KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2011/2012 Källängens skola år 4-9 2012-06-25

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2011/2012 Källängens skola år 4-9 2012-06-25

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt... 4 4. Året som gått... 6 5. Året som kommer... 15 6. Rektors ansvar... 16 7. Framåtblick... 17 2

1. Sammanfattning Källängens skola är en 4-9-skola med mycket goda kunskapsresultat. Detta läsår är antalet elever med gymnasiebehörighet 100 % och andelen fullständiga betyg är 99,2 %. Meritvärdet för 2012 ligger i våra preliminära beräkningar på cirka 265,5 vilket även detta år torde göra Källängens skola till en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor. Skolans 6-9-del är kommunens elevmässigt största. Skolan har under flera års tid arbetat med Värdegrunden, där trygghet, kunskap, respekt, livsglädje och social kompetens står för vår värdegrund. Värdegrundsarbetet har under läsårets vidareutvecklats genom att Skolans val har införts på schemat där arbetslagen har haft i uppdrag att göra en gemensam planering. 2. Inledning Källängens skola är en kommunal skola på norra Lidingö med drygt 630 elever under läsåret 2011/2012 varav 140 i skolåren 4-5 och 490 i skolåren 6-9. I varje skolår 4-5 finns 75 platser och i varje skolår 6-9 finns 125 platser. Det ger ett genomsnittligt elevantal per klass på 25 om årskursens alla platser är fyllda. Skolan är en röd tegelskola huvudsakligen byggd 1953 och består av sju huskroppar som ligger vid Norra Kungsvägen, en av kommunens huvudleder. Det pedagogiska uterummet är varierat och ger möjligheter till olika aktiviteter. På skolgården ligger en inskriven fritidsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4 och öppen verksamhet för åk 5 som drivs av Kulturoch Fritidsnämnden. Hemkunskapslokalen är inrymd i Kultur och Fritids lokaler. Enligt Skolverkets statistik finns 48,1 lärare/skolledare anställda på skolan läsåret 2011/2012. 75 % har full behörighet. Av dem som inte har full behörighet har alla högskoleutbildning. Flertalet kombinerar arbetet med lärarutbildning. Enligt Skolverkets statistik har skolan 7,0 lärare per 100 elever. Antalet lärare per 100 elever har sjunkit även detta läsår, vilket beror på ett ökat elevantal och fler fulla klasser i kombination med en höjd hyra. Som stödfunktioner fanns under hösten 0,84-tjänst och under vårterminen 1,05-tjänst som skolsköterska, 0,7-tjänst som kurator, 0,8-tjänst som studie- och yrkesvägledare samt 3,4 tjänst som speciallärare/pedagog. Tillsammans utgör dessa tjänster elevhälsan. Skolpsykologen tillhör skolområdet, men tjänsten var under läsåret vakant. För att genomföra nödvändiga diagnostiseringar har extern psykolog anlitats. Elevhälsan jobbar främjande, förebyggande och enligt likabehandlingsplanen. På skolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas med 0,5 skolbibliotekarie. Elevcafeterian bemannas med en 0,9 fritidsledare. Andel som läser ett modernt språk (franska, spanska eller tyska) är 96,5 %. 3

