskap från Swecos nätverk för avfall respektive vatten och avlopp. Telefonintervjuerna med branschrepresentanter genomfördes under mars månad 2013 och fördes utifrån följande frågeställningar: 1. Hur bedömer ni att vattenanvändning och vattenpåverkan kommer förändras fram till 2021i er bransch utifrån den utveckling som förväntas och utifrån vattendistriktens utformning? 2. Prognoser och planer på nyetablering/nedläggningar/uppgraderingar, gärna relaterat till geografisk beskrivning? 3. Produktionsstatistik 4. Vad driver era medlemmar att minska vattenförbrukning - miljö eller pris? Hur arbetar ni idag med dessa frågor (miljö/pris)? 5. Vilka investeringar i ny teknik sker för att minska påverkan och förbrukningen? 6. Vilket samarbete har ni idag med vattenmyndigheterna? 7. Hur ser ni på vattendirektivet Branscherna har tillfört kunskap i olika omfattning 8 beroende på bla vilka respondenter studien kunnat nå och deras kunskap om branschens olika sektorer. Åsikter har samlats in men dessa kan inte sägas utgöra branschorganisationernas samlade åsikt utan ska endast ses som en kompletterande bild till prognoser framtagna med raps. 8 Ingen respondent för Livsmedelsindustrin gick att nå under studien. 7
3 Nationell befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling till 2021 (grunddata) I det regionalekonomiska scenariot har fyra variabler studerats befolkning, sysselsättning (dvs. antal förvärvsarbetande), förädlingsvärde och produktivitet. Dessa definieras enligt följande: Befolkning avser antal personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december varje år. Förvärvsarbetande avser personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCBs avgränsning av förvärvsarbete. Med en branschs förädlingsvärde avses värdet av produktionen i branschen minus de insatsvaror 9 som används. Det totala förädlingsvärdet i en region betecknas bruttoregionprodukt eller BRP. Med produktivitet avses produktion per arbetstimme. 3.1 Befolkningsutveckling (enligt SCB) Enligt SCBs prognos kommer befolkningen i riket år 2021 att uppgå till drygt 10 miljoner personer, en ökning med 8 procent jämfört med år 2012 (se figur 1). Figur 1: Befolkningsutveckling mellan år 1990 fram till 2021 (baserat på statistik 1990-2012 samt SCBs prognos 2013-2021) På riksnivå styrs befolkningsutvecklingen av antal födda, antal döda, invandring och utvandring, samt åldrande. Statistik (1990-2012) samt SCBs prognos (2012-2021) för dessa delmängder visas i figur 2. Glappet mellan kurvorna beror på att de statistiska beräkningarna och det verkliga utfallet skiljt sig åt. En effekt av 1990-talskrisen i kombination med utbyggnaden av högskolesystemet var att många kvinnor valde att skjuta upp barnafödandet, med en kraftig minskning i antalet barn som följd. Under 2000-talet har barnafödandet ökat, och det nya mönstret med sent 9 Definition av insatsvara; en vara som används och förbrukas i tillverkning av andra varor eller produktion av tjänster 8
barnafödande har etablerat sig. Framöver väntas fruktsamheten 10 ligga kvar på rådande nivåer, strax under två barn per kvinna. Att antalet födda beräknas stiga beror dels på en viss ökning av den summerade fruktsamheten (antal barn per kvinna), men framför allt på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar under prognosperioden. Antalet invandrare har legat på historiskt höga nivåer sedan år 2006. SCB bedömer att invandringen kommer att återgå till lägre nivåer på sikt. Att utvandringen antas öka framöver är framför allt en följd av att antalet invandrade ökat. Figur 2: Befolkningsutvecklingens komponenter (baserat på statistik 1990-2012 samt SCBs prognos 2013-2021) 3.2 Ekonomisk utveckling (enligt Konjunkturinstitutet) raps modellens regionalekonomiska del har kalibrerats för att så långt som möjligt efterlikna Konjunkturinstitutets långsiktsscenario 2012 11 enligt tabell 1 nedan. 10 Egentligen det summerade fruktsamhetstalet det totala antalet barn en kvinna skulle föda under sitt liv om hon följde samma mönster som råder det aktuella året när det gäller sannolikheten att föda barn i olika åldrar. 11 Källa: Konjunkturinstitutets långsiktscenario 2012 www.konj.se/download/18.768d17ac139d0d0248f1d42/specialstudie+nr+30_webb.pdf 9
Tabell 1:- Genomsnittlig årlig procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges 8 Genomsnittlig förändring Indikator ( % per år) år 2009-2035 BNP till marknadspris 2,0 BNP, löpande priser 4,1 Hushållens konsumtionsutgifter 2,8 Offentliga konsumtionsutgifter 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 2,6 Export 4,6 Import 5,2 Sysselsättning 0,2 Arbetslöshet (andel av arbetskraften) 6,5 Produktivitet i näringslivet 2,2 Förädlingsvärdesdeflator i näringslivet 1,4 Arbetskostnad per timme i näringslivet 3,6 Konjunkturinstitutet bygger sitt långsiktsscenario på en indelning av näringslivet i 17 branscher. För de allra flesta av branscherna antar institutet att produktiviteten under prognosperioden förändras i samma takt som årsgenomsnittet för perioden 1981-2008. Konjunkturinstitutets antaganden om utvecklingen av arbetsproduktiviteten i de 17 branscherna redovisas i tabell 2. Tabell 2: Arbetsproduktivitet i näringslivet, 1981-2035, årlig procentuell förändring 12 Genomsnittlig förändring ( % per år) Bransch år 1981-2008 år 2009-2035 Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,1 3,1 Gruvor och mineralbrott 2,0 2,0 Övrig tillverkningsindustri 2,5 2,5 Jord- och stenvaruindustri 2,0 2,0 Massa-, pappers- och grafisk industri 2,3 2,3 Kemikalieindustri exklusive petroliumraffinaderier 4,1 4,1 Petroliumraffinaderier 15,0 4,1 Järn-, stål- och metallverk 3,9 3,9 Verkstadsindustri 4,1 4,1 El-, värme-, gas- och VA-verk 1,6 1,6 Byggindustri 1,0 1,0 Landtransportföretag 1,3 1,3 Rederier 2,3 2,3 Flygbolag 4,2 4,2 Stödtjänster, post och tele 3,9 3,9 Handel och övriga tjänster 1,6 1,3 Bostäder och fastighetsförvaltning 1,0 1,0 Totalt näringslivet 2,4 2,1 12 Källa: Konjunkturinstitutets långsiktscenario 2012 www.konj.se/download/18.768d17ac139d0d0248f1d42/specialstudie+nr+30_webb.pdf 10
3.3 Påverkansfaktorer: Ekonomiska och sociala drivkrafter Urbanisering Urbaniseringen, dvs inflyttning mot städerna, är en global process som pågått länge. Sedan år 1990 har befolkningen minskat i 167 av Sveriges 290 kommuner. Hälften av Sveriges befolkning bor idag i någon av de tre storstadsregionerna. Sverige är enligt statistik från Eurostat, det land inom EU som haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan år 2005. Globalisering Den svenska ekonomin blir allt mer internationaliserad, till följd av den tekniska utvecklingen och minskad reglering på olika marknader. Internationaliseringen omfattar produktionen av varor och tjänster, men också arbetskraftens och kapitalets rörlighet. Dessa förändrade förutsättningar innebär att vissa branscher och företag fått svårare att hävda sig i konkurrensen, men också att nya marknader öppnas. Globaliseringen kan bidra till teknisk utveckling och i förlängningen leda till högre produktivitet och tillväxt. Demografiska förändringar En allt större andel av Svenskarna tillhör åldersgruppen 65+. Det stigande antalet personer som inte är i arbetsför ålder driver på den offentliga konsumtionen av exempelvis vård, skola och omsorg. Den stigande försörjningsbördan drabbar främst områden som inte har en stark befolkningstillväxt och inflyttning av personer i arbetsför ålder. 11
