Årsrapport. Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012

Årsrapport Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012 September 2013

Innehållsförteckning Sid 1-2 Sammanfattning Mödravård och Barnhälsovård 3 FBHV organisation 5 Samrådsgrupp 5 Mödrahälsovården Resultatredovisning MHV 2012 Statistik från mödrahälsovårdsregistret Sysselsättning Utbildning Födelseland KUB 11 Alkohol 11 Rökning 12 Självskattad hälsa 1 BMI 1 Antal barnmorskor 15 Deltagande i föräldragrupp 1 Behandling för psykisk ohälsa 17 Eftervård 17 Referenser MHV 1 Resultatredovisning BHV 2012 Inskrivna barn 2012 19 Familjesituation 20 EPDS 21 Hembesök, nyföddhetsperioden 21 Basprogrammet 23 Hörselscreening 2 Föräldrastöd i grupp 2 Föräldragrupper 2011 per BVC 25 Pappaindex 2 Rökvanor 2 Amning 2 Barn och övervikt 29 Alkoholpreventivt arbete inom BHV 31 Vaccinationer BHV 31 Vaccination mot TBC 32 Vaccination mot Hepatit B 32 1

Biverkningsrapportering 33 Organisation BVC sjuksköterskor 3 Läkare 35 FBHV-psykologer 3 Vårdtyngdsindex BHV 3 Anmälningar till socialtjänst BHV 37 Referenser BHV 37 2

Mödrahälsovård - sammanfattning Under 2012 var 222 gravida kvinnor inskrivna vid länets barnmorskemottagningar. Antalet kvinnor som förlöstes under 2012 var 232 stycken. Ungefär en fjärdedel av förlossningarna skedde i Örnsköldsvik, cirka en åttondel i Sollefteå och övriga i Sundsvall. Det som redovisas i denna rapport är statistik för de kvinnor som fött barn i Västernorrland under 2012. Huvuddelen av uppgifterna är hämtade ur det nationella kvalitetsregistret Mödrahälsovårdsregistret (1). Antalet förlösta kvinnor per barnmorskemottagning är i ett flertal fall lågt. Orsakerna till detta är avveckling och nyöppning av barnmorskemottagningar, personalomsättning och förändrad registrering i Mödrahälsovårdsregistret under 2012. De senaste årens satsning på föräldrastödet har inte hunnit ge resultat ännu. Under 2012 arbetade föräldrabarnhälsovårdsenheten med att införa förändringarna i verksamheten. Förhoppningsvis kan vi börja se resultat av detta i nästa årsrapport. Övervikt är ett problem hos befolkningen i Västernorrland. Av kvinnorna är % överviktiga eller feta, högst andel av länen i Norrland och % fler än riksgenomsnittet (2). Detta avspeglar sig i statistiken för länets gravida. I den nationella statistiken för 2011 var Västernorrland ett av de län som hade flest överviktiga gravida (3). Av de kvinnor som förlöstes under 2012 var andelen som var överviktiga eller feta vid inskrivningen % (1). Övervikt ger risk för komplikationer hos såväl mor som foster under graviditeten. Under 2012 utformade vårdutvecklarna för mödrahälsovården en patientinformationsbroschyr kring övervikt under graviditet. Målet är att alla gravida med BMI > 30 ska få denna broschyr av sin barnmorska. Det anordnades också en barnmorsketräff om graviditet och övervikt. Två dietister medverkade vid denna utbildning. Ett problem som nämndes i förra årsrapporten, som vi tycks ha kommit tillrätta med, är andelen gravida som behandlas för psykisk ohälsa. I den nationella statistiken var vi 2011 sämst i landet med endast % behandlade (3). Statistiskt borde fler gravida lida av psykisk ohälsa och således behöva behandling. Efter genomgång av 2011 års statistik framkom missuppfattningar i registreringen och 2012 års siffror för Västernorrland är bättre än senaste riksgenomsnittet. Barnhälsovård sammanfattning Sammanlagt 1035 barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler i december 2012. Antalet BVC-enheter var 31. Antalet sjuksköterskor som arbetade med BVC under år 2012 var 5 stycken. Per vecka ägnades 1520 timmar åt länets BVC, väsentligen oförändrat jämfört med föregående år. Det bedrivs BVC på 11 privata VC enligt LOV, en ökning sedan förra året med en. En privat BVC har försvunnit, men två nya har tillkommit. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda 2011-12. Vi noterar i statistiken att andelen ammande mödrar fortsätter att gå ned. Detta är en generell tendens i landet. Benägenheten att amma är lägre nu än tidigare, och intrycken är att tillägg används snabbare numera. Internationellt sett ammar dock en stor andel svenska mammor sina barn. 3

Föräldrautbildningen har tagit fart och omfattar allt fler familjer, framför allt mödrar. 0 % av förstagångsmödrar deltar i föräldragruppsverksamhet. I fjolårets statistik låg siffran på 7 %. Här har barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget tillsammans utarbetat en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra-och barnhälsovården. Den drygt 2-åriga utbildningen har resulterat i ett nytt föräldrastödsprogram med fler träffar och möjligheter att också i högre grad attrahera fäderna. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktig och fetma både bland barn och vuxna. Det är därför glädjande att andelen fyraåringar med övervikt eller fetma nu verkar ligga på en något lägre nivå.. Framför allt gäller detta pojkarna, medan motsvarande tendens för flickorna talar för en viss ökad andel av överviktiga barn. Följsamheten till rekommenderade vaccinationsprogram är fortsatt mycket hög och BVC:s roll som arena för en bred kontakt med föräldrarna är synnerligen viktig. Under 2012 blev också Hepatit B-vaccinationer gratis tillgänglig för alla barn. Vi har nu en vaccinationstäckning på barn födda under 2012 på 9 % då det gäller hepatit B. Utmaningar under 2013 Nya utmaningar väntar BVC med ett ökande antal invandrarbarn under 2013. Dessutom skall BVC sköta kompletterande vaccinationer för denna barngrupp i och med en ny vaccinationslag gällande från 1 jan 2013. BVC olika program måste också i ökad omfattning anpassas till nya barngrupper och inte alltid svensktalande föräldrar. Här fordras språklig anpassning, framtagande av bildmaterial, anpassning av EPDS-formulär, särskilda föräldragrupper och mycket annat. BVC är en verksamhet som fortfarande arbetar med pappersjournaler. En datorisering är nödvändig, inte minst för att ge möjlighet till att vederhäftig och mer up-to-date statistik skall kunna levereras tillbaka verksamheterna och till enheten för vårdval och folkhälsa. Kvalitetssystemen behöver utvecklas, och här är länets BVC beroende av de centrala utredningar som pågår och som skall resultera i ett nationellt kvalitetssystem för BVC. Planer finns också att arbeta fram ett hälsosamtal för -åringar, som skall kunna anslutas till de enkätundersökningar som görs i skolorna i samband med hälsosamtalen i förskoleklass, klass, och samt gymnasiet årskurs 1.

