STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Skriv identifikationsnummer och frågans nummer på varje blad. Besvara inte mer än en fråga på samma blad. Förklara begrepp och symboler. Endast läsliga skrivningar kan bedömas. Inga hjälpmedel är tillåtna. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Tentamen består av fyra delar. De tre första delarna motsvarar dugga 1, dugga 2 och seminarieserien. Duggapoäng från innevarande termin tillgodoräknas om man inte besvarar motsvarande fråga på tentamen. Besvaras fråga 1 eller 2 på tentamen är det den poäng som då erhålls som räknas, även om poängen från motsvarande dugga är högre. Godkänt på seminarieserien under innevarande termin ger 10 poäng på fråga 3. Detta är maxpoäng på frågan så det finns inget att vinna på att besvara fråga 3 om man har godkänt på seminarieserien. Del 4 på tentamen består av sju frågor med maximalt 10 poäng vardera. Poängen från samtliga frågor adderas och betygen sätts enligt följande poänggränser: F (<40), E (40-49), D (50-59), C (60-74), B (75-89) och A (90-100). ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Om du anser att en fråga är oklart formulerad: ange under vilka förutsättningar du har löst den. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Resultatet anslås senast torsdagen den 19 november kl 15.00 Tid för tentamensgenomgång meddelas då resultaten anslås Vid eventuella invändningar mot rättningen av tentamen bör de framföras så snart som möjligt efter tentamensgenomgången. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lycka till!
Fråga 1 Giltig poäng från dugga 1 tillgodoräknas endast om denna fråga inte besvaras. 1. Budgetlinjens lutning beror på a) den marginella substitutionskvoten mellan varorna b) individens inkomst c) relativpriset mellan varorna d) om varorna är normala eller inferiöra 2. Efterfrågan på en vara ges av Q = 40 2 P och utbudet av Q = 5 + 3 P. Då är jämviktskvantiteten a) 7 b) 12 c) 14 d) 26 3. Ett monopolföretag har beräknat att en prisäkning på 5 procent kommer att leda till att totalintäkterna ökar med 1 procent. Detta måste innebära att a) efterfrågan är elastisk b) efterfrågan är oelastisk c) prisänkningen är lönsam d) prisänkningen är olönsam 4. Om Mariginalkostnaden (MC) är större än genomsnittskostnaden (ATC), så måste a) MC minska med ökad produktion b) ATC (genomsnittlig total kostnad) öka med ökad produktion c) AVC (genomsnittlig rörlig kostnad) öka med ökad produktion d) både b och c vara rätt 5. Läromedelsföretaget Matte är kul! AB verkar på en perfekt konkurrensmarknad och har en kortsiktig marginalkostnad (MC) som ges av MC = 6Q, där Q är antalet producerade enheter. Marknadspriset är 600kr. Om företaget Matte är kul! AB vill maximera sin vinst, hur många enheter skall det producera? a) 0 enheter eftersom då MC sluttar uppåt för alla positiva kvantiteter ligger genomsnittlig rörlig kostnad (AVC) alltid över MC b) 0,01 enheter c) 100 enheter d) 600 enheter
6. Om Kerstin bara kan konsumera pennor och bröd innebär ett nyttomaximerande konsumtionsval att a) Kerstin har så mycket pengar som möjligt kvar efter att ha köpt pennor och bröd b) Kerstin har spenderat alla pengar så att den sista kronan spenderad på pennor gav lika stor nyttoökning som den sist spenderade kronan på bröd c) Kerstin har spenderat mest pengar på den billigaste varan d) Kerstin har minst en penna och minst ett bröd 7. Anta att mat mäts på den horisontella axeln (x-axeln) och kläder på den vertikala axeln. Om priset på båda varorna halveras, kommer budgetlinjen att a) bli brantare b) bli flackare (=mindre brant) c) skifta parallellt utåt d) svaret beror på relationen mellan pris och inkomst 8. Vad händer med efterfrågan för vara x om priset på vara y stiger. Varorna x och y antas vara substitut. a) Rörelse uppåt längs efterfrågekurvan för vara x. b) Skift inåt av efterfrågekurvan för vara x. c) Rörelse nedåt längs efterfrågekurvan för vara x. d) Skift utåt av efterfrågekurvan för vara x. 9. Givet sin budgetrestriktion kan Cissi välja en av nedanstående varukorgar, där siffrorna anger mängden av respektive vara i respektive varukorg. Vilken av dessa alternativ kommer Cissi definitivt inte välja? a) [12,5] b) [11,8] c) [11,9] d) [9,10] 10. Vilket villkor ska alltid gälla för att ett företag ska maximera vinsten? a) Marginalkostnaden är lika med priset b) Marginalkostnaden är lika med marginalintäkten c) Marginalintäkten är lika med priset d) Marginalkostnaden är lika med genomsnittskostnaden