22 elever hade modersmål, där engelska är största språk. Modersmålsundervisningen organiseras och genomförs av Modersmålsenheten på förvaltningen. Två elever läser Svenska som andraspråk. Cirka 18 % av skolans elever har haft stöd av speciallärare/pedagog. För de äldre åren är stödet inriktat mot svenska, engelska och matematik. Speciallärarna/pedagogerna är också ett handledande stöd till arbetslagen. De fungerar också som stöd för elever vid vissa provtillfällen. Vi anlitar också Stadens specialpedagog och skolpsykolog för handledning. Två rektorer, Ann Krantz och Patrik Nimmerstam, svarar för skolans ledning. Elever och personal är indelade i fem arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare (totalt 0,5 tjänst). Dessutom finns ett arbetslag för specialundervisningen som leds av rektor. På skolan finns också en pedagogisk samordnare med 0,2-tjänst. Arbetslagsledare och samordnare ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Skolan har en IT-pedagog med 0,5-tjänst. Årsomsättningen budgetåret 2011 var drygt 40 miljoner och baseras på en elevpeng. Hyreskostnaden uppgick under 2011 till 9,7 miljoner, d v s 24,1 % av omslutningen. Till skolan finns även elva VFU-studenter knutna. I skolans lokaler återfinns också områdeskontoret som är hela skolområdets administrativa stöd. Även områdeschefen har sitt kontor där. Skolans vision är Lust för lärande med hjärna och hjärta och vår verksamhetsidé är att vara en skola utan särskild profilering med kunskap i fokus. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategi för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolechefer och rektorer inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild skola och arbetslag har utöver dessa av skolledningen prioriterade mål, själva fastställt utvecklingsområden Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder utifrån en given mall som är gemensam för hela skolområdet. Underlag för redovisning av elevernas framsteg och utveckling tas fram dels genom de under läsåret regelbundna samtalen mellan elev och mentor i form av enskilda och kontinuerliga samtal dels utvecklingssamtal en gång per termin där ett skriftligt omdöme lämnas och IUP (individuell utvecklingsplan) formuleras. Varje termins betygsresultat följs upp och diskuteras. Vi använder oss av It-verktyget Infomentor. Olika tester och diagnoser görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den enskilda eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. I år 4, 5 och 4

6 genomförs DLS-test i svenska med samtliga elever utförd av specialpedagog. Testningar i övriga skolår genomförs vid behov med enskilda elever eller undervisningsgrupper för att säkerställa att alla elever får det stöd som de är i behov av. Elever som flyttar in till skolan under läsåret diagnostiseras. Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av april. Därefter påbörjade arbetslagen planeringsarbetet under maj/juni 2011 för att sedan slutföra arbetet på augustidagarna. Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter i den mall som området har fastställt. I kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen in under läsåret. Föräldrar och elever i skolår 5 och 8 har möjlighet att årligen besvara en enkät, som genomförs av ett oberoende marknadsundersökningsföretag, om deras inställning till och åsikter om skolan. Den genomförs i hela Lidingö stad i samarbete med flera andra kommuner. Särskilda frågeställningar i skolans kvalitetsarbete har lyfts i elevråd och Källängsråd, där bl a skillnaden i resultat pojkar-flickor samt genusfrågor i undervisningssituationen har diskuterats och analyserats. En elevenkät kring elevernas trygghet genomfördes som grund för analysen inför nästa läsårs årliga plan i likabehandlingsarbetet. Även Källängsrådet har fått en inblick i arbetet med DO:s Husmodell. Utifrån förra årets kvalitetsredovisning beslutade vi om följande övergripande prioriterade mål för enheten: - Enheten ska ha de bästa kunskapsresultaten på Lidingö - Enheten ska förbättra sina resultat i brukarenkäten så att vi ligger minst nivå med övriga enheter på ön - Enheten ska vara den mest valda kommunala skolan på Lidingö i skolvalet åk 6 Utifrån stadens målkedja valdes följande prioriterade mål ut för läsåret 2011/2012 - I förskolor och skolor råder trygghet, trivsel och arbetsro - Förskolor och skolor utgår från elevernas och barnens individuella behov och förutsättningar - Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap Utöver detta har varje arbetslag tagit fram ett eget prioriterat mål utifrån sin utvärdering av föregående läsår som varje arbetslag planerar kring i sin verksamhetsplan. Deras mål handlar i huvudsak om implementering av Lgr 11 såsom ämnesövergripande arbete, lärmiljöer, trivsel, läsförståelse, stödet till elever i behov av särskilt stöd och demokratibegreppet. 5

I skolans likabehandlingsplan har följande mål lyfts fram utifrån den analys som gjordes i slutet av förra läsåret: - Att fortsätta arbetet med att göra likabehandlingsplanen känd för eleverna - Att eleverna ska uppleva högre vuxennärvaro utanför klassrummen - Att minska de verbala kränkningarna mellan eleverna på skolan - Att skolan arbetar med samtliga elever med nya läroplanens värdegrundsuppdrag på ett planerat och strukturerat sätt - Att genomföra diskrimineringsombudsmannens granskningsmetod Husmodellen med samtliga elever och personal i skolan 4. Året som gått Resultat och måluppfyllelse 6

