= Skellefteå Ukommun Budget och plan 219-223 KF 218-12-18 331 1
Innehållsförteckning Läsanvisningar...3 Inledning...4 Nationell och lokal utveckling...4 Lokal utveckling...5 Budget och plan 219-223...6 En hållbar finansieringsplan för framtiden...6...7 Beräknat utrymme och fördelning 218 och 219...8 Investeringsbudget och plan 219-223...1 Fortsatt höga investeringsnivåer...1 Investeringsområden 219-223...11 Investeringar i de kommunägda bolagen...11 Resultatbudget och plan 219-223...12 Balansbudget och plan 219-221...12 Noter, Resultatbudget och plan 219-221...13 Finansieringsbudget och plan 219-223...14...15 Investeringsbudget och plan 218-222...17 Detaljerad specifikation av kommunens investeringar 219-223...18 Nämnder och kommunägda bolag...21 2
Läsanvisningar Kommunfullmäktiges Budget och plan 219-223 är inte komplett förrän samtliga budgetbeslut är tagna inför det nya budgetåret 219. Under 218 kommer kommunfullmäktige i Skellefteå att ta följande beslut kopplade till Budget och plan 219-223: KF 218-6-18: Budget och plan 219-223, exkl. kommunägda bolag KF 218-12-18 (nya fullmäktige): Budget och plan 219-223, inkl. kommunägda bolagens resultatoch balansbudget, låneramar och borgensavgifter Om inte annat framgår i budgeten så anges samtliga belopp i tusentals kronor. Budget och plan 219-223 innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas därför följande läsanvisningar. 3
Inledning Nationell och lokal utveckling De snabbt ökande intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster gör att det ekonomiska resultatet under några år sammantaget varit starkt i de svenska kommunerna. Detta kan bl.a. avläsas av att medelskattesatsen ligger kvar på samma nivå nu som den gjorde 25. Skillnaden mellan kommunerna har dock ökat något. Några mellanstora kommuner, främst förortskommuner, har sänkt skatten medan flera, mindre kommuner har höjt den. Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har förbrukat mer pengar än de har fått in, på grund av den höga investeringstakten, som år 22 beräknas vara dubbelt så hög som den var 28. Det har också lett till att kommunernas lån sammantaget har ökat med 26 procent sedan 212. Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills medan andra kommuner anser att de inte fått full kostnadstäckning. Gemensamt för alla kommuner är däremot den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom LSS-området. Även här har konsekvenserna varit olika. Till följd av Högsta Förvaltningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare legat på staten. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 22 innan effekterna av den pågående LSS-utredningen kan få genomslag. Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 194-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastrukturen byggdes till stor del under 196-198-talen och står nu inför betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov. 199-talets ekonomiska kriser innebar låga skatteintäkter till kommuner och landsting, samtidigt som behoven ökade. Utrymmet för investeringar och underhåll minimerades och har därefter inte kommit upp till nödvändig nivå förrän på 21-talet. I kombination med ett stort mottagande av asylsökande, framförallt under 215, bidrar detta till att de demografiskt betingade behoven och investeringsbehoven nu och under några år framöver kommer att vara mycket höga. Investeringarna har ökat och kommer att ta ett allt större utrymme av resurserna. Behovet av att bygga förskolor, skolor, sjukhus och va-system är mot den här bakgrunden stort, liksom att öka effektiviteten i användandet av redan befintliga lokaler, exempelvis genom ny teknik. Enligt SKL behöver svenska kommunerna bygga en bra bit över 1 skolor och förskolor fram till 221. Det är en ökning av det totala beståndet med mer än 1 procent. I och med konkurrensen om arbetskraft drar byggprocesserna allt längre ut på tiden och kostnaderna har ökat. Det höga demografiska trycket kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Detta bidrar till hög belastning i sjukvården, som en större andel unga nyanställda ska hantera. För de svenska kommunerna syns bristen på arbetskraft främst när det gäller pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. På längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. 4
Totalt sett kommer rekryteringsbehoven att öka. Skulle kostnaderna och antalet anställda fortsätta öka i samma takt som nu, det vill säga snabbare än de demografiska behoven, skulle hela nettoökningen av arbetskraften fram till 225 behöva gå till kommunsektorns verksamheter. SKL menar att detta inte är ett realistiskt scenario, varför man har ändrat sina beräkningar jämfört med tidigare och räknar nu med att resurserna ökar i takt med demografin. Det betyder att kostnader och antalet anställda beräknas öka i samma takt som behoven av välfärd. En effekt av den beräkningen är exempelvis oförändrad personaltäthet. Tidigare har kostnaderna och därmed sysselsättningen inom välfärden årligen ökat,5-1 procent snabbare än demografin, varför en ökning i takt med demografin är ett trendbrott mot tidigare utvecklingstakt. