OBJEKTNUMMER: Väg 767 Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo Sala kommun Västmanlands län FÖRSTUDIE

Relevanta dokument
Förstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Riskhantering och måluppfyllelse

22 Trafikverket Förstudie Samrådshandling, Cirkulationsplats Gäddvik, väg 968/616, Luleå kommun, Norrbottens län,

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga

E22 Malmö-Kristianstad delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

VMN Förstudie. Gång-och cykelbana mellan Bälinge och Ulva Kvarn

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Väg 73 Trafikplats Handen

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Samrådsmöte Vägplan Väg 63, förbi Hjulsjö

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp /09

PM - VAL AV ALTERNATIV

2.1.5 Kommunala planer, framtida markanvändning I områdets södra del planeras och projekteras

Förutsättningar. Trafik. Väg och trafik. ÅDT* 1997 (Varav tung trafik) väg 1194: 4,0 m 370 (~10) väg 1195 Karö: 4,0/5,5 m 1170 (~30)

Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6. Samråd med allmänheten 21 Januari 2013

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Vindelns kommun, Västerbottens län. Samrådshandling/

2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut

Väg 55 Enköping - Uppsala, delen Örsundsbro - Kvarnbolund. Förstudie - Ombyggnad till mötesfri landsväg

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING Objektsnummer:

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Förslag till lokal trafikföreskrift gällande förbud mot transporter av farligt gods på väg E4/E20 i Solna och Stockholms kommuner.

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

Remiss, skrivelse om att anpassa nya Slussen efter minskade trafikmängder

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen.

Innehållsförteckning. Inledning ÖVRIGA HANDLINGAR. 1. Sammanfattning av vägutredningen 2. Samråd 3. Beslut 4. Motiv för beslut 5.

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Vreta Konsult

Väg 1758 bro över Nolån

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

N V 558. Trafikplats Romberga, förstudieområdet markerat med rött.

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Förstudie Trafiksäkerhetshöjande åtgärder genom Älvkarleby

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Samråd. Förlängning av mötesspår mellan Hässleholm Kristianstad och stängning av plankorsning i Attarp

Samrådsmöte Samrådshandling Väg 108, Staffanstorp- Lund, mötesfri landsväg. 15 juni Utformning och miljö

Säkerställa vägens framtida funktion både för malmtransporter och för övrig trafik

Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg

Informationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

PM Omledningsvägar för E22 Kalmar-Västervik, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Projektnummer: V

Nivå 1400 enheter ( lgh), ca boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Rödbo och Kärra. Samråd med allmänheten 30 oktober 2012

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, Gamla Särövägen gång- och cykelväg

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

UTREDNING AV VÄG 46/184

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

FÖRSTUDIE Gång- och cykelväg Strömsholm - Kolbäck Samrådshandling Objektnummer

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Väg 155 Cirkulationsplats Hjuviks Bryggväg Göteborgs kommun Västra Götalands län Objektnummer Förstudie

Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 9 Simrishamn Brösarp, korsning med väg 1598 mot Stenshuvud

FÖRSTUDIE Väg 282, del E4-Almunge Samrådshandling

Förstudie väg 56, X-länsgräns - väg

Väg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun. Samråd Planutformning

BILTRAFIK. Förutsättningar

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Väg 121 Lönsboda - Loshult, delen Glimåkravägen Vallhallavägen i Lönsboda, ny gång- och cykelväg

Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp

Kuststad 2025 Ringvägsalternativ. Disposition truckcenter

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Samråd vägplan Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa. Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Slottsmöllans tegelbruk

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Transkript:

OBJEKTNUMMER: 22529 Väg 767 Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo Sala kommun Västmanlands län FÖRSTUDIE Samrådshandling Oktober 2004

