BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017
Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 15 Driftsbudget... 16 Koncerntjänster... 17 Bildning... 45 Social- och hälsovård... 58 Miljö... 75 Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning... 93 Resultaträkning... 96 Investeringsdel... 97 Finansieringsanalys och låneplan... 107 2
Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar Finlands bruttonationalprodukt minskade år 2013 med 1,3 procent vilket innebär att Finland nu två år i följd har haft en negativ ekonomisk tillväxt. Utöver den finländska ekonomins egna strukturella problem har den förvärrade krisen i Ukraina, motsanktionerna till följd av krisen och de allt mer osäkra framtidsutsikterna bidragit till den försvagade ekonomiska utvecklingen under 2014. Alla prognosinstitut är ense om att de indirekta konsekvenserna för den finländska ekonomin kommer att vara allvarliga om krisen blir långvarig. Å andra sidan ser den övriga globala ekonomin ut att ha kommit in på ett stabilare tillväxtsspår. Tillväxttakten i USA förväntas fortfarande ligga på tre procent de närmaste åren. I euroområdet kommer tillväxten sannolikt att återgå till en procent. Tyskland och till exempel Spanien har bäst fått fart på tillväxten, men skillnaderna mellan länderna i euroområdet är mycket stora. Tillväxtutsikterna för Finland har försämrats jämfört med de bedömningar som gjordes på våren. Finansministeriets prognos för den ekonomiska tillväxten är något mer positiv än de övriga prognosinstitutens, men skillnaderna är mycket små. Prognosinstitut Ennusteen laatija Tidpunkt BNP/BKT 2013 Ajankohta TOT. /FÖRV. BNP/BKT 2014 BNP/BKT 2015 Arbetslösh. Työttöm. 2013 TOT./FÖRV Arbetslösh. Työttöm. 2014 Arbetslösh. Työttöm. 2015 Inflation/ Inflaatio 2013 Inflation/ Inflaato 2014 Inflation/ Inflaato 2015 Aktia 26.8.2014-0,50 % 1,20 % 8,70 % 8,70 % 1,00 % 1,30 % Handelsbanken 10.9.2014-0,30 % 0,80 % 8,50 % 8,60 % 1,00 % 1,60 % ETLA 25.9.2014-0,40 % 0,80 % 8,70 % 8,70 % 1,10 % 1,30 % Nordea 3.9.2014-0,50 % 0,30 % 8,70 % 9,00 % 1,00 % 0,40 % OP-Pohjola 25.8.2014-0,10 % 0,60 % 8,60 % 8,80 % 1,00 % 0,80 % Finansministeriet 15.9.2014 0,00 % 1,20 % 8,60 % 8,50 % 1,10 % 1,50 % Danske Bank 17.9.2014-0,40 % 0,80 % 8,60 % 8,60 % 1,00 % 1,00 % PTT 23.9.2014-0,20 % 0,50 % 8,50 % 8,90 % 1,00 % 1,20 % PT 17.9.2014-0,20 % 1,00 % 8,70 % 9,00 % 0,90 % 1,30 % Finlands bank 10.6.2014 0,00 % 1,40 % 8,60 % 8,30 % 1,00 % 1,50 % LähiTapiola 11.6.2014-0,30 % 1,00 % 8,50 % 8,00 % 1,20 % 1,70 % Medeltal / Keskiarvo -1,40 % -0,26 % 0,87 % 8,20 % 8,61 % 8,65 % 2,80 % 1,03 % 1,24 % Nästa år uppskattas Finland att återgå till ekonomiska tillväxten men tillväxtsiffrorna ligger på en mycket anspråkslös nivå. Enligt de färskaste prognoserna kommer tillväxten nästa år att bli cirka 0,3 1,4 procent (medeltal 0,87%) Den privata konsumtionen kommer enligt finansministeriet att växa något trots att hushållens realinkomster inte ökar. Uppsvinget i den allmänna ekonomiska utvecklingen förväntas ändå skingra konsumenternas osäkerhet. Den prognostiserade konjunkturuppgången drivs framåt i synnerhet på grund av att exporten och investeringarna tar fart. Exporttillväxten förväntas bli 4 procent. Tillväxtutsikterna för olika branscher är mycket likartade, eftersom produktionen förväntas öka såväl i industrin, byggbranschen som i servicesektorn med dryga en procent. Trots den förväntade återgången till en tillväxt är uppsvinget i ekonomin är arbetsmarknadsläget fortfarande svårt. Arbetslösheten uppskattasunder 2015 att förbli på samma höga nivå som tidigare. Inflationen förväntas att något öka men ligger ännu på en mycket låg nivå. (medeltal för prognosinstitutens bedömningar är 1,24 %). 3