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, inte minst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de gångna åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Även om Sverige nu tydligt går in i en normalisering av konjunkturen ger de senaste prognoserna av skatteunderlaget ett bättre utfall för 218 och 219. Detta beror på att den sedan tidigare prognostiserade konjunkturnedgången slår in något senare än i tidigare prognoser. Arbetade timmar fortsätter att utvecklas bra vilket ger kommunen ett större driftutrymme jämfört med tidigare prognoser. Nyckeltal för den svenska ekonomin 217-221 Förändring, % 217 218 219 22 221 BNP 2,4 3, 2,1 1,3 1,5 Sysselsättning, arbetade timmarar 1,9 2,,1 -,4,1 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6 Timlöner (nationalräkenskaper) 2,8 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPI 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8 Realt skatteunderlag 1,3 1,4,5,,6 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Skatteunderlagets utveckling 217-221 Förändring, % 217 218 219 22 221 Skatteunderlag (SKL, maj -18) 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 SKL (feb -18) 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 Ekonomistyrningsverket (nov -17) 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 Regering (sep -17) 4,8 3,4 4, 3,9 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Lokal utveckling Skellefteå har en utveckling som liknar den som övriga landet ser. Den demografiska utvecklingen leder inte bara till en större andel äldre utan även en större andel barn och unga. Kommunen har också de senaste 2-3 åren haft en kraftig urbanisering då centralorten ökat med nästan 1 personer samtidigt som landsbygden tappat lika många. Precis som många andra kommuner är Skellefteå inne i en mycket intensiv investeringsperiod där det under 1-årsperioden 214-223, planeras för att investera för över 8 miljarder kr, vilket mostavar över 1 tusen kronor per invånare. 5
Kommunen har under perioden 214-218 redan hunnit genomföra omfattande investeringar i omoch nybyggnationer av för-, grund- och gymnasieskolor. Skolinvesteringarna i Skellefteå kommer även under kommande planeringsperiod 219-223 att vara stor, men inte på riktigt lika hög nivå som föregående period. En starkare befolkningstillväxt än planerat kan däremot återigen driva upp efterfrågan på nya och utbyggda skollokaler. För Skellefteås del har intäkterna utvecklats bra under ett antal år tack vare högkonjunkturen med en stark utveckling av arbetade timmar. Skellefteå är en kommun som har lägre arbetslöshet än riket och får därmed ett bra utfall på sina intäkter. Den enskilt viktigaste faktorn för kommunens ekonomi är att dess invånare kommer i arbete. I den senaste april-prognosen ser intäkterna ut att få ett bättre utfall än i liggande Budget och plan 218-222. Detta har inneburit att kommunen ändå ser ut att klara balanskravet för 218, trots underskott för några av kommunens nämnder. Tack vare den förbättrade utvecklingen under 218 och 219 har budgetberedningen också haft möjlighet att föreslå ramökningar till vissa nämnder inför 219. Aprilprognos, mnkr 218 219 22 221 Förändring jämfört med liggande Budget och plan 218-222 +72 +37 +25 +8 Budget och plan 219-223 Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Inom ramen för dessa riktlinjer har fullmäktige fastställt både finansiella mål och mål för verksamheten. Skellefteå kommuns Budget och plan är framtagen med kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning som grund. Samtliga mål i riktlinjer för gods ekonomisk hushållning ska följas upp samtidigt som uppföljningen sker av denna budget och plan, dvs. i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Det första året i Budget och plan är budgetåret medan de kommande åren ska betraktas som planeringsår. Skillnaden är att planeringsåren fortfarande kan komma att ändras i kommande budgetprocesser medan budgeten för det första året är fastlagd och ska följas upp enligt fastställd rapportplan (se kommunens styrprinciper). En hållbar finansieringsplan för framtiden Den löpande driften av kommunens verksamheter finansieras i sin helhet via de löpande intäkter som årligen kommer kommunen till del. Enligt fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska intäkterna i den skattefinansierade verksamheten dessutom överstiga kostnaderna med mellan 1-2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa överskottsmedel ska användas som delfinansiering av kommande års investeringar. Skattefinansierad verksamhet 219 22 221 222 223 Ekonomiskt resultat (överskott), % 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Ekonomiskt resultat (överskott), mnkr 7 72 73 73 73 6
