E18 Trafikplats Stäket

GESTALTNINGSPROGRAM VÄGPLAN E18 Trafikplats Stäket Järfälla kommun, Stockholms län Samrådshandling 2013-11-01 Uppdragsnummer: 137355 Yta för bild eller mönster

Dokumenttitel: Gestaltningsprogram vägplan, E18 Trafikplats Stäket Skapat av: Linda Kullänger, Vectura Consulting AB Dokumentdatum: 2013-11-01 Dokumenttyp: Gestaltningsprogram, samrådshandling DokumentID: Uppdragsnummer: 137355 Version: 0.0 Ärendenummer: TRV 2013/68711 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jan-Erik Gunnestedt, projektledare, Trafikverket Uppdragsansvarig: Åsa Malmborg, Vectura Consulting AB, Ulrika Burman (underkonsult ÅF Infrastructure) Funktionsansvarig vägarkitektur: Peter Kankis, Trafikverket Teknikansvarig vägarkitektur: Linda Kullänger; Vectura Consulting AB Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket, Solna Strandväg 98, 171 54 Solna, telefon: 0771-921 921.

Innehåll 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Gestaltningsprogrammets syfte... 5 1.3 Omfattning och arbetsgång...5 2. Förutsättningar... 7 2.1 Landskapsbild...7 2.2 Bebyggelsestruktur...7 2.3 Kulturvärden...7 2.4 Naturvärden...8 2.5 Kommunala planer...8 3. Landskapsanalys...11 3.1 Kvaliteter...11 3.2.Brister...11 4. Arkitektonisk utformning...12 4.1.Övergripande gestaltningsidé...12 4.2 Tillgänglighet...12 4.3 Cirkulationer och refuger...12 4.4 Sidoområden...12 4.5 Byggnadsverk...12 4.6 Vegetation...12 4.7 Utrustning...12 5. Fortsatt arbete...15 5.1 Förfrågningsunderlag...15 5.2 Byggskede...15 5.3 Drift och underhåll...16 6. Källor...17 3.3 Möjligheter...11 3.4 Hot...11

Enköping V Ryd Strängnäs Uppsala E4 Sundby E18 Märsta E18 Bålsta Vallentuna Upplands- Väsby Åkersberga Täby Lidingö Stockholm E20 Granhammar Södertälje Tumba I 1 Västerhaninge E4 Kungsängen Nynäshamn Norrtälje Edsby Hammarby St. Väsby E4 Upplands Väsby Bollstanäs 268 Fresta 850 E18 Stäket 267 Rotebro Stäksön Görväln Kallhäll 0 1 2 3 4 5 km Lantmäteriet MS2009/09632 Orienteringskarta, REV ANT ÄNDRINGEN AVSER trafikplats Stäket Villastaden Norrviken 265 Viby E18 Törnskogen Järvafältet Häggvik Edsberg Säbysj. GODK DATUM TRV DATUM TRV DIARIENUMMER VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING E18 4TPL STÄKET 262 Samrådshandling 2013-11-01