Föräldrabarnhälsovården (FBHV) i Västernorrland, organisation Inom ramen för Vårdval och Folkhälsa finns en föräldrabarnhälsovårdsenhet (FBHV) som består av vårdutvecklare för barnhälsovård samt mödrahälsovård, barnhälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklare för föräldrabarnhälsovårdspsykologerna på 0,25 % av heltid. För mödrahälsovården är För mödrahälsovården är två barnmorskor anställda på deltid (50 % vardera under 2012). Mödrahälsovårdsöverläkarfunktionen är i dagsläget inte delad. Barnhälsovården har 0,7 Överläkare, delad på 2 personer. Dessutom 1, tjänster som vårdutvecklare, 1,0 för Medelpad-Härnösand, samt 0, för Ö-vik/Kramfors/Sollefteå. Föräldrabarnhälsovårdsenheten har dubbla roller. Övergripande ansvar för utbildning, vårdutveckling, uppdatering av riktlinjer Ansvar för uppföljning genom granskning av verksamheterna så att de uppfyller kravspecifikationer och erbjuder en likvärdig barnhälsovård och mödrahälsovård. Landstingets samrådsgrupp i föräldrabarnhälsovårdsfrågor (FBHV) Landstingets föräldra-och barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårds- och mödrahälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens och mödrahälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt föräldra-och barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Länssamrådet har under 2012 sammanträtt vid tillfällen. Representanter i samrådsgruppen under år 2012 har varit: För Mödrahälsovården: Carin Nilses, Mödrahälsovårdsöverläkare Eva Hägglund, Vårdutvecklare för Ö-vik, Kramfors, Sollefteå Carita Johnström, vårdutvecklare för Ånge, Sundsvall, Timrå och Härnösand För barnhälsovården Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare för Ö-vik, Kramfors, Sollefteå Anette Sjöstedt, barnhälsovårdsöverläkare för Sundsvall, Timrå, Ånge, Härnösand Anita Niemann, vårdutvecklare för Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå Eva-Lena Östholm, vårdutvecklare för Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand Eva Lena Lindström, FBHV-samordnande psykolog Lilian Brattmyr, distriktssköterska, familjecentralen, Härnösand Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska, Husum Hans-Åke Söderberg, familjeläkare Ullånger 5

Mödrahälsovården i Vårdval Västernorrland 2012 Kravspecifikation Graviditetsövervakning och hälsoupplysning skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr 59, 200 samt gällande basprogram som är gemensamt för mödrahälsovården i Västernorrland. Mödrahälsovården ingår i vårdcentralernas basuppdrag. Detta innebär att nya vårdcentraler som startar inom Vårdval Västernorrland antingen själva anställer barnmorska för Mödravårdscentralens (MVC:s) uppdrag eller att man köper in detta från annan vårdcentral eller enhet som kan erbjuda tjänsterna Barnmorskemottagningar Hälso-/vårdcentralerna i Västernorrland har antingen egna barnmorskemottagningar förlagda i hälso-/vårdcentralernas lokaler eller så arbetar hälso-/vårdcentralens barnmorska på en större barnmorskemottagning dit hälso-/vårdcentralens patienter får vända sig. I länet finns också två privata barnmorskemottagningar utan landstingsavtal, Christels barnmorskemottagning (BMM) i Viskan och Din barnmorska i Sundsvall. Christels BMM är i dagsläget underleverantör till Fränsta vårdcentral. Din barnmorska är i dagsläget underleverantör till Timrå och Sidsjö vårdcentral. Under 2012 fanns följande mottagningar: Örnsköldsviks BMM ansvarade för barnmorskeverksamheten vid följande hälsocentraler: Ankaret, Bredbyn, Bjästa, Själevad, Domsjö och Husum/Långviksmon. HumanResurs BMM. Egen barnmorska under 2012. Örnsköldsviks vårdcentral (VC) inkl. BMM lades ner under våren 2012. Sollefteå BMM ansvarade för barnmorskeverksamheten vid följande hälsocentraler: Sollefteå, Junsele och Ramsele. Höga kustens BMM. Landstingsdriven hälsocentral som har anställt sin egen barnmorska. Nylands BMM lades ner i mars 2012. I diagrammen redovisas Nylands BMM tillsammans med Höga kustens BMM, då det var samma barnmorska som skötte båda mottagningarna. Kramfors BMM. Barnmorskan på Kramfors BMM började registrera i Mödrahälsovårdsregistret för Kramfors BMM separat i januari 2012. Tidigare ingick patienterna i statistiken för Sollefteå BMM. Patienter som skrevs in under 2011, men förlöstes under 2012 återfinns i Sollefteå BMM:s statistik. Av detta skäl redovisas Kramfors och Sollefteå BMM tillsammans i denna årsrapport. Härnösands BMM på familjecentralen i Härnösand ansvarade i början av 2012 för barnmorskeverksamheten vid hälsocentralen Södra Sundet och vårdcentralen Johannesberg. Sedan 1 maj 2012 ansvarar Härnösands BMM endast för barnmorskeverksamheten vid hälsocentralen Södra Sundet. Johannesbergs BMM. Egen barnmorska sedan 1 maj 2012. Öbacka BMM. Samma barnmorska som på Söråkers BMM under 2012. Timrå BMM sköts på entreprenad av den privata barnmorskemottagningen Din Barnmorska som öppnade 1 februari 2012.

