Kallelse. Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, plan 3, Hamnen Tid Torsdagen den 24 augusti klockan 13:00-18:00

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-08-24 Plats Stadshuset, plan 3, Hamnen Tid Torsdagen den 24 augusti klockan 13:00-18:00 Ledamöter Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Kerstin Petersson (L) Maria Kjellberg (MP) Charlotta Windeman (M) Morgan Persson (UP) Ordförande Jonatan Engström Sekreterare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-08-24 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden till kommunstyrelsen 4 KS2016/1071-20 Beslut om antagande Fars hatt 27 och Fars hatt 28 Föredragande: Linda Andreasson Kl. 13:05-13:15 5 KS2017/0543-1 Sänkt taxa för uteserveringar i Kungälvs kommun Föredragande: Martin Hollertz Kl. 13:15-13:25 6 KS2017/0743-1 Revidering av Taxa för upplåtelse av offentlig plats och torghandel i Kungälvs kommun Föredragande: Martin Hollertz Kl. 13:25-13:35 7 KS2017/0816-2 Remissvar Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län 2018-2020 Föredragande: Karolin Lind Södermark Kl. 13:35-13:50 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Ärenden som stannar i utskottet 8 KS2016/0969-8 Dialog om Klimatanpassningsplan Närvarande: Jenny Adler, Karolin Lind Södermark Kl. 13:50-14:15 Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-08-24 9 Information om Båtellet Föredragande: Miriam Márkus Johansson, Anna-Lena Hansdotter, Håkan Wallentin Kl. 14:15-14:45 10 Inkomna skrivelser till samhällsbyggnadsutskottet 2017-06-14 2017-08-07 Antecknas Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson 2017-06-20 4 Beslut om antagande Fars hatt 27 och Fars hatt 28 Dnr KS2016/1071-20 Sammanfattning Planarbetet avser upphävande av gällande tomtindelning efter önskemål från fastighetsägarna, för att möjliggöra en ny fastighetsindelning. Fastighetsägarna avser att ansöka hos Lantmäteriet om en ny fastighetsindelning. Planärendet har hanterats som ett förenklat förfarande och har samråtts under perioden 14 juni 30 juni med de 2 berörda fastighetsägarna, Lantmäteriet samt Länsstyrelsen. Inga synpunkter har inkommit under samrådet. Fastigheterna ligger i centrala Kungälv norr om Västra gatan. Området omfattas i dag av detaljplan akt 1730 avseende den Gamla staden i Kungälv omfattande Västra gatan. Gällande detaljplan anger för det aktuella området kvartersmark för bostadsändamål. Byggrätt finns för 2 st bostadshus samt en större komplementbyggnad. Fastighetsbildningen för Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28 fastställdes 1883-07-20, akt 1482K-99. Fastighetsbildningen avsåg fastställelse av ålder bestående tomtkarta. För Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28 gäller tomtindelning fastställd 1936-04-14, akt 1482K-340. Området är enligt Översiktsplanen befintlig centrumbebyggelse. Fastigheterna ligger inom riksintresseområde för kulturmiljö samt inom kulturmiljön runt fästningen och Västra gatan enligt kommunens kulturmiljöprogram. Förvaltningen bedömer att upphävningen av tomtindelningen kan antas. Bakgrund I Kungälvs tätort finns ett antal äldre tomtindelningar. En tomtindelning har till syfte att fastlägga hur kvartersmark skall indelas i tomter. Tomtindelning var tidigare obligatorisk för att kunna bilda fastigheter inom stadsplanelagda kvarter. Eftersom tomtindelningarna i många fall är äldre än i dag gällande detaljplaner för kvarteren kan tomtindelningarna vara ett hinder för den som behöver göra en ny fastighetsindelning. Fastighetsägarna till de aktuella fastigheterna har inkommit med en planansökan avseende upphävande av tomtindelning. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömer att upphävningen av tomtindelningen kan antas. PLAN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunens översiktsplan och kulturmiljöprogram har beaktats. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Ej aktuellt. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Ej aktuellt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Fastighetsägaren ansöker om eventuell ny fastighetsbildning. Juridisk bedömning Denna detaljplan handläggs med ett förenklat förfarande i enlighet med 5 kap 38c plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Förslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande och har inte ett betydande intresse för allmänheten. Ekonomisk bedömning Ett plankostnadsavtal har upprättats mellan fastighetsägarna och kommunen. Förslag till kommunstyrelsen Detaljplanen för Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28 i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap 5 27. Martina Hermans Enhetschef Plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Planering och Myndighet Expedieras till: Eva Hell, Martina Hermans planenheten För kännedom till: Linda Andreasson planenheten

