Budget och plan

Transkript

1 Budget och plan KF KF KF och 418 1

2 Innehållsförteckning Läsanvisningar... 4 Inledning... 6 Nationell utveckling... 6 Lokal utveckling och konsekvenser för kommande år... 6 Budget och plan God ekonomisk hushållning... 7 En hållbar finansieringsplan för framtiden Driftbudget och plan Investeringsbudget och plan Resultatbudget och plan Balansbudget och plan Finansieringsbudget och plan Noter, budget och plan Driftbudget och plan Investeringsbudget och plan Budget och plan för nämnder och kommunägda bolag Socialnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Nämnd för support och lokaler Bygg- och miljönämnd Personalnämnd Gemensam överförmyndarnämnd Konsumentnämnd Valnämnd Gemensam nämnd för drift av personalsystem Gemensam måltidsnämnd Gemensam nämnd för grundläggande it-kapacitetstjänster Revision Skellefteå Kraft AB, koncernen Skelleftebostäder AB Skellefteå Industrihus AB Skellefteå buss AB Skellefteå City Airport AB Science City AB Skellefteå Museum AB Västerbottensteatern AB

3 Visit Skellefteå AB Styrprinciper Specifikation investeringsprojekt

4 Läsanvisningar Kommunfullmäktiges Budget och plan är inte komplett förrän samtliga budgetbeslut är tagna inför det nya budgetåret Under 2017 tog kommunfullmäktige i Skellefteå följande beslut kopplade till Budget och plan : KF KF KF och 418 Om inte annat framgår i budgeten så anges samtliga belopp i tusentals kronor. Budget och plan innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas därför följande läsanvisningar. Inledning Budgeten inleds med en beskrivning över den förväntade nationella och lokala utvecklingen när det gäller den offentliga sektorns och framförallt kommunernas utveckling. Budget och plan Här sammanfattas Budget och plan Här beskrivs också kommunens långsiktiga ekonomiska och finansiella mål samt de övergripande verksamhetsmål som fastställts av fullmäktige för innevarande mandatperiod. I detta avsnitt redovisas också ett antal budget- och plansammanställningar enligt nedan. Det första året i budget och plan är budgetåret medan de kommande åren ska betraktas som planeringsår. Skillnaden är att planeringsåren fortfarande kan komma att ändras i kommande budgetprocesser medan budgeten för det första året är fastlagd. Följsamheten till budget ska istället kontrolleras i den ordinarie uppföljningen. Resultatbudget och plan I resultatbudget och plan har den förväntade utvecklingen av kommunens och kommunkoncernens totala intäkter och kostnader fastställts för de närmaste tre åren. Resultatbudget och plan är fastlagd så att det ekonomiska resultatet ligger i linje med det överskottsmål som kommunfullmäktige fastställt i Policy för god ekonomisk hushållning. Balansbudget och plan I balansbudgeten har den förväntade utvecklingen av kommunens tillgångar, skulder och eget kapital fastställts för de närmaste tre åren. Nivån på skulder och andelen eget kapital (soliditet) följer de nivåer som kommunfullmäktige fastställt i Policy för god ekonomisk hushållning. Finansieringsbudget och plan I Finansieringsbudget och plan har den förväntade utvecklingen av kommunens in- och utbetalningar (likvida medel) fastställts för de närmaste 5 åren. Finansieringsbudgeten bygger på de fastställda överskotten i resultatbudget och plan samt det överskottsmål som fullmäktige fastställt. 4

5 Planen är också kopplad till de investeringsnivåer som regleras i investeringsbudget och plan samt det inlåningstak och soliditetsmål som fastställts av kommunfullmäktige. I finansieringsbudgeten beräknas också kommande nivåer för kommunens årliga av- och nedskrivningar. Driftbudget och plan I Driftbudget och plan fastställs planeringen för kommunens löpande drift under de närmaste tre åren. Driftbudgeten är fastställd på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor, avgifter och särskilda statsbidrag inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges driftbudget innehåller också uppgifter om de bruttointäkter och bruttokostnader som respektive nämnd förväntas ha under planperioden. Förslag till budget för hela kommunkoncernen överlämnas till kommunfullmäktige i november månad i samband med att budgeten för de kommunägda bolagen fastställs. Investeringsbudget och plan Här fastställs kommunens investeringar för de närmaste 5 åren. För det första budgetåret är den totala investeringsutgiften och tidplanen för projektets start och avslut alltid fastställt. Där är också rätt investeringsutgift placerad på rätt del av året (rätt halvår). Planeringsåren skiljer sig lite från budgetåret genom att investeringsprojekten kan vara mer osäkra till belopp och även osäkra gällande exakt tidpunkt för start och slut. Investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt alternativt för ramanslag som avser specifika investeringsområden gällande mindre investeringsprojekt. Där ansvarar nämnden själv för de ingående investeringsprojekten och att projekten tillsammans aldrig överstiger fullmäktiges ram. Budget och plan för nämnder och kommunägda bolag Här framgår den budget och plan som fastställts av fullmäktige för varje enskild nämnd. Här redovisas drift- och investeringsbudget samt eventuella uppdrag som nämnden erhållit i samband med beslut om Budget och plan. Nämnderna är uppdelade efter driftbudgetens storlek. 5