Söråkers BMM. Samma barnmorska som på Öbacka BMM under 2012. Alnö BMM Sundsvalls BMM ansvarade för barnmorskeverksamheten vid följande vårdcentraler: Ljustadalen, Centrum, Gilleberget, Granlo, Nacksta, Matfors, Stöde samt Liden. Sensia BMM öppnade i aug 2012. Sidsjö BMM sköts på entreprenad av den privata barnmorskemottagningen Din Barnmorska som öppnade 1 februari 2012. Sidsjö vårdcentral öppnade i februari 2012. Sundsvalls VC BMM Njurunda BMM Ånge BMM Fränsta BMM. Mottagningen var 2012 förlagd till Christels barnmorskemottagning i Viskan. Resultatredovisning för mödrahälsovården i Västernorrland 2012 Mottagning Antal inskrivna gravida 2012 Antal kvinnor som fött barn 2012 (hämtat ur Vesta) (hämtat ur Mödrahälsovårdsregistret) Örnsköldsviks VC Bmm 21 Örnsköldsviks Bmm 529 532 Öbacka Bmm 3 Ånge Bmm 30 1 Timrå Bmm 12 1 Söråkers Bmm 51 5 Sundsvalls VC bmm 11 71 Sundsvalls Bmm 75 715 Sollefteå Bmm 19 217 * Sidsjö Bmm 5 12 Sensia Bmm 11 uppgift saknas Nyland Bmm 3 5 Njurunda Bmm 7 Kramfors Bmm 0 2 * Johannesberg Bmm 51 33 Höga Kusten Bmm 3 29 Härnösand Bmm 137 19 Human resurs, Bmm 7 52 Fränsta Bmm 30 37 Alnö Bmm 77 7 * Se förklaring under rubriken Mödrahälsovården i Vårdval Västernorrland 2012 Barnmorskan bör ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida kvinnor/år för att upprätthålla sin kompetens. Antalet inskrivna gravida bör inte uppgå till mer än 5 per heltid barnmorska enligt de nationella riktlinjer som anges i dokumentet Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv hälsa (). Då samma barnmorska ansvarade för verksamheten vid Öbacka och Söråkers BMM under 2012 hade denna barnmorska totalt 99 inskrivna patienter. 7

Definitioner och fördelning 2012: Stor barnmorskemottagning (Barnmorskemottagning med flera barnmorskor): Sundsvalls BMM, Örnsköldsviks BMM, Sollefteå BMM, Härnösands BMM, Timrå BMM och Njurunda BMM Medelstor barnmorskemottagning (Barnmorskemottagning med en barnmorska med 50 inskrivna gravida per år. Antalet inskrivna bör ligga mellan 50 och 5 stycken): Sundsvalls VC BMM, Kramfors BMM, Alnö BMM, HumanResurs BMM och Söråkers BMM (51 inskrivna 2012). Liten barnmorskemottagning (Barnmorskemottagning med en barnmorska med < 50 inskrivna gravida kvinnor per år): Öbacka BMM, Höga kustens BMM, Ånge BMM och Fränsta BMM Barnmorskemottagningar under avveckling eller uppstart 2012 är inte medräknade. Kvalitetsindikatorer Under 2012 mättes följande tre kvalitetsindikatorer i mödrahälsovården i Västernorrland: Andel gravida som varit på tidigt samtal Andel förstföderskor som deltagit i föräldrastöd i grupp (ej partners) Tredje bokningsbara tiden till barnmorskemottagningen Andel gravida som varit på tidigt samtal För att uppfylla målen krävdes att minst 91 % av de inskrivna gravida hade varit på tidigt samtal. av 17 barnmorskemottagningar uppfyllde detta. Örnsköldsviks VC BMM och Nylands BMM som lades ner under 2012 är inte medräknade i statistiken. Kramfors BMM och Sollefteå BMM är sammanräknade. Andel förstföderskor som deltagit i föräldrastöd i grupp För att uppfylla målen krävdes att minst 5 % av de inskrivna förstföderskorna deltagit i föräldrastöd i grupp. Partners medverkan räknades ej. av 1 barnmorskemottagningar uppfyllde detta. Sidsjö BMM och Sensia BMM redovisas inte i statistiken på grund av att de startade sin verksamhet under året och därför hade få patienter. Örnsköldsviks VC BMM och Nylands BMM som lades ner under 2012 är inte medräknade i statistiken. Kramfors BMM och Sollefteå BMM har räknats var för sig när det gäller denna kvalitetsindikator. Tredje bokningsbara tiden till barnmorskemottagningen Tredje bokningsbara tiden är ett mått på tillgänglighet till barnmorskemottagningen. Tiderna avser besök för preventivmedelsrådgivning. För att uppfylla målen ska denna tid vara högst 1 dagar. 11 av 13 barnmorskemottagningar i södra delen av länet uppfyllde detta. Övriga två hade inte rapporterat några siffror. I norra delen var det ingen av de tre barnmorskemottagningar som räknades in i statistiken som uppfyllde målen. Örnsköldsviks VC BMM och Nylands BMM som lades ner under 2012 är inte medräknade i statistiken. HumanResurs och Höga kustens BMM är heller inte medräknade. Beträffande antalet tidiga samtal och andelen förstföderskor som deltar i föräldrastöd i grupp finns det således ett klart förbättringsutrymme. Föräldrabarnhälsovårdsenheten har arbetat mycket med föräldrastödet de senaste åren och förhoppningsvis kan vi börja se resultat av denna satsning i nästa årsrapport. Sedan 1 januari 2013 mäts inte längre tredje bokningsbara

tiden som kvalitetsindikator. Denna har istället ersatts av andel gravida som registrerats i mödrahälsovårdsregistret. Statistik från Mödrahälsovårdsregistret I Mödrahälsovårdsregistret registrerar barnmorskan varje graviditet vid två tillfällen, i samband med inskrivningen i mödrahälsovården och efter avslutad graviditet (1). Det som redovisas i denna årsrapport är de kvinnor som fött barn i Västernorrland under 2012. Siffran inom parentes efter respektive barnmorskemottagning i diagrammen anger sålunda antalet förlösta per barnmorskemottagning, inte antalet inskrivna kvinnor. Antalet patienter på flera barnmorskemottagningar är få. Vissa barnmorskemottagningar är i grunden små, i övriga fall beror det på avveckling och nyöppning av barnmorskemottagningar, personalomsättning och förändrad registrering i Mödrahälsovårdsregistret under 2012. För detaljerad beskrivning var god se redogörelsen för varje barnmorskemottagning tidigare i denna rapport. På grund av det låga antalet patienter på flera barnmorskemottagningar måste statistiska skillnader mellan de olika mottagningarna tolkas med stor försiktighet. I diagrammen används förkortningen HK Bmm för Höga kustens BMM. Sysselsättning Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Annat Arbetssökande/Sjukskriven/Sjukersättning Förvärvsarb/Stud/Föräldraledig Värde saknas På de stora mottagningarna var 5-12% av kvinnorna arbetssökande eller sjukskrivna/hade sjukersättning. Av de stora mottagningarna hade Kramfors Sollefteå BMM högst andel. 9