I årsredovisning 217 framgår att Skellefteå kommuns skattefinansierade verksamhet i genomsnitt redovisat ett årligt överskott på 68 mnkr per år under den senaste 5-årsperioden, vilket motsvarar 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årsprognosen för 218 pekar just nu (april 218) på ett mindre överskott som motsvarar,2 procent. Årsredovisningen 217 visade också att kommunen klarade målet för den långsiktiga betalningsförmågan då soliditeten uppgick till 68 procent. Kommunen klarade också inlåningstaket då låneskulden för finansiering av investeringar i kommunen uppgick till 72 mnkr, vilket i bokslut 217 motsvarar omkring 9 9 kr/invånare. Under 218 förväntas låneskulden att öka till 1 37 mnkr. Den finansiella planeringen för den kommande planperioden innebär en fortsatt ökning av kommunens låneskuld från den förväntade nivån 218 till en nivå på 2 911 mnkr vid utgången av år 223. Denna nivå beräknas då (vid utgången av år 223) motsvara omkring 39 kr/inv, vilket ligger inom ramen för kommunens inlåningstak på 4 kr/inv. Finansieringen av investeringar inom affärsverksamheten elförsörjning ska under perioden ske med sparad likviditet, årliga resultat eller vid behov med tillskott från kommunens moderbolag Skellefteå Stadshus AB. Sammantaget bedöms kommunen, trots ökningen av de långfristiga skulderna, att behålla en soliditet på minst 6 procent, inklusive hela kommunens pensionsskuld. Finansieringsbudget och plan 219 22 221 222 223 Medel från den löpande verksamheten 45 419 447 449 466 Nettoinvesteringar -1 81-1 37-612 -574-424 inlåningsbehov -675-618 -165-125 42 Kommunens investeringsnivåer planeras att fr.o.m. 223 återgå till en nivå där kommunen klarar av att egenfinansiera sina investeringar till 1 procent. Skellefteå kommun har under den kommande planperioden en stor utmaning i att dämpa kostnadsutvecklingen så att den inte överstiger utvecklingen av kommunens intäkter. Som tidigare redovisats är det årliga överskottsmålet under hela planeringsperioden fastställt till 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. De grundläggande delarna vid beräkning av verksamhetens driftutrymme är intäktsprognoser över skatteintäkter och generella statsbidrag samt fullmäktiges krav på årliga överskott enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Driftutrymmet har också påverkas av förväntade förändringar av finansnetto och pensionskostnader. Nya intäktsprognoser för innevarande budgetår har också inneburit möjligheter till förändringar av redan beslutade ramar för 218. Vid fördelningen av 218 och 219 års driftutrymme har hänsyn tagits till i huvudsak förväntade löne- och prisökningar, demografisk påverkan, investeringar (direkta driftkostnader samt hyresökningar för verksamheter) samt andra viktiga och angelägna områden. 219 års budget innehåller krav på effektiviseringar och rationaliseringar för alla verksamheter i kommunen. Det driftutrymme som skapas genom stigande intäkter används i huvudsak till att dämpa kraven på effektiviseringar för verksamheter inom skola, vård och omsorg. 7
Kommunfullmäktige lämnar ingen särskild kompensation för specifika kostnadsslag. Nämndernas ramtillskott ska användas för att täcka kostnadsökningar inom nämndernas olika verksamheter. Beräknat utrymme och fördelning 218 och 219 Mnkr Planerat överskott 219 enligt finansieringsplan 72, Förändring av ramar för kommunens nämnder 177,5 Varav förändringar 218 55,7 Varav förändringar 219 121,8 Kommunstyrelsens förfogandemedel 219 9,6 Varav digitalisering 1, Varav lokalomställning 3,6 Varav trygghetsboende 2, Varav gratis busskort för gymnasieungdomar 2, Varav medel till Science City AB 1, driftutrymme 218 och 219 259,1 Nedan redovisas de ramförändringar för kommunens nämnder som sker till följd av ett antal beslut som tagits i kommunfullmäktige under 218 och som på olika sätt förändrar nämndernas ramar redan för innevarande år. Ramförändringar 218 Mnkr PO-pålägg (samtliga nämnder) 22,8 Varav socialnämnd 11, Varav för- och grundskolenämnd 6,9 Lokalhyror (ny hyresmodell, m.m.) 27,5 Varav för- och grundskolenämnd 16,8 Extra medel till yrkesvux, gymnasienämnd 5, Övrigt: anslagsöverflyttningar för ekonomi- och informationscenter, sekretariat och kulturskolan samt driftmedel till kulturbolagen (uppskrivning), m.m.,5 55,7 8
Nedan redovisas de nämnder som vars ramar på något sätt påverkas av fullmäktiges beslut om budget 219. Anslag för lokalhyror ligger kvar under kommunstyrelsen fram till dess att inflyttning sker och verksamheten börjar bli belastad med ökade hyreskostnader. Ramförändringar 219 Mnkr Socialnämnd 51,6 För- och grundskolenämnd 52,4 Varav lokalhyror (budgeteras under KS) 14,4 Fritidsnämnd 2,7 Varav lokalhyror (budgeteras under KS) 2,7 Kommunstyrelse 11,6 Varav kollektivtrafik 9, Varav studentlägenheter 1,1 Varav framtida kompetensförsörjning 1,5 Valnämnd 3,3 Kulturnämnd,2 Varav driftbidrag kulturbolag,2 121,8 Internränta 219 Kommunens internränta sänks 219 från 1,75 procent till 1,5 procent. Sänkningen innebär att det skapas ett driftutrymme för kommunens nämnder (se tabell nedan) när kapitalkostnaderna sjunker. Utrymmet på Support och lokaler (SLK) ger sänkta lokalhyror för förvaltningarna. Utrymmet för teknisk nämnd gäller också affärsverksamheter. Nämnd, tkr 218 219 Skillnad Personalnämnd 27 23-4 Socialnämnd 275 236-39 Fritidsnämnd 2 17 1 729-288 Kulturnämnd 27 23-4 För- och grundskole-nämnd 335 287-48 Gymnasienämnd 263 226-37 Teknisk nämnd 18 232 15 628-2 64 Nämnd SLK 32 738 28 62-4 676 Byggnadsnämnd 2 2 TOT 55 522 47 594-7 928 Externa taxor och avgifter Enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning utgår den ekonomiska planeringen ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Kommunen får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls annat än om det finns särskild lagstiftning som stöd för detta. För att klara målet om en bibehållen taxe- och avgiftsfinansiering måste därför samtliga taxor och avgifter följa verksamheternas kostnadsutveckling. Nämnderna är skyldiga att löpande jämföra avgifter med andra kommuner samt ge förslag på möjliga förändringar som kan bidra till att stärka kommunens intäktsfinansiering. 9