6 Inledning Nationell utveckling Den svenska ekonomin växte starkt under 2016 och bedöms även växa starkt under Orsaken är en fortsatt hög investeringstakt i kombination med fortsatt hög offentlig konsumtion. Utvecklingen innebär att sysselsättningen fortsätter att växa och arbetslösheten fortsätter att pressas ner. Utvecklingen av skatteunderlaget fortsätter att vara relativt god även under Från och med 2018 förväntas Sverige nå så kallad konjunkturell balans som innebär att tillväxten mätt i BNP blir lägre än genomsnittet för de senaste 10 åren. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med omkring 1,5 procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3-4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. Nu påverkas också utvecklingen av kommunens skatteunderlag som blir svagare än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk på grund av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Förändring, % BNP 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 Arbetslöshet, nivå 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlöner (nationalräkenskaper) 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPI 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting, prognos februari 2017 Skatteunderlagets utveckling Förändring, % SKL (feb -17) 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 Ekonomistyrningsverket (dec -16) 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 SKL (dec -16) 4,8 4,4 3,6 3,5 3,8 Regering (sep -16) 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 Lokal utveckling och konsekvenser för kommande år Skellefteå kommun har haft en bra utveckling under de senaste åren. Befolkningen har ökat och arbetslösheten har sjunkit och är nu nere på en nivå som är lägre än genomsnittet för riket. Trots den goda utvecklingen kommer inte Skellefteå undan den förväntade lågkonjunkturen med svagare skatteunderlag som följd. En utveckling som vi delar med övriga kommuner i Sverige. Skellefteå känner precis som många andra kommuner också av det demografiska tryck som innebär att kommunen både får fler unga och äldre. Utvecklingen innebär också att andelen av befolkningen som finns i åldern år minskar, vilket ytterligare driver på den redan begynnande arbetskraftsbristen. 6

7 Utvecklingen innebär sannolikt också att lönerna för flera av kommunens yrkesgrupper kommer att öka mer än normalt, vilket ökar kommunens kostnader. Skellefteå har därför under kommande planperiod en stor utmaning i att dämpa kostnadsutvecklingen så att den inte överstiger utvecklingen för skatteintäkter, statsbidrag och andra intäkter. Budgetförslaget för kommande planperioden innehåller därför krav på effektiviseringar och rationaliseringar för alla verksamheter i kommunen. Det driftutrymme som skapas genom stigande intäkter måste i huvudsak användas för att dämpa kraven på effektiviseringar inom politiskt prioriterade verksamheter. Budget och plan God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt en särskild policy för god ekonomisk hushållning (KF ). Policyn har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. För Skellefteå kommun är god ekonomisk hushållning en viktig del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra kommunens ekonomi både i det kortare och i det längre perspektivet. En viktig utgångspunkt i kommunens policy är att varje generation ska stå för de kostnader som de ger upphov till. Frågan om kommunens ekonomiska ställning måste därför hela tiden hållas levande. Skellefteå kommun ska som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, alltid sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Inom ramen för god ekonomisk hushållning har fullmäktige fastställt både finansiella mål och mål för verksamheten. Finansiella mål Överskott i verksamheten I Skellefteå kommun ska det årliga resultatet i skattefinansierad verksamhet uppgå till 1-2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet kan variera i intervallet beroende på konjunktur och årlig utvecklingstakt av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Det samlade resultatet för Skellefteå kommunkoncern utgörs av summan av Skellefteå kommuns resultat och de kommunägda bolagens resultat, minskat med koncerninterna intäkter och kostnader. Betalningsförmåga på lång sikt Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Vid beräkning av soliditeten i Skellefteå kommun ska alltid det totala pensionsåtagandet räknas med som skuld, dvs. även den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Soliditeten i Skellefteå kommun ska alltid uppgå till minst 60 procent, vilket säkerställer en stabil finansiell ställning på lång sikt. Nivån på soliditeten i de kommunägda bolagen regleras (vid behov) i ägardirektiven. 7

8 Finansiering av investeringar Grundprincipen är att investeringar ska finansieras med egna medel. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. att inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till kronor per invånare. Finansiering av kommunens verksamheter Kommunens verksamheter, exkl. kommunägda bolag, finansieras antingen av intäkter från skatter och statsbidrag eller av intäkter från taxor och avgifter. I Skellefteå kommun utgår den framtida planeringen, dels ifrån nuvarande aktuella skattesats, och dels ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB. Den totala delfinansieringen ska motsvara 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut (KF ). Betalningsförmåga på kort sikt Kommunen måste alltid säkra upp att det finns obundna medel för att klara sina betalningar på kort sikt. Dessa obundna medel är likvida medel eller medel som kommunen snabbt kan omvandla till likvida medel. För att klara av att betal de kortfristiga skulderna med omedelbar verkan ska likviditeten i Skellefteå kommun aldrig understiga 1,0. Undantag från huvudregeln kan ske under tidsperioder när bankerna debiterar avgift för likviditet på koncernkontot. Då kan kontokrediten anses utgöra likviditet om villkoren för att låna medel via koncernkontot är fördelaktigare än att ligga kvar med likviditeten på koncernkontot. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige beslutade 2015 om en ny målstyrningsmodell för Skellefteå kommunkoncern. Den nya modellen utgår från fullmäktiges uppgifter enligt kommunallagen (KL 3 kap. 9 ) och kommunens grundläggande uppdrag. Modellen ska också göra det enklare att koppla kommunens målstyrning till 2030-strategin, antagen av kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut om kommunövergripande mål (februari 2016) gäller för hela mandatperioden ut. Utifrån dessa övergripande mål ska nämnder och bolag föreslå ettåriga mål som ska beslutas av fullmäktige i juni månad Målen är satta inom fyra olika områden som täcker in kommunens grunduppdrag: Tillgänglighet, Trygghet, Effektivitet och Samhällsutveckling. Kommunvision Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år 2030 Område: Tillgänglighet Kommunövergripande mål: Enkelt och tydligt för invånare/kund Invånare/kunder är aktiva medskapare Invånare/kunder ska i större utsträckning ges utrymme att påverka och vara delaktiga i utvecklingen av kommunens olika verksamheter. Det ska vara enkelt att bidra med idéer som kan effektivisera och förbättra planering, genomförande och uppföljning. 8

