Budget och plan KF

Transkript

1 = Skellefteå Ukommun Budget och plan KF

2 Innehållsförteckning Läsanvisningar...3 Inledning...4 Nationell och lokal utveckling...4 Lokal utveckling...5 Budget och plan En hållbar finansieringsplan för framtiden Beräknat utrymme och fördelning 218 och Investeringsbudget och plan Fortsatt höga investeringsnivåer...1 Investeringsområden Investeringar i de kommunägda bolagen...11 Resultatbudget och plan Balansbudget och plan Noter, Resultatbudget och plan Finansieringsbudget och plan Investeringsbudget och plan Detaljerad specifikation av kommunens investeringar Nämnder och kommunägda bolag

3 Läsanvisningar Kommunfullmäktiges Budget och plan är inte komplett förrän samtliga budgetbeslut är tagna inför det nya budgetåret 219. Under 218 kommer kommunfullmäktige i Skellefteå att ta följande beslut kopplade till Budget och plan : KF : Budget och plan , exkl. kommunägda bolag KF (nya fullmäktige): Budget och plan , inkl. kommunägda bolagens resultatoch balansbudget, låneramar och borgensavgifter Om inte annat framgår i budgeten så anges samtliga belopp i tusentals kronor. Budget och plan innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas därför följande läsanvisningar. 3

4 Inledning Nationell och lokal utveckling De snabbt ökande intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster gör att det ekonomiska resultatet under några år sammantaget varit starkt i de svenska kommunerna. Detta kan bl.a. avläsas av att medelskattesatsen ligger kvar på samma nivå nu som den gjorde 25. Skillnaden mellan kommunerna har dock ökat något. Några mellanstora kommuner, främst förortskommuner, har sänkt skatten medan flera, mindre kommuner har höjt den. Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har förbrukat mer pengar än de har fått in, på grund av den höga investeringstakten, som år 22 beräknas vara dubbelt så hög som den var 28. Det har också lett till att kommunernas lån sammantaget har ökat med 26 procent sedan 212. Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills medan andra kommuner anser att de inte fått full kostnadstäckning. Gemensamt för alla kommuner är däremot den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom LSS-området. Även här har konsekvenserna varit olika. Till följd av Högsta Förvaltningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare legat på staten. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 22 innan effekterna av den pågående LSS-utredningen kan få genomslag. Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 194-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastrukturen byggdes till stor del under talen och står nu inför betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov. 199-talets ekonomiska kriser innebar låga skatteintäkter till kommuner och landsting, samtidigt som behoven ökade. Utrymmet för investeringar och underhåll minimerades och har därefter inte kommit upp till nödvändig nivå förrän på 21-talet. I kombination med ett stort mottagande av asylsökande, framförallt under 215, bidrar detta till att de demografiskt betingade behoven och investeringsbehoven nu och under några år framöver kommer att vara mycket höga. Investeringarna har ökat och kommer att ta ett allt större utrymme av resurserna. Behovet av att bygga förskolor, skolor, sjukhus och va-system är mot den här bakgrunden stort, liksom att öka effektiviteten i användandet av redan befintliga lokaler, exempelvis genom ny teknik. Enligt SKL behöver svenska kommunerna bygga en bra bit över 1 skolor och förskolor fram till 221. Det är en ökning av det totala beståndet med mer än 1 procent. I och med konkurrensen om arbetskraft drar byggprocesserna allt längre ut på tiden och kostnaderna har ökat. Det höga demografiska trycket kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Detta bidrar till hög belastning i sjukvården, som en större andel unga nyanställda ska hantera. För de svenska kommunerna syns bristen på arbetskraft främst när det gäller pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. På längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. 4