Allmänna motiveringar Stadens finansiella status Pargas stad har under en lång tid försämrat sin finansiella status. Stora underskott i driften kombinerat med investeringar på en hög nivå har lett till stora årliga finansieringsunderskott. Stadens egen finansiering har inte räckt till utan staden har under en lång tid varit tvungen att öka sin låntagning. En betydande försämring av den finansiella statusen skedde redan år 2008 då kommunerna under ett års genom ökande driftsutgifter och massiva investeringar skapade ett finansieringsunderskott på ca 12 miljoner euro. Då den nya staden startade upp sin verksamhet hade verksamheterna svällt ut så att man trots kostnadsminskningar inte kunde nå balans i den nya staden. Sedan dess har läget förvärrats trots det sammanslagningsunderstöd på totalt nästan 8 miljoner euro som staden fick under åren 2009-2011 och trots att statsandels- och skattefinansieringen utvecklats rätt bra. Sedan sammanslagningen av kommunerna år 2009 har staden årligen haft ett finansieringsunderskott på i medeltal 3 miljoner euro och det ackumulerade finansieringsunderskottet har under perioden 2009-2013 ökar med totalt 15,2 miljoner euro. 25 000 000 Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, 2009-2013, prognos 2014-2017 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0-5 000 000 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Staden har således systematiskt haft en verksamhet och kostnader för denna som inte balanserar med stadens finansiering (förutom 2013 då staden fick en icke budgeterad inkomst från ett inflationsderivatavtal) Följden av detta är att staden ökade sin lånestock från 39,9 miljoner euro år 2009 till 47,6 miljoner år 2012. Minskningen av lånstocken som tack vare den icke budgeterade inkomsten kunde göras 2013 förväntas åtföljas av en ökning 2014 och en betydande ökning motsvarande 2,5 miljoner euro ännu 2015. 4
euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar 60 000 000 Lånestock och dess utveckling 2009-2013, budget 2015, plan 2016-2017 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 - -10 000 000 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Ändrad Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Lånestock 39 913 000 37 721 000 39 664 000 47 615 000 44 000 000 47 827 117 50 338 234 50 167 451 49 203 649 Förändring i lånestock 3 400 000-2 192 000 1 943 000 7 951 000-3 615 000 3 827 117 2 511 117-170 783-963 802 Stadens finansiella status har därmed kraftigt försämrats och risken för att uppfylla flera lånerelaterade kriskommunkriterier ökat markant. Staden har saknat förmågan att anpassa verksamheten till sin finansiering, på kort och lång sikt och utvecklingen är inte hållbar. Det har allmänt taget inte funnits och finns inte heller nu någon generell naturlig förklaring till att staden kontinuerligt levt över sina tillgångar: befolkningsutvecklingen har varit moderat och utvecklingen av den totala finansieringen under perioden har varit god. Också i absoluta termer och i jämförelse med andra kommuner har staden haft och har en egen finansiering som i sig skulle ha möjliggjort en god servicenivå. Också den förändrade budgeten för detta år (år 2014) utgår från att staden gör ett negativt resultat (-1,9 miljoner euro) och från en ökad låntagning som motsvarar 3,8 miljoner euro. Staden har således ännu 2014 en överstor verksamhet (drift och investering) i förhållande till sin egen bärkraft och fortsätter låntagningen och försämringen av stadens ekonomi. Staden måste förbättra sin ekonomiska planering och hushållning och sin verkliga förmåga att årligen anpassa verksamheten till finansieringen. Ifall staden inte gör det riskerar staden att bli kriskommun och förlora sin egen styrning och beslutanderätt över verksamhet och ekonomi. Statens kriskommunkriterier kommer från år 2015 att kompletteras med en ny skrivning i Kommunalagen som förpliktigar kommunerna att de facto balansera driftsekonomin under planeperioden. Om staden inte lyckas med denna balansering uppfylls ett i sig tillräckligt kriterium för kriskommun. De av staten ställda kriskommunkriterierna är dock långt ifrån enda orsakerna till en ansvarsfull skötsel av ekonomin. En hushållning som bygger på en kontinuerlig låntagning innebär att de nuvarande invånarna nu åtnjuter en sådan service som de framtida invånarna skall finansiera. En mer ansvarsfull skötsel av ekonomin och en bättre finansiell status skulle göra att: Staden bättre klarar av att långsiktigt sköta sina åtaganden Staden har en bättre finansiell beredskap att göra satsningar då det behövs Staden har en bättre beredskap att klara finansiella eller andra kriser (låntagning, skattehöjning o.s.v.) Stadens anseende och attraktionskraft påverkas positivt Staden stärker sin självständighet Ansvaret för att finanisera den nuvarande verksamheten och för att anpassa verksamheten skjuts inte på framtida generationer 5
