Antibiotikaeran börjar närma sig sitt slut

Relevanta dokument
En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Allmänt om bakterier

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

ESBL. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Mekanismer för antibiotikaresistens

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Infektioner hos äldre

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotika framgångssagan som ser ut att få ett sorgligt slut. Anna Wimmerstedt, Infektionsläkare, Växjö

MRSA. Information till patienter och närstående

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Resistensläge i öppenvård:

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens i blododlingar

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Lokal anvisning

MRSA. Information till patienter och närstående

Världen i Norden och Norden i världen

Rådgivningssjuksköterskor

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Innehåll: Inledning sid 1

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Hygienombudsutbildning

Antibiotikaresistens i blododlingar

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Resistensläge i öppenvård:

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Multiresistenta bakterier i Primärvård

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaresistens i blododlingar

Transkript:

Antibiotikaeran börjar närma sig sitt slut Åsa Melhus Institutionen för medicinska vetenskaper/sektionen för klinisk bakteriologi Uppsala universitet

Samlar- och jägarsamhällen 98% av människans tid på jorden Små grupper av individer, max 500 Infektioner som smittar länge, ofta endemiska Herpesgruppens virus, tuberkulos, spetälska Reservoarer i omgivningen Malariaparasiter, maskar

Zoonoser Jordbrukarsamhällen För ca 10 000 år sedan Mässling rinderpest (ko), canine distempervirus (hund) Smittkoppor kokoppor (vattenbuffel) Kikhosta bordetella (gris) Andra smittspridare: råttor, flugor, löss, loppor

Stadsamhällen Nutid En förutsättning för stora epidemier (utbrott) hög befolkningstäthet, täta kommunikationer Rom hade ca 1 miljoner invånare år 0. Idag har vi storstäder på ca 35 miljoner Epidemier: Mässling och smittkoppor på 200-talet och 500-talet Pandemier (världsomspännande utbrott): Digerdöden (1347-1352): skördade 26-40 milj. människor i Europa = 230-350 milj. idag Multiresistenta bakterier 2000-talet

Åtgärder Smittskydd Vaccinationer Magi, örter, giftiga ämnen (bly, kvicksilver, arsenik m.fl.) 1800-talet: Bakteriologin växer fram

Antibiotika upptäcks Anti (mot) bios (liv) 1929: Penicillin upptäcks av Fleming (stafylokocker och Penicillium notatum) 1932: Sulfa 1943: Streptomycin. Systematiska undersökningar av jordbakterier

The time may come when penicillin can be bought by anyone in the shops. Then there is the danger that the ignorant man may easily underdose himself and by exposing his microbes to non-lethal quantities of the drug make them resistant. Ur Alexander Flemings Nobeltal 1945

Resistensutveckling Penicillin: I bruk på 40-talet 1948: ca 60% av stafylokockerna resistenta Sulfa: I bruk 1935 Resistens på 40-talet

Antibiotikans betydelse Minskade dödligheten i infektioner från 50% till 20% = miljontals liv Ökad livslängd och mindre handikapp Mer pengar till forskning inom hjärtkärlsjukdomar, cancer Är en förutsättning för dagens sjukvård (transplantationer, protesoperationer, cancerbehandlingar) Mest förskrivna av alla läkemedel

The war against infectious diseases has been won U.S. Surgeon General, 1969

Bokstavsbakterier VRE MRTB MRSA MRB ESBL- MBL ARE GISA PRP GRSA MRSE

Var kommer antibiotikaresistensen ifrån? Bakterier med antibiotikaresistens (mutation/överföring) Selektion genom: Antibiotika Spridning genom: - Hög befolkningstäthet - Bristande hygien - Mat och dryck - Resor Ökande resistens inom sjukvård, ute i samhället, bland djur och i miljön

Studie i Changchun, Kina Avföringsprover från 40 barn yngre än 32 mån. 20 barn hade diarré, 20 lades in av annan anledning Samtliga screenades för multiresistenta tarmbakterier med antibiotikanedbrytande enzymer av ESBL-typ 75% av barnen med diarré bar på ESBL-producerande E. coli. Motsvarande siffra för de andra barnen var 60%. 40% av barnen i den senare gruppen var yngre än en vecka Undersökning av DNA:t visade att bakterierna hade spridits mellan barnen I centrala delar av Sydostasien dör ett barn varannan minut som en direkt konsekvens av antibiotikaresistens