5 Totalt sett kommer rekryteringsbehoven att öka. Skulle kostnaderna och antalet anställda fortsätta öka i samma takt som nu, det vill säga snabbare än de demografiska behoven, skulle hela nettoökningen av arbetskraften fram till 225 behöva gå till kommunsektorns verksamheter. SKL menar att detta inte är ett realistiskt scenario, varför man har ändrat sina beräkningar jämfört med tidigare och räknar nu med att resurserna ökar i takt med demografin. Det betyder att kostnader och antalet anställda beräknas öka i samma takt som behoven av välfärd. En effekt av den beräkningen är exempelvis oförändrad personaltäthet. Tidigare har kostnaderna och därmed sysselsättningen inom välfärden årligen ökat,5-1 procent snabbare än demografin, varför en ökning i takt med demografin är ett trendbrott mot tidigare utvecklingstakt. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, inte minst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de gångna åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Även om Sverige nu tydligt går in i en normalisering av konjunkturen ger de senaste prognoserna av skatteunderlaget ett bättre utfall för 218 och 219. Detta beror på att den sedan tidigare prognostiserade konjunkturnedgången slår in något senare än i tidigare prognoser. Arbetade timmar fortsätter att utvecklas bra vilket ger kommunen ett större driftutrymme jämfört med tidigare prognoser. Nyckeltal för den svenska ekonomin Förändring, % BNP 2,4 3, 2,1 1,3 1,5 Sysselsättning, arbetade timmarar 1,9 2,,1 -,4,1 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6 Timlöner (nationalräkenskaper) 2,8 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPI 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8 Realt skatteunderlag 1,3 1,4,5,,6 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Skatteunderlagets utveckling Förändring, % Skatteunderlag (SKL, maj -18) 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 SKL (feb -18) 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 Ekonomistyrningsverket (nov -17) 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 Regering (sep -17) 4,8 3,4 4, 3,9 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Lokal utveckling Skellefteå har en utveckling som liknar den som övriga landet ser. Den demografiska utvecklingen leder inte bara till en större andel äldre utan även en större andel barn och unga. Kommunen har också de senaste 2-3 åren haft en kraftig urbanisering då centralorten ökat med nästan 1 personer samtidigt som landsbygden tappat lika många. Precis som många andra kommuner är Skellefteå inne i en mycket intensiv investeringsperiod där det under 1-årsperioden , planeras för att investera för över 8 miljarder kr, vilket mostavar över 1 tusen kronor per invånare. 5

6 Kommunen har under perioden redan hunnit genomföra omfattande investeringar i omoch nybyggnationer av för-, grund- och gymnasieskolor. Skolinvesteringarna i Skellefteå kommer även under kommande planeringsperiod att vara stor, men inte på riktigt lika hög nivå som föregående period. En starkare befolkningstillväxt än planerat kan däremot återigen driva upp efterfrågan på nya och utbyggda skollokaler. För Skellefteås del har intäkterna utvecklats bra under ett antal år tack vare högkonjunkturen med en stark utveckling av arbetade timmar. Skellefteå är en kommun som har lägre arbetslöshet än riket och får därmed ett bra utfall på sina intäkter. Den enskilt viktigaste faktorn för kommunens ekonomi är att dess invånare kommer i arbete. I den senaste april-prognosen ser intäkterna ut att få ett bättre utfall än i liggande Budget och plan Detta har inneburit att kommunen ändå ser ut att klara balanskravet för 218, trots underskott för några av kommunens nämnder. Tack vare den förbättrade utvecklingen under 218 och 219 har budgetberedningen också haft möjlighet att föreslå ramökningar till vissa nämnder inför 219. Aprilprognos, mnkr Förändring jämfört med liggande Budget och plan Budget och plan Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Inom ramen för dessa riktlinjer har fullmäktige fastställt både finansiella mål och mål för verksamheten. Skellefteå kommuns Budget och plan är framtagen med kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning som grund. Samtliga mål i riktlinjer för gods ekonomisk hushållning ska följas upp samtidigt som uppföljningen sker av denna budget och plan, dvs. i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Det första året i Budget och plan är budgetåret medan de kommande åren ska betraktas som planeringsår. Skillnaden är att planeringsåren fortfarande kan komma att ändras i kommande budgetprocesser medan budgeten för det första året är fastlagd och ska följas upp enligt fastställd rapportplan (se kommunens styrprinciper). En hållbar finansieringsplan för framtiden Den löpande driften av kommunens verksamheter finansieras i sin helhet via de löpande intäkter som årligen kommer kommunen till del. Enligt fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska intäkterna i den skattefinansierade verksamheten dessutom överstiga kostnaderna med mellan 1-2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa överskottsmedel ska användas som delfinansiering av kommande års investeringar. Skattefinansierad verksamhet Ekonomiskt resultat (överskott), % 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Ekonomiskt resultat (överskott), mnkr