Allmänna motiveringar Stadens finansiering 2015-2017 Stadens beräknade inkomster 2015 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Stadens inkomster beräknas förändras enligt följande. Förändring / Inkomststruktur 2014 - Tulorakenne 2014 Budget / TA 2014 Prognos / Ennuste 2014 Budget / TA 2015 Muutos 2014-2015, budget/ta Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 25 713 421 25 823 218 26 184 228 1,8 % Skatteinkomster Verotulot 62 052 245 62 931 388 63 517 129 2,4 % Statsandelar Valtionosuudet 31 393 892 31 400 361 30 397 962-3,2 % Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 195 706 195 706 106 306-45,7 % Totalt / Yhteensä 119 355 264 120 350 673 120 205 625 0,7 % Skatteinkomster Verotulot 62 052 245 62 931 388 63 517 129 2,4 % Övriga Muut 57 303 019 57 419 285 56 688 496-1,1 % totalt 119 355 264 120 350 673 120 205 625 0,7 % Bortfallet i statsandelar kompenseras dels genom höjning av fastighetsskatteprocenten dels genom en del avgiftshöjningar i verksamheterna. Trots det är utvecklingen av stadens totala inkomster mycket dålig. Av stadens inkomster år 2015 kommer 52 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar, 22 % från verksamhetsintäkter och 0,2 % från finansieringsintäkter. Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 0,2% Statsandelar Valtionosuudet 26% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 22% Skatteinkomster Verotulot 52% Statsandelsreformen försämrar stadens finansiering Staden har således inför budgetåret 2015 en verksamhet som under en lång tid varit för stor i förhållande till den egna bärkraften. Läget inför budgetåret 2015 försvåras ytterligare då statsandelsreformen som träder i kraft år 2015 under fem år framåt kommer att försämra vår finansiering samtidigt som de förväntade skatteinkomsterna försämras i takt med det försämrade konjunkturläget. Statsandelsreformen är den mest betydande enskilda förändring som påverkar stadens finansiering under perioden 2015-2019. Reformen som är ett nollsummespel för kommunerna som helhet innebär för Pargas del att statsandelarna under perioden årligen minskar för att slutligen landa på en nivå 6
euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar som är upp till 3,8 miljoner euro lägre än vad den skulle ha varit med det tidigare statsandelssystemet. Reformen missgynnar således kraftigt Pargas stad och försämrar kraftigt och permanent stadens finansiering. 35 000 000 STATSANDELAR 2006-2014, BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2015-2017, PROGNOS 2018-2019 30 000 000 14,5 % 3,9 % 7,3 % 3,1 % 0,1 % -3,2% 0,0 % -1,4 % 2,0 % 0,1 % 25 000 000 12,8 % 9,7 % 20 000 000 2,9 % 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 STATSANDELAR 18 748 534 19 290 186 21 749 980 23 850 078 27 301 382 28 368 853 30 442 076 31 379 524 31 400 361 30 397 962 30 404 161 29 971 854 30 576 434 30 598 287 Statsandelarna förväntas att ännu år 2019 att vara på en nivå som motsvarar 2012 års statsandelar. Prognos 2018 Prognos 2019 Skatteutvecklingen är fortsatt svag Finland befinner sig i ett mycket dåligt konjunkturläge och förväntningar för en snabb återhämtning saknas. Mest konjunkturkänslig av skatteslagen är samfundsskatten men också den kommunala inkomstskatten påverkas och påverkan på inkomstskatten tenderar att vara mera bestående. Fastighetsskatten har en rätt jämn förväntad utveckling även om den i någon mån hämmas av att byggnadsbeståndet nu växer långsammare. Den kommunala inkomskatten Förvärvsinkomsterna är den kommunala inkomstskattens grund och förändringar i förvärvsinkomsterna påverkar direkt de till staden inflytande inkomstskatterna. Förvärvsinkomsterna och deras utveckling bestäms av antalet arbetsföra (arbetskraften), av sysselsättningsgraden, samt av lönenivåerna och förändringar i den. Arbetskraften har fortsatt minska och har under de senaste två åren minskat med totalt 79 personer. Samtidigt har sysselsättningen bland de arbetsföra något försämrats. Stadens sysselsättningsgrad är dock ännu rätt hög. Den något försämrade sysselsättningen i kombinaton med ett något minskande arbetskraft påverkar utvecklingen av förvärvsinkomsterna i negativ riktning. Det goda sysselsättningsläget betyder också att potentialen för att genom förbättrad