MEDVERKANDE Projektledare: Konsult: Uppdrag: Johan Severinsson Vägverket Konsult Birger Lindh Linda Åhlén Förstudie, Bro U265 över Svartån, NO Finnbo Informationsfrågor hänvisas till: Vägverket Region Mälardalen Johan Severinsson Box 1140 631 80 ESKILSTUNA Tfn. 016-15 71 43 Kartmaterial enligt avtal: Copyright Lantmäteriverket 2004. Ur GSD-gröna kartan; Dnr: L1999/139 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1 BRONS BAKGRUND, BRISTER OCH PROBLEM... 5 2.2 SYFTE... 5 2.3 AKTUALITET... 5 2.4 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 6 2.5 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING... 6 2.6 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 6 2.7 VÄGPLANERING- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN... 6 3. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 3.1 MARKANVÄNDNING... 6 3.3.1 Befolkning och bebyggelse... 6 3.3.2 Viktiga målpunkter... 6 3.3.3 Kommunala planer... 6 3.2 TRAFIK OCH TRAFIKANTER... 7 3.2.1 Biltrafik... 7 3.2.2 Kollektivtrafik... 7 3.2.3 Gång- och cykelnät samt oskyddade trafikanter... 7 3.2.4 Trafiksäkerhet... 7 3.3 MILJÖ... 7 3.3.1 Landskapets allmänna karaktär... 7 3.3.2 Naturmiljö, kulturmiljö och rekreation/friluftsliv... 8 3.3.3 Naturresurser... 8 3.3.4 Skyddade och skyddsvärda områden... 8 3.3.5 Miljöbelastning... 8 3.3.6 Byggnadstekniska förutsättningar... 8 3.3.7 Vatten... 8 3.3.8 Ledningar... 8 4. FUNKTIONSANALYS... 8 5. PROJEKTMÅL... 8 6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER... 9 6.1 ALLMÄNT... 9 6.2 BESKRIVNING AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER... 9 6.3 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 10 6.4 SLUTSATS... 10 6.5 KOSTNADER... 11 7. SAMRÅD OCH REFERENSER... 11 8. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 11 9. BILAGA... 11 3

1. SAMMANFATTNING Den aktuella bron ligger cirka 2 kilometer nordväst om Salbohed. En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanering- och vägprojekteringsprocessen. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om projektet ska drivas vidare eller inte, samt att klarlägga förutsättningar inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag. Förstudien ska tydligt klargöra de förutsättningar och behov som finns för andra trafiklösningar än att bibehålla nuvarande bro. Förstudien ska utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att nå fram till en åtgärd som löser det aktuella problemet med den befintliga bron. Bakgrund och problem Bron har korrosionsangripna balkar, en träfarbana som är angripen av röta samt att stöden har sprickor på grund av rörelser. Bron har en tillåten maxbelastning på 7 ton axeltryck och 7 ton boggitryck, vilket innebär att bron har sämre bärighet än bärighetsklass 3 (BK3). BK 3 medger 8 tons axeltryck och 11,5-12 tons boggitryck. Tänkbara åtgärder Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på den befintliga bron utan den underhålls enbart via det löpande underhållet. Alternativ 1 Upprustning sker av den befintliga bron till BK 3. Alternativet måste utredas närmare för att se om konstruktionen, landfästena och brostöden klarar belastningen från trafiken. Alternativ 2 Ny bro byggs i befintligt läge. Alternativ 3 Ny bro byggs i nytt broläge och den gamla bron rivs. Under byggtiden kan befintlig bro användas för fordonstrafik och det är även en fördel från produktionssynpunkt. Alternativ 4 Vägen och bron dras in från allmänt underhåll, ev. bron rivs. Slutsats: Förstudien föreslår åtgärder enligt alternativ 3 d v s att ny bro byggs omedelbart norr om den befintliga bron. Alternativet medför en liten påverkan på omgivande miljö trots att en mindre del åkermark behöver tas i anspråk. 4