7 I årsredovisning 217 framgår att Skellefteå kommuns skattefinansierade verksamhet i genomsnitt redovisat ett årligt överskott på 68 mnkr per år under den senaste 5-årsperioden, vilket motsvarar 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årsprognosen för 218 pekar just nu (april 218) på ett mindre överskott som motsvarar,2 procent. Årsredovisningen 217 visade också att kommunen klarade målet för den långsiktiga betalningsförmågan då soliditeten uppgick till 68 procent. Kommunen klarade också inlåningstaket då låneskulden för finansiering av investeringar i kommunen uppgick till 72 mnkr, vilket i bokslut 217 motsvarar omkring 9 9 kr/invånare. Under 218 förväntas låneskulden att öka till 1 37 mnkr. Den finansiella planeringen för den kommande planperioden innebär en fortsatt ökning av kommunens låneskuld från den förväntade nivån 218 till en nivå på mnkr vid utgången av år 223. Denna nivå beräknas då (vid utgången av år 223) motsvara omkring 39 kr/inv, vilket ligger inom ramen för kommunens inlåningstak på 4 kr/inv. Finansieringen av investeringar inom affärsverksamheten elförsörjning ska under perioden ske med sparad likviditet, årliga resultat eller vid behov med tillskott från kommunens moderbolag Skellefteå Stadshus AB. Sammantaget bedöms kommunen, trots ökningen av de långfristiga skulderna, att behålla en soliditet på minst 6 procent, inklusive hela kommunens pensionsskuld. Finansieringsbudget och plan Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar inlåningsbehov Kommunens investeringsnivåer planeras att fr.o.m. 223 återgå till en nivå där kommunen klarar av att egenfinansiera sina investeringar till 1 procent. Skellefteå kommun har under den kommande planperioden en stor utmaning i att dämpa kostnadsutvecklingen så att den inte överstiger utvecklingen av kommunens intäkter. Som tidigare redovisats är det årliga överskottsmålet under hela planeringsperioden fastställt till 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. De grundläggande delarna vid beräkning av verksamhetens driftutrymme är intäktsprognoser över skatteintäkter och generella statsbidrag samt fullmäktiges krav på årliga överskott enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Driftutrymmet har också påverkas av förväntade förändringar av finansnetto och pensionskostnader. Nya intäktsprognoser för innevarande budgetår har också inneburit möjligheter till förändringar av redan beslutade ramar för 218. Vid fördelningen av 218 och 219 års driftutrymme har hänsyn tagits till i huvudsak förväntade löne- och prisökningar, demografisk påverkan, investeringar (direkta driftkostnader samt hyresökningar för verksamheter) samt andra viktiga och angelägna områden. 219 års budget innehåller krav på effektiviseringar och rationaliseringar för alla verksamheter i kommunen. Det driftutrymme som skapas genom stigande intäkter används i huvudsak till att dämpa kraven på effektiviseringar för verksamheter inom skola, vård och omsorg. 7

8 Kommunfullmäktige lämnar ingen särskild kompensation för specifika kostnadsslag. Nämndernas ramtillskott ska användas för att täcka kostnadsökningar inom nämndernas olika verksamheter. Beräknat utrymme och fördelning 218 och 219 Mnkr Planerat överskott 219 enligt finansieringsplan 72, Förändring av ramar för kommunens nämnder 177,5 Varav förändringar ,7 Varav förändringar ,8 Kommunstyrelsens förfogandemedel 219 9,6 Varav digitalisering 1, Varav lokalomställning 3,6 Varav trygghetsboende 2, Varav gratis busskort för gymnasieungdomar 2, Varav medel till Science City AB 1, driftutrymme 218 och ,1 Nedan redovisas de ramförändringar för kommunens nämnder som sker till följd av ett antal beslut som tagits i kommunfullmäktige under 218 och som på olika sätt förändrar nämndernas ramar redan för innevarande år. Ramförändringar 218 Mnkr PO-pålägg (samtliga nämnder) 22,8 Varav socialnämnd 11, Varav för- och grundskolenämnd 6,9 Lokalhyror (ny hyresmodell, m.m.) 27,5 Varav för- och grundskolenämnd 16,8 Extra medel till yrkesvux, gymnasienämnd 5, Övrigt: anslagsöverflyttningar för ekonomi- och informationscenter, sekretariat och kulturskolan samt driftmedel till kulturbolagen (uppskrivning), m.m.,5 55,7 8