4 Länens befolkningsutveckling samt nationell ekonomisk utveckling (resultat från raps-progoser 13 ) 4.1 Länsvis befolkningsutveckling För att kalibrera med SCBs befolkningsprognos har varje län antagits behålla samma andel av den totala in- och utvandringen till riket som genomsnittet av de fem senaste åren (2008-2012). Vidare har antagits att den summerade fruktsamheten, antalet födda barn per kvinna, i varje län utvecklas i samma takt som på riksnivå. Vid analysen har nettoinflyttningen till varje län reglerats utifrån historiska data på sådant sätt att inrikes flyttströmmar ska ta ut varandra på totalnivå (summan av antalet utflyttare från alla län ska vara lika stor som summan av antalet inflyttare till alla län). Det årliga antalet inrikes nettoflyttare till varje län antas vara lika många som årsgenomsnittet för perioden 2008-2012. Resultatet av antagandet som redovisas i figur 3 innebär en fortsatt inflyttning till storstadslän som Stockholm, Uppsala och Skåne. Figur 3: Inrikes nettoflyttning per län, årsgenomsnitt 2008-2012 13 Grunddata till befolkning, förvärvsarbetande och förädlingsvärde kommer från SCBs statistik, förädlingsvärdets utveckling från Konjunkturinstitutets prognoser. raps interna databaser kommer också från SCB. 12
4.2 Nationell sysselsättnings- och produktionsutveckling Ett allt mer tjänstebaserat näringsliv antas fortsätta, som följd av att hushållens efterfrågan på tjänster antas öka. Även om sysselsättningen i Sverige totalt sett beräknas öka så ökar inte sysselsättningen i de studerade branscherna totalt sett, mycket till följd av en fortsatt stark produktivitetsökning inom industrin. År 2021 beräknas antalet förvärvsarbetande i Sverige uppgå till 4,40 miljoner. Det innebär en ökning med 2,8 procent jämfört med år 2009. Sysselsättningsökningen förväntas framför allt inom tjänstesektorn. I figur 4 visas sysselsättningsutvecklingen, dvs förändringen av förvärvsarbetande per bransch, i de studerade branscherna (varav de flesta tillhör industrisektorn). Det sammantagna antalet personer som arbetar i dessa branscher beräknas minska med 5 procent till år 2021 jämfört med år 2009. Till de branscher som beräknas växa i antal förvärvsarbetande hör Avfallshantering och återvinning som växer till följd av en växande befolkning. Andra branscher som växer i antal förvärvsarbetande är Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri, El-, gas, värmeverk samt Vatten- och reningsverk. Den kraftigaste sysselsättningsminskningen i relativa tal beräknas ske i branschen Gruvor o mineralutvinningsindustri. Där förväntas en minskning av antalet sysselsatta med ca en tredjedel över prognosperioden. Figur 4: Förvärvsarbetande per bransch 1990-2021 i riket 13
Som mått på produktionsutveckling används förädlingsvärde. I tabell 3 redovisas utvecklingen i förädlingsvärde på riksnivå baserat på Konjunkturinstitutets scenario som i sin tur utgår från SCBs statistik. Produktionen beräknas öka i alla studerade branscher framför allt beroende på en ökad produktivitet. Till branscher med starkast produktivitetsökning under perioden hör branscherna Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri respektive Stål och metallframställning. Bransch Jordbruk Tabell 3: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i riket Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring till 2021 50 446 40 590-20% 12 280 21% Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfallshantering och återvinning 27 037 23 810-12% 25 020 21% 1 498 3 190 113% 770 21% 8 122 5 370-34% 16 920 27% 57 864 51 480-11% 42 410 13% 31 206 33 040 6% 28 380 20% 36 222 37 190 3% 64 730 59% 29 876 24 210-19% 39 540 51% 26 785 26 970 1% 68 520 21% 1 379 1 460 6% 6 150 21% 134 443 133 060-1% 89 130 33% 12 702 14 960 18% 7 240 27% 14
5 Vattendistriktens utveckling (resultat av raps-prognoser 14 ) Nedan redovisas utvecklingen av befolkning samt sysselsättning och förädlingsvärde per vattendistrikt utifrån raps-analyser. Under diskussion återfinns övergripande kommentarer som kan vara relevanta då jämförelser görs mellan utfallen för de olika distrikten. 5.1 Befolkningsutveckling i de olika vattendistrikten År 2021 beräknas Sveriges totala befolkning uppgå till drygt 10 miljoner personer, en ökning med 8 procent jämfört med år 2012, enligt SCB. Analyserna med raps visar (se tabell 4 och figur 5) att befolkningen ökar snabbast i distriktet Norra Östersjön, med 12 procent. År 2021 beräknas 35 procent av Sveriges befolkning bo i detta distrikt. Tabell 4: Befolkning per vattendistrikt år 2012 och 2021 Värden år 2012 år 2021 Förändring 2012-2021 Bottenhavet 913 876 923 000 1 % Bottenviken 489 122 495 000 1 % Norra Östersjön 3 253 166 3 647 000 12 % Södra Östersjön 2 404 889 2 605 000 8 % Västerhavet 2 494 840 2 629 000 5 % Totalt 9 555 893 10 299 000 8 % Bottenviken och Bottenhavet är de två distrikt som beräknas öka minst i befolkning under perioden, ca 1 procent. År 2012 bodde det 90 000 fler personer i Västerhavets distrikt än i Södra Östersjöns distrikt. År 2021 beräknas dessa två distrikt vara i princip lika stora sett till befolkning. Figur 5: Befolkning per vattendistrikt 1990-2021 14 Grunddata till befolkning, förvärvsarbetande och förädlingsvärde kommer från SCBs statistik, förädlingsvärdets utveckling från Konjunkturinstitutets prognoser. raps interna databaser kommer också från SCB. 15
5.2 Bottenviken Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna närmare 27 000 personer. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år 2021. Som syns i figur 6 och i tabell 5 så står Gruvor o mineralutvinningsindustri för en relativt stor del av sysselsättningen och är den näst största av de studerade branscherna. Värt att notera är att modellen bygger på statistiska samband på nationell nivå, som bygger på historiska mönster. Historiskt har gruvbranschen inte haft en stark utveckling på det nationella planet. Att denna bransch prognosticeras att minska i antal förvärvsarbetande har också stor påverkan på den totala sysselsättningen i distriktet. Precis som i distrikt Bottenhavet står branscherna Skogsbruk respektive Stål och metallframställning för en relativt stor del av sysselsättningsminskningen. Minskningen följer i stort sett den nationella trenden för denna bransch. Distriktet har också gemensamt med Bottenhavet att branschen Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri har ett relativt stort inslag av kemisk industri. Detta förväntas medföra en svagare utveckling inom distrikten än på riksplanet. Detta eftersom raffinaderier och läkemedelsindustri antas ha en starkare tillväxt framöver än den kemiska industrin. Figur 6: Förvärvsarbetande per bransch år 2001-2021 i vattendistrikt Bottenviken 16
Bransch Jordbruk Tabell 5: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Bottenviken Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring 2009-2021 Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring 2007-2021 2 369 2 560 8% 650 64% Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk 3 236 2 770-14% 2 870 14% 106 230 113% 20 12% 4 518 3 360-26% 12 400 36% 2 395 2 610 9% 1 370 46% 1 710 1 780 4% 2 670 12% 588 500-15% 820 30% 2 512 1 980-21% 3 080 56% 2 223 2 150-3% 7 300 13% Vatten- och reningsverk 15 24 30 6% 370 159% Transport Avfallshantering och återvinning 7 446 7 490 1% 5 100 33% 557 600 7% 250 43% Lägg också märke till i figur 6 och tabell 5 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 15 Antal förvärvsarbetande i denna bransch synes lågt. Uppgifterna kommer från SCBs databaser i raps-systemet. 17