1. Inledning 1.1 Bakgrund Trafikverket planerar att bygga om trafikplats Stäket. Det är ett projekt kopplat till det större projektet att bygga om väg 267, Rotebroleden (Vägplan Väg 267, Rotebroleden delen Tpl Stäket-Tpl Rotebro). Trafikplats Stäket utgör förbindelsen mellan E18 och väg 267 Rotebroleden. Nu pågår arbetet med upprättande av en vägplan där Trafikverket tar fram ett förslag för hur trafikplats Stäket ska åtgärdas för att klara en kapacitetsökning på väg 267. Till grund för arbetet med upprättande av vägplan ligger Trafikverkets förstudie Väg 267 tpl Stäket tpl Rotebro (2008-01-31) med Tilläggs- PM, förstudie väg 267 (2010-12-21) samt förslag till vägplan för väg 267 Rotebroleden. Gestaltningsarbetet utgår också från Vägverkets PM Landskap och Miljökonsekvensbeskrivning som ingick i Arbetsplan Väg E18/267, Trafikplats Stäket för E18 (2001-12-15, Rev A 2003-02- 28). 1.2.Gestaltningsprogrammets syfte I samband med anläggning eller ombyggnad av väg uppförs ett gestaltningsprogram vars syfte är att samlat redovisa riktlinjer för den estetiska utformningen. Gestaltningsprogrammet är en del av planerings- och projekteringsprocessen och ingår som en del av Vägplanen. Arbetet med gestaltningsfrågor pågår under hela planerings- och projekteringsprocessen från åtgärdsvalsstudie till byggskede och vidare i drift- och underhållsskedet. I tidiga skeden som åtgärdsvalsstudie och utredning/ samråd handlar gestaltningsarbetet framförallt om att beskriva och analysera landskapets förutsättningar för att bedöma om och var det är lämpligt att utföra åtgärder. I vägplanens skiss- och projekteringsskeden behandlas frågor om vilken utformning vägen/ trafikplatsen ska ha. I skisskedet utformas riktlinjer och principlösningar till grund för projektering och utformning i det fortsatta arbetet. Under projekteringsskedet fördjupas gestaltningsprogrammet i takt med att projekteringen blir mer detaljerad. Mycket av gestaltningsarbetet handlar om att balansera olika intressen och skapa en fungerande helhetslösning. 1.3 Omfattning och arbetsgång Gestaltningsprogrammet inleds med bakgrunden till projektet. I kapitel 2 beskrivs platsens förutsättningar. I kapitel 3. Landskapsanalys, analyseras och värderas platsen. Då projektet berör en befintlig trafikplats i ett av infrastruktur- och bebyggelse starkt påverkat landskap är den valda analysmetoden inspirerad av metoderna SWOT-analys och Kevin Lynchs stadsbildsanalys. SWOT (som är en förkortning av de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats ) är ett planeringshjälpmedel, där man beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot och sammanfattar analysen av trafikplatsen utifrån dagens situation samt dess potential för framtiden. Den amerikanske stadsbyggnadsteoretikern Kevin Lynch utarbetade en strukturell medtod för att kartlägga människors upplevelse av staden/ landskapet. Metoden innehåller fem grundelement; stråk, gränser, enhetliga områden ( rum ) knutpunkter och landmärken.i kapitel 4. Arkitektonisk utformning, beskrivs gestaltningsprinciper både övergripande och mer i detalj. I kapitel 5. Fortsatt arbete, beskrivs gestaltningsarbetet i den fortsatta processen. 5

Allmänningevägen Järvakilen Barrskog Väg 267 Rotebroleden E18 Planteringytor Blandskog Blandad vegetation lärkträd Glesare lövsskogsvegetation Stäkethöjden Väg 267 Tät björkdominerad blandskog Tät blandskogsvegetation ekar Öppna gräsytor Järvakilen Handelsområde E18 Ortofoto över trafikplats Stäket med omgivningar 0 50 100 200 meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 6

2. Förutsättningar 2.1 Landskapsbild Landskapet vid trafikplats Stäket utgör en del av Mälardalens sprickdalslandskap med tydliga höjdryggar och dalgångar. Landskapets riktningar är i huvudsak nordsydliga. Dalgångarna utgörs av bebyggelse eller öppna gräsytor och ängar. På höjdryggarna växer blandskog. E18 och nyare bebyggelse har haft stor påverkan på landskapet. Tidigare gick stråk och riktningar i dalgångar med målpunkter längs Enköpingsvägen och Mälarens vattenleder medan E18 är en fysisk och visuell barriär utan direkt koppling till landskapets former eller den lokala bebyggelsens behov. Öster om trafikplatsen utbreder sig skogsområden tillhörande Järvakilen, som är en av Stockholms gröna kilar. Här finns målpunkter för friluftsliv och rekreation så som vandringsstigar, ridstigar, friluftsområden och en gocartbana. Söder om E18 och trafikplatsen ligger ett område med handelsverksamhet. Den närmaste bostadsbebyggelsen, Stäkethöjden, avgränsas från E18 och trafikplatsen av skogsvegetation. Trafikplats Stäket Ytorna mellan ramperna och E18 utgörs av både öppna gräsytor och tätbevuxen blandskog. Ett bullerplank finns nedanför Stäkethöjden längs väg 267. Gråmålade träplank omger E18 med början på påfartsrampen mot Enköping. Oskyddade trafikanter kan passera trafikplatsen på en bro över E18. Gång- och cykelvägen utgör en del av det regionala cykelstråket som fortsätter längs Rotebroleden. Det finns även två planskilda passager i nära anslutning till trafikplatsen; en vägport för bilister och oskyddade trafikanter åt väster och en gång- och cykelport under E18 åt öster. Gång- och cykelvägen genom trafikplatsen omges av gräsytor och landskapsplanteringar med växter som bukettapel och bergskörsbär. I cirkulationen vid anslutningen till väg 267, Rotebroleden, utgörs rondellytan av gräs, grus och rönnar. 2.2 Bebyggelsestruktur I Stäket domineras bebyggelsen av villor. Bebyggelsen är koncentrerad sydväst om E18 med verksamheter som bensinstation, mataffär och villabebyggelse på Stäkethöjden väster om väg 267. Nordväst om trafikplatsen i anslutning till naturområdena vid Järvakilen finns ett bostadsområde med villabebyggelse. 2.3 Kulturvärden Stäket är en historiskt sett mycket viktig knutpunkt för både land- och vattentransporter vilket går att se både i nuvarande vägar och broar och i rester av äldre anläggningar. Här mötte landsvägen till Enköping och Bergslagen vattenvägen till Sigtuna och Uppsala. Den första bron, som låg söder om den nuvarande, byggdes av staten på 1630-talet. Den nuvarande motorvägsbron byggdes i samband med den nya sträckningen av E18 i mitten av 1960-talet norr om de gamla överfarterna. Kring Stäkets station försökte man etablera ett exklusivt villasamhälle vid seklets början. De första villorna byggdes 1904 på branten öster om järnvägsstationen. Sammanlagt uppfördes under 1900-talets först årtionden ett 30-tal villor och sommarstugor. Kulturhistoriskt intressanta skyttevärn finns nordväst om trafikplatsen. Dessa ligger inom kommunens område och påverkas inte av Trafikverkets planer. Det finns en fornlämning vid 7