2. BAKGRUND 2.1 BRONS BAKGRUND, BRISTER OCH PROBLEM Bro U265 som leder över Svartån ligger cirka två kilometer nordväst om Salbohed. Den är en stålbalkbro (kontinuerlig) som har två mellanstöd och med en brobaneplatta av trä, senast ombyggd och reparerad 1939. Bron har en fri bredd på 3,5 meter och längden 24 meter. Grusvägen vid sidan av bron har en bredd av 3 3, 5 meter. Bron används idag för transporter av spannmål och virke samt för personbilstransporter. De problem som idag är synliga på bron är bland annat att: stålbalkarna är korrosionsangripna och på ett ställe är det hål rakt igenom en balk, stöd och lagerpallar har spruckit sönder på grund av både rörelse och belastning brobaneplattan är angripen av röta. Enligt besiktningen är det skador på stöden, stålbalkens liv samt ståndarna mycket allvarliga, de är klassade i tillståndsklass 3. Bron har en tillåten maxbelastning på 7 ton axeltryck och 7 ton boggitryck, vilket innebär att bron har sämre bärighet än bärighetsklass (BK) 3. BK 3 medger 8 tons axeltryck och 11,5-12 tons boggitryck. Foto 1. Korrosionsskadorna på stålbalkarna. 2.2 SYFTE Syftet med förstudien är att tydligt klargöra de förutsättningar och behov som finns för andra trafiklösningar än att bibehålla nuvarande bro. Förstudien ska utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att nå fram till en åtgärd som löser det aktuella problemet med den befintliga bron. Förstudien ska ligga till grund för ett tidigt samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4. Den ska även klarlägga problemsituationen utifrån nuvarande förutsättningar, ge förslag på alternativa lösningar, belysa dess effekter och konsekvenser samt ge underlag för: Vägverkets ställningstagande om fortsatt projekteringsarbete. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. 2.3 AKTUALITET Bron finns inte med i nu gällande planer. 5

2.4 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT Inga tidigare utredningar eller beslut finns på den aktuella bron. 2.5 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Förstudien geografiska avgränsningsområde redovisas på karta 2.4-1. Karta 2.4-1. Förstudiens geografiska avgränsning. 2.6 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Det övergripande målet är att nå fram till en bra lösning på nuvarande problem med bro U265 över Svartån. 2.7 VÄGPLANERING- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanering- och vägprojekteringsprocessen. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om projektet ska drivas vidare eller inte, samt att klarlägga förutsättningar inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag. 3. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 MARKANVÄNDNING 3.3.1 BEFOLKNING OCH BEBYGGELSE Den bebyggelse som finns i närheten av bron ligger på Svartåns östra sida längs en enskild väg som går parallellt med ån från väg 256 upp till bron. Även bebyggelse längs väg 771 trafikerar väg 767. 3.3.2 VIKTIGA MÅLPUNKTER Viktiga målpunkter i området är odlingsmarkerna på båda sidor om Svartån samt den lilla bebyggelse som finns i brons närhet. 3.3.3 KOMMUNALA PLANER Förstudieområdet ligger inom Sala kommun och omfattas av kommunens översiktsplan 1990 reviderad i april 1991. Inga detaljplaner berörs av förstudieområdet. 6

3.2 TRAFIK OCH TRAFIKANTER 3.2.1 BILTRAFIK Väg 767 har en vägbredd på 3 3,5 meter och en högsta tillåten hastighet på 70 km/tim över den aktuella bron. Vid senaste trafikmätningen, år 2000, uppmättes trafiken till 20 fordon/dygn. Inga tunga fordon uppmättes. Mätpunkten ligger ca 1400 meter öster om bron. 3.2.2 KOLLEKTIVTRAFIK Ingen kollektivtrafik begagnar bron. 3.2.3 GÅNG- OCH CYKELNÄT SAMT OSKYDDADE TRAFIKANTER Inget gång- och cykelnät finns i området. De oskyddade trafikanterna samsas med övrig fordonstrafik på den befintliga vägen. 3.2.4 TRAFIKSÄKERHET Ingen rapporterad trafikolycka har inträffat på den aktuella vägsträckan under de senaste 10 åren. Vägens anslutning mot väg 771 uppe vid Åsen är sned, brant och med dålig sikt söderut. 3.3 MILJÖ 3.3.1 LANDSKAPETS ALLMÄNNA KARAKTÄR Området består av öppna brukade marker på båda sidorna av Svartån. Foto 2. Vy över odlingsmarkerna nordväst om den befintliga bron. Karta 3.3.1-1. Intresseområden i brons närhet. 7