5.3 Bottenhavet - Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna drygt 55 000 personer i distriktet Bottenhavet. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år 2021. Som framgår av figur 7 och tabell 6 så står branscherna Stål och metallframställning respektive Skogsbruk för en relativt stor del av denna minskning. Antalet förvärvsarbetande i dessa branscher beräknas minska med 18 procent respektive 15 procent vilket står i proportion med den med raps prognosticerade utvecklingen på riksplanet. I övriga branscher är förändringarna relativt små också relativt utvecklingen på riksplanet. Att branschen Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri beräknas minska i sysselsättning, trots att den växer något på riksplanet, har att göra med branschsammansättningen, där inslaget av växande delbranscher är relativt litet. Figur 7: Förvärvsarbetande per bransch år 2001-2021 i vattendistrikt Bottenhavet 18
Bransch Jordbruk Tabell 6: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Bottenhavet Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring 2009-2021 Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring 2007-2021 4 774 4 590-4% 940 39% Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfallshantering och återvinning 7 445 6 300-15% 6 960 14% 125 130 1% 40-46% 878 470-47% 1 340 3% 3 870 3 810-2% 2 190 21% 7 118 7 670 8% 6 750 15% 1 826 1 650-9% 1 900 60% 10 367 8 470-18% 14 680 57% 3 247 3 110-4% 9 240 12% 191 180-5% 680-48% 14 312 14 070-2% 8 620 36% 1 136 1 320 16% 570 26% Lägg också märke till i figur 7 och tabell 6 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 19
5.4 Norra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna sammanlagt 115 000 personer. Antalet beräknas minska med 3 procent fram till år 2021. Branschutvecklingen (figur 8 och tabell 7) i detta distrikt följer ganska väl utvecklingen på riksnivå, men vi kan notera att branscherna Skogsbruk respektive Massa-, pappers- och pappersvaruindustri beräknas ha en starkare utveckling i detta distrikt än på riksplanet. Detta överensstämmer väl med hur utvecklingen sett ut historiskt.. Figur 8: Förvärvsarbetande per bransch år 2001-2021 i vattendistrikt Norra Östersjön 20
Bransch Tabell 7: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Norra Östersjön Förändring 2009-2021 Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring 2007-2021 Jordbruk 9 707 7 870-19% 2 200 21% Skogsbruk 3 393 3 580 5% 2 840 43% Fiske 119 120 3% 40-49% Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning 596 550-8% 470 70% 14 266 12 630-11% 11 880 13% 3 122 3 650 17% 2 980 29% 16 217 17 380 7% 36 360 54% 6 322 5 130-19% 8 920 45% El-, gas, värmeverk 8 149 8 130 0% 19 510 25% Vatten- och reningsverk 519 560 8% 1 710 1% Transport 48 753 47 220-3% 31 070 35% Avfallshantering och återvinning 3 931 4 680 19% 2 860 24% Lägg också märke till i figur 8 och tabell 7 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 21
5.5 Södra Östersjön - Regionalekonomisk utveckling År 2009 sysselsatte de studerade branscherna 106 000 personer i distrikt Södra Östersjön. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år 2021. Den branschvisa sysselsättningsutvecklingen stämmer ganska väl med utvecklingen på riksplanet. Som framgår av figur 9 så står branscherna Livsmedels- och dryckesvaruindustri respektive Jordbruk för en jämförelsevis stor andel av sysselsättningen i detta distrikt. Att antalet sysselsatta i dessa branscher beräknas fortsätta minska under prognosperioden har därmed en relativt stor påverkan på den totala sysselsättningen i distriktet. Figur 9: Förvärvsarbetande per bransch år 2001-2021 i vattendistrikt Södra Östersjön 22
Bransch Jordbruk Tabell 8: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Södra Östersjön Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring 2009-2021 Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring 2007-2021 18 736 14 240-24% 5 280 17% Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfalls-hantering och återvinning 6 659 5 880-12% 6 310 24% 417 930 124% 260 7% 1 151 570-50% 1 850-14% 18 480 16 120-13% 13 520 13% 8 797 9 560 9% 6 420 40% 6 865 6 940 1% 7 970 67% 5 147 4 180-19% 6 040 41% 6 065 5 900-3% 16 410 12% 593 640 8% 1 600-9% 29 958 30 590 2% 19 480 35% 3 349 3 910 17% 1 720 22% Lägg också märke till i figur 9 och tabell 8 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 23
5.7 Västerhavet - Regionalekonomisk utveckling Sammantaget sysselsatte de studerade branscherna 113 000 personer år 2009. Antalet beräknas minska med 6 procent fram till år 2021. Den branschvisa utvecklingen i distriktet (figur 10 och tabell 9) stämmer relativt väl överens med utvecklingen på riksplanet. Precis som i distrikt Södra Östersjön är branscherna Livsmedels- och dryckesvaruindustri och Jordbruk jämförelsevis stora i detta distrikt. Den relativt kraftiga sysselsättningsminskningen i dessa branscher, om 13 respektive 24 procent, utgör därmed en stor del av den totala sysselsättningsminskningen i de studerade branscherna. Figur 10: Förvärvsarbetande per bransch år 2001-2021 i vattendistrikt Västerhavet 24
Bransch Jordbruk Tabell 9: Sysselsättnings- och produktionsutveckling till år 2021 per bransch i vattendistrikt Västerhavet Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande 2021 Förändring 2009-2021 Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring 2007-2021 14 860 11 340-24% 3 210 16% Skogsbruk Fiske Gruvor o mineralutvinningsindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk Transport Avfallshantering och återvinning 6 304 5 290-16% 6 040 21% 731 1 780 144% 400 46% 979 420-57% 860-15% 18 853 16 310-13% 13 450 9% 10 459 10 390-1% 9 570 9% 10 726 10 720 0% 17 680 67% 5 528 4 460-19% 6 820 54% 7 101 7 680 8% 16 060 36% 52 50 4% 1 780 66% 33 974 33 710-1% 24 870 26% 3 729 4 450 19% 1 860 32% Lägg också märke till i figur 10 och tabell 9 att förändring av antalet förvärvsarbetande inte alltid är likformig med förändringen av förädlingsvärdet, dvs branschens ekonomiska tyngd skiljer sig från dess betydelse för den lokala sysselsättningen. 25