avfartsramp till E18 som inte kräver en arkeologisk utredning. 2.4 Naturvärden Påverkan på naturmiljön bedöms som mycket liten och det finns inga utpekade naturvärden inom vägplaneområdet. Några lärkträd vid anslutningen till Rotebroleden och ekar mellan väg 267 och påfartsrampen mot Stockholm har mätts in ur landskapsbildssynpunkt. 2.5 Kommunala planer Järfälla kommun planerar att bygga verksamhetsområden på båda sidor om väg 267 Rotebroleden nordväst och nordöst om trafikplats Stäket. Om/ när verksamhetsområdena byggs kommer det att få stor påverkan på landskapsbilden då bebyggelse kommer att ersätta befintliga skogsområden. Storlek på 1 spalts bild. inkl plats för bild text = 7,9 cm x 12,6 cm Ovan tv; bro över gång- och cykelväg på påfartsrampen mot Enköping, th; vegetation mellan Allmänningevägen och påfartsramp i riktning mot Enköping, Nedan tv; bullerskärmar längs E18, th; bullerskärm nedanför Stäkethöjden längs väg 267 8

Ovan tv; lärkträd, ovan mitt; blandskog björkar, th; tät vegetation i trafikplatsen, Nedan th; tät blandskogsvegetation i trafikplatsen, th; cirkulation vid anslutningen till väg 267 Rotebroleden 9

Järvakilen friluftsområden, ridstigar, gocart mm. Storlek på 3 spalts bild. inkl plats för bild text = 24,8 cm x 12,6 cm FÖRKLARINGAR landmärke/ målpunkt utblick gång- och cykelstråk Stäkethöjden Järvakilen friluftsområden, ridstigar mm. öppet landskapsrum öppet trafiklandskap slutet trafiklandskap bebyggelseavgränsning rumsavgränsning byggd rumsavgränsning vegetation planerat verksamhetsområde Handelsområde Landskapsanalys inspirerad av Kevin Lynchs metod för stadsbildsanalys 0 50 100 200 meter 10