9 Område: Trygghet Kommunövergripande mål: Inbjudande och trygga miljöer Miljö i det här sammanhanget omfattar både fysisk och psykosocial miljö. Område: Effektivitet Kommunövergripande mål: Tidigt samordnade insatser Bättre digitaliserad välfärd Förebyggande arbete och samordning av resurser är lönsamt både mänskligt och ekonomiskt. Digitalisering är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt och smartare tjänster. All kommunal verksamhet ses som en del av välfärdssektorn. Område: Samhällsutveckling Kommunövergripande mål: Snabb etablering i arbetsliv och samhälle Begränsad klimatpåverkan Att snabbt komma i arbete eller utbildning, få egen bostad, osv. är viktigt för alla, inte minst för unga och nyanlända. Nystartade företag, eller företag som ges rätt förutsättningar till etablering i kommunen, kan stärka näringslivet och ge en ökad sysselsättning. All kommunal verksamhet behöver bidra till en bättre miljö och en hållbar utveckling. Nämndernas mål område tillgänglighet Socialnämnd Brukare och närstående är aktiva medskapare. Teknisk nämnd Verksamhetens information är tillgänglig och används. Kulturnämnd Involvera fler invånare kring utformningen av kulturens verksamhet. Bygg- och miljönämnd Verksamheternas information är samordnad. Nämnd för support och lokaler Högre medborgarservice via kundtjänst. Överförmyndarnämnd Tillgång till ställföreträdare. Gemensam måltidsnämnd Nöjdare kunder genom medskapande. Personalnämnd Alla anställda medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet Nämndernas mål område trygghet Kommunstyrelse Bättre samverkan kring etablering av nyanlända. Socialnämnd Trygga anpassade miljöer För- och grundskolenämnd Öka andelen lärare med legitimation. 9

10 Gymnasienämnd Jämlik utbildningsmiljö. Fritidsnämnd Utveckla välkomnande mötesplatser. Teknisk nämnd Vårdade offentliga miljöer. Överförmyndarnämnd Granskningen klar i rätt tid. Konsumentnämnd Skellefteås äldre medborgare känner sig trygga i det digitala samhället. Personalnämnd Minskad sjukfrånvaro Nämndernas mål område effektivitet Kommunstyrelse Fler digitala självservicelösningar. Socialnämnd Förebyggande insatser. För- och grundskolenämnd Öka andelen elever som kan läsa efter åk 1. Gymnasienämnd Ökad andel som tar examen på tre år. Fritidsnämnd Öka nyttjandet av kommunala anläggningar. Kulturnämnd Öka nyttjandet av meröppna bibliotek. Nämnd för support och lokaler Identifiera nya samordningar och effektivisera befintliga för att frigöra resurser till kärnverksamheterna. Överförmyndarnämnd Etablerad E-tjänst. Konsumentnämnd Aktiv konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Personalnämnd Digitaliserad personaladministration Nämndernas mål område samhällsutveckling Kommunstyrelse Tillsammans med andra skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad. Socialnämnd Hållbar etablering och ökad delaktighet i arbets- och samhällslivet. För- och grundskolenämnd Öka andelen behöriga elever till gymnasiet. Gymnasienämnd Snabbare etablering på arbetsmarknaden eller övergång till högre studier. 10

11 Fritidsnämnd Bibehålla den höga föreningsaktiviteten bland unga i åldern år. Teknisk nämnd Ökad andel återbruk. Kulturnämnd Stärkt inkludering genom konst och kultur. Nämnd för support och lokaler Begränsad klimatpåverkan inom lokaler och livsmedel. Bygg- och miljönämnd God planeringsberedskap. Konsumentnämnd Konsumentinformation för ungdomar. Gemensam måltidsnämnd Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel. Personalnämnd Likabehandlande rekrytering En hållbar finansieringsplan för framtiden I årsredovisningen för år 2016 redovisar både kommunen och de kommunägda bolagen ett högre ekonomiskt resultat än vad som budgeterades. Den största orsaken till detta var engångsintäkter i form av reavinster i bolagen men också en följd av sena statliga beslut om statsbidrag till kommunen. De senaste 5 åren har den skattefinansierade verksamheten i Skellefteå kommun i genomsnitt redovisat ett årligt överskott på 83 mnkr per år, vilket motsvarar 2,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Årsprognosen för 2017 pekar just nu (mars 2017) på ett positivt ekonomiskt resultat för kommunen på mellan 1-2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det starka ekonomiska resultatet för 2016 samt de senaste 5 årens höga resultatnivå gör att kommunen har möjlighet att lägga en något lägre resultatnivå för den kommande planperioden då kommunen förväntas gå in i en lågkonjunktur med lägre ökningstakt för skatteintäkter som följd. Budgetberedningen föreslår därför följande ekonomiska resultat för den kommande planperioden: Ekonomiskt resultat (överskott), % 1,0 1,0 1,0 Ekonomiskt resultat (överskott), mnkr Årsredovisningen för 2016 visade också att kommunen klarade målet för den långsiktiga betalningsförmågan då soliditeten fortfarande ligger kvart på omkring 70 procent. Kommunen klarade också inlåningstaket genom att kommunen fortfarande inte tagit upp några lån för att finansiera sina investeringar. Prognosen för 2017 är att kommunen kommer att behöva låna omkring 700 mnkr för att delfinansiera sina investeringar. Under perioden väntas skulden fortsätta att öka med ytterligare mnkr, vilket sammantaget ger en låneskuld på mnkr. Detta understiger med god marginal det inlåningstak på kr per invånare som fastställts av fullmäktige. Egenfinansieringsnivån under perioden planeras nästan till mnkr eller drygt 56 procent av den totala finansieringen. 11