7

Normer och värden 1.Skolans val infördes på schemat för att skapa förutsättningar för att aktivt kunna arbeta kring skolans värdegrundsord samt Lgr 11:s kapitel 1 och 2. I Pilen är resultaten tvetydiga. I åk 5 är elevernas upplevelse att kränkningarna har ökat, medan eleverna i åk 8 upplever en minskning. Analys: Lärarna har känt sig osäkra i genomförandet av Skolans val trots en projekttjänst om 20% för att handleda och stödja utvecklingen. Ett nytt grepp krävs kring våra värdegrundsord, som nu har levt i flera år. Många lärare har tillkommit sedan de utarbetades i samverkan personal, elever och föräldrar. Det gör att vi idag på skolan inte har en gemensam innebörd av orden. 2. Husmodellen har införts verktyg för att kartlägga situationen på skolan. Analys: Elevernas och lärarnas medvetenhet kring de fem diskrimineringsgrunderna har ökat, visar den utvärdering som har gjorts. Eleverna ville gärna diskutera, vilket visar ett engagemang för frågan. Deras intresse för själva inventeringen med hjälp av lappar och affisch var betydligt lägre. Skolan har också en bank av metoder och material för att stödja arbetet. 8

3. RFSL-besök för att informera om HBT-frågor. Föreläsning har genomförts med elever i åk 6 och 7 angående verbala kränkningar. Analys: Strävan är att öka elevernas kompetenser i dessa frågor så att det kan fungera som ett stöd för eleverna att kunna hantera sig själva och olika situationer. Det ger också en möjlighet till reflektion. Vi kan dock inte se något direkt mätbart resultat. Kunskaper Källängens skola har fokus på läroplanens kunskapsuppdrag. Samma sak gäller för både våra elever och föräldrar. Förväntningarna är höga på våra elever från både lärare och föräldrar. I Elevens val erbjuds möjligheter till fördjupning i de olika ämnena. Tydliga rutiner finns för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en hög andel elever med någon form av diagnos, samtidigt inte ger någon påvisbar effekt på elevernas betygsresultat. En mycket hög andel har stöd av speciallärare/pedagog. Skolans IT-utrustning ger tillgång till aktuella underlag och möjligheter till kunskapssökande och kommunikation. Våra elever visar också en god kunskapsnivå i de uppföljningar som gymnasieskolorna gör. Eleverna har möjlighet att påverka hur de ska visa upp sina kunskaper och förmågor. På skolan finns tillgång till alternativa verktyg på alla elevdatorer, som stöd för elever i behov av särskilt stöd. I arbetslagen finns tillgång till Daisy-spelare och Alpha-smart. Staden har tecknat avtal med Inläsningstjänst. Analys: Förväntningarna kan skapa stress hos våra elever, särskilt flickorna vilket har framkommit vid de enskilda hälsosamtalen som vår skolsköterska genomfört. Vi måste också gå vidare med att förstå den mycket höga andel elever som har stöd av speciallärare/pedagog. Nästan en femtedel av våra elever har sådant stöd, vilket med tanke på våra kunskapsresultat och jämförelser i övrig med andra skolor är mycket högt. En teori kan vara att vår skola klarar bättre att möta de duktigaste eleverna. Vi upplever också att det finns en låg acceptans hos föräldrar för bara ett vanligt godkänt betyg. Elevernas ansvar och inflytande Tidigare har vi haft elevernas inflytande som prioriterat mål för skolan, med anledning av att våra resultat inom det frågeområdet har varit lägre ön Stadens genomsnitt. 2011 låg vi emellertid högre än Stadens genomsnitt inom frågeområdet. Eleverna i åk 5 anger även i Pilen 2012 högre tal för ansvar och inflytande än öns genomsnitt. För eleverna i åk 8 är de flesta resultat i Pilen 2012 högre än öns genomsnitt, med undantag för att lärarna lyssnar på elevernas åsikter. 9

