MRSA Öppenvård - checklista



Relevanta dokument
MRSA Öppenvård - checklista

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

Innehåll: Inledning sid 1

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA i Stockholms läns landsting

Multiresistenta bakterier

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA vårdhygieniska aspekter

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

MRSA i Östergötland 2018

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA i förskolan. Underlag och rekommendationer för handläggning

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Smittspårning, grundkurs nov 2017

MRSA Smittskyddsenheten, Karin Strand

MRSA. Information till patienter och närstående

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Smittspårningskurs mars 2018

MRSA Handlingsplan för Meticillinresistenta Stafylococcus aureus

Lokal anvisning

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Publicerat för enhet: Infektionsklinik Version: 3

MRSA. Information till patienter och närstående

Flödesschema vid smittspårning

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Protokoll Sektionsmöte

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Multiresistenta bakterier

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRSA. Information till patienter och närstående

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

VRE - hygienrekommendationer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Karin Persson

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Flödesschema vid smittspårning

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Handläggning vid smittspårning av klamydia

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.:

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hepatit B - Handläggning av patienter på Infektion

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

MRB Multiresistenta bakterier

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Transkript:

MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar odlingsfyndet till den enhet som ordinerat/tagit odlingsprovet. Ansvarig läkare på provtagande enhet informerar patienten och skriver remiss till. 3. Vårdhygien rapporterar nyupptäckta patienter med MRSA till smottagningen per telefon/fax. MRSA-sjuksköterska ansvarar för att boka läkarbesök respektive sjuksköterskebesök. Patient kallas till läkare snarast vid infektion orsakad av MRSA. Patient kallas till läkare inom 2-3 veckor om: - minst två positiva MRSA-odlingar från olika lokaler - en positiv MRSA-odling från perineum Patient med en positiv MRSA-odling från näsa eller svalg kallas till smottagningen för besök till MRSA-sjuksköterska för nya MRSA-odlingar. Även hushållskontakter kallas för odlingsprov. Patientenkät besvaras av patient och positiva hushållskontakter. 4. Behandlande läkare (infektionsspecialist eller ST-läkare i infektionssjukdomar) utses till MRSA-PAL och ansvarar för smittspårning samt uppföljning av patient och de anhöriga som eventuellt är MRSA-bärare. Nybesök till läkare sid. 2 Avskrivning av kontroller och förhållningsregler sid. 3 Återbesök/telefontid sid. 4 Vårdpersonal med MRSA sid. 5 Förskolebarn med MRSA sid. 6 Gravida med MRSA sid. 7 Patient med nyupptäckt MRSA som vårdas på enhet inom sid. 8 SU och som inte kan övertas för vård på Sjuksköterskans uppgifter inför läkarbesök sid. 9 Definitioner sid. 10 1

Nybesök till läkare - Ge information om MRSA inklusive lämna smittskyddsblad från SME:s hemsida och den informationsfolder om MRSA som finns på Vårdhygiens hemsida (samt i MRSA-pärm).. - Behandla med antibiotika enligt resistensbesked om klinisk indikation föreligger. Om ej behandlingsindikation ges dekolonisationsbehandling med Descutan och Bactroban Nasal. - Recept på Descutan 2 x (4x15 ml). Normal åtgång är 6 tvättsvampar/person, för dubbeldusch kväll-morgon och kväll samt Bactroban Nasal för lokalbehandling i båda näsöppningar morgon och kväll i 5 dygn. Fritt enligt SML. Recept till alla hushållskontakter inklusive en tub Bactroban Nasal/person. - Informera om samtidig behandling med Bactroban Nasal och helkroppstvätt med Descutan för alla hushållsmedlemmar. Instruktion, se MRSA-pärm. Informera också om att någon gång under denna dekolonisationsbehandling byte till ren handduk, rena kläde och rena sängkläder. - Kontrollodling 2 månader efter avslutad behandling med Bactroban Nasal och Descutan. Skicka bevakning till MRSA-PAS som kallar patienten. - Lämna MRSA-bärarkort. (MRSA-pärm) - Patientenkäten fylls i av läkaren. (MRSA-pärm) - Smittskyddsanmälan via SmiNet. Anmälan skall innehålla uppgifter om smittland, orsak till provtagningen, smittväg, om patienten är förskolebarn eller har ett riskyrke, att förhållningsregler givits, att patienten fått MRSA-bärarkort eller om patienten är transient bärare (definition sid.10). - Skicka bevakning i Melior till MRSA-PAS om återbesök (ex. kontroll av klinisk infektion) planeras. - Om patienten har riskfaktorer och behov av fortsatta kontroller på vårdcentral (t.ex. kroniska bensår, eksem) skrivs remiss till distriktsläkare/distriktssköterska. Informera om att MRSA-PAL kan konsulteras vid behov. - MRSA-PAL ansvarar för att dokumentera MRSA-smitta i Melior. - Diagnosnummer: MRSA-bärare Z22.3C + B95.6 + U82.1 - Patienter utan riskfaktorer med negativa odlingar vid tre tillfällen under minst ett år kan avskrivas från kontroller och förhållningsregler enligt SoS riktlinjer från 2010 MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk, se länk. Lämna informationsblad till patienten (MRSA-pärm). - MRSA-bärarskap kan endast avskrivas av patientansvarig läkare på (MRSA- PAL) i samband med läkarbesök och ska dokumenteras i journalen. Avskrivning görs i samråd med Smittskyddsenheten och eventuellt Vårdhygien (sjukvårdspersonal). - Vid avskrivning ska ett brev skickas till patienten vilket dikteras enligt färdig mall i Melior, MRSA avskrivning av kontroller. 2