Utbildning Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Universitet eller högskola (eller motsv.) Upp till och med gymnasium (eller motsv.) Upp till och med grundskola (eller motsv.) Värde saknas Andelen kvinnor med universitets- eller högskoleutbildning var på de stora mottagningarna 27-7 %. Kramfors - Sollefteå, Timrå och Njurunda BMM låg i det lägre intervallet, Härnösands, Sundsvalls och Örnsköldsviks BMM i det övre. Örnsköldsviks VC, Söråkers, Alnö och HumanResurs BMM hade 50% kvinnor med universitets- eller högskoleutbildning. Födelseland Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Utom norden Norden Värde saknas Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Örnsköldsviks VC, Sidsjö och Timrå BMM hade störst andel gravida födda utom Norden, 20 % eller mer. Detta är en ökning jämfört med 2011, då Sundsvalls VC BMM och Timrå BMM hade flest med 1 respektive 15 %. Vid Sundsvalls VC BMM var 1 % av de gravida födda utom Norden 2012. Ånge BMM hade inga gravida födda utom Norden.

Andel kvinnor 35 år och äldre som gjort fosterdiagnostik med KUB (Kombinerat Ultraljud och Biokemi) Örnsköldsvik (2) Kramfors-Sollefteå () Ja Nej Vet ej Härnösand- Medelpad (2) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Under 2011 var det endast kvinnor i Härnösand-Medelpad som fyllt 35 år som erbjöds KUBundersökning. Under 2012 erbjöds samtliga gravida i länet i denna åldersgrupp. Under 2011 valde 30 kvinnor i Västernorrland som fyllt 35 år att genomgå KUB. År 2012 var antalet. Jämfört med föregående år ökade dock andelen i samtliga områden (Örnsköldsvik: 15-25 %, Kramfors-Sollefteå: 3,5-7 %, Härnösand-Medelpad: 2-33 %). Riskbruk av alkohol innan graviditeten Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Över 5 Under Värde saknas Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% % 20% 30% 0% 50% 0% 70% 0% 90% 0 % Vid det tidiga samtalet i mödrahälsovården är fokus på yttre faktorer som påverkar barnet (). Alkoholvanor innan graviditeten kartläggs med Audit och för kvinnor som har poäng eller mer klassas det som ett riskbruk. I medeltal hade 5 % av de gravida i Västernorrland, såväl under 2011 som 2012, ett riskbruk enligt denna definition. 11

Rökning Rökning vid inskrivning: Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Ja Nej Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 2% % % % % 12% 1% Rökning i graviditetsvecka 32: Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Ja Nej Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 2% % % % % 12% 1% 12

Rökning vid inskrivningen i förhållande till rökning i graviditetsvecka 32: Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 2% % % % % 12% 1% Rökte vid inskrivning och v32 Rökte vid inskrivning men ej v32 Rökte ej vid inskrivning men v32 Nej Tre månader innan inskrivning på barnmorskemottagning rökte 1 % enligt 2011 års nationella statistik (3). Detta stämmer överens med Statistiska centralbyråns siffror över rökande kvinnor i befolkningen (5). Majoriteten slutar röka när de fått veta att de är gravida. Vid inskrivningen rökte 5, % av de gravida som förlöstes i Västernorrland under 2012. Detta var i nivå med riket i stort året dessförinnan (3). I graviditetsvecka 32 var andelen,7 %. Nationellt rökte,1 % i denna graviditetsvecka enligt 2011 års statistik (3). 2011 var andelen rökare i Västernorrland, % vid inskrivning och 3 % i graviditetsvecka 32, men då var bortfallet i graviditetsvecka 32 hela 21 % jämfört med 1 % i 2012 års data (1). Bortfallet vid inskrivning var mindre, 5 % 2011 jämfört med 1 % 2012. Av de stora barnmorskemottagningarna hade Härnösands och Njurunda BMM flest rökare vid inskrivning (9 resp. %). 1 patienter i Västernorrland rökte inte vid inskrivningen men i graviditetsvecka 32. En förklaring skulle kunna vara att de slutade röka i samband med graviditetsbeskedet, men sedan började på nytt. 13

Självskattad hälsa före inskrivningen Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Mycket bra/bra Varken bra eller dåligt Mycket Dåligt/Dåligt Värde saknas Vid inskrivningen uppgav kvinnorna hur de mått innan de blev gravida. 3 % av kvinnorna angav att de hade mått mycket bra eller bra innan graviditeten. Detta står i proportion till 2011 års siffror, då 1 % angav att de mått mycket bra eller bra innan graviditeten. BMI vid inskrivningen Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Njurunda Bmm (7) Fetmagrad 2 Fetma Övervikt Normalvikt Undervikt Okänt Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Övervikt är ett problem hos befolkningen i Västernorrland. Enligt statistik från Socialstyrelsen var 3 % av de gravida kvinnorna i Sverige 20 överviktiga eller feta (). Av de kvinnor som förlöstes i Västernorrland under 2012 var % överviktiga eller feta vid inskrivningen på barnmorskemottagningen. 2011 var motsvarande siffra 2 %. 17 % av de gravida hade BMI 30, vilket överensstämmer med andelen i den kvinnliga befolkningen i stort i Västernorrland (2). På Öbacka, Ånge, Söråkers, Fränsta och Alnö BMM var mer än hälften överviktiga eller feta. I Ånge och Fränsta var andelen så hög som %. 1