PLANBESKRIVNING Antagandehandling 2017-06-14 Diarienummer KS 2016/1071 Förenklat förfarande PBL (2010:900) Fars hatt 27 och 28 Detaljplan för Fars Hatt 27 och 28 UPPHÄVANDE TOMTINDELNING KUNGÄLVS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUN SAMHÄLLE OCH UTVECKLING ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 INFORMATION 3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Huvuddrag 4 PLANDATA 4 Lägesbestämning 4 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 Kommunala beslut 5 Översiktsplan 5 Detaljplan 5 Gällande tomtindelning 5 Fastighetsbildning 6 FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN 6 Behovsbedömning 6 Avvägningar enligt Miljöbalken 7 Riksintressen (3 kap MB) 7 Hushållningsbestämmelser (4 kap MB) 7 Miljökvalitetsnormer (5 kap MB) 7 FÖRUTSÄTTNINGAR & FÖRÄNDRINGAR 7 Kulturmiljö & Fornlämningar 7 Bebyggelseområden 8 Bostäder och befintlig bebyggelse 8 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 8 Miljökonsekvenser 8 2

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 9 EKONOMI 9 ANSVARIGA MYNDIGHETER/UPPLYSNINGAR 9 FÖRFARANDE 9 Organisatoriska frågor 10 Preliminär tidplan 10 Genomförandetid 10 Huvudmannaskap 10 Avtal och överenskommelser 10 Ansvariga myndigheter/upplysningar 10 Fastighetsrättsliga frågor 10 Markägare 10 Erforderlig fastighetsbildning 10 Rättigheter 10 Ekonomiska frågor 10 Detaljplaneekonomi 10 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 10 INFORMATION En detaljplan är ett juridiskt dokument som styr hur marken får användas för ett område inom kommunen, exempelvis för bostäder, kontor, handel eller industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen (denna handling), som inte är juridiskt bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planhandlingar: Planbeskrivning (denna handling) Plankarta Övriga handlingar: 3

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 Fastighetsförteckning Handlingarna (förutom fastighetsförteckningen) finns på Kungälvs kommuns hemsida: www.kungalv.se/bygga--bo--miljo/aktuella-detaljplaner/ Fastighetsförteckning, beslutsprotokoll samt övriga handlingar finns i Kungälvs Stadshus, adress: Ytterbyvägen 2, Kungälv. För information om planförslaget, kontakta Kundcenter på telefonnummer 0303 23 80 00. Handläggning Denna detaljplan handläggs med ett förenklat förfarande i enlighet med 5 kap 38c plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Förslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande och har inte ett betydande intresse för allmänheten. Efter samråd av planförslaget sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Förslaget skickas inte på granskning, under förutsättning att förslaget inte väsentligt förändras. Detaljplanen bedöms kunna antas tidigast tredje kvartalet 2017. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund I Kungälvs tätort finns ett antal äldre tomtindelningar. En tomtindelning har till syfte att fastlägga hur kvartersmark skall indelas i tomter. Tomtindelning var tidigare obligatorisk för att kunna bilda fastigheter inom stadsplanelagda kvarter. Eftersom tomtindelningarna i många fall är äldre än i dag gällande detaljplaner för kvarteren kan tomtindelningarna vara ett hinder för den som behöver göra en ny fastighetsindelning. Fastighetsägarna till de aktuella fastigheterna har inkommit med en planansökan avseende upphävande av tomtindelning. Syfte Syftet med planen är att upphäva gällande tomtindelning. För att möjliggöra genomförandet av en ny fastighetsindelning. Upphävande av tomtindelningarna anses inte vara i konflikt med planbestämmelser för gällande detaljplan. Huvuddrag Den underliggande detaljplanens huvuddrag innebär att skapa förutsättningar för bevarandet av gatumiljön vid Västra gatan. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget centralt i Kungälv, norr om Västra gatan. Areal Planområdet består idag av 2 fastigheter med en gemensam areal på 1067 kvm. Markägoförhållanden Fastigheterna ägs idag av 2 privata fastighetsägare. Som äger en halv andel var av varje fastighet. 4