Avskrivning av kontroller och förhållningsregler vid MRSA-bärarskap 1. Vid nybesök hos läkare får alla patienter utan riskfaktorer skriftlig information om möjlighet till avskrivning (MRSA-pärm). http://intra.sahlgrenska.se/upload/su/omrade_4//pm/medicinska/mrsapatientinformation-avskrivning.pdf. 2. Patienten får själv ringa till undersköterskorna på skliniken vardagar mellan kl. 9:30-11:30, tel. 343 42 78, för att boka tid för MRSA-odlingar. Provtagningen bokas till USK. 3. MRSA-odlingar tas från näsöppning, svalg, perineum, eventuella sår, eksem och/eller KAD. Skriv i labbest inför avskrivning samt om patienten tagit antibiotika senaste 4 veckorna. Provsvaren går till MRSA-sjuksköterska, (i första hand rosma9). 4. Efter provtagning bokar kassan tid för brevsvar till MRSA-sjuksköterska. 5. Patienter som inte kommer på sin bokade tid kallas ej utan får själva boka ny tid. 6. När patienten har tre negativa odlingsomgångar under minst ett år, bokar MRSAsjuksköterska patienten till ett läkarbesök för ställningstagande till avskrivning. 3

Återbesök/telefontid - Vid klinisk infektion återbesök (ev. telefontid) till MRSA-PAL. Vid behov skrivs remiss till hudläkare, öronläkare (hörselgångseksem) eller annan specialist. - Om patienten arbetar inom vård och omsorg, är förskolebarn eller gravid (se sid. 5-7). - Hushållskontakter som har negativa MRSA-odlingar eller bara en positiv odling från näsa eller svalg får ett anhörigkort, vilket ombesörjs av MRSA-PAS. 4

Vårdpersonal med MRSA - Boka första besöket till MRSA-PAL. - Fram till första läkarbesöket är patienten avstängd enligt smittskyddslagen, om han/hon arbetar på riskenhet för MRSA (såvida inte sjukskrivning på klinisk indikation föreligger). Personen skall om möjligt återgå i icke patientnära arbete. Återgång i patientnära arbete sker efter samråd med MRSA-PAL och läkare på Vårdhygien, SME och arbetsgivare. Om personen inte arbetar på riskenhet för MRSA, beslutar MRSA-sjuksköterska i samråd med Vårdhygien om avstängning från arbete måste ske, innan läkarbesök. - Patienten kan efter samråd med arbetsgivaren bli avstängd från sitt arbete med anledning av MRSA. Patienten får då ersättning enligt kollektivavtal AB05, (100 % ersättning av lön). Läkare skriver sjukintyg som patienten ger till sin arbetsgivare. Läkare från Vårdhygien tar alltid kontakt med arbetsgivaren. - Patient som inte kan arbeta p.g.a. symtomgivande sjukdom skall vara sjukskriven (sjukpenning). - Patienten skall inte arbeta i patientnära arbete vid: - symtomgivande MRSA-infektion - aktuella hudlesioner - akut övre luftvägsinfektion - antibiotikabehandling mot vilken MRSA-stammen är resistent - Patienten kallas till sjuksköterska 2-3 gånger/år och till PAL en gång/år tills han/hon är bestående hudfrisk och varit upprepat odlingsnegativ i 12 månader. Odlingsprov tas på smottagningen. Därefter görs en förnyad bedömning avseende fortsatta kontroller i samråd med läkare på Vårdhygien och SME. - Kom ihåg att ge patienten tid för återbesök/telefonkontakt. - Kontrollodlingar kan avslutas/avskrivas: Om patienten är bestående hudfrisk och ej har några riskfaktorer (se sid. 10) för MRSA samt vid tre tillfällen under minst ett års tid lämnat odlingsnegativa prover från näsa, svalg och perineum. Avskrivning av förhållningsregler och kontrollodlingar sker vid läkarbesök till MRSA-PAL i samråd med Vårdhygien och SME, se länk till standardbrev. - Patient som arbetar på riskenhet måste vara odlingsnegativ upprepade gånger innan återgång i patientnära arbete. Fortsatta kontroller så länge de arbetar på riskenhet. Vårdhygien bedömer vad som är riskenhet. I samråd med Vårdhygien beslutas hur ofta kontrollodlingar ska tas. Se länk till Socialstyrelsens rekommendationer. 5