Fråga 2 Giltig poäng från dugga 2 tillgodoräknas endast om denna fråga inte besvaras. 1. Antag att länderna A och B är små och att det råder frihandel. Om land A har en absolut fördel i produktionen av kontaktlinser så betyder detta att land A a) har en lägre alternativkostnad i produktionen av kontaktlinser jämfört med land B. b) har en lägre resursåtgång i produktionen av kontaktlinser jämfört med land B. c) utvecklade produkten tidigare än land B. d) har ett lägre pris än land B på kontaktlinser. 2. Om konsumenterna fördubblar sina inköp vid en tioprocentig prissänkning gäller a) det rådde efterfrågeöverskott vid det ursprungliga priset b) det rådde utbudsöverskott vid det ursprungliga priset. c) absolutbeloppet av priselasticiteten är större än ett. d) absolutbeloppet av priselasticiteten är mindre än ett. 3. För en given försåld kvantitet är konsumentöverskottet a) skillnaden mellan total betalningsvilja och total produktionskostnad b) välfärdsvinsten av att köpa till priser under marginalkostnaden c) skillnaden mellan faktisk betalning och hypotetisk ersättning d) skillnaden mellan total betalningsvilja och faktisk betalning 4. Produktionsmöjlighetskurvan buktar i allmänhet utåt. Detta kan bero på att a) olika produktionsfaktorer kostar olika mycket. b) olika typer av produktionsfaktorer är olika produktiva/effektiva i tillverkningen av olika varor c) alternativkostnaden för att tillverka en vara minskar ju mer man tillverkar d) varor kan importeras och exporteras om det råder frihandel. 5. Tänk dig att givna mängder av två varor skall fördelas i en Edgeworthbox. Paretoeffektivitet innebär att a) ingen kan få det bättre. b) någon kan få det bättre utan att någon annan blir lidande. c) en omfördelning av varor alltid leder till att någon får det bättre medan andra får det sämre. d) varje omfördelning av varor gör att åtminstone någon får det sämre.
6. Antag att EU begränsar importen av bananer med hjälp av en skyddstull. Denna importbegränsning medför att: a) konsumenterna i EU får betala ett lägre pris på bananer b) konsumentöverskottet för konsumenter i EU minskar, medan producentöverskottet för bananproducenterna inom EU ökar lika mycket c) den totala välfärden för befolkningen i EU minskar d) konsumenterna i EU ökar sin banankonsumtion 7. Antag att ett företag har intäkterna 100:- om man säljer 10 enheter och 110:- om man säljer 11 enheter. Vad tyder detta på? a) Företaget är monopolist. b) Företagets efterfrågan är helt oelastisk. c) Företaget agerar under perfekt konkurrens. d) Företaget maximerar inte sina vinster. 8. Värdet av marginalprodukten (VMP L ) är ett mått på hur totalintäkten (TR) förändras vid en förändring med en enhet av a) investeringar i produktutveckling b) kvantiteten c) mängden arbetskraft d) produktpriset 9. En positiv extern effekt kommer att ge upphov till en situation där a) produktionen är mindre än vad som är optimalt för samhället. b) produktionen är större än vad som är optimalt för samhället. c) priser som är för höga. d) dödviktskostnaderna elimineras. 10. Utbudet på julgrisar är helt oelastiskt. Antag att staten subventionerar konsumtionen av julgrisar med 30:- per styck. Detta innebär att: a) marknadspriset förblir oförändrat. b) marknadspriset på julgrisar minskar med 30:-. c) marginalkostnadskurvan skiftar uppåt. d) marknadspriset på julgrisar ökar med 30:-.