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunala beslut - Kommunstyrelsen, 2016-10-12, Beslut om planuppdrag. - Samhällsbyggnadsutskottet 2016-09-22, Förslag till Kommunstyrelsen om planuppdrag godkändes. - Planchefens delegationsbeslut avseende samråd 2017-06-05 Översiktsplan Översiktsplanen för Kungälvs kommun, antagen av Kommunfullmäktige 2012-01-19, anger Befintlig bebyggelse inom tätort för det aktuella planområdet.. Detaljplan Planområdet omfattas av Stadsplan fastställd 1980-02-21 (akt 14-KUN-145) DP 1730 Kungälv som anger markanvändningen kvartersmark för Bostadsändamål. På en av fastigheterna finns även en byggrätt för mark med uthus och dyl. Då gällande detaljplan är att betrakta som en bevarande plan finns inga möjligheter till tillbyggnader i detaljplanen utan övrig mark är betecknad som mark som inte får bebyggas. Utsnitt ur gällande detaljplan Gällande tomtindelning För Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28 gäller tomtindelning fastställd 1936-04-14, akt 1482K-340. 5

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 Fastighetsbildning För Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28 fastställdes 1883-07-20, akt 1482K-99. Fastighetsbildningen avsåg fastställelse av ålder bestående tomtkarta. FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN Enligt plan- och bygglagen 2 kap ska hänsyn tas både till allmänna och enskilda intressen vid prövningen av lämpligheten av föreslagen planläggning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap miljöbalken ska tillämpas. Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt 3 kap miljöbalken. Behovsbedömning Alla planer som upprättas av kommunen ska i ett tidigt skede i processen behovsbedömmas enligt Miljöbalkens 6 kap 11. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning ska genomföras eller inte. Anses planens genomförande kunna leda till betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 11-13 genomföras och en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. I samband med behovsbedömningen ska även länsstyrelsen ges tillfälle att yttra sig över denna. Syftet med en miljöbedömning är enligt Miljöbalken 6 kap 11 att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. 6