Interna taxor och avgifter Vissa enheter i kommunen finansieras genom interna intäkter. I Budget 219 får inga interna priser höjas. Undantag får göras för de lokaler som hyrs in externt av support och lokaler för att sen andrahandsuthyras till verksamheten. Undantag får också göras av kommunens måltidsverksamhet som vid behov får höja måltidspriserna 219 för att kompensera för prisökningar på livsmedel. Prisökningen ska godkännas och fastställas av kommunens ekonomichef. Investeringsbudget och plan 219-223 Fortsatt höga investeringsnivåer Skellefteå kommun är just nu inne i en intensiv investeringsperiod. Investeringarna har en stark koppling till den utvecklingsstrategi och den vision som fastställts av kommunfullmäktige i Skellefteå. Många investeringar är också en följd av den demografiska utvecklingen och den urbanisering som sker, vilket främst ger en ökad efterfrågan på investeringar i infrastruktur, skolor och bostäder i centrala Skellefteå. Under 1-årsperioden 214-223 kommer kommunens investeringar, exklusive de kommunägda bolagen, att uppgå till nästan 8 miljarder kronor. Nettoinvesteringar, mnkr 214 215 216 217 218 Justering av anslag i liggande plan (se tabell nedan) investeringar 214-218 Budget/plan 776 1 27 1 1 1 19 1 144-341 4 86 Utfall/prognos 386 66 814 1 91 96 219 1 8 22 1 37 221 612 222 574 223 424 investeringar 219-223 3 727 investeringar 214-223 8 533 Följande investeringsanslag gällande investeringar (se tabell nedan sida) som inte kommit igång i tid eller tidigarelagts enligt liggande plan har lagts till i 218 års budget alternativt hänförts till den nya investeringsperioden 219-223. Justering, investeringsanslag 214-218 Mnkr Florahallen 4 Kulturhuset -17 Förskola Brännan (4 avd) samt anpassning skola -18 Förskola Sunnanå (6 avd) -19 Floraskolan F- åk 9-74 Mobacken (6 avd) -47 Örjanshallen -53 Totalt -341 1
Investeringsområden 219-223 Investeringsbudget och plan innehåller följande investeringsområden och belopp under perioden. Investeringsområden Mnkr Kultur-, fritids- och turismanläggningar 752 Gator, bro, gång- och cykelvägar, belysning 677 Vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering 45 Exploatering och markförvärv 388 Elförsörjning 261 För- och grundskolor 5 Digitalisering 128 Övrigt (stadsomvandling, hamn, parker, m.m.) 616 investeringar 219-223 3 727 Komplett specifikation av samtliga investeringsprojekt/ramar redovisas på sidan 18. Investeringar i de kommunägda bolagen Det pågår också just nu också planering och förberedelser för ett stort antal investeringar i de kommunägda bolagen som exempelvis: Parkeringshus, verksamhetslokaler och resecentrum, Skellefteå Industrihus AB Flerbostadshus, Skelleftebostäder AB Energiproduktion, Skellefteå Kraft AB Lokalbussar, Skellefteå buss AB Flygplatsinvesteringar, Skellefteå Airport AB Beslut om bolagens låneramar och borgensavgifter 219 tas av kommunfullmäktige den 13 november 219 medan beslut om bolagens resultat- och balansbudget 219 tas av fullmäktige den 18 december 219. Större investeringar i de kommunägda bolagen (nivån regleras i bolagets ägardirektiv) fastställs av kommunfullmäktige i särskilt ärende. 11
Resultatbudget och plan 219-223 I resultatbudget och plan har den förväntade utvecklingen av kommunens och kommunkoncernens totala intäkter och kostnader fastställts för de närmast 5 åren. Resultatbudget och plan är fastlagd så att det ekonomiska resultatet ligger i linje med det överskottsmål som fastställts av kommunfullmäktige. Budget Plan Plan Plan Plan 219 22 221 222 223 Verksamhetens intäkter 1 745 1 78 1 816 1 852 1 889 Verksamhetens kostnader, not 1-6 314 24-6 435 985-6 557 227-6 721 235-6 891 222 Avskrivningar -24-26 -28-28 -28 Verksamhetens nettokostnader -4 89 24-4 915 985-5 21 227-5 149 235-5 282 222 Skatteintäkter, not 2 3 618 99 3 72 419 3 815 69 3 95 32 4 82 92 Generella statsbidrag o utjämning, not 3 1 41 795 1 74 66 1 69 37 1 62 73 1 62 82 Bidrag och utdelning från energiverksamheten, not 4 226 5 226 5 226 5 226 5 226 5 Finansnetto, not 4-8 -15-17 -17-17 Årets resultat 7 72 73 73 73 Balansbudget och plan 219-221 I balansbudgeten har den förväntade utvecklingen av kommunens tillgångar, skulder och eget kapital fastställts för de närmaste 3 åren. Nivån på skulder och andelen eget kapital (soliditet) följer de nivåer som kommunfullmäktige fastställt. Utfall Budget Plan Plan Mnkr 217 219 22 221 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 15 84 17 398 18 174 18 56 Omsättningstillgångar 9 9 9 9 tillgångar 16 74 18 298 19 74 19 46 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 481 13 551 13 623 13 696 varav årets resultat 45 7 72 73 Avsättningar 24 282 322 374 Skulder Långfristiga skulder 1 886 3 212 3 83 3 995 varav låneskuld 72 2 46 2 664 2 829 Kortfristiga skulder 1 97 1 253 1 299 1 341 skulder 2 983 4 465 5 129 5 336 eget kapital, avsättningar och skulder 16 74 18 298 19 74 19 46 12