12 Finansieringen av investeringar inom affärsverksamheten elförsörjning sker under perioden med sparad likviditet, årliga resultat eller vid behov aktieutdelning från kommunens moderbolag Skellefteå Stadshus AB. Sammantaget bedöms kommunen, trots ökningen av de långfristiga skulderna, att behålla en soliditet på minst 60 procent, inklusive hela kommunens pensionsskuld. Finansieringsbudget och plan Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Summa inlåning Driftbudget och plan Skellefteå kommun har under den kommande planperioden en stor utmaning i att dämpa kostnadsutvecklingen så att den inte överstiger utvecklingen för skatteintäkter, statsbidrag och andra intäkter. Som tidigare redovisats föreslår budgetberedningen att överskottsmålet under perioden fastställs till 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag istället för 1,5 procent. Detta minskar till viss del trycket på kommunens verksamheter som då kan verka med en något högre kostnadsnivå under de kommande 3 åren jämfört med om kommunen budgeterat för den högre resultatnivån. Trots denna justering innehåller budgetförslaget krav på effektiviseringar och rationaliseringar för alla verksamheter i kommunen. Det driftutrymme som skapas genom stigande intäkter 2018 måste i huvudsak användas för att dämpa kraven på effektiviseringar för verksamheter inom skola, vård och omsorg. Utgångspunkten vid beräkning av verksamhetens driftutrymme under perioden är de intäktsprognoser över skatteintäkter och statsbidrag som tillhandahålls av Sveriges kommuner och landsting. Driftutrymmet påverkas också av förväntade ränte- och pensionskostnader. Kommunens internränta sänks 2018 från 2,0 procent till 1,75 procent. Beräknat driftutrymme 2018 Tkr Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella kostnader och intäkter Pensionskostnader Sänkt resultatnivå från 1,5 % till 1,0 % Summa driftutrymme Fördelning 2018 Vid fördelningen av 2018 års driftutrymme har hänsyn tagits till i huvudsak förväntade löne- och prisökningar, demografisk påverkan, investeringar (direkta driftkostnader samt hyresökningar för verksamheter) samt andra viktiga och angelägna områden. På nästa sida redovisas de nämnder som vars ramar på något sätt påverkas av fullmäktiges beslut om budget Fördelningen sker antingen som ramökning eller som tillfälligt anslag. Budgeten innehåller också viss omfördelning mellan anslagsnivåer. Procentuell förändring avser beloppets andel av total budgetramen från

13 Nämnd Tkr % Socialnämnd ,3 För- och grundskolenämnd ,3 Varav lokalhyror (budgeteras under KS) Gymnasienämnd ,5 Fritidsnämnd ,8 Varav tillfälligt anslag Teknisk nämnd ,0 Kommunstyrelse ,7 Varav mark- och exploatering (omfördelning) Varav kollektivtrafik Varav projekt Norrbotniabanan Kulturnämnd Varav driftbidrag kulturbolag 350 Nämnd för support och lokaler Varav direkta driftkostnader vid investeringar Bygg- och miljönämnd Varav tillfälligt anslag Gemensam Överförmyndarnämnd Valnämnd Förändrade fördelningsnycklar av grundläggande schablonbidrag Med syfte att i ännu större utsträckning åstadkomma tidigare insatser för nyanlända som kommer till Skellefteå ska, från och med 2018, en förändrad fördelning av det statliga schablonbidrag som tillfaller kommunen när en person erhåller permanent uppehållstillstånd (PUT). % Modell 2015 Modell 2016 Förslag Förslag, mnkr Socialnämnd 70 % 50 % 50 % 17,0 För- och grundskolenämnd 15 % 20 % 25 % 8,7 Gymnasienämnd 15 % 20 % 20 % 7,0 Fritids-/kulturnämnd 0 % 10 % 5 % 1,7 Beräkningen av vilket belopp som tillfaller respektive nämnd bygger på den mottagningsnivå som gällde för år Nivåförändringar mellan åren innebär att beloppet för respektive nämnd ändras. Investeringsbudget och plan Fortsatt höga investeringsnivåer Skellefteå kommun är just nu inne i en intensiv investeringsperiod. Investeringarna har en stark koppling till den utvecklingsstrategi och den vision som fastställts av kommunfullmäktige i Skellefteå. Många investeringar är också en följd av den demografiska utvecklingen och den urbanisering som sker, vilket främst ger en ökad efterfrågan på investeringar i infrastruktur och bostäder i centrala Skellefteå. Under perioden kommer kommunens investeringar, exklusive de kommunägda bolagen, att uppgå till nästan 8 miljarder kronor. 13