3. Landskapsanalys Miljön längs E18 har en delvis genomförd landskapsgestaltning med enhetliga bullerskärmar och med naturen som utgångspunkt. Baksidor på verksamhetsfastigheter och sträckor med tät vegetation låter dock trafikanterna passera utan något bestående intryck av Järfälla. Infarten vid Stäket är dramatisk och naturskön tack vare utsikten från den höga bron. Mellan Stäket och Jakobsbergs trafikplatser omges E18 av täta vegetationsridåer och bergskärningar. E18 är en kraftig barriär som delar upp Stäket i en nordlig och en sydlig del, trots planskilda passager genom och i närheten av trafikplatsen. Planteringarna i trafikplats Stäket består till stor del av landskapsväxter, dvs växter som finns i det svenska landskapet, vilket bidrar till att trafikplatsen smälter in i omgivningen. Ordnade planteringsytor och inslag av kulturväxter signalerar närheten till samhället. Bron på påfartsrampen i riktning mot Enköping har en enkel och luftig utformning som passar bra in i omgivningen. 3.1 Kvaliteter befintlig blandskogsvegetation tåligt växtmaterial enkel och estetisk bro över gång- och cykelstråk 3.2.Brister bristande skötsel; sly i slänter och planteringsytor grus i rondellyta bidrar inte till anpassningen med omgivande landskap kross under bron sprids utanför kanterna 3.3 Möjligheter bygga vidare på befintlig gestaltning byta ut grusyta i rondell mot lågväxande buske/ marktäckare gallra befintlig vegetation och spara fina buskar och träd nya trygga gång- och cykelstråk kommunens planerade utbyggnad av verksamhetsområden i anslutning till trafikplats Stäket och Rotebroleden kan få en stor påverkan på landskapsbilden 3.4 Hot kommunens planerade utbyggnad av verksamhetsområden i anslutning till trafikplats Stäket och Rotebroleden kan få en stor påverkan på landskapsbilden värdefulla träd kan inte sparas lång vägport under väg 267 kan upplevassom otrygg risk för omständiga anslutningar till busshållsplatser på grund av nivåskillnader 11

4. Arkitektonisk utformning Den norra cirkulationsplatsen kompletteras med två direktramper mellan väg 267 och E18. Dessutom breddas en infart och en utfart till cirkulationsplatsen. Anslutningen till Allmänningevägen stängs mot cirkulationsplatsen. Strax norr om den norra cirkulationsplatsen planeras för en gång och cykelväg med portar under nya direktramper och väg 267 Rotebroleden för gång-och cykeltrafik mellan Stäket och det nya verksamhetsområdet. Nya busshållplatser på båda sidor av väg 267 Rotebroleden nordost om cirkulationsplatsen och gångramper och trappor för att nå dessa föreslås. 4.1.Övergripande gestaltningsidé Den övergripande gestaltningsidén är att utgå från den befintliga gestaltningen i trafikplatsen och vegetationen i omgivningen och lyfta fram dess kvaliteter. Brister i befintlig gestaltning åtgärdas. De nya gång- och cykelportarna föreslås att få en enkel och luftig utformning lik befintlig port under ramp i trafikplatsen. 4.2 Cirkulationer och refuger Den nya cirkulationen får en gestaltning som hör ihop med befintliga cirkulationer i trafikplatsen och vid handelsområdet längs väg 267. Låga buskage/ marktäckare och träd exempelvis rönn föreslås. I befintlig cirkulation, i anslutningen till väg 267 Rotebroleden, ersätts grusytan av lågväxande buskar eller marktäckare för ett enhetligare uttryck. 4.3 Sidoområden Innersläntlutningarna varierar mellan 1:4 och 1:3. Anslutningen till omgivningen görs så mjuk som möjligt för bra anpassning till omgivande landskap och för att undvika behov av vägräcke. Mot skogsmark kan ytterslänterna få en brantare lutning för att spara vegetation.slänter och anslutning till brokoner fylls upp och sås med gräs. 4.4 Byggnadsverk Tre gång- och cykelportar föreslås att få en enkel och luftig utformning lik befintlig port under ramp i trafikplatsen. Den fria höjden i portarna ska vara minst 2,7 meter. Stödmurar planeras i anslutning till gångramper och trappor vid busshållplatserna. Stödmurar föreslås få inklädnad av matris med abstrakt geometriskt mönster. 4.5 Vegetation Öster om trafikplatsen i anslutning till Rotebroleden sparas fina exemplar av framför allt björk och eventuellt någon ask. Nordost sparas lärkar intill befintlig avstängd väg. Den tätbevuxna vegetationen mellan ramperna och E18 gallras. Fina exemplar av lövträd och tall sparas. I det norr klöverbladet ska framförallt björkar sparas. Tre ekar längs väg 267 sparas om möjligt. Karaktären ska efter gallring fortfarande vara skogsmark, varför en del lövsly och mindre träd kan sparas. Grusytan i rondellen vid anslutningen mot väg 267 Rotebroleden ersätts av lågvuxen buske exempelvis björkspirea eller liknande. Slänter besås med långsamväxande gräsfrö. I anslutning till stödmurar planteras grupper av samma sorts växter som befintligt vegetation. 4.6 Utrustning Räcken ska utföras av sluten rörprofil. Skyltportaler och skyltbärare ska utföras med enhetlig utformning och ej synligt fackverk. Vägutrustning ska utföras i korrosionsbeständing grå kulör. Belysningsstolpar ska vara av cylindrisk form och utan uppstickande knopp. Armaturen monteras på visuellt horisontella tvärarmar.belysning ska finnas i gång- och cykelportar och i anslutning till busshållsplatserna. 12