sysselsättning öka skatteinkomsterna är liten. En eventuell tillväxt i inkomstskatterna 2015-2017 måste därför komma från ett ökat antal arbetsplatser och från inflyttning. En aktiv näringslivspolitik med målsättningen att skapa flera arbetsplatser och en strävan att skapa förutsättningar för ett attraktivt boende är framöver i nyckelposition för att kunna öka stadens skatteintäkter. Löneutvecklingen påverkas av de allmänna kollektivavtalen. Den relativt snabba löneökningen under åren 2009-2012 har åtföljts av en mycket långsammare löneökning 2013-2014 och under åren 2015-2017 förväntas löneökningarna vara mycket moderata. Sammantaget föranleder detta att förvärvsinkomsterna förväntas öka långsammare. 7
Allmänna motiveringar 400 000 Förvärvsinkomster & kommunal inkomstskatt 2008-2015, 1000 euro 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förvärvsinkomster Skatter Som följd av detta utvecklas stadens inkomster från den kommunala inkomstskatten något långsammare än tidigare. Inkomsterna från den kommunala inkomstskatten har en minskande trend efter 2013 (då skatteprocenten höjdes med 0,5 %) ända till 2015 och en liten återhämtning väntas först år 2016. Beskrivningen av den förväntade utvecklingen utgår en skattehöjning år 2016 (med 0,5 %). 60 000 000 55 000 000 Kommunal inkomtskatt 2008-2017: budget, bokslut och prognos 53 014 820 52 554 392 52 065 146 55 008 833 56 858 643 50 000 000 45 000 000 45 686 319 46 301 674 45 580 371 44 538 331 46 330 558 48 148 895 46 706 865 45 318 596 47 324 331 51 312 958 52 165 491 52 065 146 40 000 000 42 362 222 35 000 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Budget Bokslut / Prognos Andelen av samfundsskatten Inkomsterna från samfundskatten påverkas kraftigast av konjunkturerna och förväntningarna påverkas också av den förändrade skatteprocenten (från 24,5 till 20 % år 2014) samt av förändringar i kommunens andel av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten återgår år 2016 från en förhöjd procentandel till en lägre. Sammantaget förväntas stadens inkomster från samfundsskatterna att vara oförändrade eller något minska under 2015-2017. 8
Allmänna motiveringar Samfundsskatt 2008-2017: budget, bokslut och prognos 4 000 000 3 500 000 3 784 628 3 567 956 3 000 000 2 806 000 2 885 925 2 500 000 2 000 000 1 500 000 2 524 4942 969 683 2 496 000 2 286 716 1 777 770 2 195 774 2 803 043 2 333 976 2 380 658 2 197 646 2 242 628 2 242 628 2 120 580 1 983 276 1 000 000 500 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatten Fastighetsskattens betydelse har ökat mest under de senaste åren. Staden har höjt fastighetsskatteprocenten 2010 och 2013 samt nu inför 2015. År 2013 reformerades fastighetsbeskattningen vilket skede till stadens fördel och år 2014 justerades de underliggande värdena för fastigheterna vilket ger en betydande ökning av inkomster från fastighetsskatten. Totalt förväntas fastighetsskatten år 2015 att ge inkomster motsvarande ca 9,2 miljoner euro vilket kan jämföras med 4,3 miljoner euro under år 2009. Fastighetsskatten har därmed kontinuerligt fått en större betydelse för stadens finansiering. De ökade inkomsterna från fastighetsskatten har delvis kompenserat den svaga utvecklingen för inkomst- och samfundsskatten. 12 000 000 Fastighetsskatt 2008-2017: budget, bokslut och prognos * 10 000 000 8 179 260 9 439 589 9 675 579 9 209 355 9 209 355 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 4 066 552 4 306 358 3 810 000 4 047 900 7 024 234 5 981 541 6 154 392 6 325 296 7 506 096 6 895 202 5 820 064 6 075 871 6 293 450 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Budget Bokslut / Prognos Totat sett skedde ett trendbrott i utvecklingen av skatteinkomsterna år 2009 samtidigt med det kraftigt försämrade konjunkturläget. Sedan dess har tillväxten av skatteinkomsterna varit mycket låg, med undantag av de år staden höjt skatteprocentsatserna (2010 och 2013). En liknande utveckling med en mycket långsam tillväxt förväntas framöver. Risker finns för en ytterligare förlängd och fördjupad ekonomisk kris med ett försämrat sysselsättningsläge också i Pargas. Ett sådant scenarie skulle ytterligare försämra stadens finansiering. 9
euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar Skatteinkomster 2006-2017: bokslut 2006-2013 och prognos 2014-2017, årlig %-förändring 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 5,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % 3,3 % 1,1 % 8,9 % 0,9 % 0,9 % 4,6 % 3,3 % 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skatteinkomster bokslut 2006-2013, prognos 2014-2016 Stadens inkomster totalt från statsandelar och skatter stagnerar p.g.a. statsandelsreformen och den svaga beräknade skatteutvecklingen. Trots skatteprocenthöjningar 2015 (fastighetsskatten) och 2016 är inkomstutvecklingen svag. 120 000 000 STATSANDELAR & SKATTER TOTALT 2006-2013, PROGNOS 2014-2017 100 000 000 80 000 000 4,92 % 9,50 % 2,30 % 8,80 % 3,50 % 3,20 % 6,90 % 0,60 % -0,40 % 3,10 % 1,80 % 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 STATSANDELAR 18 748 534 19 290 186 21 749 980 23 850 078 27 301 382 28 368 853 30 442 076 31 379 524 31 400 361 30 397 962 30 404 161 29 971 854 SKATTEINTÄKTER 45 494 063 48 112 800 52 049 640 51 664 499 54 836 592 56 645 885 57 277 235 62 373 029 62 931 388 63 517 129 66 431 698 68 654 801 Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna beräknas öka med 1,8 % eller ca 0,5 miljoner euro. De beräknade inkomsterna nåde inte upp till ramen utan ligger ca 0,7miljoner euro under den givna ramen. För år 2014 och 2015 beräknas en årsvis inkomstökning motsvarande 2,0 %. Vissa av verksamhetsinkomsterna är sådana att de påverkas av de dåliga konjunkturerna vilket gjorde det svårt att komma upp till ramens ökning. 10
Allmänna motiveringar Verksamhetsutgifterna Driftsutgifterna beräknas bli 116,3 miljoner euro vilket är ca 0,2 miljoner euro eller 0,2 % mera än de budgeterade anslagen 2014. Anslagen för driftsutgifterna underskrider dock augusti prognosen för år 2014. Nettoanslagen för driften minskar därmed med 0,2 miljoner euro i förhållande till budgeten 2014. Ramen överskrids dock ännu med 1 miljon euro. Under planeåren är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Kostnadsförändringar 2014-2017, budget-budget 2015 2016 2017 Personalugifter -1,19 % 1,05 % 1,20 % Köp av tjänster 1,33 % 1,10 % 1,25 % Material förn. & varor -5,19 % 1,20 % 1,20 % Understöd 5,33 % 3 % 2,20 % Övriga utgifter * 6,36 % 2 % 2,00 % Totalt 0,22 % 1,200 % 1,3 % 140 000 000 120 000 000 Verksamhetsinkomster, -utgifter och -bidrag, 2005-2017 116 066 325 100 000 000 89 873 716 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 26 192 609 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Budgeten för 2015 innebär sammantaget: Resultatet blir -874 524 euro och ett underskott -801 876 uppstår Driften är i inte i balans i budgeten för år 2015 Driftskostnaderna minskar netto med -0,26 % samtidigt som löneökningarna från kollektivavtalen beräknas ha en kostnadshöjande effekt på 0,8 % och inflationen beräknas vara ca 1,25 %. Investeringarna summerar netto till 5,8 miljoner euro Totalt kräver budgetens förverkligande 2,5 miljoner euro nettolåneupptagning under år 2015 Ekonomiplanen 2015-2017 balanserar driften. Åren 2014-2017 inverkan på det ackumulerade överskottet är positivt (ca 730 000 euro). I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ha ett ackumulerat överskott motsvarande 7,6 miljoner euro. Balanseringen av driften förutsätter dock fortsatta åtgärder för att minska driftskostnader och investeringar samt en skattehöjning år 2016. 11
Allmänna motiveringar 14 000 000 Årsbidrag, resultat och investeringar 2005-2013, prognos 2014-2017 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 Årsbidrag Resultat Investeringar 2 000 000 0-2 000 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017-4 000 000 Staden når inte i driftsbudgeten för år 2015 balans. Staden når heller inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott på 2,5 miljoner euro och ett behov av att öka lånefinansieringen med 2,5 miljoner euro. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. För år 2016 och 2017 beräknas lånestocken att något kunna minskas. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2015 till netto 5,8 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 2,5 miljoner euro uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 57 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2017 är ca 44,6 M. De planerade investeringarna i budget 2015 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren 2016-2017 är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. I finansieringsanalysen för år 2016-2017 beaktas endast investeringar till ett årligt belopp på netto 5,2 miljoner euro. På detta sätt når staden ett finansieringsöverskott för r 2016 och 2017 och kan marginellt minska lånestocken. 12