6 Branschernas egna framtidsbilder (resultat från semi-strukturerade intervjuer mm) Branschernas egna uppfattningar om deras framtida utveckling har inhämtats via semistrukturerade intervjuer. Många kontakter har tagits men utfallet blev 12 stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna har kompletterats med information som framkommit vid det samråd som vattenmyndigheterna genomförde av rapportens samrådsversion. Denna genomgång är inte heltäckande, tex finns inga framtidsbilder från sektorerna järnoch stålindustri eller livsmedel, utan förljande framtidsbilder ska ses som ett komplement till prognoserna som bla visar på att det inte alltid råder samstämmighet mellan prognos och framtidsbilder, dvs något som behöver studeras mer i detalj än vad som kunna göras inom ramen för denna studie. Respondenterna står själva för sina uttalanden, rapportskrivarna har inte tillrättalagt materialet utifrån att till exempel ansvariga myndigheter har andra perspektiv. Fakta, tabeller och figurer med underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven. Resultaten redovisas nedan bransch för bransch. Därefter redovisas ett antal processer om förändrade ramverk som respondenterna identifierat oavsett branschtillhörighet och som framkommit vid intervjuerna. Förtydliganden och kommentarer till underlaget från intervjuerna görs under Kapitel 7 Diskussion. 6.1 Jordbruk 16 Sektorn upplever sammantaget ingen brist på vatten vilket påverkar teknikval och syn på resursen vatten. Vattenbrist uppkommer dock emellanåt och detta har varit mest tydligt i Södra Östersjöns vattendistrikt (Skåne). Samtidigt gör pågående klimatändringar att andra områden i ökande grad kan drabbas av översvämningar. Utvecklingen i de tre sydligaste vattendistrikten bedöms genomgå ytterligare strukturrationalisering fram till 2021 genom omvandling till större enheter och branschen bedömer att detta kan leda till minskad påverkan genom högre kompetens och investeringsbenägenhet på de större enheterna. I de två nordligaste distrikten med huvudsakligen mjölkbönder pågår en tydlig strukturomvandling med ungefärliga samma produktionsvolymer men på färre gårdar vilket minskar påverkan framgent. Rörande påverkan från jordbruk på vatten sker det främst av att jordbruk bedrivs. Det betyder att t ex antal ha odlad mark är en central indikator för den totala påverkansbelastningen. Över tid har den totala arealen minskat. När det gäller överskott av gödsling med fosfor (P) visar SCBs senaste sammanställning från 2009 17 att det ligger på ca 0,8 kg/hektar. Kväveöverskottet ligger enligt samma SCB-sammanställning på ca 36 kg/hektar. Denna nivå bedöms av branschen över tid kunna minska till i storleksordningen 27-28 kg/hektar. För att åstadkomma denna minskning krävs dock investeringar i form av utrustning samt kunskapsöverföring som i sin tur bland annat är beroende av jordbrukspolitikens förmåga att förse branschen med kunskap samt möjligheter för investeringsstöd. Branschens behov av kunskap och samhällets möjlighet att sörja för kompetensutveckling genom exempelvis jordbrukspolitiska satsningar kan ha avgörande effekt för att uppnå målen om minskad belastning. Ökat kunskapsunderlag genom t ex markkartering och rådgivning ses också som nyckelfaktor för att kunna minska påverkan. Ett gott exempel är Greppa näringen. 6.2 Gruvor och Mineraler 16 Branschen har inga egna prognoser på vattenkonsumtion eller vattenpåverkan men branschen bedömer att störst påverkan finns i Bottenviken som är slutrecipient för 16 Fakta och underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven. 17 www.scb.se/statistik/mi/mi1004/2009a01/mi1004_2009a01_sm_mi40sm1102.pdf 26
påverkan från verksamheten i Malmberget. En branschrepresentant bedömer att produktionen inom detta avrinningsområde kommer att ökat sin produktion fram till 2025 med 300 %. En 70 % ökning i vattenanvändandet i Bottenvikens vattendistrikt förväntas uppstå genom LKABs ökade produktion och nya gruvor i Malmfälten. Längre söderut kommer förändringen enligt en branschrepresentant att framförallt bli synlig inom Bergsslagens järnmalms och sulfitmalmsutvinning. För Bergslagen bedömer branschen att man till 2021 har fått en 50-procentig ökning av vattenanvändningen. Troligtvis kommer ytterligare 6 gruvor i landet att beviljas tillstånd under 2013, Miljödomstolen torde kunna svara på den frågan. Drivande i utvecklingen för att minska branschens vattenuttag och minimera påverkan är miljöfrågan. Ett exempel är sulfitmalmen, vars utsläpp blir biologiskt tillgängligt i jonform. Branschen ser att mycket händer, inte minst inom forskning och utveckling där kluster skapas mellan företagen. Sammantaget bedöms den ökade produktionen ge en ökning i såväl vattenanvändning (dvs. mängd vatten som används) som vattenpåverkan (effekter på vattenförekomster). Tekniken går dock framåt och systemen blir mer och mer slutna och/eller vattenreningens effekt ökar. Expansion inom branschen ger ökande volym/ tonnage samtidigt som teknisk utveckling ökar produktionseffektiviteten. En sammanvägd bedömning indikerar att påverkan och användningen kan komma att öka med ca 70 % för landet som helhet. Branschen rekommenderar att en mer säker bedömning bör göras med hjälp av en bred enkät. 6.3 Skogsindustri 16 Skogsindustrierna är massa-, pappers- och sågverkens branschorganisation och några av dess medlemmar äger och brukar skog medan andra handlar med råvaran skog så förutsättningarna är väldigt olika mellan olika företag. Rent generellt anser denna branschorganisation att deras medlemmar inte är vattenanvändande, till skillnad från andra delar av skogsindustrin. Vad gäller skogsbruket så ger branschen följande bild: År 2012 avverkades år 89 miljoner m 3 sk och tillväxten låg på 117 miljoner m 3 sk. ny teknik (exempelvis portabla broar) i skogsbruket har börjat användas för att minska körskador. Branschen har (2011) tagit fram en gemensam körskadepolicy tillsammans med forskning och myndigheter och man arbetar nu kraftfullt med utbildning och uppföljning skogens vatten är en utbildningssatsning och blå målklasser ett nytt sätt att arbeta med vatten i skogsbruket Samarbete med vattenmyndigheterna sker i flera distrikt. I Bottenhavets och Södra Östersjöns distrikt finns referensgrupper för skogsverksamheter med fokus på skogsbrukets påverkan på vatten. Skogsindustrierna är samlat kritiska mot genomförandet av hela vattenförvaltningssystemet i Sverige och anser att implementeringen har visat sig ha stora brister som kommer att påverka alla intressenter, såväl punktkällor som skogsbrukare. 6.4 Massa, papper och pappersvaror 16 Pappersvaruindustrin 18, som konverterar papper till produkter (tex säckar, påsar, lådor), använder inte vatten i produktionen. Vid massa- och papperstillverkning används däremot stora mängder (yt)vatten som renas i flera steg innan det släpps ut i recipienten. Vad gäller utvecklingen så bedömer branschen att: produktionen av grafiska papper (idag ca häften av svensk pappersproduktion räknat i ton) avtar pga vikande efterfrågan och omstrukturering av produktionen efterfrågan påförpacknings- och hygienpapper ökar och med rätt förutsättningar kan sådan produktion fortsätta att utvecklas väl i Sverige 18 Pappersvaruindustrin utgör ca 30 procent av sysselsättningen och 20 procent av förädlingsvärdet av branschkoden SNI 17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 27