Noter, Resultatbudget och plan 219-221 Budget Plan Plan 219 22 221 Not 1 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl. interna poster 5 885 614 5 873 574 5 865 364 Pensionsutbetalningar 126 258 13 28 136 957 Årets intjänade pensioner 28 332 232 12 251 312 Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, tillväxtavtal 19 19 19 Digital utveckling 14 14 14 Driftbidrag kommunägda bolag 18 18 18 Stora kommunövergripande projekt 5 5 5 Näringsliv/marknad - Evenemang/event 4 4 4 - Projekt 4 4 4 Demokrati, integration och hälsa 3 3 3 Forskning och utveckling 3 3 3 Landsbygdsutveckling 1 1 1 Budgetreserv 14 29 27 594 - Gratis busskort, gymnasiet 2 4 4 - Omställningskostnader lokaler 3 6 3 6 3 6 - Driftkostnader Moröbacke, Brännan, Bureå 17 4 17 4 17 4 medel till kommunstyrelsens förfogande 94 2 29 33 594 verksamhetens kostnader 6 31 934 6 435 985 6 557 227 Not 2 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 618 99 3 72 419 3 815 69 Not 3 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning 651 963 676 14 692 927 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -44 53-44 774-44 957 Regleringsbidrag 34 518 54 339 5 513 Strukturbidrag 8 833 8 881 8 918 Utjämning LSS 27 25 28 159 29 1 Kommunal fastighetsavgift 152 626 152 626 152 626 Välfärdspengar 31 36 18 82 generella statsbidrag och utjämning 1 41 795 1 74 66 1 69 37 Not 4 Finansnetto Borgensavgifter 19 19 19 Räntekostnader -27-34 -36 Bidrag från elförsörjningen 159 3 18 3 18 3 Utdelning från Skellefteå Kraft AB 67 2 46 2 46 2 finansnetto 218 5 211 5 29 5 13
Finansieringsbudget och plan 219-223 I finansieringsplanen har den förväntade utvecklingen av kommunens in- och utbetalningar (likvida medel) fastställts för de närmaste 5 åren. Finansieringsplanen visar hur kommunen ska finansiera både sina investeringar och sin löpande verksamhet. Planen är också kopplad till de investeringsnivåer som regleras i investeringsbudget och plan samt det inlåningstak och soliditetsmål som fastställts av kommunfullmäktige. Budget Plan Plan Plan Plan Mnkr 219 22 221 222 223 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 7 72 73 73 73 Justering för ej likviditetspåverkande poster 25 4 52 54 54 Av- och nedskrivningar 24 26 28 28 28 Elförsörjning egen likviditet alt. utdelning 7 47 42 42 59 Medel från den löpande verksamheten 45 419 447 449 466 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -1 81-1 37-612 -574-424 Medel från investeringsverksamheten -1 81-1 37-612 -574-424 Lånebehov -675-618 -165-125 42 14
I driftbudget och plan fastställs de ekonomiska ramarna för kommunens löpande drift under de närmaste 3 åren. Driftbudgeten är fastställd på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor, avgifter och särskilda statsbidrag inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. Driftbudgeten innehåller också uppgifter om de bruttointäkter och bruttokostnader som respektive nämnd förväntas ha under planperioden. Budget 219 Plan 22 Plan 221 Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Skattefinansierad verksamhet Socialnämnd 527-2 54 179-1 977 179-1 977 179-1 977 179 För- och grundskolenämnd 164-1 524 688-1 36 688-1 36 688-1 36 688 Gymnasienämnd 87-492 5-45 5-45 5-4 5 Fritidsnämnd 47-254 1-27 1-27 1-27 1 Teknisk nämnd 17-39 891-22 891-22 891-22 891 Kommunstyrelse 14-296 21-192 96-192 96-192 96 Nämnd för support och lokaler 923-1 9 985-86 985-86 985-86 985 Kulturnämnd 9-113 356-14 356-14 356-14 356 Bygg- och miljönämnd 39-96 915-57 915-57 915-57 915 Personalnämnd 2 9-32 89-29 189-29 189-29 189 Överförmyndarnämnd 3 8-1 86-6 286-6 286-6 286 Konsumentnämnd -48-48 -48-48 Valnämnd 1 4-4 845-3 445-175 -175 Gem måltidsnämnd 44-44 82-82 -82-82 Gem nämnd för it-drift Gem nämnd för drift av pers.system 85-85 Revision 37-2 574-2 24-2 24-2 24 nämnder 2 6 32-6 696 266-4 635 946-4 632 676-4 627 676 FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 3 618 99 3 618 99 3 72 419 3 815 69 Generella statsbidrag och utjämning 1 41 795 1 41 795 1 74 66 1 69 37 Finansnetto 19-27 -8-15 -17 Bidrag från elförsörjning 159 3 159 3 18 3 18 3 Utdelning från Skellefteå Kraft AB 67 2 67 2 46 2 46 2 Återföring internränta 47 47 47 47 Återföring po-pålägg 1 154 312 1 154 312 1 21 981 1 264 242 Kostnader Arbetsgivaravgifter -939 98-939 98-972 879-1 6 93 Årets intjänade pensioner -21 611-28 332-232 12-251 312 Avtalsförsäkringar -6-6 -6-6 Pensioner -126 258-126 258-13 28-136 957 Medel till kommunstyrelsens förfogande -94-94 -2 29-33 594 S:a skattefinansierad verksamhet 8 167 836-8 97 836 7 72 73 15