Självskattad hälsa i förhållande till BMI vid inskrivningen Undervikt (3) Normalvikt (1192) Övervikt (1) Fetma (20) Mycket bra/bra Varken bra eller dåligt Mycket Dåligt/Dåligt Värde saknas Fetmagrad 2 (135) Okänt (55) 0% 20% 0% 0% 0% 0% De som uppskattade sin hälsa sämst var kvinnor som var mycket feta och kvinnor som var underviktiga. Normalviktiga upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra i 5 % av fallen, att jämföras med kvinnor med fetma eller allvarlig fetma (BMI 35) som angav hälsotillståndet som bra eller mycket bra i 1 respektive 7 % av fallen. Siffrorna överensstämmer med 2011 års statistik. Antal barnmorskor som kvinnan träffat i mödrahälsovården Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) 1 2 3 5 Okänt Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% En målsättning är att kvinnan ska träffa högst två barnmorskor vid besöken i mödrahälsovården. På Härnösands BMM var det endast % av kvinnorna som träffade 1-2 barnmorskor, 1 kvinnor (12 %) träffade fyra eller fler. HumanResurs BMM hade många vikarier under delar av 2012 vilket förklarar att endast 52 % av de gravida träffade högst två barnmorskor. Mottagningen har nu löst bemanningssituationen. Örnsköldsviks BMM har förbättrat sitt resultat med % från 2011 till 2012, men ligger fortfarande bara på 73 %. 3 kvinnor (7 %) fick träffa fyra eller fem barnmorskor. De barnmorskemottagningar som nådde målet till hundra procent var Söråkers, Sundsvalls VC och Fränsta BMM. 15

Deltagande i föräldrastöd i grupp för förstföderskor - kvinna och partner Kvinnor: Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (20) Öbacka Bmm (1) Ånge Bmm (17) Timrå Bmm (33) Söråkers Bmm (12) Sundsvalls VC bmm (33) Sundsvalls Bmm (321) Sidsjö Bmm (3) Nyland - HK Bmm (13) Ja Nej Vet ej Njurunda Bmm (37) Kramfors - Sollefteå Bmm (113) Johannesberg Bmm (21) Härnösand Bmm (75) HumanResurs, Bmm (19) Fränsta Bmm (1) Alnö Bmm (31) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Partners: Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (20) Öbacka Bmm (1) Ånge Bmm (17) Timrå Bmm (33) Söråkers Bmm (12) Sundsvalls VC bmm (33) Sundsvalls Bmm (321) Sidsjö Bmm (3) Nyland - HK Bmm (13) Ja Nej Vet ej Njurunda Bmm (37) Kramfors - Sollefteå Bmm (113) Johannesberg Bmm (21) Härnösand Bmm (75) HumanResurs, Bmm (19) Fränsta Bmm (1) Alnö Bmm (31) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Föräldrastöd i grupp skall erbjudas alla förstföderskor och deras partner (7). I Västernorrland var det bara % av förstföderskorna och 1 % av deras partners som deltog under 2012. Dessa siffror är tyvärr något lägre än 2011, då andelen var 72 % respektive %. De senaste åren har Föräldrabarnhälsovårdsenheten gjort en satsning på föräldrastödet och under 2012 arbetade man med att införa förändringarna i verksamheten. Förhoppningsvis ger detta positiva resultat i nästa årsrapport. 1

Behandlad för psykisk ohälsa under graviditeten I Mödrahälsovårdsregistret avser behandling för psykisk ohälsa t.ex. medicinering, terapi eller stödsamtal med annan yrkesprofession, inte extrabesök hos barnmorskan. Den vanligaste psykiska sjukdomen hos gravida är depression (). I Västernorrland 2011 hade endast % av kvinnorna i mödrahälsovården behandlats för psykisk ohälsa. Detta var lägst andel i landet. Riksgenomsnittet för behandling var 5,9 % (3). Livstidsprevalensen för depression hos kvinnor beräknas till 1 21 % och de flesta insjuknar första gången i reproduktiv ålder (). Andelen behandlade gravida borde således vara högre i Västernorrland. Ett problem som uppmärksammades vid genomgång av detta var vilka kvinnor som registrerades. Troligen skedde en underregistrering på grund av att en del barnmorskor till exempel inte tänkte på att kvinnor som stod på antidepressiva läkemedel redan vid första besöket på barnmorskemottagningen skulle registreras i gruppen som behandlades för psykisk ohälsa. Siffrorna från 2012 års statistik visar att, % behandlades för psykisk ohälsa i Västernorrland. Denna siffra är således bättre än riksgenomsnittet och endast tre län hade bättre siffror under 2011 (3). Några större förändringar avseende tillgången till psykologiskt stöd har inte skett under 2012. Det är därför rimligt att anta att förändringen beror på en mer korrekt registrering i Mödrahälsovårdsregistret. Eftervårdsbesök Örnsköldsviks VC Bmm () Örnsköldsviks Bmm (532) Öbacka Bmm (3) Ånge Bmm (1) Timrå Bmm (1) Söråkers Bmm (5) Sundsvalls VC bmm (71) Sundsvalls Bmm (715) Sidsjö Bmm (12) Nyland - HK Bmm (3) Ja Nej Vet ej Njurunda Bmm (7) Kramfors - Sollefteå Bmm (259) Johannesberg Bmm (33) Härnösand Bmm (19) HumanResurs, Bmm (52) Fränsta Bmm (37) Alnö Bmm (7) 0% 20% 0% 0% 0% 0% Målsättningen är att nå alla kvinnor för ett eftervårdsbesök. Besöket görs vanligen -12 veckor efter förlossningen. Målet med eftervårdsbesöket är att följa upp kvinnans hälsotillstånd efter graviditet och förlossning, fånga upp kvinnor med negativa förlossningsupplevelser och erbjuda preventivmedel. Totalt kom 71 % av kvinnorna som förlöstes 2012 i Västernorrland på eftervårdsbesök. Det är en försämring jämfört med föregående år då 7 % kom. Lägst andel hade liksom föregående år Kramfors - Sollefteå BMM (59 %). Av de stora och medelstora mottagningarna hade Alnö (9 %), Njurunda ( %) och Härnösands BMM (5 %) högst andel som kom såväl 2011 som 2012. Att efterforska hur dessa mottagningar går tillväga kan vara ett led i att öka antalet eftervårdsbesök i länet. 17