14 Investeringar, mnkr Budget/plan Utfall Andel utfört % % % % Summa investeringar Summa investeringar Kommunens investeringsnivåer planeras att från och med år 2021 återgå till en nivå där kommunen klarar av att egenfinansiera sina investeringar till 100 procent. Investeringsområden Investeringsbudget och plan innehåller följande investeringsområden och belopp under perioden Investeringsområden Mnkr För- och grundskolor 696 Kultur-, fritids- och turism-anläggningar 682 Vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering 606 Elförsörjning 404 Gator, gång- och cykelvägar, belysning 291 Exploatering och markförvärv 235 Övrigt (hamn, fastigheter, parker, lekplatser, fordon, m.m.) 630 Komplett specifikation av samtliga investeringsprojekt/ramar redovisas på sidan 60. Investeringar i de kommunägda bolagen Det pågår också just nu planering och förberedelser för ett stort antal investeringar i de kommunägda bolagen som exempelvis: Resecentrum, parkeringshus och verksamhetslokaler, Fatsighets AB Polaris Flerbostadshus, grupp- och serviceboenden, Skelleftebostäder AB Energiproduktion, Skellefteå Kraft AB Nya hållbara bussar, Skelleftebuss AB Flygplatsinvesteringar, Skellefteå Airport AB Beslut om bolagens låneramar och borgensavgifter 2018 tas av kommunfullmäktige den 24 oktober 2017 medan beslut om resultat- och balansbudget 2018 tas av fullmäktige i december Större investeringar i de kommunägda bolagen (nivån regleras i bolagets ägardirektiv) fastställs av kommunfullmäktige i särskilt ärende. 14

15 Resultatbudget och plan Budget Plan Plan Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader, not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not Generella statsbidrag o utjämning, not Bidrag och utdelning från energiverksamheten, not Finansnetto, not Årets resultat Balansbudget och plan Utfall Budget Plan Plan Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

16 Finansieringsbudget och plan Budget Plan Plan Plan Plan Mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Elförsörjning egen likviditet alt. utdelning Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Lånebehov Noter, budget och plan Budget Plan Plan Tkr Not 1 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl. interna poster Pensionsutbetalningar Årets intjänade pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, tillväxtavtal Digital utveckling Driftbidrag kommunägda bolag Stora kommunövergripande projekt Närlingsliv/marknad - Evenemang/event Projekt Demokrati, integration och hälsa Forskning och utveckling Landsbygdsutveckling

17 Budget Plan Plan Tkr Forts. not 1 Budgetreserv Driftkostnader område väst Driftkostnader Moröbacke, Brännan Summa medel till kommunstyrelsens förfogande Summa verksamhetens kostnader Not 2 Skatteintäkter Skatteintäkter Not 3 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning Utjämningsavgift kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag Utjämning LSS Kommunal fastighetsavgift Välfärdspengar Summa generella statsbidrag och utjämning Not 4 Finansnetto Borgensavgifter Räntekostnader Bidrag från elförsörjningen Utdelning från Skellefteå Kraft AB Summa finansnetto

18 Driftbudget och plan Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Tkr Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Skattefinansierad verksamhet Socialnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd Konsumentnämnd Gem måltidsnämnd Gem nämnd för it-drift Gem nämnd för drift av personalsystem Revision Summa nämnder FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Bidrag från elförsörjning Utdelning från Skellefteå Kraft AB Återföring internränta Återföring po-pålägg Kostnader Arbetsgivaravgifter Årets intjänade pensioner Avtalsförsäkringar Pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande Summa skattefinansierad verksamhet

19 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Tkr Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Affärsverksamhet Elförsörjning Camping Hamn Parkering Avfallshantering Sotning Vatten- och avloppshantering Summa affärsverksamhet Resultat kommunen Investeringsbudget och plan Tkr Skattefinansierad verksamhet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Fritidsnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Kulturnämnd Socialnämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Summa Affärsverksamhet Avfall Camping Elförsörjning Hamnen Parkering Sotning Vatten- och avloppshantering Summa Summa investeringar