Budget 219 Plan 22 Plan 221 Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Affärsverksamhet Elförsörjning 165 5-165 5 Camping 29-29 Hamn 25 3-25 3 Parkering 28-28 Avfallshantering 128 4-128 4 Sotning 1-1 Vatten- och avloppshantering 177 5-177 5 affärsverksamhet 563 7-563 7 Resultat kommunen 8 731 536-8 661 536 7 72 73 16
Investeringsbudget och plan 218-222 Här fastställs kommunens investeringar för de närmaste 5 åren. För det första budgetåret är den totala investeringsutgiften och tidplanen för projektets start och avslut alltid fastställt. Där är också rätt investeringsutgift placerad på rätt del av året (rätt halvår). Planeringsåren skiljer sig lite från budgetåret genom att investeringsprojekten kan vara mer osäkra till belopp och även osäkra gällande exakt tidpunkt för start och slut. Investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt alternativt för ramanslag som avser specifika investeringsområden gällande mindre investeringsprojekt. Där ansvarar nämnden själv för de ingående investeringsprojekten och att projekten tillsammans aldrig överstiger fullmäktiges ram. Budget Plan Plan Plan Plan 219 22 221 222 223 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 21 2 187 7 216 7 279 4 113 Bygg- och miljönämnd 2 2 2 2 2 Fritidsnämnd 6 6 6 1 1 För- och grundskolenämnd 5 14 2 2 2 Gymnasienämnd 2 2 2 2 2 Kulturnämnd 6 18 7 6 6 6 Socialnämnd 5 6 6 6 6 Nämnd för support och lokaler 548 625 59 9 166 95 55 3 57 5 Teknisk nämnd 82 98 83 98 83 48 81 98 81 98 857 185 897 78 483 93 437 48 273 28 Affärsverksamhet Avfall 11 11 11 11 11 Camping 7 7 7 7 7 Elförsörjning 7 5 46 8 42 3 42 59 Hamnen 2 13 7 15 13 Parkering 4 6 9 9 9 9 Sotning 225 225 225 225 225 Vatten- och avloppshantering 11 6 6 6 6 223 325 138 925 128 425 136 125 151 125 investeringar 1 8 51 1 36 75 612 355 573 65 424 45 17
Detaljerad specifikation av kommunens investeringar 219-223 INVESTERINGSPROJEKT Budget 219 Plan Plan Plan Plan Total Budget 22 221 222 223 utgift < 219 Kommunstyrelse 261 7 234 5 259 321 4 172 ~------ ---------- Kommunledningskontor 21 2 187 7 216 7 279 4 113 Ram, investering inom exploatering 4 4 4 4 4 Ram, markförvärv 15 15 15 15 15 Hedensbyn/Bergsbyn (Torsgatan) 3 3 2 1 2 Ny trafiklösning, bro m.m. 43 61 7 16 7 174 4 385 8 Stadsomvandling inkl. Norrbotniabanan 25 3 3 45 53 39 Skolstrukturomvandling, gator 1 2 6 5 5 5 Åtgärder detaljplan Bergsbyn 28 5 Reservatbildning Vitbergsområdet 1 1 Elförsörjning 7 5 46 8 42 3 42 59 Finnfors 34 42 31 Krångfors 12 95 2 3 3 7 3 Selsfors 1 55 2 3 6 35 29 ------- Granfors 22 --------- 2 2 3 Bygg- och miljönämnd 2 2 2 2 2 ~------ Ram, maskiner och inventarier 2 ---------- 2 2 2 2 Fritidsnämnd 13 13 13 17 17 Ram, fritidsverksamhet 6 6 6 1 1 ------- Ram, camping 7 ---------- 7 7 7 7 För- och grundskolenämnd 5 14 2 2 2 Ram, maskiner och inventarier 2 2 2 2 2 Inventarier Brännaskolan 3 3 ------- Inventarier Floraskolan ---------- 12 16 Gymnasienämnd 2 2 2 2 2 Ram, maskiner och inventarier 2 2 2 2 2 Kulturnämnd 6 18 7 6 6 6 ~------ ---------- Återlämningsautomat 7 Konstnärlig gestaltning 6 18 ------- ---------- 6 18 Ram, maskiner och inventarier 6 6 6 Socialnämnd 5 6 6 6 6 Ram, maskiner och inventarier 5 6 6 6 6 18
Forts. INVESTERINGSPROJEKT ------- ---------- Nämnd för support och lokaler 548 625 59 9 166 95 55 3 57 5 Support och lokaler Budget 219 38 8 Plan 22 29 5 Plan 221 31 15 Plan 222 28 3 Plan 223 3 5 Total utgift Ram, investeringsrelaterat underhåll Ram, maskiner och inventarier Näridrottsplatser 27 1 3 2 27 1 3 27 1 3 2 1 27 1 3 27 1 3 2 2 Strukturomvandling måltid Stadshuset kundmottagningar 75 7 75 75 75 3 3 8 75 Budget < 219 Sporthallar och arenor 43 75 33 75 Florahallen 43 75 33 75 117 5 4 Badanläggningar inomhus 58 43 1 Eddahallen utveckling etapp 1 5 37 42 9 9 Örjanshallen 4 13 75 22 Eddahallen omkl.rum, fasta inventarier 6 1 6 2 1 Kultur 225 225 3 Kulturhuset inkl. inventarier 165 285 3 6 12 Grundskola/gymnasium Förskola Brännan (4 avd) + anpassn skola Förskola Eriksberg (6 avd) Förskola Sunnanå (6 avd) Förskola Prästbordet (4 avd) Floraskolan F- åk 9 Förskola Mobacken (6 avd) Kommunikation ~------ ---------- It investeringar 247 75 23 175 2 3 177 2 6 2 2 187 18 2 11 118 25 27 27 4 8 25 3 15 5 1 27 27 27 27 27 27 Teknisk nämnd 228 85 169 15 162 65 169 15 167 15 Administration Ram, maskiner och inventarier 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 63 175 43 7 42 7 27 35 333 15 52 7 4 4 2 4 85 38 15 6 1 Hamn 2 13 7 15 13 Ram, anläggningar 2 13 7 15 13 Gator och vägar 37 37 37 37 37 Ram, gator och vägar 37 37 37 37 37 Gång- och cykelvägar 11 11 11 11 11 Ram, gång- och cykelvägar, cykelparkeringar 11 11 11 11 11 19
Forts. INVESTERINGSPROJEKT Budget 219 Plan Plan Plan Plan Total Budget 22 221 222 223 utgift < 219 Trafikbelysning 4 4 4 4 4 Ram, armatur- och stolpbyten, styrsystem 4 4 4 4 4 Parkering 4 6 9 9 9 9 Ram, maskiner och inventarier 9 9 9 9 9 P-hus Renen, bom, P-ledningssystem 3 7 3 7 Parker och lekplatser 8 8 8 8 8 Ram, parker och lekplatser 8 8 8 8 8 Räddningstjänst 4 5 5 5 5 3 5 3 5 Ram, fordon och inventarier 3 5 3 5 5 3 5 3 5 Flytten till Fabriken 1 2 3 Sotning 225 225 225 225 225 Ram, fordon och inventarier 225 225 225 225 225 Vattenförsörjning och avloppshantering 11 6 6 6 6 Ram, vattenförsörjning och avloppshantering 6 6 6 6 6 Ny vattenförsörjning för centralorten 45 61 565 Nytt verksamhetsområde Klutmark 5 1 5 Avfall 11 11 11 11 11 Ram, anläggningar 11 11 11 11 11 Förråd 4 4 4 4 4 Ram, inventarier och maskinutrustning 4 4 4 4 4 Fordon 18 18 18 18 18 Ram, utrustning 2 2 2 2 2 Ram, fordon 16 16 16 16 16 kommunen 1 8 51 1 36 75 612 355 573 65 424 45 Exkl. Elförsörjning 1 1 1 989 95 57 55 531 65 365 45 affärsverksamheter 223 325 138 925 128 425 136 125 151 125 skattefinansierade verksamheter 857 185 897 78 483 93 437 48 273 28 2