fortsatt utveckling av förpackningslösningar baserade på papper medför troligtvis en ökad produktion av pappersvaror minskad tillgång och användning av returpapper medför troligtvis en ökad användning av färsk massa i Sverige och inte minst för export. Massa utvecklas även för nya användningsområden, bland annat textil. Sammantaget förväntas massa- och pappersbruken växa i produktion. Dessa verksamheter är tillståndspliktiga och har av Mark- och Miljödomstolen fastställda villkor för bl. a. utsläpp till vatten. Branschens bedömning är att villkoren blir strängare under perioden fram till år 2021. Branschen bedömer att utsläppen har minskat kraftigt de senaste decennierna. Den prognostiserande tillväxten i raps behöver inte betyda att motsvarande påverkan eller uttag ökar. Utsläppen av löst organisk substans, mätt som COD, har minskat med 90 procent sedan början av 1980-talet och uppgick år 2011 till ca 158 000 ton, enligt en respondent. Måttet COD anger den syreförbrukning som behövs för att bryta ned det organiska materialet Detta material härstammar från veden och består av ett stort antal föreningar, allt från enkla alkoholer till komplicerat uppbyggda ämnen från ligninet. Utsläppen har minskat främst genom ökad recirkulation (slutande av processer) i fabrikerna och installation av reningsanläggningar för avloppsvattnet. Denna kunskap kommer ha stort inflytande på utformning av framtida nya anläggningar. Utsläppen av klorerad organisk substans, mätt som AOX, har minskat med 97 procent sedan mitten av 1980-talet och uppgick år 2011 till 460 ton. Detta har åstadkommits genom förändrad koknings- och blekningsteknik vid tillverkningen av kemisk massa. Sedan slutet av 1993 används ingen klorgas för blekning vid de svenska bruken. Idag används vanligen syrgas, väteperoxid och klordioxid för blekningen. Utsläppen av AOX vid dessa bruk motsvarar ca 0,08 kg/ton kemisk massa. Vid en del fabriker används inte heller klordioxid, varvid utsläppet av AOX har upphört. Vid omfattande studier av effekterna av avloppsvattnen från fabriker som bleker med respektive utan klordioxid har inga direkta skillnader påvisats. Studierna har utförts i samverkan mellan Naturvårdsverket och branschen. Utsläppen av svavelföreningar, räknat som svavel (S), uppgick år 2011 till ca 2 750 ton. Svavelföreningar bildas i processerna för tillverkning av kemisk massa samt vid energianvändningen. Utsläppen har minskat drastiskt sedan 1970-talet. Detta beror till stor del på att oljeanvändningen i stor omfattning ersatts med biobränslen såsom returlutar (använd kokningsvätska), bark och andra trädrester. Förbättrad processteknik har också bidragit till denna utveckling. Branschen bedömer att pappersproduktionen som ökade från 1990 talet till 2006 kommer att ha minskat fram till 2021. Produktionsminskningen ser ut att hålla i sig, fler bruk stänger och maskiner läggs ner. Vattenanvändningen i sig är ingen prioriterad fråga. I en integrerad prövning bedöms anläggningen i ett helhetsperspektiv och åtgärder som ger den totalt sett bästa miljöprestanda införs. Vattenanvändning (uttag av vatten) ingår mycket sällan i en sådan bedömning vid svenska bruk, recipientfrågan är istället i fokus. 6.5 Kemikalier, raffinaderier och läkemedel 19 Utifrån den statistik som branschen själva samlar in kan man grovt bedöma att branschen är stabil på lång sikt. Enligt en samlad bedömning kan de inte förvänta sig nyetableringar, däremot finns indikationer på att flera företag vill öka produktion på befintliga platser. Verksamheterna är tillståndspliktiga med villkor för utsläpp. Utsläppen har minskat kraftigt sedan 90-talet. Branschen kan inte göra en bedömning avseende nutida och framtida vattenanvändning och vattenpåverkan utifrån vattendistriktens indelning. Utvecklingen mot allt effektivare metoder är dock synlig i branschtidskrifter och i diskussioner. Generellt är vattenanvändning inte en prioriterad fråga för branschen men samtidigt visar historiska data från branschen att den totala vattenanvändningen inte förändrats nämnvärt trots ökad produktion. 19 Fakta och underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven 28
Ton Ton Miljoner m3 ton/ton producerat 500 300 100 Vattenförbrukning 40 30 20 10-100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 Figur 11 20 : Linjen visar trenden för vattenförbrukning per producerad enhet från 2002 till 2011. Staplarna total vattenförbrukning. Statistiken bygger på: 29 st. företag. Antalet anläggningar: 39-50 st. 15 12 9 6 3 0 Fosfor till vatten 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 12 20 : Utsläpp av fosfor till vatten från 2002 till 2011. Statistiken bygger på 12 st. företag. Antalet anläggningar: 9-11 st. 2000 COD till vatten 1500 1000 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 13 Fel! Bokmärket är inte definierat. : Totalt utsläpp COD till vatten från 2002 till 2011. Statistiken bygger på 15 st. företag. Antalet anläggningar: 17-22 st. När det gäller verksamheternas miljöpåverkan inklusive vattenanvändning upplevs regelverket belastande för branschen. Tillståndshantering och kostnader för miljöskydd, inklusive vattenskyddskostnader har varit och är fortfarande omfattande vilket kan vara en orsak till svag nyetablering. 20 Diagram erhållet från respondent på Plast- och kemiföretagen 29
6.6 El, gas och värme 21 Generellt är inte energibranschen en stor vattenförbrukare i betydelsen att vattenkvaliteten påverkas, dock är branschen en stor användare av vatten. Användningen av el är relativt konstant men produktionsmixen förändras på sikt. Genom förnybarhetsdirektivet ska viss el produceras från förnyelsebara källor (sol/vind/vatten) och i de fall vindkraften går ner så får man balansera upp produktionen med vattenkraft. Detta gör att prognoserna av framtida vattenanvändning blir osäker. Påverkan från vattenkraften är mer fysisk än kemisk. Man lånar vatten, den förbrukas inte. Vattenkraft ger ingen direkt påverkan på vattnets kvalitet men däremot på biologisk mångfald och miljö. Det byggs få nya vattenkraftsanläggningar men de befintliga uppgraderas och man arbetar med effektiviseringar och med kostnads- och nyttoprognoser för att även bedöma de samhällsekonomiska vinsterna. Även kärnkraft använder stora mängder vatten för kylning, vattenkvaliten påverkas i stort sett inte men vatten som släpps ut är uppvärmt och påverkar biotoper. 6.7 Vatten och reningsverk 21 Vattenförbrukningen är i stora drag direkt relaterad till befolkningsstatistik, med en genomsnittlig förbrukning på ca 160 l/person/dygn. Inflyttning i de tre stora städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö gör att den totala förbrukningen ökar relativt snabbt i dessa städer. Befolkningen minskar i Norrland, vilket framförallt påverkar vattenförbrukningen i de två norra vattendistrikten. Förnyelsebehovet av VA-anläggningar är stort, nätet läcker och förnyelsen sker inte i den grad som krävs. Förnyelsen avseende avlopp är lägre än vad den behöver vara. Nationellt går idag ca 1 km 3 vatten ut från vattenproduktionsanaläggningarna och reningsverken får tillbaka 1,5 km 3 vatten. dvs. verken får in 0,5 km 3 vatten mer än vad som levererats. Detta vatten kallas tillskottsvatten och utgörs av såväl läckage som dagvatten från icke dubblerade nät. Kvaliten på detta vatten är varierat och ofta svårt att ha grepp på då det inte kommer specifika kontrollerbara verksamheter. Detta tillskottsvatten kräver mycket energi att ta hand om och arbete pågår hela tiden för att minska mängderna. Att kunna hantera onödiga resursflöden på ett bra sätt kan komma att ha stor påverkan på hur branschen bedöms påverka miljön. Avloppsreningsverken ska reducera belastningen på Östersjön med 3 000 ton kväve och 15 ton fosfor till år 2021. 