Referenser mödrahälsovård: 1. Mödrahälsovårdsregistret [Internet]. [cited 2013 Aug 13]. Available from: http://www.ucr.uu.se/mhv/ 2. Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 20. 3. Årsrapport 2011. Mödrahälsovårdsregistret; 2012.. ARG-rapport nr 59: Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa. SFOG, SBF; 200. 5. Statistiska centralbyrån. Levnadsförhållanden Hälsa [Internet]. [cited 2013 Aug 13]. Available from: http://www.scb.se/. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Medicinska födelseregistret 1973 20. Assisterad befruktning 1991 2009. Socialstyrelsen; 2012. 7. Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Socialdepartementet; 2009.. ARG-rapport nr 2: Barnafödande och psykisk sjukdom. SFOG; 2009. Barnhälsovården i Västernorrland Kravspecifikation Varje vårdcentral har enligt basuppdraget som formulerats för primärvården ansvar för den egna barnavårdscentralen.. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för att ge stöd och hjälp då det gäller kvalitetsutveckling och uppföljning. Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. Inför vårdvalet utarbetade barnhälsovårdsöverläkarna i norra regionen en gemensam kravspecifikation under försommaren 2009 (se årsrapport 2009). Under 20 har initiativ tagits nationellt att göra en översyn av nationella riktlinjer för barnhälsovården. Detta arbete går vidare och kommer förhoppningsvis att resultera i en nationell kvalitetsdatabas, och rapportering från varje BVC-sköterska genom en on-line-databas. Rapport om detta arbete beräknas komma under hösten 2013. Tidigare Growing-people har övertagits av 1177.se sedan drygt ett år. Barnhälsovårdens metoder finns samlade i den sk Rikshandboken, som under flera år arbetats fram av Barnhälsovårdsenheterna i landet. Dokumentet finns on line och fungerar som ett dagligt verksamhetsstöd (rikshandboken-bhv.se). Förutom de riktlinjer som där finns publicerade, produceras också lokala riktlinjer där så anses vara nödvändigt. Dessa 1

riktlinjer, likväl som Kravspecifikationen ovan, finns publicerade på Barnhälsovårdens hemsida, bland annat som styrande dokument. Kvalitetskrav på verksamhet finns också definierade i den regelbokstext för primärvårdsverksamhet som finns framtagen och som årligen revideras av Beställarenheten (nytt namn Vårdval och Folkhälsa). Resultatredovisning för BVC-verksamheten i länet, 2012 Inskrivna barn 2012 Tabell 1. Inskrivna barn på länets barnavårdscentrale, 31 dec 2012. Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet Födelseår, inskrivna barn, antal 2012 2011 20 2009 200 2007 200 0 år Härnösand 230 22 2 20 2 2 22 1 Sundsvall 52 90 1133 115 1127 1 13 7 Timrå 171 13 20 1 21 20 21 133 Ånge 9 3 79 79 9 93 571 Kramfors 1 15 133 13 15 1 15 9 Sollefteå 172 1 192 19 200 170 191 1275 Örnsköldsvik 55 5 3 55 2 13 01 21 Landstinget Västernorrland 223 279 230 253 2 212 209 1035 000 3500 3000 2500 2000 1500 00 500 0 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 födelseår Figur 1. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden 1991 2012. 19

Antalet födda barn är tämligen konstant per år under den senaste -årsperioden, men långt från de antal barn som föddes under baby-boomen i början på 90-talet. Familjesituation Tabell 2. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2011, 20, samt 2009) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) 2012 2011 20 2012 2011 20 2012 2011 20 Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvi 2 5 1 2 2 1 1 5 2 3 1 1 2 9 7 5 9 7 7 5 13 15 1 7 13 13 1 11 9 13 11 7 Västernorrla nd 3 3 7 7 12 11 9 Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund []. Härnösand, Sundsvall och Timrå tar emot flest invandrare, vilket medför en ökad vårdtyngd för BVC i dessa kommuner. Tabell 3. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 20--2012): Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Ljustadalen Sundsvall Timrå VC Stöde Sundsvall VC Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % 20 19 21 12 2011 5 31 25 21 2012 57 2 23 23 27 25 20

Då det gäller hög andel föräldrar med utländsk bakgrund dominerar Sundsvallsregionen. Från nationella studier om segregation (Tapio Salonen) så vet vi att vissa bostadsområden blir alltmer invandrartäta och därigenom också segregerade. Siffrorna från Nacksta pekar på denna tendens. EPDS (depressionsscreening) Målsättning: 0 % av mödrarna skall erbjudas EPDS-screening Andel genomförd EPDS screening 2011 0% 90% 0% 70% procent 0% 50% 0% 30% 20% % 0% Ramsele Ljustadalen Nacksta Höga Kusten Timrå Stöde Ånge Alnö Familjecentralen Liden-Indal Johannesberg Gilleberget Öbacka Sidsjön Sundsvalls vårdcentral Västernorrlands landsting Centrum Söråker Sollefteå C Sensia Matfors Kramfors Bredbyn Domsjö Njurunda Granlo Human Resurs Ankaret Själevad Bjästa Husum-Trehörn Fränsta Figur 2. andel genomförd epds-screening 2011, (motsvarar antal erbjudna) Flertalet barnavårdscentraler i vårt län har nu infört en screening, EPDS, som underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. BVC redovisar låga siffror, varav Nacksta och Ljustadalen har stor andel icke-svensktalande mödrar där epds-screening inte erbjuds vissa mammor. Metoden finns dock översatt till flera språk och bör därigenom kunna erbjudas fler. Bland mödrar till barn födda 2011 har sammanlagt 125 mödrar (7 %) erbjudits EPDSscreening. 7 % har också genomfört screeningen 2011. Andelen som genomfört screening ligger på ungefär samma nivå som under fjolåret. Det finns anledning att uppmana BVC generellt att i högre omfattning genomföra EPDS-screening. Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: 95 % av alla förstagångsföräldrar och 90 % av samtliga föräldrar får hembesök av distriktssköterskan i anslutning till hemkomsten från BB. 21

Hembesök till förstagångsföräldrar är en prioriterad del av barnhälsovårdens verksamhet. Sedan 20 har vi specifikt efterfrågat hur stor andel av förstagångsfäder respektive förstagångsmödrar som fått hembesök. Timrå, Kramfors och Sollefteå besöker >95 av mammorna. Se för övrigt. Fig 5 samt tabell 5. % 0 90 0 70 0 1997 199 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 200 Figur 3. Andel familjer som fått hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 1997 2012. Tabell. Andel förstagångsfäder, respektive förstagångsmödrar (%) som erhåller hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 2012. Jämförelser på kommunnivå. Förstagångspappor förstagångsföräldr alla förstagångsmödrar förstagångsfäder 2007 200 2009 2011 2012 Förstagångsmammor Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland 3 90 0 9 92 7 9 92 0 99 9 9 Figurer och 5. Första hembesök, barn födda 2012. procent 0 90 0 70 0 50 0 30 20 0 Johannesberg Gilleberget Andel hembesök, förstagångsmödrar 2012 Granlo Sensia Söråker Fränsta Höga Kusten Kramfors Ramsele Bjästa Domsjö Husum-Trehörn Human Resurs Alnö Njurunda Själevad Sundsvalls vårdcentral Timrå Sollefteå C Ankaret Bredbyn Familjecentralen Sidsjön Västernorrlands landsting Ånge Matfors Stöde Centrum Nacksta Öbacka Ljustadalen Liden-Indal 22