Organ för elevernas formella inflytande är klassråd, arbetslagsråd, elevråd och matråd. Analys: Att sätta fokus på ett mål ger större effekt. Detta läsår har elevernas ansvar och inflytande inte varit ett prioriterat mål, vilket kan synas i Pilen genom något lägre siffror än föregående år. Samtidigt har vi fortfarande bättre resultat än öns genomsnitt. Skola och hem Varje termin genomförs ett föräldramöte i varje klass samt självklart utvecklingssamtal. Alla mentorer har i uppdrag att skriva veckobrev, för att hålla den fortlöpande kontakten. Våra föräldrar är aktiva och hör ofta av sig på eget initiativ när de har frågor eller funderingar. I många klasser har man också olika trivselaktiviteter med skolpersonal, elever och föräldrar. Källängsrådet är skolans organ för samverkan med föräldrarna. Föräldrarna i varje klass väljer representanter. Källängsrådet träffas 2-3 gånger/termin. Mötena är välbesökta och har i år haft olika teman, som genusperspektiv, värdegrundsarbete och vår nya läroplan. Syftet med dessa möten är dels att förmedla information till föräldrarna, dels att fånga upp föräldrarnas åsikter. Källängens skola har ett stort söktryck. Alla årskurser har varit fulla, förutom åk 8 som har haft lediga platser. Därför har vi inte kunna tillgodose alla föräldrars önskemål om skolplacering på Källängen. Analys: Föräldrarna är engagerade och måna om att eleverna ska få en god utbildning. Samtidigt uppstår det hinder, då föräldrarna inte är fullt medvetna om det uppdrag skolan de facto har eller har förväntningar som skolan inte kan leva upp till. Det gör att vi måste bli tydligare kring skolans uppdrag och förutsättningar samt vilka förväntningar vi kan möta. Skolan och omvärlden PRAO genomförs med två veckor vardera i åk 8 och 9. Studiebesök görs inom flera ämnen till olika religiösa samfund, riksdagen, Naturhistoriska riksmuséet m m. Världsbokdagen uppmärksammas med författarbesök i samtliga klasser. Flera klasser deltar i Renaturen Sioma Zubicky föreläser för alla elever i åk 9 om sina erfarenheter från koncentrationsläger i samband med Raoul Wallenberg-dagen. 10

Källängen har deltagit i en europeisk mattekonferens med elever i Sofia, Bulgarien. En lärare på skolan har blivit utsedd till skolambassadör i EU. Sagateatern sätter årligen upp en musikal tillsammans med våra elever i åk 9. Bildämnet har deltagit i ett projekt för att renovera gångtunneln under Norra Kungsvägen Analys: Det finns en tydlig vilja bland personalen att öppna skolan mot omvärlden. Samtidigt finns det hinder i vår skolas komplicerade organisation som helt utgår från de lokaliteter vi har till vårt förfogande. I åk 4-5 har man hemklassrum, medan man i åk 6-9 är 20 klasser som delar på 14 klassrum. Det styr hela schemat, som gör att vi delvis går i skift. Det motverkar flexibilitet och aktiviteter som går utanför det vanliga schemat och det ger också mycket små möjligheterna för arbetslagen att träffas och planera. Även om det är en fördel att eleverna är studiemotiverade, är det också ett hinder för andra aktiviteter. Eleverna vill inte gå miste om lektioner. Bedömning och betyg Resultat på Nationella proven årskurs 6 (125 elever) Svenska 125 elever Prov A Sv Prov BC Sv Prov D Sv Prov E Sv Nått kravnivån 124 121 124 122 Ej nått kravnivån - 3-2 Ej deltagit 1 1 1 1 Matematik 125 elever Prov A Ma Prov B Ma Prov C Ma Prov D Ma Nått kravnivån 122 122 124 120 Ej nått kravnivån 1 2-4 Ej deltagit 2 1 1 1 11

Engelska 125 elever Prov A En Prov B En Prov C En Nått kravnivån 124 124 124 Ej nått kravnivån - 1 1 Ej deltagit 1 - - Måluppfyllelse i respektive ämne årskurs 6 (125 elever) Antal som klarat kunskapskraven Antal som ej nått kunskapskraven Bild 125 0 Engelska 125 0 Hem- och konsumentkunskap 125 0 Idrott 124 1 Matematik 124 1 Musik 125 0 NO 125 0 SO 125 0 Svenska 123 2 Slöjd 125 0 Språkval fr, sp, ty 120 1 12