20 Budget och plan för nämnder och kommunägda bolag Socialnämnd Ordförande: Kenneth Fahlesson Chef: Staffan Näslund Utvecklingstendenser Grunden i socialnämndens verksamhet syftar till att ge kvinnor, män och barn i Skellefteå kommun god omvårdnad och omsorg, gott stöd och god service samt trygga förhållanden. Delaktighet och påverkan för invånare är en mycket viktig utvecklingsfaktor. Den demografiska utvecklingen leder till en förändrad befolkningsstruktur. Skellefteås invånare över 65 år ökar, vilket medför att förväntningar på insatser för dessa människor kommer att tillta. Det finns en tydlig inriktning för nämndens verksamheter - att fortsätta utgå från ett salutogent perspektiv och ett rehabiliterande arbetssätt i utvecklingsarbetet. I Skellefteå kommer invånare som är äldre än 80 år på relativt kort tid att öka i antal. Med stigande ålder hos invånarna ökar också behovet av stöd och omsorg i kommunen. Samtidigt som det demografiska trycket på verksamheten är stort så har Skellefteå i dagsläget en väl utbyggd verksamhet för äldre jämfört med andra jämförbara kommuner i Sverige. Den kraftiga ökningen av antalet äldre skapar stora utmaningar för kommunens invånare och den kommunala organisationen. Möjligheten att tillhandahålla god kommunal service till alla invånare påverkas. Den demografiska utvecklingen förväntas leda till att en större andel av invånarnas skattemedel behöver läggas på socialt stöd och omsorg för äldre. Det är därför angeläget att hitta nya effektiva lösningar som på olika sätt minskar behovet av kommunalt finansierat stöd och omsorg och som kan bidra till möjligheten att leva självständigt utan samhällets stöd. Otrygghet och ensamhet ökar behovet av socialt stöd och omsorg. Trygghetsskapande teknik, olika sociala träffpunkter samt trygghetsboende är ett sätt att möta detta. Samtidigt ökar nu förutsättningarna att nå målet i 2030 strategin om att bli invånare då ett stort antal mäniskor söker sig till Sverige för att söka asyl. En stor utmaning är att i Skellefteå nu snabbt öka tillgången på bostäder, utbildning och arbete för att på så sätt möjliggöra etablering och positiv mångfald. Utgångspunkten är idag god för detta då det just nu pågår eller planeras för omkring nya bostäder med plats för nya invånare. Arbetslösheten är också lägre än på länge och dessutom lägre än riket i övrigt varför tillskottet av nya invånare kan bli en stor framgångsfaktor. Utvecklingen av teknik, inte minst inom IT-området, kan bland annat stödja fortsatt oberoende för äldre och möjliggöra ett ökat självständigt liv för människor med funktionsnedsättningar. Initialt krävs resurser för att pröva, sedan implementera nya tekniklösningar och nya arbetssätt. Trygghetskameran är ett sådant exempel som kan bidra till ökad självständighet och valfrihet för att kunna leva livet bäst möjligt. Ett annat är förändringsledningsprogrammet LEDA där 20 kommuner tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Vinnova arbetar för en smartare välfärd och med syftet att öka både hastighet, nytta och kvalitet vid införandet av digitala lösningar. 20

21 Konkurrensen om utbildad arbetskraft inom sektorn vård och omsorg är redan idag mycket hård och förväntas bli ännu hårdare under den kommande planperioden. Parallellt med detta ställer bland annat Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:2) också nya krav på kunskaper hos personalen. Individ- och familjeomsorg (IFO) För IFO är tendensen att både antalet anmälningar och ansökningar ökar. Sannolikt handlar det både om en ökad anmälningsbenägenhet och om en ökad psykisk ohälsa. Under planeringsperioden finns inga tecken på att inströmningen av ärenden skulle minska. Utbetalning av försörjningsstöd har sjunkit från 71 mnkr år 2013 till en förväntad nivå för 2017 på cirka 66 mnkr. Att stödet minskat beror sannolikt främst på en positiv arbetsmarknad. Minskningen har dessutom kunnat ske då fler nysvenskar lämnat arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och många gånger inledningsvis hamnar som försörjningsstödstagare. Den stora flyktinginströmningen 2015 kommer att påverka kostnaderna för försörjningsstödet under planeringsperioden beroende dels på att tiden för beslut om PUT alt. TUT tar tid därefter är man under två år inne i etableringsfasen. Det pågår arbete med att förändra försörjningsstödet där fokus är till egen försörjning och då främst med långvariga försörjningsstödstagare. En utmaning då det gäller våra nysvenskar är att hitta boenden. Sedan 2015 tilldelas kommunen ett antal personer som kommer till kommunen och där kommunen bland annat har ansvar för att skaffa fram boenden. BISA-projektet (Bostad, Integration, Samverkan och Aktivitet) som är kommunens projekt för att leta bostäder till nyanlända med uppehållstillstånd, är en viktig del men också generellt tillgängliga lägenheter inom ordinarie bostadsbestånd. När det gäller de asylsökande som finns på migrationsverkets boenden har kommunen det yttersta ansvaret. I praktiken innebär detta att det kommer in i storleksordningen 25 anmälningar i månaden som rör denna grupp. Under planeringsperioden är det sannolikt att antalet insatser som rör denna grupp kommer att öka beroende på att fler får beslut som inte är gynnande med ökad psykisk ohälsa som följd. Det finns flera utmaningar då det gäller mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Dels sänks ersättningsnivåerna med omkring 40 procent och dels beräknas betydligt färre barn komma beroende på ny lagstiftning och ökade passkontroller. Det är också framtaget en ny fördelningsmodell för barn som kommer till landet och fler förväntas inte hinna få beslut om uppehållstillstånd innan 18-årsdagen, och ska då slussas vidare till Migrationsverkets boenden. Stöd och service (SSF) Bristen på bostäder är ett av de största hindren för att SSF ska kunna öka valmöjligheten för fler personer att söka stödinsatser i en egen bostad. Då antalet grupp- och servicebostäder förväntas minska till antalet under de närmaste åren så måste förutsättningar på bostadsmarknaden finnas för att göra en omställning mot fler beviljade insatser i egen bostad. Kostnadsförskjutningen för personlig assistans från Försäkringskassan till kommunen ser ut att fortsätta. Det finns därför en överhängande risk att kommunens ökade kostnader för personlig assistans kommer att fortsätta fram till utgången av Det pågår en statlig översyn av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som förhoppningsvis kommer att åtgärda en del av dagens oklarheter, och resultatet av denna översyn förväntas redovisas 1 oktober Då Försäkringskassans uppföljningar och omprövningar av beslut sker i 2-årscykler så är förväntningen att kostnadsförskjutningen av personlig assistans har stannat eller avtagit kraftigt inför budgetåret