Allmänna motiveringar 50 000 000 Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, 2005-2013, prognos 2014-2017 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0-10 000 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Reformernas betydelse för stadens ekonomi Budgeten och ekonomiplanen har uppgjorts så att statsandelsreformens verkningar beaktats. För 2016 och 2017 års del bygger budgeten på uppskattningar för statsandelarna. Staden har i budget och ekonomiplan ännu mycket begränsat kunnat beakta de andra reformer som regeringen initierat och utvecklat. Dessa reformers förverkligande och ekonomiska verkningar för staden är ännu osäkra. Regional bygnadstillsyn, gymnasier, mbi, o.s.v. Kommunallag, inte i fas med Sote, nytt balanseringskrav Normtalkot, Kommunens uppgifter????????????? Mycket svårt att genomföra: tanke att stärka kommunernas ekonomi 1 miljard mål = 2,7 miljoner i teorin för Pargas Sote organisering Betalningsandelar, personal, fastigheter, kommunens positionering, stödfunktioner Sote reformen genomförd Betalningsandelen motsvarar ungefär nuvarande kostnad, Administrativa stödfunktioner, minskat, fastighet och kosthåll? Statsandelsreformen Full effekt 3,8 miljoner euro 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Sote-vårdreformens genomförande förefaller i ljuset av den information staden idag har sannolik. Exakt hur verkningarna ser ut och när de kommer är dock ännu oklart. Tidtabellen som utgår från att reformen skulle vara genomförd till år 2017 är mycket stram och kräver en obruten beslutskedja. I fall besluten skulle medge en reform 2017 skulle verkningarna synas och beaktas redan under 2016 och 2017. Den föreslagna modellen skulle innebära att social och hälsovårdens service och dess kostnadsutveckling i praktiken flyttar utanför stadens påverkan och beslutanderätt då ansvaret för servicen flyttar från kommunerna till fem Sote-områden och produktionen av servicen sköts av ett 20-tal produ- 13
Allmänna motiveringar centområden i landet. Sote-reformens verkningar utsträcker sig i högsta grad även till stadens fastigheter. P.g.a. osäkerheten är de fastighetsrelaterade investeringarna för social- och hälsovård i budgeten och ekonomiplanen minskade till ett minimum. Vad reformen slutligen har för ekonomiska verkningar för staden beror av hur kostnaderna och ansvaren regleras i den nya situationen och hur väl staden kan anpassa sin övriga verksamhet till den nya situationen. En stor utmaning är hur staden kan passa administration och stödfunktioner till den minskade egna verksamheten. Vårdreformen försätter staden i en riskfylld position både gällande stadens kostnader för social- och hälsovården, stadens fastigheter och stadens förvaltning. Målsättningen med reformen är att på låg sikt kunna stävja kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården i landet. Målsättningens förverkligande förefaller dock med nuvarande förslag mycket osäker och det är sannolikt att reformen åtminstone under de två-tre första åren kommer att ha en totalt sett fördyrande verkan. Social- och hälsovården övergår i reformen till att vara en verksamhet som staden enbart finansierar och kostnaderna för mer än hälften av stadens nuvarande budget är framöver staden givna. Ifall reformen förverkligas så kan staden anpassa sig till den försämrade finansieringen enbart genom åtgärder inom bildnings-, miljö-tekniska eller administrativa verksamheter. Det s.k. normtalkot eller minskningen av lagstadgade uppgifter för kommunerna har ursprungligen presenterats som åtgärder som skall stärka kommunernas ekonomi. Talkot har framskridit långsamt och en inbesparing i den storleksklass som presenterats (totalt en miljard euro) är mycket osannolik. Ifall talkot skulle kunna genomföras på ett sätt som de facto minskar kommunernas kostnader med 1 miljard euro och ifall finaniseringen inte parallellt skulle försämras så skulle potentialen för att förbättra kommunernas ekonomi vara betydande. 14