9 Nedan redovisas de nämnder som vars ramar på något sätt påverkas av fullmäktiges beslut om budget 219. Anslag för lokalhyror ligger kvar under kommunstyrelsen fram till dess att inflyttning sker och verksamheten börjar bli belastad med ökade hyreskostnader. Ramförändringar 219 Mnkr Socialnämnd 51,6 För- och grundskolenämnd 52,4 Varav lokalhyror (budgeteras under KS) 14,4 Fritidsnämnd 2,7 Varav lokalhyror (budgeteras under KS) 2,7 Kommunstyrelse 11,6 Varav kollektivtrafik 9, Varav studentlägenheter 1,1 Varav framtida kompetensförsörjning 1,5 Valnämnd 3,3 Kulturnämnd,2 Varav driftbidrag kulturbolag,2 121,8 Internränta 219 Kommunens internränta sänks 219 från 1,75 procent till 1,5 procent. Sänkningen innebär att det skapas ett driftutrymme för kommunens nämnder (se tabell nedan) när kapitalkostnaderna sjunker. Utrymmet på Support och lokaler (SLK) ger sänkta lokalhyror för förvaltningarna. Utrymmet för teknisk nämnd gäller också affärsverksamheter. Nämnd, tkr Skillnad Personalnämnd Socialnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd För- och grundskole-nämnd Gymnasienämnd Teknisk nämnd Nämnd SLK Byggnadsnämnd 2 2 TOT Externa taxor och avgifter Enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning utgår den ekonomiska planeringen ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Kommunen får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls annat än om det finns särskild lagstiftning som stöd för detta. För att klara målet om en bibehållen taxe- och avgiftsfinansiering måste därför samtliga taxor och avgifter följa verksamheternas kostnadsutveckling. Nämnderna är skyldiga att löpande jämföra avgifter med andra kommuner samt ge förslag på möjliga förändringar som kan bidra till att stärka kommunens intäktsfinansiering. 9

10 Interna taxor och avgifter Vissa enheter i kommunen finansieras genom interna intäkter. I Budget 219 får inga interna priser höjas. Undantag får göras för de lokaler som hyrs in externt av support och lokaler för att sen andrahandsuthyras till verksamheten. Undantag får också göras av kommunens måltidsverksamhet som vid behov får höja måltidspriserna 219 för att kompensera för prisökningar på livsmedel. Prisökningen ska godkännas och fastställas av kommunens ekonomichef. Investeringsbudget och plan Fortsatt höga investeringsnivåer Skellefteå kommun är just nu inne i en intensiv investeringsperiod. Investeringarna har en stark koppling till den utvecklingsstrategi och den vision som fastställts av kommunfullmäktige i Skellefteå. Många investeringar är också en följd av den demografiska utvecklingen och den urbanisering som sker, vilket främst ger en ökad efterfrågan på investeringar i infrastruktur, skolor och bostäder i centrala Skellefteå. Under 1-årsperioden kommer kommunens investeringar, exklusive de kommunägda bolagen, att uppgå till nästan 8 miljarder kronor. Nettoinvesteringar, mnkr Justering av anslag i liggande plan (se tabell nedan) investeringar Budget/plan Utfall/prognos investeringar investeringar Följande investeringsanslag gällande investeringar (se tabell nedan sida) som inte kommit igång i tid eller tidigarelagts enligt liggande plan har lagts till i 218 års budget alternativt hänförts till den nya investeringsperioden Justering, investeringsanslag Mnkr Florahallen 4 Kulturhuset -17 Förskola Brännan (4 avd) samt anpassning skola -18 Förskola Sunnanå (6 avd) -19 Floraskolan F- åk 9-74 Mobacken (6 avd) -47 Örjanshallen -53 Totalt