Förskolebarn med MRSA - Boka första besöket till MRSA-PAL som led i smittspårningen. Förskolans namn, avdelning och adress samt namn och telefonnummer till kontaktpersoner dokumenteras i patientenkäten som led i smittspårningen. - Målsman bör aldrig själv informera förskolan om barnets MRSA-bärarskap. SME kan vid behov (ex. vid hudlesioner) informera förskolan om MRSA-bärarskap men då alltid efter kontakt med föräldrarna. - Ring till SME direkt efter mottagningsbesöket om du misstänker smittspridning på förskolan. MRSA-PAL ansvarar för smittspårning på förskolan och kontaktar SME för hjälp med smittspårningen. Skriv i SmiNet-anmälan om barnet har sår eller andra riskfaktorer. - Barnet skall stanna hemma vid förekomst av hudlesioner (eksem, sår, bölder, impetigo, furunkulos, paronyki) eller ÖLI-symtom (= hostar och/eller nyser). - Särskilda skriftliga förhållningsregler delas ut (MRSA-pärm). - Smittbärarpenning finns inte för barn. Vårdnadshavare kan vara hemma för vård av barn 120 dagar och får därefter ingen ersättning. Viktigt med snar vårdplanering i samverkan med barnomsorg om behov kan förutses. - Kallas en gång/år till läkare för kontroll av hudstatus, följsamhet till förhållningsregler och MRSA-odlingar. Sjuksköterska skickar brev för provsvar. - Kallas dessutom 2-3 ggr/år till sjuksköterska för odling, kontroll av hudstatus och följsamhet till förhållningsregler. Brev för provsvar. - Sjuksköterskan ansvarar för att kalla patienten. - Kontrollodlingar kan avslutas/avskrivas, se länk: Om förskolebarnet är bestående hudfrisk och ej har några riskfaktorer (se sid. 10) för MRSA samt vid tre tillfällen under minst ett års tid lämnat odlingsnegativa prover från näsa, svalg och perineum. Kontrollodlingar avslutas i samråd med SME, se länk till standardbrev. - Om barnet har exempelvis återkommande eksem skrivs remiss till Barnmottagningen alternativt Hudkliniken för bedömning och gradering av eksem. 6

Gravida med MRSA - Mödravården remitterar gravid patient med nyupptäckt MRSA eller tidigare känd MRSA till smottagningen. - kallar dessutom patienten 6 veckor före beräknad partus för MRSA-odlingar och till ett läkarbesök 4 veckor före beräknad partus. Instruktioner för descutantvätt en vecka före beräknad partus. Om MRSA-odlingar är negativa sker vård efter partus i enkelrum på Obstetriken, SU/Östra. Journalkopia skickas till inremitterande, Obstetriken SU/Östra och bevakning i Melior till avd 303. - Förlossning sker på Obstetriken SU/Östra. Se PM: Förlossningsvård av känd MRSApatient. Se länk till MRSA direktiv bilaga 7. - Om MRSA-odling är positiv sker eftervård på avd 303. Navelvård av nyfödda enligt PM. Se länk till Vårdhygien, navelvård. - När mor och barn skrivs ut från avd 303 informeras aktuell BVC i samråd med modern att hon är MRSA-bärare. - Kom ihåg att sätta upp patient med barn på MRSA-väntelista för återbesök och MRSAodlingar när barnet är 9 månader. Bevakning till PAS. 7