Resultat på Nationella proven årskurs 9 (126 elever) Ämne A G VG MVG Ämnesprov Fysik 0 33 54 38 Ämnesprov Engelska A 1 13 50 60 Ämnesprov Engelska B 0 10 61 53 Ämnesprov Engelska C 0 21 56 46 Ämnesprov Engelska 1 7 56 59 Ämnesprov Matematik 3 44 42 36 Ämnesprov Svenska A 1 21 64 39 Ämnesprov Svenska B 0 18 50 57 Ämnesprov Svenska C 5 36 67 17 Ämnesprov Svenska 0 26 74 25 Totalt för årskursen 11 229 574 430 Betyg årskurs 9 Ämne Ej betyg G VG MVG Biologi 0 18 59 49 Bild 0 13 47 66 Språkval fr 0 20 13 17 Språkval sp 0 15 20 25 Språkval ty 0 2 7 6 Engelska 0 6 53 67 Fysik 0 15 63 48 Geografi 0 24 53 49 Historia 0 19 61 46 Hem- och konsumentkunskap 0 2 29 95 Idrott och hälsa 0 13 48 65 Kemi 0 24 57 45 Matematik 0 33 49 44 Musik 1 29 54 42 Religionskunskap 0 23 52 51 Samhällskunskap 0 24 60 42 Slöjd 0 28 50 48 Svenska 0 21 57 48 Teknik 0 4 65 57 Totalt för årskursen 1 333 897 910 13

Betyg årskurs 9 pojkar (66 st.) Ämne A G VG MVG Biologi 0 16 28 22 Bild 0 13 32 21 Språkval fr 0 12 6 6 Språkval sp 0 12 8 10 Språkval ty 0 1 6 5 Engelska 0 2 29 35 Fysik 0 8 33 25 Geografi 0 14 32 20 Historia 0 8 35 23 Hem- och konsumentkunskap 0 1 24 41 Idrott och hälsa 0 11 24 31 Kemi 0 19 26 21 Matematik 0 24 18 24 Musik 1 22 23 20 Religionskunskap 0 15 29 22 Samhällskunskap 0 13 34 19 Slöjd 0 20 29 17 Svenska 0 18 27 21 Teknik 0 2 40 24 Totalt för årskursen 1 231 483 407 Totalt antal betyg årskurs 9 flickor (60 st.) Ämne A G VG MVG Biologi 0 2 31 27 Bild 0 0 15 45 Språkval fr 0 8 7 11 Språkval sp 0 3 12 15 Språkval ty 0 1 1 1 Engelska 0 4 24 32 Fysik 0 7 30 23 Geografi 0 10 21 29 Historia 0 11 26 23 Hem- och konsumentkunskap 0 1 5 54 Idrott och hälsa 0 2 24 34 Kemi 0 5 31 24 Matematik 0 9 31 20 Musik 0 7 31 22 Religionskunskap 0 8 23 29 Samhällskunskap 0 11 26 23 Slöjd 0 8 21 31 Svenska 0 3 30 27 Teknik 0 2 25 33 Totalt för årskursen 0 102 414 503 14

Analys: Uppsatsdelen inom nationella provet i svenska visar ett markant sämre resultat än övriga provdelar. Uppsatsuppgiften genomförs genom att eleverna ska skriva en uppsats kring ett på förhand angivet ämne och med ett definierat innehåll. Detta sätt att skriva avviker från det normala i svenskundervisningen på Källängen, där skrivandet mer är en process. Även detta år finns en skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Frågan har lyfts under läsåret och diskuterats i såväl personalgruppen som i Källängsrådet för att hitta en förklaring. Lärarna konstaterar en ökande skillnad i läsförmåga mellan pojkar och flickor i åk 6. Även intresset för läsande skiljer. Pojkar och flickor använder IT på olika sätt. Flickor använder teknikens möjligheter till att kommunicera på olika sätt. Pojkarna använder tekniken mest till att spela spel. 5. Året som kommer Källängens skola växer till hösten, då vi blir fyrparallelliga i åk 4 och 5. En paviljong kommer att ställas upp på skolgården. Fler elever ställer ytterligare krav på vår verksamhet. Det ger effekter för ekonomi, all personal och hela verksamheten. Vi går också in i en ny ledningsorganisation som anpassas till den nya skollagen. Skolområdet har efter analys av våra samlade verksamheter valt att prioritera följande mål nästa läsår: Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling, utifrån vår vision och våra värdegrundsord. Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde. Mot bakgrund av de analyser vi har gjort kommer våra fokusområden att vara följande: Normer och värden Under året kommer vi att ha fokus på att minska verbala och fysiska kränkningar genom att arbeta i skolan med ett särskilt fokus inom ramen för Skolans val Kunskaper Under året kommer vi att arbeta med ledarskapet i klassrummet bl a med sikte på lärarnas kompetens kring anpassning och stöd för elever i behov av särskilt stöd för att minska andelen elever med speciallärare/pedagogstöd. Elevernas ansvar och inflytande Under året kommer vi inte att ha särskilt fokus på detta målområde utan de pågående processerna får fortsätta som föregående år. 15