3.3.2 NATURMILJÖ, KULTURMILJÖ OCH REKREATION/FRILUFTSLIV Bron ligger inom området Nötmyran som ingår i bevarandeprogram för odlingslandskapet. Enligt kommunens översiktsplan är Svartån ett riksintresse för naturvården. I övrigt berörs inga områden av intresse för natur, kultur eller friluftsliv av förstudieområdet. I bron närhet finns intresseområden men dessa berörs inte av förstudieområdet. Svartån används av fritidsfiskare och det anordnas även fisketävlingar 3.3.3 NATURRESURSER Ingen vattentäkt finns i området. 3.3.4 SKYDDADE OCH SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN Generellt strandskydd enligt miljöbalken gäller vid alla sjöar och vattendrag. 3.3.5 MILJÖBELASTNING Buller, luftföroreningar och vibrationer beskrivs inte i denna förstudie då de inte anses påverkas mer än under byggskedet. 3.3.6 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Marken kring bron består av silt/lerig silt och lera. Det är låg blockighet i området. 3.3.7 VATTEN Vattennivån i Svartån varierar under året. Enligt boende i området stiger vattnet nästan varje år upp till underkant brobalk. 3.3.8 LEDNINGAR Det kan finnas en tryck- och spillvattenledning i brons närhet. I övrigt inga kända ledningar finns i marken längs den aktuella sträckan. 4. FUNKTIONSANALYS Det finns inga större målpunkter i brons närhet utan bron och väg 767 trafikeras av dem som bor i området samt de som har brukningsbar mark på båda sidor om Svartån. Bristerna på bron är att stålbalkarna är korrosionsangripna samt att stöd och lagerpallar har spruckit sönder på grund av både rörelse och belastning. 5. PROJEKTMÅL Målen med åtgärderna är att: Förstärka och rusta upp befintlig bro alternativt att bygga ny bro. 8

6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER 6.1 ALLMÄNT 4-stegsmodellen är en stegvis modell för prövning av lösningsförslag och används enligt följande: 1. åtgärder som kan begränsa transportbehovet och val av transportsätt, 2. åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät via bl a styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem, 3. begränsade ombyggnadsåtgärder samt 4. nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder behöver tillämpas. Inriktningen ska vara att söka åtgärder i ovan angiven ordning. Beträffande väg 767 och bron över Svartån görs den bedömningen att omfördelningar av trafiken kan göras genom att styra trafiken till andra vägar i området, två alternativ. Alt 1: Innebära att den långsamgående trafiken måste trafikera vägarna 256 och 771 Väg Alt 2: 771 är en smal och krokig väg där långsamgående trafik innebär en ökad olycksrisk. Innebär att långsamtgående fordon trafikerar väg 767, från väg 771 till bron, därefter den enskilda vägen ner till väg 256 för vidare färd norrut till väg 767. Olycksrisken ökar på väg 256 i och med att den långsamtgående trafiken trafikerar den aktuella sträckan. Att stänga av bron och låta trafiken gå på ovan beskrivet vägnät ökar risken för olyckor. Detta på grund av att en stor del av trafiken som idag trafikerar bron är långsamtgående fordon. Förstudien föreslår en inriktning enligt steg 4 där en ny bro byggs i nytt läge. Under byggtiden kan trafiken styras om till de vägnät som beskrivs ovan. Brons konstruktion med gjutna mellanstöd på stenkistor bedöms inte kunna beräknas för BK1 laster. 6.2 BESKRIVNING AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER Nollalternativet Inga åtgärder Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på den befintliga bron utan den underhålls enbart via det löpande underhållet. Alternativ 1 Upprustning till BK 3 Upprustning sker av den befintliga bron till BK 3 med en brobredd på 4 meter. Alternativet måste utredas närmare för att se om konstruktionen, landfästena och brostöden klarar belastningen från trafiken. Alternativ 2 Ny bro i befintligt läge Ny bro byggs i befintligt läge. Tre alternativ för omledning av trafiken under byggtiden finns. Det ena är att leda trafiken via väg 256 och väg 771, det andra är via väg 767, enskild väg och väg 771 och det tredje är att bygga en provisorisk bro vid sidan av den befintliga bron. Alternativ 3 Ny bro i nytt läge Ny bro byggs i nytt broläge omedelbart norr om den befintliga bron. Under byggtiden kan befintlig bro användas för fordonstrafiken. Alternativ 4 Bron rivs Vägen och bron dras in från allmänt underhåll, ev. bron rivs. 9