11 Investeringsområden Investeringsbudget och plan innehåller följande investeringsområden och belopp under perioden. Investeringsområden Mnkr Kultur-, fritids- och turismanläggningar 752 Gator, bro, gång- och cykelvägar, belysning 677 Vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering 45 Exploatering och markförvärv 388 Elförsörjning 261 För- och grundskolor 5 Digitalisering 128 Övrigt (stadsomvandling, hamn, parker, m.m.) 616 investeringar Komplett specifikation av samtliga investeringsprojekt/ramar redovisas på sidan 18. Investeringar i de kommunägda bolagen Det pågår också just nu också planering och förberedelser för ett stort antal investeringar i de kommunägda bolagen som exempelvis: Parkeringshus, verksamhetslokaler och resecentrum, Skellefteå Industrihus AB Flerbostadshus, Skelleftebostäder AB Energiproduktion, Skellefteå Kraft AB Lokalbussar, Skellefteå buss AB Flygplatsinvesteringar, Skellefteå Airport AB Beslut om bolagens låneramar och borgensavgifter 219 tas av kommunfullmäktige den 13 november 219 medan beslut om bolagens resultat- och balansbudget 219 tas av fullmäktige den 18 december 219. Större investeringar i de kommunägda bolagen (nivån regleras i bolagets ägardirektiv) fastställs av kommunfullmäktige i särskilt ärende. 11

12 Resultatbudget och plan I resultatbudget och plan har den förväntade utvecklingen av kommunens och kommunkoncernens totala intäkter och kostnader fastställts för de närmast 5 åren. Resultatbudget och plan är fastlagd så att det ekonomiska resultatet ligger i linje med det överskottsmål som fastställts av kommunfullmäktige. Budget Plan Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader, not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not Generella statsbidrag o utjämning, not Bidrag och utdelning från energiverksamheten, not Finansnetto, not Årets resultat Balansbudget och plan I balansbudgeten har den förväntade utvecklingen av kommunens tillgångar, skulder och eget kapital fastställts för de närmaste 3 åren. Nivån på skulder och andelen eget kapital (soliditet) följer de nivåer som kommunfullmäktige fastställt. Utfall Budget Plan Plan Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder varav låneskuld Kortfristiga skulder skulder eget kapital, avsättningar och skulder

13 Noter, Resultatbudget och plan Budget Plan Plan Not 1 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl. interna poster Pensionsutbetalningar Årets intjänade pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, tillväxtavtal Digital utveckling Driftbidrag kommunägda bolag Stora kommunövergripande projekt Näringsliv/marknad - Evenemang/event Projekt Demokrati, integration och hälsa Forskning och utveckling Landsbygdsutveckling Budgetreserv Gratis busskort, gymnasiet Omställningskostnader lokaler Driftkostnader Moröbacke, Brännan, Bureå medel till kommunstyrelsens förfogande verksamhetens kostnader Not 2 Skatteintäkter Skatteintäkter Not 3 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning Utjämningsavgift kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag Utjämning LSS Kommunal fastighetsavgift Välfärdspengar generella statsbidrag och utjämning Not 4 Finansnetto Borgensavgifter Räntekostnader Bidrag från elförsörjningen Utdelning från Skellefteå Kraft AB finansnetto

14 Finansieringsbudget och plan I finansieringsplanen har den förväntade utvecklingen av kommunens in- och utbetalningar (likvida medel) fastställts för de närmaste 5 åren. Finansieringsplanen visar hur kommunen ska finansiera både sina investeringar och sin löpande verksamhet. Planen är också kopplad till de investeringsnivåer som regleras i investeringsbudget och plan samt det inlåningstak och soliditetsmål som fastställts av kommunfullmäktige. Budget Plan Plan Plan Plan Mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Elförsörjning egen likviditet alt. utdelning Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Lånebehov