Skola och hem Under året kommer vi att ta fram några informationsmaterial om skolans uppdrag som kan processas tillsammans med föräldragrupper Skolan och omvärlden Under året kommer vi att fortsätta utvecklingsarbetet kring entreprenörsskap samt utnyttja den möjlighet vi just har fått genom att skolan nu har en skolambassadör inom EU. 6. Rektors ansvar Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur. Grundstrukturen är denna: Arbetslagen upprättar verksamhetsplan (Augusti) Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner (September/oktober) Arbetslagen gör en första utvärdering av verksamhetsplanen (November) Arbetslagen gör en andra utvärdering av verksamhetsplanen (Januari) Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner (Februari/mars) Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen samt analyserar brukarenkäten (Maj) Kvalitetsredovisning upprättas där mål sätts inför kommande år (Juni) Som definition används Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Rektors pedagogiska ledarskap bedrivs genom insamlande av statistik och andra underlag, analyser kring utvecklings- och förbättringsområden. Forum för rektors pedagogiska ledarskap är olika mötesformer, genom konkreta uppdrag till arbetslag eller ämnesgrupper, genom Veckonytt, de individuella medarbetarsamtalen, enskilda samtal som handledning, vägledning eller liknande, studiedagar, APT, skapande av strukturer och förutsättningar för deliberativa samtal i olika grupperingar för att åstadkomma ett kollektivt lärande. Den prioriterade kompetensutveckling som är planerad till nästa läsår handlar huvudsakligen om PIM beslutat av Staden. I övrigt är prioriterat fokus åtgärdsprogramsprocessen och fortsatt läroplansimplementering. 16

7. Framåtblick Källängens skola står inför stora utmaningar i det att vi de kommande åren har ett ständigt ökat elevantal. Lärarlegitimationerna är just nu en osäkerhetsfaktor, men de kan skapa svårigheter med tjänster, betygsättning och besvikna föräldrar, elever och medarbetare som tvingas byta sammanhang. Legitimationerna ställer också nya krav på rekryteringsprocesserna. De genomföra skolreformerna har också inneburit ett ökat missnöje bland lärarna både vad gäller arbetssituation och löner. Våra lokaler är gamla och slitna. Infrastrukturen (ledningssystem m m) måste snart åtgärdas, då de aldrig har renoverats sedan skolan byggdes. Vi firar för övrigt 60 år 2013. Det finns inga planer hos Fastighetskontoret i kommande budget för sådana åtgärder, vilket då istället riskerar att sluta i akutåtgärder. Skolorna på Lidingö kommer snart få en annan indelning mellan årskurserna, för att bättre stämma överens med läroplanen som också kommer att ge konsekvenser för vår interna organisation. Lärarna är positiva på synen med indelningen 4-6 och 7-9, men frågan är hur många av våra 6-9-lärare som är verkligt intresserade av att bli 4-6-lärare. Vi tolkar föräldrars val av skola som att de har ett stort förtroende för vår verksamhet samt att vi har ett gott rykte. Det finns inget som tyder på att förutsättningarna för våra kunskapsresultat kommer att förändras, även om allt fler barn i behov av särskilt stöd kommer att börja hos oss. Samtidigt har vi ett stabilt elevunderlag och kontinuitet i en kompetent personalgrupp, vilket är en god och stabil grund för att möta våra utmaningar. Målet är att Källängen även fortsättningsvis ska vara bland landets bästa skolor. Det innefattar både kunskapsresultat, trivsel och trygghet. När du trillar ner på någon räcker det inte att säga att du inte kunde hjälpa det. När allt kommer omkring kunde han förmodligen inte heller hjälpa att han hamnade under dig. Nalle Puh Ann Krantz Patrik Nimmerstam Rektorer Bilaga Källängens Likabehandlingsplan för läsåret 11/12 17