Nämnder och kommunägda bolag Här framgår den budget och plan som fastställts för varje enskild nämnd. Här redovisas nämndens drift- och investeringsbudget samt verksamhetsmål för 219 som fullmäktige fastställt för respektive nämnd. Socialnämnd Ordförande: Kenneth Fahlesson Chef: Staffan Näslund Verksamhetsmål 219 Tillgänglighet: Individens gemensamt identifierade behov styr stöd och insatser Effektivitet: Tidiga och förebyggande insatser främjas Samhällsutveckling: Individen ges stöd till ökad delaktighet i arbets- och samhällslivet Ramändring 219 Kompensation för kostnadsökningar Tillstyrkt 51 6 51 6 219 22 221 Budget 218 1 917 145 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 11 48 Förändrade hyror -976 Ekonomicenter och informationscenter -1 638 Tillstyrkt ändring 51 6 Budget 219 1 977 179 Anslag Socialnämnd 2 964 2 964 2 964 Socialkontor 1 974 215 1 974 215 1 974 215 1 977 179 1 977 179 1 977 179 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Socialkontor 5 6 6 6 6 5 6 6 6 6 21
För- och grundskolenämnd Ordförande: Fredrik Stenberg Chef: Anders Bergström Verksamhetsmål Trygghet: Barnets bästa är beaktat Effektivitet: Lärandet är synligt Samhällsutveckling: Likvärdigheten är säkerställd Ramändring 219 Kompensation för kostnadsökningar Tillstyrkt 37 7 37 7 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Kulturskolan Tillstyrkt ändring 1 324 597 6 931 16 796-2 736-22 6 37 7 Budget 219 1 36 688 Anslag För- och grundskolenämnd För- och grundskolekontor 1 963 1 358 725 1 963 1 358 725 1 963 1 358 725 1 36 688 1 36 688 1 36 688 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Grundskolor 5 14 2 2 2 5 14 2 2 2 22
Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert Verksamhetsmål Tillgänglighet: Ökat deltagarinflytande över verksamheternas utformning Trygghet: Inbjudande och trygga miljöer Effektivitet: Effektiviseringar av arbetsprocesser genom utveckling av e-tjänster 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Yrkesvux 43 166 1 655-3 151-1 62 5 Budget 219 45 5 Anslag Gymnasienämnd Gymnasiekontor 1 321 43 729 1 321 43 729 1 321 398 729 45 5 45 5 4 5 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Gymnasieskolor 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 23
Fritidsnämnd Ordförande: Daniel Ådin Chef: Leif Gustafsson Verksamhetsmål Trygghet: Utveckla välkomnande fritidsmiljöer Effektivitet: Öka nyttjandet av tillgångar Samhällsutveckling: Inkludering av fler i samhället 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter 211 392 435-3 422-1 35 Budget 219 27 1 Anslag Fritidsnämnd Fritidskontor Camping 1 32 25 78 1 32 25 78 1 32 25 78 27 1 27 1 27 1 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Fritidsverksamhet Camping 6 7 6 7 6 7 1 7 1 7 13 13 13 17 17 24
Teknisk nämnd Ordförande: Ola Burström Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Trygghet: Vårdande offentliga miljöer Effektivitet: Samordnade verksamheter Samhällsutveckling: Hållbart samhälle 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter 23 595 51 28-1 242 Budget 219 22 891 Anslag Teknisk nämnd Räddningstjänst Vinterväghållning Övrig skattefinansierad verksamhet Hamn Parkering Vatten och avlopp Avfallshantering Fritidskontor Sotning 2 375 57 545 3 112 971 2 375 57 545 3 112 971 2 375 57 545 3 112 971 22 891 22 891 22 891 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Administration Hamn Gator och vägar Gång- och cykelvägar Trafikbelysning Parkering Parker och lekplatser Räddningstjänst Sotning Vattenförsörjning och avloppshantering Avfall Förråd Fordon 8 2 37 11 4 4 6 8 4 5 225 11 11 4 18 8 13 37 11 4 9 8 5 5 225 6 11 4 18 8 7 37 11 4 9 8 5 225 6 11 4 18 8 15 37 11 4 9 8 3 5 225 6 11 4 18 8 13 37 11 4 9 8 3 5 225 6 11 4 18 228 85 169 15 162 65 169 15 167 15 25
Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson Verksamhetsmål Tillgänglighet: De kommunala åtagandena ska så långt möjligt vara inkluderande och likvärdiga i hela kommunen. Effektivitet: Samordning av resurser och processer Samhällsutveckling: Tillsammans med andra skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad Ramändring 219 Studentlägenheter Insatser framtida kompetensförsörjning Kollektivtrafik Tillstyrkt 1 1 1 5 9 11 6 219 22 221 Budget 218 184 395 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 713 Förändrade hyror 228 Sekretariat -4 525 Ekonomicenter och informationscenter -315 Tillstyrkt ändring 11 6 Budget 219 192 96 Anslag Kommunfullmäktige 15 827 15 827 15 827 Kommunstyrelse 6 785 6 785 6 785 Kommunledningskontor 84 614 84 614 84 614 Kollektivtrafik 84 87 84 87 84 87 Elförsörjning 192 96 192 96 192 96 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Kommunledningskontor, infrastruktur 21 2 187 7 216 7 279 4 113 Elförsörjning 7 5 46 8 42 3 42 59 271 7 234 5 259 321 4 172 26