Koncernmålsättningar KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2015 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och i stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad eftersträvar professionalitet och branschkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen 5. Dottersamfunden efterstävar en minimal lånefinansiering och ifall operationer för extern finansiering vidtas konsulteras stadens ekonomitjänster Särskilda målsättningar: Väståbolands Hyreshus Ab: s förvaltade lägenheter har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Väståbolands Hyreshus Ab säkrar en tillräcklig hyresbostadsstock i Korpo genom en ombyggnad av det gamla kommunkansliet till hyresbostäder Pargas Vatten Ab avslutar sin verksamhet Pargas Fjärrvärme Ab tar i bruk den nya fliseldade pannan och utvidgar under året fjärrvärme stomnätet 15
Koncerntjänster DRIFTSBUDGETEN STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Näringslivschef Tomas Eklund Informationssekreterare Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 22 900 23 000 23 000 0 0 23 460 23 929 0,4 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 22 900 23 000 23 000 0 0 23 460 23 929 0,4 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -661-22 519-25 101-25 101 0 0-25 365-25 669 11,5 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -84-4 000-3 500-3 500 0 0-3 539-3 583-12,5 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet 0-350 -300-300 0 0-304 -307-14,3 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.kostn./Toimintakulut -745-26 869-28 901-28 901 0 0-29 207-29 559 7,6 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -745-3 969-5 901-5 901 0 0-5 747-5 630 48,7 % Verksamhet Riksdagsval hålls år 2015 och kommunalval år 2016. 16
Koncerntjänster REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Ted Bergman, ordförande Monica Avellan, stadsjurist REVISION/ TILINTARKASTUS 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader / Henkilöstökulut -14 921-14 000-13 864-13 864 0 0-14 010-14 178-1,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -43 020-44 250-42 150-42 150 0 0-42 614-43 146-4,7 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -119-500 0 0 0 0 0 0-100,0 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.kostn./Toimintakulut -58 060-58 750-56 014-56 014 0 0-56 623-57 324-4,7 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -58 060-58 750-56 014-56 014 0 0-56 623-57 324-4,7 % Verksamhet Revision av stadens förvaltning och ekonomi, som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens ledamöter. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2015 Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Tillkommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Revisionsnämnden utvärderar verksamhet, sammankommer till ett behövligt antal möten för detta samt ger fullmäktige en utvärderingsberättelse. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande. Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse och utvärderingsberättelse ges till stadsfullmäktige. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige utnyttjas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna Målnivå: Rapporteringen ska utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete Utvärdering:Tillämpningsgraden av rekommendationen Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen 17
Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 33 002 10 500 1 300 1 300 0 0 1 326 1 353-87,6 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 8 353 6 000 5 000 5 000 0 0 5 100 5 202-16,7 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 41 355 16 500 6 300 6 300 0 0 6 426 6 555-61,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -708 773-682 189-702 039-680 039 0 0-687 179-695 426-0,3 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -331 532-335 304-321 322-321 322 0 0-324 857-328 917-4,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -20 873-13 600-10 450-10 450 0 0-10 575-10 702-23,2 % Understöd / Avustukset -24 213-25 000-24 000-24 000 0 0-24 720-25 264-4,0 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -34 778-45 979-41 843-41 843 0 0-42 680-43 533-9,0 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 120 169-1 102 072-1 099 654-1 077 