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 Miljöbalken. Förslaget till detaljplan är förenligt med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel och planens konsekvenser bedöms kunna hanteras inom ramen för ordinarie planprocess. Därför har ingen behovsbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning upprättats. En behovsbedömning har inte tagits fram för det aktuella planområdet då planen genomförs med ett förenklat förfarande vilket innebär att planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Avvägningar enligt Miljöbalken Riksintressen (3 kap MB) Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt 3 kap miljöbalken. Hushållningsbestämmelser (4 kap MB) Området berörs inte av 4 kap MB. Miljökvalitetsnormer (5 kap MB) Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. FÖRUTSÄTTNINGAR & FÖRÄNDRINGAR Kulturmiljö & Fornlämningar Förutsättningar De aktuella fastigheterna ligger inom ett område som omfattas av kulturmiljöområde enl kulturhistoriks undersökning framtagen av Bohusläns museum 1983. Miljön omfattar Fästningsholmen med Bohus fästning och gamla prästgården, bebyggelse vid Torget med bl a kyrkan och rådhuset samt Västra och Östra gatan. Det aktuella området omfattas även av Riksintresse för kulturmiljö avseende Stadsmiljö med medeltida fästning, stadskulturlager och träbebyggelse. En del av värdet i kulturmiljön är de välbevarade långsmala tomterna som tidigare sträckte sig från Fontinberget ner till älven. Dessa finns bevarade delvis i den nordvästra delen av Västra gatan. Planförslag De aktuella tomterna är idag uppdelade på de typiska rektangulära sättet. Dock är det inte långsmala på det sätt som många övriga tomtindelningar längs med Västra gatan är, då de begränsas av nederdelen av Fontinberget. Planförslaget innebär att den gällande tomtindelningen upphävs för att möjliggöra en fastighetsreglering med en indelning där bostadshuset närmast Västra gatan inte delas i 2 fastigheter utan kan ligga inom en fastighet längsgående gatan. Bostadshuset närmast gatan uppfördes 1937 och ersatte 2 stycken envåningsbyggnader. Det inre bostadshuset tillsammans med komplementbyggnaden kan utgöra en egen fastighet. 7

Bebyggelseområden Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 Bostäder och befintlig bebyggelse Förutsättningar Befintlig bebyggelse utgörs av en del av den kulturhistoriska trähusbebyggelsen längs Västra gatan. Trähusen ligger ofta tätt intill gatan vilket bidrar till gatans rumslighet. Ofta ligger de med långsidan längs med gatan, men det förekommer också hus som har gavlarna mot gatan. Uthusen och ekonomibyggnader har en mer tillbakadragen placering på tomterna. Planförslag Planförslaget innebär inga förändringar avseende byggrätt eller utformning. Befintligt bostadshus närmast berget Befintlig komplement byggnad närmast berget KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Upphävande av tomtindelningarna innebär ingen ändrad användning eller ändrade fastighetsbeteckningar, kvartersnamn eller fastighetsgränser. Upphävandet blir ett tillägg till gällande detaljplan och innebär ingen ändring av de i detaljplanen angivna bestämmelserna. Användningen av marken, fastigheterna och byggnaderna regleras även fortsättningsvis genom detaljplan. Upphävandet innebär att förändringar vid fastighetsbildning och att administrationen vid ny planläggning minskar. Eventuell ny fastighetsbildning ska prövas enligt villkoren i fastighetsbildningslagen. Bebyggelsen regleras även i fortsättningen av underliggande gällande detaljplan. Miljökonsekvenser När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, 8

Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt om undantag från kravet på miljöbedömning. Regeringen får också meddela föreskrifter om samråd i samband med bedömningen av om en plan, ett program eller en ändring kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2004:606). Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 Miljöbalken. Förslaget till detaljplan är förenligt med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel och planens konsekvenser bedöms kunna hanteras inom ramen för ordinarie planprocess. Därför har ingen behovsbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning upprättats. En behovsbedömning har inte tagits fram för det aktuella planområdet då planen genomförs med ett förenklat förfarande vilket innebär att planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Planförfarandet innebär att med ett förenklat planförfarande upphäva av ålder bestående tomtindelning för fastigheterna Fars hatt 27 och Fars hatt 28. Upphävande av tomtindelning innebär ingen ändring av vare sig fastighetsbeteckningar, kvartersnamn eller fastighetsgränser. Bebyggelsen regleras även fortsättningsvis genom detaljplan. Upphävandet innebär ingen ändring av gällande detaljplan i övrigt. Eventuell ny fastighetsbildning ska prövas enligt villkoren i fastighetsbildningslagen. Efter upphävandet, när beslut om ändring vunnit laga kraft, kan önskad fastighetsbildning ske. EKONOMI Plankostnadsavtal finns upprättat med kommunen juni 2017. ANSVARIGA MYNDIGHETER/UPPLYSNINGAR Ansökan om fastighetsbildning, anläggningsförrättning m.m. söks hos Lantmäteriet, Göteborg. FÖRFARANDE Upphävande av tomtindelningar behandlas enligt plan- och bygglagens regler om förenklat planförfarande. Plan- och bygglagen PBL (2010:900) Processen består av ett begränsat samråd, samrådsredogörelse beslut om ändring samt laga kraft. Kommunen samråder med Lantmäteriet, Länsstyrelsen samt berörda sakägare inom planområdet. Kommunen bedömer att inga sakägare utom planområdet berörs samt att planändringen endast berör sakägare inom planområdet. 9