Fråga 3 Besvaras av de som ej har godkänt på seminarieserien. Frågan ger maximalt 10 poäng. 3. Ett av årets nobelpris i ekonomi gick till Elinor Ostrom som forskat kring "tragedin med gemensamt ägande" (tragedy of the commons). Vad menas med detta begrepp? Förklara kort vad Brady i sin artikel anser bör vara målet med fiskeripolitiken. Vilka metoder förespråkar han för att uppnå målet. Diskutera kortfattat vad som tidigare gått fel i EU:s och Sveriges fiskeripolitik med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport och/eller Bradys artikel.
Fråga 4-10 Var och en av frågorna ger maximalt 10 poäng. 4. Marknaden för studsmattor kan beskrivas som en perfekt konkurrensmarknad Beskriv i ord långsiktig jämvikt på en sådan marknad. Illustrera denna situation med hjälp av ett diagram för marknaden och ett för ett enskilt företag på denna marknad. Anta nu att disponibel inkomst ökar för konsumenterna på grund av en skattesänkning. Beskriv i ord och diagram vad som händer på marknaden och för ett enskilt företag på kort sikt. Glöm inte att ange vilka eventuella antaganden som ligger till grund för din analys. 5. Antag att vi har två företag som har olika marginalkostnader för att minska sina utsläpp av ett miljöfarligt ämne. Företagen släpper i utgångsläget ut lika mycket av det skadliga ämnet. Den marginella värderingen av utsläppsminskning (dvs rening) antas vara avtagande. Bestäm den samhällsekonomiskt effektiva mängden utsläppsminskning. Visa hur denna nivå kan uppnås med en miljöavgift. Visa också varför en kvantitativ utsläppsreglering där båda företagen minskar sina utsläpp (dvs renar) lika mycket inte är effektiv. 6. Ett företags kortsiktiga kostnadsfunktion ges av C = 40 + 20Q, där C är totalkostnad och Q producerad kvantitet. Bestäm företagets genomsnittliga fasta kostnad och dess genomsnittliga rörliga kostnad när den producerade kvantiteten är Q = 5. 7. Kurt Koben och Torvar Hönsson konsumerar fläsk och kålrötter. De lever ensamma på en ö i en liten bytesekonomi. Antag att Kurt till att börja med har 30 kg fläsk och 10 kg kålrötter medan Torvar har 10 kg fläsk och 30 kg kålrötter. Rita in denna punkt i en Edgeworthbox där kålrötter indikeras på den horisontella axeln och Torvars konsumtion mäts med utgångspunkt från det nedre vänstra hörnet. I denna punkt är Torvars MRS mellan fläsk och kålrötter lägre än Kurts. Illustrera situationen principiellt i boxen med hjälp av indifferenskurvor. Varför är den initiala allokeringen inte paretoeffektiv? Visa grafiskt vilka omfördelningar som skulle utgöra paretoförbättringar jämfört med utgångsläget. Motivera dina svar. 8. I en liten öppen ekonomi införs en importkvot. Visa i ett diagram effekterna på inhemsk produktion, pris och inhemsk efterfrågan. Visa också effekterna på producentöverskott och konsumentöverskott samt total välfärd när importkvoten införs.
9. Studera spelet nedan mellan Adam och Eva. Adam väljer mellan kolumner (Vänster/Höger) medan Eva väljer rader (Upp/Ner). Evas payoff är den första siffran i varje par och Adams den andra. Vänster Höger Upp 10, 34 12, 0 Ner 98, 52-56, 4 Definiera begreppet Nashjämvikt. Finns det någon Nashjämvikt i detta spel? Vilken / vilka i så fall? Definiera begreppet dominant strategi. Finns det en dominant strategi för någon av spelarna? Motivera dina svar. 10. En monopolist har efterfrågan P = 10 Q (dvs. MR = 10 2Q). Företaget har inga fasta kostnader men en konstant marginalkostnad på 6 kronor. Visa monopoljämvikten i ett diagram och beräkna välfärdsförlusten jämfört med en samhällsekonomiskt effektiv situation. Skulle en statlig subvention kunna förmå monopolisten att producera den samhällsekonomiskt effektiva kvantiteten och hur stor skulle denna i så fall vara? Motivera dina svar.