Referensbilder tv; bukettapel, th; bergskörsbär 13

Typsektioner GRANSKNING AV SAMRÅDSHANDLING 2013-11-01 14

3. 5. Fortsatt Gestaltningsprinciper arbete Vägplanen ska möjliggöra fastställelse av vägområdet. I nästa skede utförs detaljprojekteringen inför byggskedet. Om en inmätning av träd som ska skyddas inte har utförts under vägplanen bör det göras inför bygghandlingen. Hur träden ska ersättas vid skada ska formuleras i förfrågningsunderlaget (Administrativa Föreskrifter). Oavsett vilken entreprenadform som väljs i den fortsatta processen är det viktigt att formulera och föra vidare krav för de bärande gestaltningsdelarna från gestaltningsprogrammet i vägplanen. Projekteringsarbetet ska sedan utgå från dessa krav och riktlinjer. Inför upphandling av totalentreprenad som är det troliga valet av entreprenadform för detta projekt omvandlas vägplanens handlingar som förutsättningar, landskapsanalys och arkitektoniska utformning till Rapport landskap, Objektspecifik teknisk beskrivning (OTB) och ritningar. Entreprenören ska utgå från dessa handlingar när de utför bygghandlingen. 5.1 Förfrågningsunderlag 5.1.1 Rapport landskap Rapport landskap ska beskriva varför vägen är utformad på ett visst sätt och ge den gestaltningsansvarige hos entreprenören förståelse för landskapets förutsättningar och värden. Innehållet i Rapport Landskap utgår från kapitlen Förutsättningar och Landskapsanalys i gestaltningsprogrammet. Rapport Landskap ska styra entreprenörens val av utformning där krav inte ställts i Objektspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) och ska ingå i förfrågningsunderlaget. 5.1.2 Objektspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) I OTB som är ett gemensamt dokument för alla teknikområden ställs funktionskrav och vid behov tekniska krav. Från gestaltningsprogrammet ska information om landskapets förutsättningar omvandlas till text i avsnitt C. BEFINTLIG MARK, MILJÖ OCH KON- STRUKTIONER SAMT TILLFÄLLIGA AN- LÄGGNINGAR. Gestaltningskrav förs in i avsnitt D. VÄGANLÄGGNING under flera olika rubriker. För att skapa förståelse är det bra att använda illustrationer och målbilder. Om ett specifika krav ska uppnås ska typbilder användas och inte referensbilder eftersom de senare kan tolkas på olika sätt. I avsnitt X. DOKUMENTATION beskrivs vad entreprenören ska ta fram för dokumentation. Ett ur gestaltningssynpunkt viktigt dokument är Projekteringsbeskrivning Landskap där entreprenören ska visa att han har förstått uppdraget och hur det ska lösas. Handlingen ska överlämnas till beställaren innan byggarbetet får påbörjas. 5.1.3 Ritningar En plan som beskriver ytor avseende vegetation (befintlig vegetation som ska skyddas, eventuell gallring och nyplantering) ska bifogas. Ytorna på ritningen kopplas till beskrivande text i OTB. 5.2 Byggskede Viktiga frågor att bevaka under framtagande av bygghandling och under byggskedet är bland andra; rätt kvaliteter på växtmaterial, rätt material och utrustning avseende byggnadsverk, belysningsstolpar och armaturer, räcken etc. att bevarandevärda träd skyddas, uppbyggnad av växtbäddar och skötsel under etableringstiden. 15

5.3 Drift och underhåll 16

6. Källor http://www.jarfalla.se/download/18.3 913bc1813296639adf80008959/07e+Krauta+planbeskrivning.pdf#search= landskaps bild+st%c3%a4ket http://www.jarfalla.se/download/18.df9b4213e bf8630e480001186/%c3%96p_j%c3%a4rf%c 3%A4lla_nutill2030.pdf#search= landskapsbild +st%c3%a4ket http://www.trafikverket.se/pagefiles/23125/ MKB%202009-03-18%20_Internet.pdf Arbetsplan Väg E18/267 Trafikplats Stäket, PM Landskap (Vägverket Region Stockholm, 2001-12-15, Rev A 2003-02-28) Arbetsplan Väg E18/267 Trafikplats Stäket Miljökonsekvensbeskrivning (Vägverket Region Stockholm, 2001-12-15) 17

Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se