Hembesök förstagångspappor 2012 0 90 0 70 0 procent 50 0 30 20 0 Johannesberg Söråker Fränsta Höga Kusten Kramfors Ramsele Bjästa Husum-Trehörn Granlo Njurunda Alnö Själevad Sollefteå C Ankaret Bredbyn Domsjö Stöde Familjecentralen Gilleberget Sundsvalls vårdcentral Ånge Timrå Centrum Västernorrlands landsting Sensia Sidsjön Matfors Human Resurs Nacksta Ljustadalen Öbacka Liden-Indal Basprogrammet Målsättning: 0 % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram. Detta år redovisas ej - årsundersökningarna, men tidigare års registreringar visar på en närmast 0 % täckning. Tabell. Deltagande i basprogrammet. Födelseår Ålder Andel undersökta % Avvikande resultat % Språk 200 3 år 9 Syn 2007 år Redovisas ej i år Hörsel 2007 år Som ovan Utveckling 2007 år Som ovan Skolförberedande us 200 5 år 0 Redovisas ej Vid språktesten 3 år har också efterfrågats andel med avvikelser. % av 3-åringar har avvikelser i sin talutveckling, vilket i flera fall fodrar vidare bedömning av logoped och psykolog. Psykologsituationen har under 20-12 varit bekymmersam med många vakanser, men förefaller i dagsläget löst, med flera tjänster besatta. 23

Hörselscreening i småbarnsåldern Samtliga barn erbjuds hörseltestning vid 2-5 dagars ålder (OAE-test). Avvikelser registreras i Obstetrix och medicinska födelsemedelanden. Vid avvikelser remitteras barnen till Landstingets hörcentraler för vidare utredning. Tidigare genomfördes också en sk pingeltest (Boel-test) vid månaders ålder. Denna undersökning har ersatts med strukturerade frågor kring hörsel i olika nyckelåldrar, samt ovan beskrivna OAE-test. Dessutom genomförs en audiogramundersökning av alla barn i samband med -årskontrollen. Föräldrastöd i grupp Målsättning: 50 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 70 % av förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen. Årets statistik rör barn födda 2011. Speciellt under 1:a levnadsåret är föräldragruppsaktiviteterna mycket viktiga. Vi efterfrågar också andelen pappor som deltar i föräldragruppsverksamheten. Resultaten visar på mycket lågt deltagande av fäder. Förändringar i föräldrautbildningen med några gruppträffar kring 1 års ålder, bör i framtiden kunna öka fädernas närvaro. Tabell 7: andel förstagångsfäder/mödrar som deltar i föräldragrupp under 2009, 20, 2011 %.. Kommunnivå. Deltagande i föräldragrupper 1:a-gångsfäder, % 1:a-gångsmödrar % år 2009 20 2011 2009 20 2011 Sundsvall 5 13 1 2 9 Timrå 9 3 1 17 3 2 Ånge 0 9 13 5 32 52 H-sand 20 57 0 15 Sollefteå Kramfors 3 1 32 29 3 Ö-vik 3 7 5 2 55 Länet 12 2 7 1 Andelen deltagare i föräldragrupper har ökat efter pandemikampanjen 2009-20. Målet är att 70 % av förstagångsföräldrarna skall delta.. Fäderna har vi svårt att nå, men förhoppningsvis skall det nya föräldrastödsprogrammet som planeras nå fler. Utbildning har organiserats för samtliga BVC-sköterskor och Barnmorskor under 2 års tid. Det planeras nu att öka antalet träffar inom föräldrastödsprogrammet till sju stycken. Med en sådan utvidgning kan också även fäderna omfattas i högre grad, då flera utbildningsträffar kan läggas kring 1 års åldern, då fäderna oftare är hemma med sina små barn. 2

Föräldragrupper 2011, fördelning per BVC Föräldragrupperna har i stor utsträckning varit och är fortsättningsvis mammagrupper. Vi har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Mödrarnas deltagande har ökat sedan 2009 då vi hade pandemivaccinationerna, medan fädernas deltagande ökar i betydligt lägre takt, se tabell ovan Figur och 7: föräldrars deltagande i gruppverksamhet, barn födda 2011 Deltagande i föräldragrupp förstagångsmor procent procent 0 90 0 70 0 50 0 30 20 0 Human Resurs Höga Kusten 0 35 30 25 20 15 5 0 Bjästa Öbacka Gilleberget Sundsvalls vårdcentral Liden-Indal Bjästa Granlo Gilleberget Bredbyn Domsjö Själevad Njurunda Matfors Öbacka Kramfors Sollefteå C Sundsvalls vårdcentral Söråker Husum-Trehörn förädragrupp förstagångsfar, barn födda 2011 Kramfors Ljustadalen Söråker Centrum Timrå Familjecentralen Ånge Sollefteå C Njurunda Alnö Västernorrlands landsting Själevad Matfors Höga Kusten Ankaret Johannesberg Granlo Liden-Indal Nacksta Sensia Alnö Ånge Ankaret Västernorrlands landsting Centrum Sidsjön Familjecentralen Nacksta Ljustadalen Johannesberg Sensia Timrå Fränsta Ramsele Stöde Sidsjön Stöde Fränsta Ramsele Bredbyn Domsjö Human Resurs Husum-Trehörn Fäders deltagande är generellt lågt. Verksamheten har hittills inte attraherat dem inte, eller bedrivits på tider då flertalet inte kunnat delta. Innehållet och upplägget har nu setts över så att även fäder i ökande omfattning skall kunna delta. 25

Pappaindex Tabell. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Kommun 200 200 2007 200 2009 20 2011 Härnösand Ånge Timrå Örnsköldsvik Sundsvall Kramfors Sollefteå Länet Riket 33,5 3, 0, 3,3 31,5 29, 32,1 0,0 39,7 39, 39, 3,2 3,1 35,9 0, 33, 1,9 0, 39,1 3,1 3, 3, 3,7 2,3 3,2 39, 0, 3, 35,5 1,5 39,9 3,0 3,0 39,2 0,5 1, 39, 1,, 3,0,5 0,0 2,9 0,9 1,,0 5,,5,,3 1,2, 1,9 TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir 0 när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Västernorrland ligger stabilt över riksgenomsnittet, och bäst i länet år 2011 är Kramfors. Med den takt som uttaget ökar kan vi förvänta oss ett jämlikt uttag inom 30 år. Föräldrarnas rökvanor 1 12 2 0 1 12 2 0 199 1997 199 1997 199 1999 2000 2001 2002 2003 200 Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 199 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 2009 20 2011 Figur. Föräldrarnas rökvanor då barnet är veckor (ljus stapel) och månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda 199 2011. 2005 200 2007 200 2009 20 2011 veckor mån 2