15 I driftbudget och plan fastställs de ekonomiska ramarna för kommunens löpande drift under de närmaste 3 åren. Driftbudgeten är fastställd på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor, avgifter och särskilda statsbidrag inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. Driftbudgeten innehåller också uppgifter om de bruttointäkter och bruttokostnader som respektive nämnd förväntas ha under planperioden. Budget 219 Plan 22 Plan 221 Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Skattefinansierad verksamhet Socialnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Nämnd för support och lokaler Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Personalnämnd Överförmyndarnämnd Konsumentnämnd Valnämnd Gem måltidsnämnd Gem nämnd för it-drift Gem nämnd för drift av pers.system Revision nämnder FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Bidrag från elförsörjning Utdelning från Skellefteå Kraft AB Återföring internränta Återföring po-pålägg Kostnader Arbetsgivaravgifter Årets intjänade pensioner Avtalsförsäkringar Pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande S:a skattefinansierad verksamhet

16 Budget 219 Plan 22 Plan 221 Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Affärsverksamhet Elförsörjning Camping Hamn Parkering Avfallshantering Sotning 1-1 Vatten- och avloppshantering affärsverksamhet Resultat kommunen

17 Investeringsbudget och plan Här fastställs kommunens investeringar för de närmaste 5 åren. För det första budgetåret är den totala investeringsutgiften och tidplanen för projektets start och avslut alltid fastställt. Där är också rätt investeringsutgift placerad på rätt del av året (rätt halvår). Planeringsåren skiljer sig lite från budgetåret genom att investeringsprojekten kan vara mer osäkra till belopp och även osäkra gällande exakt tidpunkt för start och slut. Investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt alternativt för ramanslag som avser specifika investeringsområden gällande mindre investeringsprojekt. Där ansvarar nämnden själv för de ingående investeringsprojekten och att projekten tillsammans aldrig överstiger fullmäktiges ram. Budget Plan Plan Plan Plan Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Fritidsnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Kulturnämnd Socialnämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Affärsverksamhet Avfall Camping Elförsörjning Hamnen Parkering Sotning Vatten- och avloppshantering investeringar

18 Detaljerad specifikation av kommunens investeringar INVESTERINGSPROJEKT Budget 219 Plan Plan Plan Plan Total Budget utgift < 219 Kommunstyrelse ~ Kommunledningskontor Ram, investering inom exploatering Ram, markförvärv Hedensbyn/Bergsbyn (Torsgatan) Ny trafiklösning, bro m.m Stadsomvandling inkl. Norrbotniabanan Skolstrukturomvandling, gator Åtgärder detaljplan Bergsbyn 28 5 Reservatbildning Vitbergsområdet 1 1 Elförsörjning Finnfors Krångfors Selsfors Granfors Bygg- och miljönämnd ~ Ram, maskiner och inventarier Fritidsnämnd Ram, fritidsverksamhet Ram, camping För- och grundskolenämnd Ram, maskiner och inventarier Inventarier Brännaskolan Inventarier Floraskolan Gymnasienämnd Ram, maskiner och inventarier Kulturnämnd ~ Återlämningsautomat 7 Konstnärlig gestaltning Ram, maskiner och inventarier Socialnämnd Ram, maskiner och inventarier

19 Forts. INVESTERINGSPROJEKT Nämnd för support och lokaler Support och lokaler Budget Plan Plan Plan Plan Total utgift Ram, investeringsrelaterat underhåll Ram, maskiner och inventarier Näridrottsplatser Strukturomvandling måltid Stadshuset kundmottagningar Budget < 219 Sporthallar och arenor Florahallen Badanläggningar inomhus Eddahallen utveckling etapp Örjanshallen Eddahallen omkl.rum, fasta inventarier Kultur Kulturhuset inkl. inventarier Grundskola/gymnasium Förskola Brännan (4 avd) + anpassn skola Förskola Eriksberg (6 avd) Förskola Sunnanå (6 avd) Förskola Prästbordet (4 avd) Floraskolan F- åk 9 Förskola Mobacken (6 avd) Kommunikation ~ It investeringar Teknisk nämnd Administration Ram, maskiner och inventarier Hamn Ram, anläggningar Gator och vägar Ram, gator och vägar Gång- och cykelvägar Ram, gång- och cykelvägar, cykelparkeringar