654 0 0-1 090 011-1 103 842-2,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -1 078 814-1 085 572-1 093 354-1 071 354 0 0-1 083 585-1 097 288-1,3 % Stadsdirektörens förslag: PERSONALKOSTNADERNA MINSKAS MED 22 000 EURO EMEDAN STADS- DIREKTÖRENS EFTERTRÄDARE INTE TILLTRÄDER FRÅN ÅRETS BÖRJAN. Verksamhet Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, koordinerar ärendehanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2015 Att precisera stadens handlingsstrategi för den återstående fullmäktigeperioden 2015-2016 Utvärdering: stadsstyrelsen bereder en handlingsstrategi för godkännande i fullmäktige. Målnivå: stadens handlingsstrategi godkänns i stadsfullmäktige senast 30.6.2015. Mål 2016-2017 Att följa upp stadens handlingsstrategi för åren 2015 2016 Att arrangera utbildning för de nyvalda förtroendevalda 2017 Att bereda stadens strategi för åren 2017 2020 18
Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja 1 1 1 1 1 1 1 1 Stadsjurist/Kaupunginlakimies 1 1 1 1 1 1 1 1 Stadssekreterare/Kaupunginsihteeri 0,5 0 0 0 0 0 0 0 Arkivsekreterare/Arkistosihteeri 1 1 1 1 1 1 1 1 Ledningens sekreterare/johdon sihteeri 1 1 1 1 1 1 1 1 Translator/Kielenkääntäjä 2 2 2 2 2 2 2 2 Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä 1 1 1 1 1 1 1 1 Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / Yhteensä 0 0 0 0 0 0 0 0 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA 31.12. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stadsfullmäktigesammanträden 8 10 9 8 9 8 8 8 Stadsstyrelsesammanträden 20 17 17 17 15 14 14 14 Sektionen 0 0 0 6 7 5 5 5 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nettokostnad per invånare 69 66 63 69 71 70 70 70 Befolkning 15 500 15 554 15 622 15 691 15 511 15 543 15 566 15 593 19
Koncerntjänster IKT-TJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan, stadsjurist Kai Kalliolevo, IT-driftchef IKT-TJÄNSTER/ IKT-PALVELUT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 1 144 296 1 331 071 1 381 739 1 381 739 0 0 1 409 374 1 437 561 3,8 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 1 144 296 1 331 071 1 381 739 1 381 739 0 0 1 409 374 1 437 561 3,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -240 041-246 559-256 317-256 317 0 0-259 008-262 116 4,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -710 330-864 384-920 660-917 660 0 0-927 754-939 351 6,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -236 099-245 880-241 644-241 644 0 0-244 544-247 478-1,7 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -17 379-10 200-8 680-8 680 0 0-8 854-9 031-14,9 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 203 849-1 367 023-1 427 301-1 424 301 0 0-1 440 160-1 457 977 4,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -59 553-35 952-45 562-42 562 0 0-30 786-20 415 18,4 % Stadsdirektörens förslag: KÖP AV TJÄNSTER MINSKAS MED 3 000 EURO. Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska experttjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att - planera, upprätthålla och utveckla datanätet - koordinera datasystemens kompatibilitet - trygga datasekretessen - utveckla kommunikationen i datanätet - administrera användarrättigheter - anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program - ge användarstöd - sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att producera och upprätthålla en fungerande IT-omgivning och erbjuda de anställda i staden sådana verktyg att de kan sköta sina arbetsuppgifter effektivt. Mål 2015 Att kartlägga anläggningstillgångarna i form av programvarulicenser och att effektivera administrationen Utvärdering: De befintliga anläggningstillgångarna i form av licenser kartläggs enligt bästa praxis. Övergång till en modell med fortlöpande uppföljning i administrationen av programvarulicenser med utnyttjande av lämpliga verktyg. Målnivå: Verktygen ibruktagna och kartläggningarna gjorda på hösten 2015 Att effektivera övervakningen av systemen och nätet Utvärdering: Användningen av de befintliga övervakningssystemen effektiveras Målnivå: Övervakningsprocesserna tagna i produktion, vilket möjliggör en effektivare användning av personalresurser, senast vid årets slut Att utöka det interkommunala samarbetet Utvärdering: Möjligheterna att delta i regionala projekt utreds Målnivå: Hösten 2015 20