Andelen rökande föräldrar vid veckor ligger på samma nivå som året innan.. Andelen barn med rökande mammor har dock halverats sedan 199. Tabell 9. Föräldrarnas rökvanor då barnet är veckor och månader (barn födda 2011).Barn 1 mån (20) Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån mån 1 mån 1 mån mån 1 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik LÄNET 5 7 3 5 5 9 7 9 5 3 11 1 7 9 7 12 13 3 13 9 7 17 7 5 9 procent 35 30 25 20 15 5 0 Höga Kusten Ljustadalen Andel rökande föräldrar i barnets hemmiljö vid 1 mån, barn födda 20 Gilleberget Nacksta Fränsta Granlo Liden-Indal Familjecentralen Johannesberg Kramfors Timrå Matfors Söråker Alnö Sundsvalls vårdcentral Västernorrlands landsting Sensia Stöde Ankaret Centrum Njurunda Ånge Öbacka Bjästa Bredbyn Ramsele Sollefteå C Husum-Trehörn Sidsjön Själevad Human Resurs Domsjö 27

Amning Målsättning: Att verka för amning där så är möjligt. Mål (enl WHO och livsmedelsverket) är helamning till mån. Nationellt ammades 97 % helt/delvis vid 1 v ålder, och helt 3 %. Vid 2 mån ålder ammades 7 % helt/delvis och helt 7 %, och vid mån ålder ammades 3 % helt/delvis.. Andelen ammande mammor har länge varit hög men har minskat något under de sista åren. Minskningstakten fortsätter och förstärks möjligen också. 0 9 9 9 92 90 2 0 7 7 7 72 70 Enbart amning, 1 veckas ålder 0 9 9 9 92 90 2 0 7 7 7 72 70 0 7 7 7 72 70 2 0 5 5 5 52 50 199 1997 199 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 2009 199 20 2011 1997 199 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 2009 20 2011 Helt eller delvis amning 2 mån resp mån ålder Fig.. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 199 och 2011 2

amning hel-delvis 20-11 0 90 0 delvis hel 70 0 procent 50 0 30 20 0 20 2011 20 2011 20 2011 20 2011 1v 2 m m m Fig 11 Hel+delvis amning barn födda 20, resp 2011 Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan flera år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen tidigare visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet []. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda 200. Sammanlagt undersöktes 1505 barn födda 200. Andelen överviktiga/feta barn har ökat något, och enligt tabellerna nedan så ligger ökningen hos flickorna, medan pojkarnas BMI har minskat. Mätningarna av barnens BMI äger rum då barnen är år. Då förs också ett samtal och ställs frågor kring barnens lekvanor och familjens matvanor. 25 Övervikt o Fetma Barn år födda 2001-200 20 fetma övervikt procent 15 5 0 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 29

Tabell 11. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda 2001 2007 (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån) 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 2 200 Antal undersökta barn 1275 1903 197 15 1 10 5 1505 Övervikt 1 Fetma 1 15,, 1, 3,2 15, 3,9 1,7,0 1,3 3, 13,5 3,2 12,9 2,7 13,0 3, Övervikt eller fetma 20,2 19, 19,7 1,7 1,1 1,7 15, 1, 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 2 Inga registreringar utförda mellan 17 mars och 19 september 2011. Tabell 12. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån). Flickor 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 Antal undersökta barn 1 927 92 92 23 900 27 72 Övervikt 1 Fetma 1 1,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5,0 15,5,9 15,, 1,0 3, 13,1 3,3 15,,3 Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20, 20,0 17, 1, 19,9 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. Pojkar 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 Antal undersökta barn 59 97 99 93 5 90 292 71 Övervikt 1 Fetma 1 1,7 3,2 13,9 2, 1,5 2, 1,0 3,1 13,0 3,2 13,1 2, 12,7 2,1, 2,9 Övervikt eller fetma 17,9 1,7 17,3 17,1 1,2 15,9 1, 13,5 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 30

Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. Inom barnhälsovården används i huvudsak ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. På MVC erbjuds alla gravida ett tidigt samtal, inom en vecka efter graviditetsvecka 5. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret, 1 mån och vid 3 år. Vaccinationer Uppslutningen kring barnhälsovårdens basvaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 12. Årets sammanställning avser barn födda 20. Tabell 12. Deltagande i barnhälsovårdens basvaccinationsprogram. Barn födda 20. Andel vaccinerade (%) av barn födda 20 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % Pneumokocker % MPR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 9, 97,9 99,5 99,1 90,0 0,0 9,9 9, 97,9 99,5 99,1 99,0 0,0 9,9 9, 97,9 99,0 99,1 99,0 0,0 9,9 97, 97,1 9,0 9,9 9, 0,0 9,2 9, 9, 9,0 99,1 9,0 9, 9,9 Västernorrland 99 99 99 9, 9,5 31

Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund är fortfarande mycket högt (figur 1). % 0 99 9 97 9 95 9 93 92 91 90 199 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 200 2007 200 2009 20 Figur 1. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 1 månaders ålder. Barn födda 199 2009. Vaccination mot tuberkulos (fig 15, andel BCG-vaccinerade) BCG-vaccination rekommenderas i dag endast till barn med risk för smitta. Som riskbarn betecknas i första hand barn till föräldrar från Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika samt barn i familjer där närstående har eller har haft tuberkulos. BCG-vaccinationer ges på de flesta BVC numera och ex Nacksta ges hälften av barn födda 20 BCG-vaccin. 1 1 12 2 0 2003 200 2005 200 2007 200 2009 20 0 90 0 70 0 50 0 30 20 0 Andel Hep B- vaccinerade 2003 2005 2007 2009 2011 jan jan- 13 Vaccination mot hepatit B (fig 1, andel hepatit B-vaccinerade) Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 2003 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Dit räknas barn vars föräldrar är födda i länder där 32