Organisatoriska frågor Preliminär tidplan Samråd juni 2017 Antagande september 2017 Genomförandetid Upphävandet av tomtindelningen får igen genomförandetid kopplat till sig Huvudmannaskap Planområdet innefattar ingen allmänplats mark. Planbeskrivning - Antagandehandling 2017-06-14 Avtal och överenskommelser Plankostnadsavtal upprättas mellan kommunen och fastighetsägarna avseende plankostnaderna. Ansvariga myndigheter/upplysningar Fastighetsrättsliga frågor Ansökan om fastighetsbildning söks hos Lantmäteriet. Markägare Fastighetsägare framgår av tillhörande fastighetsförteckning. Erforderlig fastighetsbildning Upphävandet av gällande tomtindelning möjliggör ny fastighetsbildning. Rättigheter Fastighetsägarna bör säkerställa rättighet för uppfart till den inre fastigheten. Ekonomiska frågor Detaljplaneekonomi Plankostnadsavtal har upprättats med berörda fastighetsägare. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Linda Andreasson planenheten Gun-britt Ornée mark- och exploateringsenheten Granskning Kungälvs kommun 2017-06-16 För Samhälle och utveckling Linda Andreasson Planarkitekt Martina Hermans Enhetschef Planering 10

Plankarta Detaljplan för Fars hatt 27 och 28 UpphävandeTomtindelning Antagandehandling 2017-06-17 Linda Andreasson planarkitekt Martina Hermans enhetschef Plan Skala Datum Utskriven av 1:500 12-06-2017 lian6114 Teckenförklaring Höjdkurva 0,5 m Lantmäteriet, LMV Fastighetsgräns

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Diarienummer KS2016/1071 Detaljplan för Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28 UPPHÄVANDE TOMTINDELNING KUNGÄLVS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLAN SAMHÄLLE OCH UTVECKLING Mall skapad 161205 rev 170123 ADRESS Stadshuset, 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-23 91 67 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Detaljplan för Fars Hatt 27 och Fars Hatt 28, Upphävande av tomtindelning SAMRÅDSREDOGÖRELSE Det rubricerade förslag, daterat 2017-06-14 har varit på samråd enligt plan- och bygglagen 5 kap. 38 c under tiden 14 juni 2017 till 30 juni 2017 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 STATLIGA MYNDIGHETER... 2 REGIONALA ORGAN... 3 FÖRSLAG TILL BESLUT... 3 Till samhällsbyggnad har inkommit nedanstående yttranden vilka sammanfattas och kommenteras. SAMMANFATTNING Planförfarandet innebär att med ett förenklat planförfarande upphäva av ålder bestående tomtindelning för fastigheterna Fars hatt 27 och Fars hatt 28. Planärendet har samråtts med de 2 fastighetsägarna som ligger inom det aktuella planområdet, Lantmäteriet samt Länsstyrelsen. Lantmäteriet har ingen erinran. Länsstyrelsen bedömer att ett antagande av detaljplanen enligt förslaget inte kommer att prövas. STATLIGA MYNDIGHETER Länsstyrelsen 2017-06-28 YTTRANDE Enligt planbeskrivningen är syftet med detaljplanen att upphäva gällande tomtindelning. För att möjliggöra genomförandet av en ny fastighetsindelning.. Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen lämnar följande bedömning enligt 5 kap 14 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enlig förslaget inte kommer att prövas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt Mellankommunal samordning blir olämplig Miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion Behovsbedömning Kommunen har inte tagit fram en behovsbedömning för det aktuella planområdet med motivering att planen genomförs med ett förenklat förfarande vilket innebär att planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning.