6.8 Transport 21 Sjöfart: De externa effekter som sjöfart ger upphov till är först och främst olika former av miljöeffekter. Trängsel är inget stort problem inom den svenska sjöfarten. De miljöeffekter som kan uppstå är buller, erosion av stränder och bottnar samt utsläpp av kemiska föreningar och partiklar i luften på grund av förbränning av olja. Det kan dessutom uppstå externa effekter i form av utsläpp i vatten, tex utsläpp av olja på grund av olyckor eller rengöring av oljetankar, eller emissioner av kemiska föreningar från fartygets bottenfärg. En ytterligare negativ miljöeffekt i vatten är att djur, växter och mikroorganismer kan följa med barlastvatten eller fastna på båtarnas skrov och följa med från sin naturliga miljö till främmande farvatten. När det gäller utsläpp i vatten har Helsingforskommissionen, HELCOM, fastställt en plan (Baltic Sea Action Plan, BSAP) för att minska miljöpåverkan tex genom förbättringar av avfallsmottagning på land och förstärkt beredskap för miljöskydd vid fartygsolyckor. Sjöfartsverket deltar aktivt i planeringen av det svenska genomförandet av planen, i form av ekonomiska styrmedel, regelskräpningar och kontroll att reglerna följs. Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning har man velat få utsläppen av olja och kemikalier minimerade, och helst försumbara, senast år 2010. Övervakningsflygningarna över Östersjön har gjorts sedan början av 1990-talet och HELCOM-statistik visar att antalet oljeutsläpp har minskat i Östersjön. 21 Fakta och underliggande data kommer från de intervjuade branschrepresentanterna om ingen annan källa är angiven 30
Antalet utsläpp av olja i havet har minskat från knappt 500 år 1999 till drygt 200 år 2005 och därefter legat på samma nivå till år 2007, trots att sjötransporterna på Östersjön har mer än fördubblats. Detta visar dels på en känslighet av att olyckor skapar stor påverkan men också att en stärkt tillväxt inom transportsektorn kan ske med minimerad påverkan på vattendistriktet. Även utsläpp av avfall från fartyg och hantering av avfall ombord styrs av internationella regler. Hamnarna är skyldiga att ta emot det avfall som fartyg lämnar. Fartyg skall emellertid på förhand anmäla det avfall som de tänker lämna i land. Utsläppen av svavel styrs dels genom gränsvärden för svavelinnehåll i bränslet (bunkeroljan), dels genom differentiering av Sjöfartsverkets farledsavgifter samt hamnavgifterna i de viktigaste hamnarna (Sjöfartsverket 2009a). År 2008 fattades av IMO ett internationellt bindande beslut om sänkta gränsvärden för svavelhalten i marina bränslen. I Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, som är ett sk svavelkontrollområde, SECA (Sulphur Emission Control Area), är dagens gräns-värde 1,0 viktsprocent sedan år 2010. Gränsvärdet sänks, enligt IMOs beslut, ytterligare ner till 0,1 procent år 2015. I övriga farvatten har gränsvärdet sänkts från 4,5 viktsprocent till 3,5 procent år 2012 och kommer enligt plan sänkas ytterligare ner till 0,5 procent år 2020 (eller år 2025 om tillgången till bränsle med låg svavelhalt inte gör det möjligt uppfylla detta låga gränsvärde år 2020). Dessa nya regler kommer att leda till ökade bränslekostnader inom sjöfarten då lågsvavlig olja blir dyrare. Ett annat alternativ är att installera rökgastvättar, sk skrubberteknik, för att kunna fortsätta att använda billigare olja med högre svavelhalt men denna teknik är inte generellt tillgänglig idag. Landstransporter; Materialen i infrastrukturen samt infrastrukturens omgivning påverkas under nyttjandefasen dels av förbrukningsämnen vid drift och underhåll och dels av trafikering och övrig samhällspåverkan. Bedömning av framtiden: Genom miljöutredningarna identifieras de material eller metoder som utgör en betydande miljöpåverkan. Alternativa metoder att kritiskt granska bedöma utfallet i raps-körningarna är att titta på transportmängder som transporteras på båt/järnväg etc. och dess påverkan. 6.9 Pågående övergripande processer av intresse - från intervjuer Ett antal pågående processer och syn på utvecklingen som fångats upp i samtalen med branschen presenteras nedan: Det Europeiska och nationella juridiska sammanhanget styr branschernas utvecklingsförutsättningar. Planerade reformer under bland annat vattendirektiv, kemikaliedirektiv och avfallsdirektiv påverkar de generella villkoren för de mest påverkande branschernas förutsättningar att utvecklas. Även lagstiftning om svavelutsläpp kommer påverka utvecklingen eftersom branscherna ofta har ett behov av att genom transporter få avsättning på exportmarknaden. Detta gäller också politiken för Jord- och skogsbruk vars miljöpolitiska ramverk förändras från 2014 22. En ny jordbrukspolitik från 2014 kan, beroende på beslutad inriktning, komma att ändra förutsättningarna för hur jordbruket skall utvecklas och därmed påverka dess inverkan på bland annat vattenanvändning och läckage till vattendrag. Oavsett tillväxt i enlighet med raps-modellen står de svenska kommunala reningsverken inför en avsevärd förnyelse då verken många gånger är underdimensionerade och föråldrade teknikmässigt med konsekvensen att EU krävt modernisering. Den lagstadgade kvalitetshöjningen tas inte med i sektorns förändring enligt raps. En branschreaktion inom tillverkningsindustrin på nytt regelverk kring sjöfartens svavelutsläpp 23 som aviserats från 2015 kan avsevärt komma påverka ett faktiskt utfall för svensk exportindustri. Specifikt drabbas också den del av transportsektorn vars funktionalitet är ett måste för exportnäringen, dvs. sjötransporterna. 22 http://ec.europa.eu/agriculture/cap-post-2013/legal-proposals/index_en.htm 23 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5119774 31
Ett nytt system med certifikat som föreslås för rening av kväve från kommunala reningsverk 24 innebär att handelsystem för kvävecertifikat införs. En potentiell minskning av utsläpp av kväve och fosfor från kommunala reningsverk, om regelverket införs, kan givetvis härledas till en prispolitik men kan likaväl härledas till en modernisering av anläggningarna som ändå skulle gjorts. Kvalificerade bedömningar från livsmedelsverket vars ansvarsområde är säkra livsmedel, borde snabbt kunna ge besked om planerade ombyggnationer av reningsverk och därmed framskrivningar av en minskad påverkan på recipient inom perioden fram till 2021. En finansiell kostnadstäckning för industrins VA-användning bedöms ligga på närmare 100 procent av vattenmyndigheterna. Om samhällets kommunala reningsverk har en positiv påverkan nedströms industrins verksamhet i vatten där god status enligt vattendirektivet inte uppnås är det ett bevis för att full kostnadstäckning inte uppnås i uppströms anläggningar, dvs kostnader överförs från den enhet som förorenar till den renande enheten. De pågående diskussionerna om förändrad prispolitik (och med ett eventuellt införande av ett handelssystem) samt den pågående (idag relativt snabba) miljöteknikutvecklingen kan komma att vara gynnsam för förbättringen av framtida vattenanvändning och vattenpåverkan. Det är dock mycket osäkert om prispolitiken kommer till stånd och vilken effekt på utvecklingen detta kan ha. 24 http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2012/Kommunala-reningsverk/ 32