Hur länge kan en ESBL-producerande bakterie överleva i miljön? K.pneumoniae Trä 21 dagar Rostfritt stål, laminatplatta, glas 14 dagar Marmor 3 dagar E.coli Trä, rostfritt stål 7 dagar Laminatplatta, glas 21 dagar Marmor 7 dagar Plasthandskar 28 dagar Plastförkläden 28 dagar På alkoholflaskor 28 dagar Plasthandskar 28 dagar Plastförkläden 28 dagar På alkoholflaskor 28 dagar

Människor och djur sprider multiresistenta bakterier men olika mycket Det syns inte på utsidan vem som sprider mest

Sjukhus är farliga platser vad gäller multiresistenta bakterier Ett koncentrat av människor på ett begränsat område Ca 20% av patienterna har en infektion. Ytterligare % har ett försämrat infektionsförsvar Mycket antibiotika - högt selektivt tryck Mycket multiresistenta bakterier Täta kontakter direkt eller indirekt med andra patienter och personal Slutsats: Ett perfekt ställe att sprida bakterier på

Människor med sår eller andra problem med huden är ökända spridare Detta för att de upp till 80% är koloniserade med sårbakterier, som ständigt flagnar av med huden och sprids med luften

Staphylococcus aureus En av de ledande sårbakterierna. Kan också orsaka infektioner efter operationer (sjukhussjuka), benröta och blodförgiftningar Tillhör de 5 bakterier som brukar kallas mördarbakterier (kan leda till döden på 24 timmar) Sprids lätt via händer och kan överleva i upp till 6 månader i omgivningen Är vanligtvis känslig för penicilliner som meticillin och cefalosporiner

Meticillin-resistent S. aureus (MRSA, MecA-gen +) PBP PBP* Förändringar i de penicillin-bindande proteinerna gör att varken meticillin eller cefalosporiner fungerar. Går under smittskyddslagen. 64% större risk att dö

Fallbeskrivning Man med kroniska hudproblem, benägen att få sår Plötsligt odlingspositiv för S. aureus i ett sår. Bakterien resistent för flera antibiotikaklasser, inklusive meticillin Fynden stämde inte med en: MRSA eller BORSA (borderline meticillin-resistent S. aureus, hyperproducerare av ett enzym som bryter ner meticillin). Behandlingsbar med t.ex. cefalosporiner Liknade mest en blandning mellan MRSA och BORSA

Många obesvarade frågor Hur tolka resistensbestämningsresultatet? Vilka behandlingsmöjligheter fanns det egentligen? Skulle fallet anmälas till smittskyddsläkaren? Skulle smittspårning påbörjas som om det var en MRSA (metod saknades för detta) Hur skulle patienten hanteras rent praktiskt? Skötas hemma? Varning i journalen? Skärpt hygien m.m.? Fyra olika doktorer inblandad men bara????

Lösning - helgenomsekvensering DNA:t extraherades och skickades till sekvensplattformen på SciLifeLab på måndagen På torsdagen förelåg preliminära resultat Slutresultatet efter helgen: Troligtvis en före detta MRSA, ingen meca-gen men den genkassett som brukar omge denna gen fanns Inga andra PBP-förändringar men ett penicillinnedbrytande enzym och ett toxin/antitioxin-system som gjorde att bakterien visade sig från sin sämsta sida

Efterföljande handläggning Alla nödvändiga svar erhölls för att kunna handlägga patienten på ett bra sätt: Bakterien smittskyddsanmäldes inte, och ej heller gjordes någon smittspårning på andra patienter Patienten skickades hem så snabbt som möjligt för att undvika ett utbrott. Såret sköttes av distriktssköterska i hemmet Alla penicilliner och cefalosporiner undveks Alla nöjda utom möjligen patienten som har kvar sina hudproblem

Helgenomsekvensering i utbrottssituationer Utbrott på ett centrallasarett av tarmbakterien Enterococcus faecium Resistent mot de viktigaste behandlingspreparaten (VRE, går under smittskyddslagen) 20 första isolaten skickades för helgenomsekvensering. Jämfördes även med tidigare utbrottsstam från Mälardalen

Typ av VRE Resultat Stamtillhörighet en världsomspännande stam som lett till ett flertal utbrott i en rad länder Orsakade för några år sedan Sveriges största VRE-utbrott hittills (ca 1.000 patienter) Virulensgener Antibiotikaresistensgener Ålder på utbrottet och hur stammen hade spridit sig inom sjukhuset