22 Den psykiska ohälsan ökar i samhället. Samtidigt genomförs en omorganisation inom psykiatrin med bland annat färre vårdplatser än tidigare. Förhoppningsvis utvecklas öppenvården och det förebyggande arbetet. Förändringarna inom landstinget påverkar socialpsykiatrin inom SSF som ser en ökning av antalet personer som behöver stöd. SSF ser en fortsatt ökning av personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den viktigaste utmaningen är att i samarbete med anhöriga, skola, psykiatri, individ och familjeomsorg, stöd och habiliteringen hitta vägar att möta dessa personer tidigt och minska målgruppens behov av stöd i vuxen ålder. Sysselsättning för målgrupperna LSS och SoL (Socialtjänstlagen) kommer även fortsättningsvis att vara ett av de viktigaste områdena för SSF. Det finns en risk att de personer som beviljas insatsen daglig verksamhet blir bortprioriterade från arbetsmarknaden och olika arbetsmarknadsåtgärder. Förutsättningarna på arbetsmarknaden kan också leda till att personer utanför personkretsarna inom LSS (exempelvis inom det neuropsykiatriska området) har svårt att hitta en sysselsättning, vilket ökar trycket på stöd i form av daglig verksamhet. Å andra sidan kan den förväntade stora efterfrågan på arbetskraft öka möjligheten för personer med funktionsvariationer att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarkanden. Äldreomsorg (ÄO) Under de kommande 12 åren ökar antalet personer över 80 år kraftigt i Sverige, vilket blir en stor utmaning för svenska kommuner. Kommunernas äldreomsorg måste därför röra sig från ett traditionellt reaktivt arbetssätt, där man primärt stödjer den äldre när ett behov av hjälp uppstår, till en mera preventivt inriktad äldreomsorg. Med detta menas att möta medborgarens behov mycket tidigare genom information, kunskapsspridning och utbildning. Äldreomsorgen i Skellefteå har som utgångspunkt att den äldre vill leva livet bäst möjligt och att hen vill klara sig själv. För att stärka detta krävs bra bostäder, med närhet till mötesplatser och en social gemenskap. Ingen äldre ska heller behöva vara kvar på sjukhuset i onödan. Detta kräver en fortsatt god samverkan med sjukhuset och primärvård samt en följsamhet till vad som har beslutats. En vårdnivåförändring som redan startat är att fler och fler av de mest sjuka äldre förväntar sig att få möjlighet till vård och omsorg i det egna hemmet, vilket kan leda till en ökning av den kommunala hemsjukvården med fokus på rehabilitering. Under de kommande två-fyra åren kommer ÄO att få se flera genombrott för teknikanvändningen. Under perioden planeras för att kunna erbjuda äldre med tillsynsbehov på natten, att få detta med stöd av en trygghetskamera, som alternativ till ett fysiskt besök av nattpatrull. En växande teknikmognad i gruppen 65 år och äldre, kan också innebära att fler äldre kan komma att klara sig utan omsorgsinsatser från ÄO. Skellefteå kommun har fler boendeplatser än rikssnittet, beviljar mer hemtjänsttimmar till fler personer men ligger i kostnad per plats/person i likhet med riket. Detta visar på att verksamheten är effektiv men samtidigt på att volymen är stor. För att minska volymerna krävs en mer restriktiv bedömning av skälig levnadsnivå. Ett sådant arbete är viktigt att noggrant följa så att inte kostnader spiller över på andra verksamheter och/eller ökar otryggheten hos de äldre. Hemsjukvården, som har varit i kommunal regi sedan september 2013, har satsat på rehabiliterande och förebyggande insatser. Detta för att den äldre ska känna sig trygg hemma och kunna klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Hemsjukvårdens rehabiliterande insatser blir ytterst viktig även fortsättningsvis för att ÄO ska klara sitt uppdrag och kunna redovisa en ekonomi i balans. 22

23 Ramändring 2018 Tkr Tillstyrkt Kompensation för kostnadsökningar Summa ramändring Driftbudget och plan Tkr Budget Tidigare beslutad justering av budget Tillstyrkt ändring Budget Anslag Socialnämnd Socialkontor Summa anslag Investeringsbudget och plan Tkr Socialkontor, ram Summa investeringar

24 För- och grundskolenämnd Ordförande: Fredrik Stenberg Chef: Anders Bergström Utvecklingstendenser Nämnden inväntar Skolkommissionens slutbetänkande våren 2017 som sedan ska prövas politiskt det kan innebära ett förstatligande av finansieringen av skolan eller en miniminivå av resurser som kommunerna ska lägga på skolan. Jämförelser med andra liknande kommuner visar på att skolverksamheten i Skellefteå är kostnadseffektiv. Detta blir också tydligt när den verkliga kostnaden jämförs med den standardkostnad (normkostnad) som finns framtagen för grundskolan. Kostnaden för förskola ligger något över standardkostnaden och kan förklaras av en högre inskrivningsgrad och vistelsetid. Digitaliseringen är nödvändig och påtaglig och innebär ökade kostnader i för- och grundskolan. I grundskolan leder dock inte digitalisering till effektiviseringar i någon högre utsträckning till skillnad mot industrin eller administrationens automatisering. För- och grundskolans digitalisering handlar till största delen om fler digitala verktyg och ändrat arbetssätt i klassrummet, där det också behövs mer fortbildning (ökade kostnader). Nämnden hoppas att ökad digitalisering ska generera en större likvärdighet och därmed på sikt bättre resultat för alla elever samt en bättre arbetsmiljö för lärare (t.ex. när nationella prov digitaliseras). De största utmaningarna handlar kortfattat om, barngruppers storlek (i för- och grundskola), ökad digitalisering, personaltäthet och urbanisering samt den påtagliga lärarbristen. Lärarbristen gör det viktigt att vidareutbilda lärare så de blir behöriga samt att arbeta för att få en lärarutbildning förlagd till Campus i Skellefteå. Ramändring 2018 Tkr Tillstyrkt Kompensation för kostnadsökningar Ökade hyror (budgeteras under KS) Summa ramändring Driftbudget och plan Tkr Budget Tidigare beslutad justering av budget Statsbidrag maxtaxa Tillstyrkt ändring Budget Anslag För- och grundskolenämnd För- och grundskolekontor Summa anslag