7 Diskussion 7.1 Modelleringens träffsäkerhet och osäkerhetsvariabler Grunddata till befolkning, förvärvsarbetande och förädlingsvärde kommer från SCBs statistik, förädlingsvärdets utveckling från Konjunkturinstitutets prognoser. Dessa grunddata har använts i raps för att göra prognoser. Även övrig statistik mm i raps kommer från SCB. I arbetet har prognoser använts från och med 2009 trots att det fanns tillgänglig statistik från SCB för tex befolkning och sysselsättning. Anledningen till detta är att raps inte uppdaterats med ny statistik vid körningarna med prognosverktyget, att då blanda prognoser och statistik hade komplicerat arbetet utan att för den skull ge ett bättre utfall. Som beskrivs ovan har den regionalekonomiska framskrivningen i denna rapport genomförts för att så långt som möjligt vara i samklang med nationella förutsättningar i form av Konjunkturinstitutets långsiktsscenario och SCBs befolkningsprognos 2012-2021. På lång sikt är den demografiska utvecklingen en betydelsefull drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Den demografiska utvecklingen bestämmer på lång sikt hur arbetskraften utvecklas. Tillsammans med produktivitetsutvecklingen avgör den demografiska utvecklingen hur snabbt produktionen kan öka. Beräkningarna bygger på framskrivning av statistiska samband, vilket ger scenarioresultatet en konserverande prägel. De samband som råder på nationell nivå, antas också råda på regional nivå. Med andra ord tas inga hänsyn till specifika geografiska förutsättningar. Det innebär att scenariot blir mer eller mindre realistisk för olika typer av regioner. Exempelvis underskattas troligen produktivitetsutvecklingen i storstadsregionerna, som historiskt varit snabbare än riksgenomsnittet. Utfallet per vattendistrikt är därför starkt beroende av de antaganden som gjorts av Konjunkturinstitutet och SCB, men förstås också av hur raps-modellen rent tekniskt fungerar. I remissomgången har svarande pekat på vissa svårförklarliga utfall, bland annat vad gäller ökningen i antal förvärvsarbetande inom skogsbruket under år 2001-2009. Dessa utfall bygger på SCBs kvalitetssäkrade data. Varför SCBs statistik och branschens uppfattning om utvecklingen skiljer sig åt i dessa fall har vi inom ramen för detta arbete inte analyserat. För att bättre återspegla regionala förutsättningar i respektive region skulle man kunna anpassa parametrarna baserat på regionala variationer, utifrån historiska data. Detta är fullt möjligt inom ramarna för raps-systemet, frågan är dock om det är motiverat utifrån det övergripande syftet med framskrivningen. Kanske är det viktigare att göra en noggrannare kartläggning av nuläget i varje region för att bättre förstå de specifika förutsättningarna Vad är det exakt för verksamheter som finns i varje bransch? Vilka är det som påverkar och använder resursen vatten. Hur är de lokaliserade och är det troligt att de kommer att utvecklas i samma takt som branschen som helhet? 7.2 Övergripande kommentarer till raps-analyserna av vattendistriktens sysselsättnings- och produktionsutveckling Ofta följer den branschvisa utvecklingen riket som helhet, men inte alltid. Detta kan ha flera orsaker, exempelvis: skillnader i utvecklingen av interregional export; skillnader i utbudet av arbetskraft; länets branschsammansättning eller den historiska utvecklingen av marknadsandelar mellan kommuner i respektive län. Branschens utveckling bestäms delvis av hur efterfrågan i respektive region (län) förändras. Utvecklingen av efterfrågan bestäms av tre delkomponenter: export, bruttoinvesteringar och offentlig konsumtion. Exporten antas utvecklas likadant i hela landet för varje given bransch. Utvecklingen av den interregionala exporten, i det här fallet till andra län, antas variera något mellan olika län baserat på tidigare modellkörningar med raps flerregionala modell. Utvecklingen av efterfrågan i respektive län beror också på länets branschsammansättning och inputoutputsamband mellan branscherna. 33
Bruttoinvesteringar och offentlig konsumtion antas utvecklas på samma sätt i alla delar av landet i respektive bransch. Utvecklingen kan dock dämpas trots stor efterfrågan, exempelvis om det råder brist på arbetskraft med rätt utbildningsbakgrund i länet eller av utbudsbrist i leverantörsleden, vilket i sin tur också kan bero på arbetskraftsbrist. Utbudet av arbetskraft beror på länets befolkningssammansättning och på tillgången till inpendlare. För att få samstämmighet i befolkningsutvecklingen på riksnivå har nivån på flyttströmmarna till/från varje län bestämts utifrån historiska mönster. I vissa län kan detta ha medfört en hämmande effekt på sysselsättningsutvecklingen i prognosen. Två av de studerade branscherna (Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri och Transport) motsvaras av tre respektive fyra olika branscher i raps-systemet. Sammansättningen mellan dessa branscher ser olika ut i olika län. Detta kan ge upphov till ytterligare regionala skillnader i prognosen. Resultaten på vattendistriktsnivå bygger på raps eftermodell, där befolknings- och sysselsättningsutvecklingen på länsnivå brutits ner till kommunnivå baserat på historiska mönster. I ett län där befolkningen och/eller sysselsättningen i en viss bransch historiskt sett koncentrerats allt mer till någon/några kommuner antas denna utveckling därmed fortsätta. En bransch växer alltså snabbare i en kommun som historiskt sett haft en snabbare tillväxt än övriga kommuner i samma län. Detta har påverkan på vattendistriktsnivå i de fall alla kommuner i ett län inte tillhör samma vattendistrikt. Modellen bygger på komplexa samband, att skilja ut orsakerna till samtliga avvikelser från mönster på riksnivå skulle vara en grannlaga uppgift. 7.3 Kommentarer till resultat av intervjuerna Nedan ges förklarande anmärkningar och ytterligare perspektiv per bransch som komplement till resultaten från intervjuerna: Jordbruk Sektorn upplever sammantaget ingen brist på vatten men geografiska och tidsmässiga variationer föreligger. I södra Östersjön har ett antal projekt genomförts med syfte att fördela vattenresurser mellan ett antal markägare som nyttjar samma vattentäkt, sådana projekt betraktas som en relativt ny företeelse på den nationella vattenkonsultmarknaden. (se exempelvis Vramsån 25 ). Effekten av allt tydligare fördelade resurser mellan markägare kommer kunna få konsekvenser på hur uttag optimeras och hur vattenanvändning per produktionsenhet blir mindre. Jordbrukssektorn berörs av den sakta framväxande diskussionen om Peak-fosfor och hur man skall hushålla med fosfor på ett bättre sätt. Diskussionen kan komma att påskynda den pågående utvecklingen och användningen av teknik som hushållar eller fångar in fosfor. Den effekt på jordbrukets påverkan som detta kan komma att få är värd att studera. Fiske Ett alltför stort näringsläckage och fysiska störningar är de mest omfattande miljöproblemen i exempelvis Västerhavets ytvatten oavsett bransch. Miljögiftsproblematiken är enligt Vattenmyndigheten inte tillräckligt känd. Påverkansanalysen indikerar att många vattenförekomster i exempelvis Västerhavet har problem med miljögifter. I Västerhavet säger alltså raps-modellen att värdet från fiskesektorn kommer att fyrfaldigas. Kunskap om sektorns användning av vatten samt dess vattenpåverkan behöver lyftas tydligare om det är så att modellens projektion stämmer. Gruvor och mineralutvinningsindustrin Framskrivningarna med raps bygger på historisk utveckling på riksnivå och ger en konservativ bedömning på grund av att utvecklingen historiskt sett varit svag. Teknisk utveckling av branschen medför allt högre grad av automatisering och sysselsättningsnivåerna förändras. Diskrepansen mellan raps prognos med minskad sysselsättning och minskat förädlingsvärde respektive branschens bedömning på en 300 procentig ökning bör diskuteras och fördjupade studier göras. 25 http://www.vattenriket.kristianstad.se/vrams/ 34