20 Forts. INVESTERINGSPROJEKT Budget 219 Plan Plan Plan Plan Total Budget utgift < 219 Trafikbelysning Ram, armatur- och stolpbyten, styrsystem Parkering Ram, maskiner och inventarier P-hus Renen, bom, P-ledningssystem Parker och lekplatser Ram, parker och lekplatser Räddningstjänst Ram, fordon och inventarier Flytten till Fabriken Sotning Ram, fordon och inventarier Vattenförsörjning och avloppshantering Ram, vattenförsörjning och avloppshantering Ny vattenförsörjning för centralorten Nytt verksamhetsområde Klutmark Avfall Ram, anläggningar Förråd Ram, inventarier och maskinutrustning Fordon Ram, utrustning Ram, fordon kommunen Exkl. Elförsörjning affärsverksamheter skattefinansierade verksamheter

21 Nämnder och kommunägda bolag Här framgår den budget och plan som fastställts för varje enskild nämnd. Här redovisas nämndens drift- och investeringsbudget samt verksamhetsmål för 219 som fullmäktige fastställt för respektive nämnd. Socialnämnd Ordförande: Kenneth Fahlesson Chef: Staffan Näslund Verksamhetsmål 219 Tillgänglighet: Individens gemensamt identifierade behov styr stöd och insatser Effektivitet: Tidiga och förebyggande insatser främjas Samhällsutveckling: Individen ges stöd till ökad delaktighet i arbets- och samhällslivet Ramändring 219 Kompensation för kostnadsökningar Tillstyrkt Budget Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror -976 Ekonomicenter och informationscenter Tillstyrkt ändring 51 6 Budget Anslag Socialnämnd Socialkontor Investeringsbudget och plan Socialkontor

22 För- och grundskolenämnd Ordförande: Fredrik Stenberg Chef: Anders Bergström Verksamhetsmål Trygghet: Barnets bästa är beaktat Effektivitet: Lärandet är synligt Samhällsutveckling: Likvärdigheten är säkerställd Ramändring 219 Kompensation för kostnadsökningar Tillstyrkt Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Kulturskolan Tillstyrkt ändring Budget Anslag För- och grundskolenämnd För- och grundskolekontor Investeringsbudget och plan Grundskolor

23 Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert Verksamhetsmål Tillgänglighet: Ökat deltagarinflytande över verksamheternas utformning Trygghet: Inbjudande och trygga miljöer Effektivitet: Effektiviseringar av arbetsprocesser genom utveckling av e-tjänster Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Yrkesvux Budget Anslag Gymnasienämnd Gymnasiekontor Investeringsbudget och plan Gymnasieskolor

24 Fritidsnämnd Ordförande: Daniel Ådin Chef: Leif Gustafsson Verksamhetsmål Trygghet: Utveckla välkomnande fritidsmiljöer Effektivitet: Öka nyttjandet av tillgångar Samhällsutveckling: Inkludering av fler i samhället Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Budget Anslag Fritidsnämnd Fritidskontor Camping Investeringsbudget och plan Fritidsverksamhet Camping

25 Teknisk nämnd Ordförande: Ola Burström Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Trygghet: Vårdande offentliga miljöer Effektivitet: Samordnade verksamheter Samhällsutveckling: Hållbart samhälle Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Budget Anslag Teknisk nämnd Räddningstjänst Vinterväghållning Övrig skattefinansierad verksamhet Hamn Parkering Vatten och avlopp Avfallshantering Fritidskontor Sotning Investeringsbudget och plan Administration Hamn Gator och vägar Gång- och cykelvägar Trafikbelysning Parkering Parker och lekplatser Räddningstjänst Sotning Vattenförsörjning och avloppshantering Avfall Förråd Fordon

26 Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson Verksamhetsmål Tillgänglighet: De kommunala åtagandena ska så långt möjligt vara inkluderande och likvärdiga i hela kommunen. Effektivitet: Samordning av resurser och processer Samhällsutveckling: Tillsammans med andra skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad Ramändring 219 Studentlägenheter Insatser framtida kompetensförsörjning Kollektivtrafik Tillstyrkt Budget Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 713 Förändrade hyror 228 Sekretariat Ekonomicenter och informationscenter -315 Tillstyrkt ändring 11 6 Budget Anslag Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunledningskontor Kollektivtrafik Elförsörjning Investeringsbudget och plan Kommunledningskontor, infrastruktur Elförsörjning