Patient med nyupptäckt MRSA som vårdas på enhet inom SU och som inte kan övertas för vård på - skonsult bedömer patienten och ombesörjer SmiNet-anmälan. - Enheten skriver remiss till MRSA-sjuksköterska på smottagningen, SU/Östra för smittspårning. Uppgift om hushållskontakternas namn, adress, telefonnummer och relation till indexpatienten samt om någon arbetar inom vård/omsorg anges. De kommer att kallas till för MRSA-odlingar. - Vid utskrivning från enheten remitteras patienten till skliniken för återbesök till MRSA-PAL. 8

Sjuksköterskans uppgifter inför läkarbesök A MRSA-odlingar: tas från näsöppning, svalg och perineum. Utförs av personal på smottagningen. Vid förekomst av hudlesioner, hörselgångseksem och/eller KAD tas även odlingsprov för MRSA från dessa lokaler. B Ansvar för att följande information finns i MRSA-pärm - Smittskyddsblad från SME:s hemsida (länk) - Informationsfolder om MRSA (länk) - MRSA-bärarkort - Instruktion för huddesinfektion med Descutansvamp (länk) - Patientenkät (länk) - Informationsblad avseende avskrivning (länk) C Kontrollera att MRSA-odling med resistensbesked finns i LabBest, rekvirera annars från berörd enhet. D Informera om helkroppstvätt med Descutan. Dubbelduschar (= två intvålningar) ska göras vid 3 tillfällen (på kvällen, påföljande morgon och nästkommande kväll). För instruktion, se Vårdhygien. E Boka tid för kontrollodling för MRSA 2 månader efter avslutad behandling med Bactroban och Descutan. Om patienten inte har några riskfaktorer, är gravid, förskolebarn eller arbetar inom vård och omsorg får hon tid för telefon/brevsvar till MRSA-PAS för besked om odlingssvaren. Upprepa gärna förhållningsreglerna. Om patienten har riskfaktorer, är gravid, är förskolebarn eller arbetar inom vård och omsorg sätts patienten upp på väntelista för tid inom 6 månader. F Hushållskontakter Svar på MRSA-odlingar lämnas av provtagande sjuksköterska. Om negativ MRSAodling eller vid transient bärarskap skickas ett anhörigkort. De som är odlingspositiva från perineum eller har 2 positiva MRSA-odlingar från näsa och/eller svalg är MRSAbärare och skall få tid för nybesök till MRSA-PAL för indexpatienten. Diagnosnummer: MRSA-bärare utan sjukdomstillstånd: Z22.3C + B95.6 + U82.1 (om sjukdomstillstånd finns, t.ex. sår, byts Z22.3C ut mot ställd diagnos) Screening av MRSA-bärare: Z22.3C + B95.6 +U82.1 + AV028 Misstänkt MRSA: Z20.8 + AV028 (till exempel personal som arbetat i riskområde) MRSA-smittspårning (screening av anhöriga): Z11.2 + AV028 + AV097 (som vi kallar) Åtgärdskoder: AV028 = Screening avseende resistenta bakterier AV097= Smittspårning (kontakter till indexpatienten) 9

Definitioner som gäller på skliniken Transient bärarskap (MRSA-kontamination) - Person utan anamnes på tidigare MRSA-infektion som har positiv MRSA-odling i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa uppföljande MRSA-odlingar. MRSA-bärare (MRSA-kolonisation) - Person som bär på MRSA och där transient bärarskap (kontamination) har uteslutits. Riskfaktorer för MRSA-bärarskap: - Med individberoende riskfaktorer menas sår, eksem eller annan hudlesion samt främmande material som penetrerar hud eller slemhinna såsom infart, stomi, dränage eller katetrar, inklusive KAD. - Med omgivningsberoende riskfaktorer menas kontakt med vårdinrättning, som patient eller personal, utanför Sverige eller region i Sverige med dokumenterad MRSAspridning. En annan riskfaktor är närkontakt med MRSA-bärare, t ex en hushållsmedlem. Riskenhet Med riskenhet menas avdelning där vården innebär stora risker för smittspridning och patienterna är särskilt mottagliga för MRSA-smitta, exempelvis hudavdelning, brännskadeavdelning, intensivvårdsavdelning, neonatalavdelning, hemodialysenhet, transplantationsavdelning och hematologavdelning. 10