Kulturnämnd Ordförande: Emilia Hallin Chef: Leif Gustafsson Verksamhetsmål Tillgänglighet: Involvera fler invånare kring utformningen av framtidens närbibliotek Trygghet: Stimulera trygga/välkomnande arrangemang för unga 13-2 år Samhällsutveckling: Stärkt inkludering genom konst och kultur 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Kulturbolagen Medborgarskapsceremoni Kulturskolan Tillstyrkt ändring 82 114 194-435 -774 397 6 22 6 2 Budget 219 14 356 Anslag Kulturnämnd Kulturverksamhet Kulturbolag 1 155 81 23 21 998 1 155 81 23 21 998 1 155 81 23 21 998 14 356 14 356 14 356 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Kulturverksamhet Konstnärlig utsmyckning 6 18 7 6 6 6 6 18 7 6 6 6 27
Nämnd för support och lokaler Ordförande: Tomas Teglund Chef: Jan Sundbom Verksamhetsmål Tillgänglighet: Högre medborgarservice via kundtjänst Effektivitet: Identifiera nya samordningar och effektivisera befintliga för att frigöra resurser till kärnverksamheterna Samhällsutveckling: Begränsad klimatpåverkan inom lokaler och livsmedel Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 53 98 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 72 Förändrade hyror 18 4 Sekretariat 4 525 Ekonomicenter och informationscenter 1 26 Budget 219 86 985 Anslag Nämnd för support och lokaler 1 24 1 24 1 24 Måltidsverksamhet 1 94 1 94 1 94 Hyresfinansierad verksamhet Support och lokaler 84 21 84 21 84 21 86 985 86 985 86 985 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Support och lokaler 38 8 29 5 31 15 28 3 3 5 Sporthallar och arenor 43 75 33 75 Badanläggningar inomhus 4 24 1 37 Kultur 165 285 3 Grundskola/gymnasium 241 75 192 41 8 Kommunikation 2 27 27 27 27 548 625 59 9 166 95 55 3 57 5 28
Bygg- och miljönämnd Ordförande: Evelina Fahlesson Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Trygghet: God livsmiljö Effektivitet: Samordnade verksamheter genom ökad digitalisering Samhällsutveckling: God planeringsberedskap Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Ekonomicenter och informationscenter 58 156 389-63 Budget 219 57 915 Anslag Bygg- och miljönämnd Samhällsbyggnad Bostadsanpassning 1 788 4 627 15 5 1 788 4 627 15 5 1 788 4 627 15 5 57 915 57 915 57 915 Investeringsbudget och plan 219-223 219 22 221 222 223 Samhällsbyggnad, ram 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 29
Personalnämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Joakim Lundin Verksamhetsmål Tillgänglighet: Alla chefer och medarbetare arbetar aktivt med individuella målkort som följs upp under året Trygghet: En arbetsplats utan arbetsrelaterad frånvaro Effektivitet: Samordnade HR-processer Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 29 46 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 143 Budget 219 29 189 Anslag Personalnämnd 982 982 982 Utbildning och rehabilitering 13 825 13 825 13 825 Kommunhälsa 14 382 14 382 14 382 29 189 29 189 29 189 3
Gemensam överförmyndarnämnd Ordförande: Valter Stenberg Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Tillgänglighet: Tillgång till ställföreträdare Trygghet: Granskningen klar i rätt tid Effektivitet: Etablerad E-tjänst Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 6 231 55 Budget 219 6 286 Anslag Överförmyndarnämnd Samhällsbyggnad 48 5 878 48 5 878 48 5 878 6 286 6 286 6 286 31
Konsumentnämnd Ordförande: Valter Stenberg Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Trygghet: Skellefteås äldre medborgare känner sig trygga i dagens konsumtionssamhälle Samhällsutveckling: Konsumentinformation för ungdomar Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 478 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 2 Budget 219 48 Anslag Konsumentnämnd 48 48 48 48 48 48 Valnämnd Ordförande: Tobias Wass Ramändring 219 Tillstyrkt Val till Europaparlamentet 3 27 3 27 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Tillstyrkt ändring Budget 219 219 172 3 3 27 3 445 22 221 Anslag Valnämnd 175 175 175 Val till Europaparlament 3 27 3 445 175 175 32
Gemensam nämnd för drift av personalsystem Ordförande: Maria Marklund Chef: Jan Sundbom Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 Budget 219 Anslag Gemensam nämnd för drift av personalsystem Gemensam måltidsnämnd Ordförande: Tomas Teglund Chef: Jan Sundbom Verksamhetsmål Tillgänglighet: Nöjdare kunder genom medskapande Samhällsutveckling: Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 82 Budget 219 82 Anslag Gemensam måltidsnämnd 82 82 82 82 82 82 33
Gemensam nämnd för grundläggande itkapacitetstjänster Ordförande: Lorents Burman Ramändring 219 Chef: Jan Sundbom Tillstyrkt Budget 218 Budget 219 219 22 221 Anslag Gemensam nämnd för grundläggande itkapacitetstjänster Revision Ordförande: Dick Hellman Ramändring 219 Tillstyrkt 219 22 221 Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 2 2 4 Budget 219 2 24 Anslag Revision 2 24 2 24 2 24 2 24 2 24 2 24 34