Branschens påverkan på vatten vid eventuellt nya gruvor utgör ett erkänt hot mot vattenresurserna. Teknisk utveckling har och kommer förbättra möjligheterna att begränsa effekterna. El-, gas, värmeverk Vattenkraft ger ingen direkt påverkan på vattenkvalitet men en påverkan på ekosystem, framförallt biodiversitet, och miljön runt kraftverken. Kommunal värmeproduktion utvecklas under perioden till att skapa synergier mellan samhällets tekniska resursflöden, en positiv utveckling kan vara att kretsloppen sluts och att hanteringen av vatten ut från moderna reningsanläggningar allt oftare efterpoleras alternativt redan har uppnått en mycket hög kvalitet. Vatten och reningsverk Vattenförbrukningen är kopplat mot befolkningsstatistik, med en genomsnittlig förbrukning på ca 160 l/person/dygn. Lokalt och regionalt i landet finns brist på vatten och det finns behov av att ständigt öka leveranssäkerheten. Vattenförekomster bör värderas även utifrån denna aspekt. Förnyelsebehovet av VA-anläggningar är stort. Förnyelsen sker inte i den grad som krävs för att hantera läckage men det finns också behov av att förbättra avskiljning av skadliga kemikalier och läkemedel utan att energiåtgången ökar drastiskt. Transport samt Transportsektorn Transportsektorn är den enskilda sektor som tydligast visar på en tillväxt fram till 2021. Ett stort antal frågor med beröring till branschen kan komma påverka vattenuttag och påverkan. För att göra en bra bedömning av påverkan och vattenanvändning till 2021 behöver den prognostiserade tillväxten i raps brytas ner i transportslag innan analys görs. Flyg togs ej närmare upp vid intervjuerna, denna sektors vattenpåverkan bör studeras, den kan vara lokalt betydelsefull. 7.4 Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett europeiskt perspektiv Det totala Europeiska vattenuttaget är minskande enligt en framtidsstudie från Center for Environmental Systems Research, vid University of Kassel. 26. Det totala vattenuttaget i 30 europeiska länder minskar enligt studien med cirka 11 procent i perioden mellan 2000 och 2030. Vattenanvändningen i Nordeuropa dominerades år 2004 av elproduktion men vattenanvändningen i elproduktion förväntas avsevärt minska i framtiden. Orsaken till denna nedgång är främst antagandet att nya kraftverk kommer ha en ny typ av kylning. Denna minskning innebär att vattenanvändning inom tillverkningsindustrin och de inhemska sektorerna kommer att bli allt viktigare. Teknikutveckling sänker total sett vattenförbrukningen enligt denna studie. Forskarna förväntar sig också att tekniska förbättringar kommer leda till betydande effektiviseringar i vattenanvändning. Mellan 2000 och 2030 räknar studiens författare med att tekniska förbättringar tenderar att minska vattenförbrukningen med upp till 36 procent beroende på sektorer och scenarier. Tekniska förbättringar tenderar också att dämpa ökningen av vattenanvändningen i de sektorer och regioner i Europa som fortfarande visar en total ökning, exempelvis användandet av konstbevattning. Baserat på att omfattningen av konstbevattnade områden kommer att öka, ökar även de potentiella föroreningarna. 7.5 Vattenanvändning och vattenpåverkan utveckling ur ett svensk perspektiv Sammantaget i landet har ett ökat uttag av vatten noterats i SCBs senaste rapport Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2012 27. Studien visar att en tidigare trend med kontinuerligt minskande vattenuttag bröts under perioden 2005-2010. 26 Martina Flörke and Joseph Alcamo, European Outlook on Water Use, 2004 27 SCB; MI 27 SM 1201 35
Figur 14: Sötvatten-uttag per vattendistrikt 2010 28 Den ökade vattenkonsumtionen inom industrin var 4 procent och bedömningen är att ca 65 procent av den totala vattenanvändningen idag går genom industriproduktionen. Jordbruket minskade sin vattenanvändning med ca 25 % relativt 2005 till ca 4 % av totalt uttag. Bedömningarna från SCB är osäkra, inte minst eftersom jordbruket värderades med en ny metodik relativt föregående studie. Sammantaget står dock industrin för 65 % av vattenuttaget, hushållen för drygt 21 %, övrig användning för 11 procent och jordbruket för 4 procent 28. Vattnet som används inom industrin och inom areell näring kommer till största del från egna täkter och uttagen av sötvatten är störst i Västerhavets och Bottenhavets vattendistrikt. Massa, papper, kemikalier, medicin och transportsektorn förväntas öka sin produktion i alla vattendistrikt. Dessa branscher är storkonsumenter av vatten och påverkan på vattendrag och hav är beroende av mellanliggande naturliga barriärer eller ytterligare reningsprocesser nedströms verksamheterna. Tabell 10: Vattenuttag, enhet 1000 m3, per vattendistrikt år 2010 28 28 SCB; MI 27 SM 1201 36
Utöver den nationella tillväxttrenden för massa, papper, kemikalier, medicin och transportsektorn är följande trender viktiga i de olika distrikten: I Norra och Södra Östersjön kan man förvänta sig en tillväxt inom skogs- och fiskesektorn I Bottenviken kan man se en tillväxt inom sektorerna livsmedel, jordbruk och fiske medan övriga sektorer går bakåt. Västerhavets utveckling präglas utöver tillväxten inom massa- och pappersindustrin, kemikalier och transporter också av kraftproduktion. Bottenhavet utmärker sig genom en kraftig minskning inom stål, metall och skog. En annan trend som är viktig att bedöma effekter av är att förädlingsvärdet ökar mer än sysselsättningen (eller att förädlingsvärdet ökar och sysselsättningen går ned). Detta kan vara ett tecken på att förädlingsgraden generellt ökar i flertalet av de studerade branscherna och att antalet produktionssteg ökar. Detta skulle i sin tur kunna innebära en ökad vattenanvändning men samtidigt innebär en ökad förädling ett behov av nya produktionslinjer som då byggs med ny, troligtvis vattensnål och effektiv teknik vilket kan innebära att vattenanvändning, och påverkan inte alls behöver öka. Utvecklingen kan till och med leda till totalt sett minskad påverkan genom den sk Decoupling 29 som teknisk utveckling kan innebära. Även samtalen med branschrepresentanter indikerar att en sysselsättnings och/eller produktivitetsökning inte behöver leda till negativa effekter för resursen vatten, dvs. våra vattenförekomster. Snarare kan tillväxt i branscherna generera smartare lösningar och mer resurseffektivt tänk. Inga slutsatser kan göras om hur branscherna ser på hur de ekonomiska styrmedel som aviseras i EU-förarbeten kring prissättning av vatten, kan komma att påverka utvecklingen fram till 2021. Genomförda intervjuer med branscherna visar sammantaget på en stabilare tro på utvecklingen av branscherna än vad som syns i modellen. I de rapporter som respondenter hänvisat till för att fördjupa bilden av branschen finns ofta en positiv utveckling av miljöarbetet beskriven. Liksom tidigare används mest sötvatten inom Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt vilket helt kan hänföras till vattenintensiv industrisektor i dessa områden. Jordbrukets vattenuttag är störst i Södra Östersjöns vattendistrikt. Figur 15: Industrins vattenutsläpp, enhet 1000-tal kubikmeter, typ av utsläpp 30 29 Decoupling innebär att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljömässigt negativa effekter av verksamheter eller livsstil 30 Källa: SCB MIRDATA, www.mirdata.scb.se 37