27 Kulturnämnd Ordförande: Emilia Hallin Chef: Leif Gustafsson Verksamhetsmål Tillgänglighet: Involvera fler invånare kring utformningen av framtidens närbibliotek Trygghet: Stimulera trygga/välkomnande arrangemang för unga 13-2 år Samhällsutveckling: Stärkt inkludering genom konst och kultur Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Förändrade hyror Ekonomicenter och informationscenter Kulturbolagen Medborgarskapsceremoni Kulturskolan Tillstyrkt ändring Budget Anslag Kulturnämnd Kulturverksamhet Kulturbolag Investeringsbudget och plan Kulturverksamhet Konstnärlig utsmyckning

28 Nämnd för support och lokaler Ordförande: Tomas Teglund Chef: Jan Sundbom Verksamhetsmål Tillgänglighet: Högre medborgarservice via kundtjänst Effektivitet: Identifiera nya samordningar och effektivisera befintliga för att frigöra resurser till kärnverksamheterna Samhällsutveckling: Begränsad klimatpåverkan inom lokaler och livsmedel Ramändring 219 Tillstyrkt Budget Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 72 Förändrade hyror 18 4 Sekretariat Ekonomicenter och informationscenter 1 26 Budget Anslag Nämnd för support och lokaler Måltidsverksamhet Hyresfinansierad verksamhet Support och lokaler Investeringsbudget och plan Support och lokaler Sporthallar och arenor Badanläggningar inomhus Kultur Grundskola/gymnasium Kommunikation

29 Bygg- och miljönämnd Ordförande: Evelina Fahlesson Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Trygghet: God livsmiljö Effektivitet: Samordnade verksamheter genom ökad digitalisering Samhällsutveckling: God planeringsberedskap Ramändring 219 Tillstyrkt Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Ekonomicenter och informationscenter Budget Anslag Bygg- och miljönämnd Samhällsbyggnad Bostadsanpassning Investeringsbudget och plan Samhällsbyggnad, ram

30 Personalnämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Joakim Lundin Verksamhetsmål Tillgänglighet: Alla chefer och medarbetare arbetar aktivt med individuella målkort som följs upp under året Trygghet: En arbetsplats utan arbetsrelaterad frånvaro Effektivitet: Samordnade HR-processer Ramändring 219 Tillstyrkt Budget Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 143 Budget Anslag Personalnämnd Utbildning och rehabilitering Kommunhälsa

31 Gemensam överförmyndarnämnd Ordförande: Valter Stenberg Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Tillgänglighet: Tillgång till ställföreträdare Trygghet: Granskningen klar i rätt tid Effektivitet: Etablerad E-tjänst Ramändring 219 Tillstyrkt Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Budget Anslag Överförmyndarnämnd Samhällsbyggnad

32 Konsumentnämnd Ordförande: Valter Stenberg Chef: Hans Andersson Verksamhetsmål Trygghet: Skellefteås äldre medborgare känner sig trygga i dagens konsumtionssamhälle Samhällsutveckling: Konsumentinformation för ungdomar Ramändring 219 Tillstyrkt Budget Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg 2 Budget Anslag Konsumentnämnd Valnämnd Ordförande: Tobias Wass Ramändring 219 Tillstyrkt Val till Europaparlamentet Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Tillstyrkt ändring Budget Anslag Valnämnd Val till Europaparlament

33 Gemensam nämnd för drift av personalsystem Ordförande: Maria Marklund Chef: Jan Sundbom Ramändring 219 Tillstyrkt Budget 218 Budget 219 Anslag Gemensam nämnd för drift av personalsystem Gemensam måltidsnämnd Ordförande: Tomas Teglund Chef: Jan Sundbom Verksamhetsmål Tillgänglighet: Nöjdare kunder genom medskapande Samhällsutveckling: Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel Tillstyrkt Budget Budget Anslag Gemensam måltidsnämnd

34 Gemensam nämnd för grundläggande itkapacitetstjänster Ordförande: Lorents Burman Ramändring 219 Chef: Jan Sundbom Tillstyrkt Budget 218 Budget Anslag Gemensam nämnd för grundläggande itkapacitetstjänster Revision Ordförande: Dick Hellman Ramändring 219 Tillstyrkt Budget 218 Tidigare beslutad justering av budget Höjt po-pålägg Budget Anslag Revision