6.3 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Nollalternativet Inga åtgärder Positiva effekter Inga positiva effekter Negativa effekter Bron är i mycket dåligt skick och om inga åtgärder görs kan bron behöva stängas för både fordonstrafik och gång- och cykeltrafik. Risken för ras ökar och därmed olycksrisken. Alternativ 1 Upprustning till BK 3 Effekterna och konsekvenserna för detta alternativ utgår från att konstruktionen klarar en högre belastning med den upprustning som behövs till BK 3. Positiva effekter Inga större åtgärder behöver göras i marken runt bron. Ingen påverkan på vattendraget. Negativa effekter Kostnaden för upprustningen är troligen inte samhällsekonomisk. Alternativ 2 Ny bro i befintligt läge Positiva effekter Alla fordonskombinationer kan trafikera den nya bron. Negativa effekter Trafiken kan öka på väg 767 då bron får högre bärighet. Ny mark kan komma att tas i anspråk för de nya landfästena. Alternativ 3 Ny bro i nytt läge Positiva effekter Full bärighet på bron Negativa effekter Kostnad för ny vägdragning Inlösen av mark Alternativ 4 Bron rivs Positiva effekter Kostnaden för underhåll av vägen försvinner för Vägverket. Negativa effekter Alternativet innebär att transportavståndet ökar för dem som har brukningsmark på båda sidor om Svartån. 6.4 SLUTSATS Nollalternativet Ingen åtgärd Nollalternativet är inte att föredra på grund av att bron är i så pass dåligt skick att det finns riska för att farbanan på grund av röta ger vika. 10

Alternativ 1 Upprustning till BK 3 Landfästen och mellanstöd kan eventuellt visa sig klara BK3. Bron breddas till 4 m. För att utreda landfästenas bärighet krävs en geoteknisk undersökning samt ett platsbesök. Alternativ 2 Ny bro i befintligt läge Ny bro bedöms vara ett bra alternativ. Alternativ 3 Ny bro i nytt läge Ny bro i nytt broläge bedöms vara det bästa alternativet då landfästen kan utföras på ostörd mark och att vägen inte behöver stängas under byggskedet. Alternativ 4 Bron rivs Bron behöver en upprustning även om den dras in från allmänt underhåll. Skulle bron rivas kommer den långsamgående trafiken att öka på det omgivande vägnätet vilket kan leda till ökad olycksrisk. 6.5 KOSTNADER En översiktlig kostnad har tagits fram för de olika alternativen och redovisas nedan: Nollalternativet Löpande underhållskostnaden Alternativ 1 Ingen kostnad har beräknats fram Alternativ 2 3,5 Mkr ny bro i befintligt läge Alternativ 3 3,7 Mkr ny bro norr om befintlig Alternativ 4 0,5 Mkr, rivning av befintlig bro 7. SAMRÅD OCH REFERENSER Samråd har skett med länsstyrelsen i Västmanlands län. Ett informations- och samrådsmöte har hållits i Västerfärnebo den 30 juni 2004 där 8 personer från trakten deltog. 8. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Förstudien sänds för yttrande till Sala kommun och länsstyrelsen. I lokalpressen annonseras om att förstudien finns tillgänglig att ta del av hos ICA i Salbohed och på Internet. Framställning görs till länsstyrelsen för beslut om föreslagen åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om det efter remiss av förstudien visar sig att föreslagen åtgärd kan antas bör nästa steg vara att upprätta en arbetsplan/bygghandling. 9. BILAGA Bilaga 1 Broritning, befintlig bro 11

Förstudie Bilaga 1 Broritning Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo 12

13

Region Mälardalen Box 1140, 631 80 Eskilstuna Telefon 016-15 70 00, telefax 016-15 70 05 14