25 Investeringsbudget och plan Tkr För- och grundskolekontor, ram Summa investeringar Utredningsuppdrag, m.m. Under kommunstyrelsen budgeteras medel för ökade hyreskostnader för nämnden i samband med inflyttning till om- och tillbyggda Moröbacke skola och Brännanskolan. Dessa medel kvarstår under kommunstyrelsen fram till verksamhetens inflyttning. Nämnden får samtidigt i uppdrag att klara ökade hyreskostnader till följd av om- och tillbyggnad av Bolidenskolan, bland annat genom samordning med skolan i Jörn. Investeringsbudget och plan omfattar en 4-avdelningsförskola på Brännan samt en 6- avdelningsföskola på Mobacken. Därmed anses behovet av förskoleplatser på område väst tillsvidare vara täckt ( ). 25

26 Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert Utvecklingstendenser Utbildningsresultaten har förbättrats stadigt de senaste åren. Med en fortsatt utveckling är det möjligt att Skellefteås gymnasieskolor kan vara bland de 10 procent bästa i landet sett till utbildningsresultat år Kommuns kostnader för gymnasieutbildning är något högre än kostnaden för jämförbara kommuner. Kostnaderna balanseras av utbildningsresultat som är bättre än genomsnittet för landets kommuner och en bra hälsa hos medarbetarna. För att nå målet om en skola i toppklass krävs förbättrade studieresultat. Fler elever behöver nå målet gymnasieexamen. Det innebär krav på ett kontinuerligt utvecklingsarbete i verksamheterna med fokus på studieresultaten. Utvecklingsarbete krävs också för elever som i första hand har annat mål än gymnasieexamen. Introduktionsprogrammen, där bland annat yrkesintroduktion med målet anställningsbarhet och Individuellt alternativ ingår, kan ges en bättre utformning för elever som har långt kvar till examensmålen. Språkintroduktion bör i större utsträckning kombineras med yrkesinriktade kurser. Från och med 2018 och under resterande år i planeringsperioden förväntas antalet gymnasieelever att öka. Det ökade elevantalet gör att fler studiegrupper behöver genomföras och undervisningskostnaderna stiger. För att det ska vara möjligt att utöka antalet antagningsplatser i den utsträckning som krävs måste effektiviseringar ske inom alla verksamhetsområden. Lokaler, utrustning, organisation för administration, utveckling och ledning samt elevvårdsresurser kommer att påverkas av krav på effektiviseringar. Ökningen av antal utbildningsplatser kommer sannolikt främst att ske inom högskoleförberedande program eftersom Skellefteå sedan tidigare har en jämförelsevis hög andel utbildningsplatser inom yrkesutbildningsområdet. Antalet nyanlända elever och deltagare i vuxenutbildning och gymnasieskola under planeringsperioden påverkas av en mängd faktorer som är svårbedömda. Antalet är osäkert liksom kostnaderna för utbildningsinsatserna. För asylsökandes utbildning får kommunen ersättning från Migrationsverket. Kommunplacerades utbildning bekostas av kommunen. I aktuella prognoser finns inga tecken på minskat antal deltagare där utbildningen bekostas med kommunala medel. I linje med Skellefteå kommuns ambition att få nyanlända att etablera sig i kommunen är det nödvändigt att ha en hög kvalitet i utbildningsinsatserna. Regeringen presenterar i budget-propositionen förslag som kraftigt förändrar de ekonomiska förutsättningarna för kommunal vuxenutbildning från 2017 och framåt. Förslaget innebär utökad rättighet för vuxna att läsa behörighetsgivande kurser och övergång från riktat statsbidrag till generellt statsbidrag. Regeringen föreslår också ökade riktade statsbidrag till yrkesutbildning för vuxna. Antalet lärlingsutbildningar ökar. Allt fler gymnasieelever väljer lärlingsutbildning. Det ger möjlighet att erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar och bidrar till en kompetensförsörjning i branscher som annars skulle ha liten möjlighet att rekrytera från gymnasieskolan. För närvarande finns statliga bidrag för utveckling av lärlingsutbildningar. Avgörande för lärlingsutbildningarnas utveckling de närmaste åren är att utbildningarna inte är kostnadsdrivande. Det finns en nationell brist på lärare samtidigt som en påverkan genom marknadskrafter och nationella insatser görs för att öka yrkets attraktivitet. Detta leder till ökade lönekostnader som kraftigt påverkar skolornas ekonomi. 26