Ärendet har handlagts och beslutats av arkitekt Saeid Erfan. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Noteras. REGIONALA ORGAN Lantmäteriet 2017-06-14 YTTRANDE Vid genomgång av planförslagets samrådshandlingar (daterade 2017-06-14) har följande noterats: Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av den gällande detaljplanen genomföra sökta fastighetsbildningsåtgärder. Lantmäteriets synpunkter på planförslaget Ingen erinran. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Noteras. FÖRSLAG TILL BESLUT Med detta föreslås att samhällsbyggnadsutskottet godkänner planförslaget och föreslår för Kommunstyrelsen att anta ärendet enlig PBL 5 kap 27. SAMHÄLLE OCH UTVECKLING/PLAN 7 juli 2017 Martina Hermans Enhetschef Plan Linda Andreasson Planarkitekt

Tjänsteskrivelse 5 1(2) Handläggarens namn Erika Abrahamsson 2017-04-24 Borttagen taxa för uteserveringar i Kungälvs kommun Dnr KS2017/0543-1 Sammanfattning Den politiska majoriteten vill stimulera besöksnäringen samt restaurang- café- och utelivet i Kungälvs kommun för att öka möjligheten till en blomstrande, levande stad med puls. Kommunfullmäktige föreslås ta bort taxan för uteserveringar i kommunen enligt förslag till beslut nedan. Bakgrund Frågan om att ta bort taxan för uteserveringar i Kungälvs kommun har initierats av politiken då man velat stimulera besöksnäringen samt kommunens restaurang- café- och uteliv för att öka möjligheten till en levande stad. 2011 antogs en ny taxa för upplåtelser av offentlig platsmark samt torghandel inom Kungälvs kommun. Den föregående taxan från 1987 upphörde därmed att gälla. Då tillämpningen av den nya taxan visade sig medföra en avsevärt högre taxa för uteserveringar i zon 1 än tidigare år togs diskussionen upp på nytt år 2012. Ärendet återremitterades till förvaltningen i augusti 2013. Efter dialog med näringslivet föreslogs en taxa på 250 kr/kvm/år, möjlighet till uteserveringar året runt samt upphörande av zonindelning för uteserveringar. Förslaget antogs i kommunfullmäktige 2014-02-06. Nu gällande taxa är således 250 kr/kvm/år och möjligheten till att ha en uteservering är inte längre begränsad till sommarhalvåret. Verksamhetens bedömning Förslaget att ta bort taxan för uteserveringar i Kungälvs kommun har tagits fram då man vill stimulera besöksnäringen samt kommunens restaurang- café- och uteliv för att öka möjligheten till en blomstrande, levande stad med puls. Politiken har ett reformutrymme på totalt 34 500 000 kr varav 500 000 kr årligen är avsatta till uteserveringar och kommer att användas för att täcka inkomstbortfallet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Inte aktuellt i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Ärendet bedöms inte påverkas av barnperspektivet. TRAFIK GATA PARK ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet bedöms inte påverkas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Teknisk bedömning/genomförandeplan Inte aktuellt i ärendet. Juridisk bedömning Lagar som berörs är Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera (1957:259) och Ordningslagen (1993:1617). Ekonomisk bedömning Förslaget om borttagen taxa för uteserveringar i Kungälvs kommun ryms inom reformutrymmet på 500 000 kr för majoritetens satsningar. Intäkterna för uteserveringar i Kungälvs centrum ligger på knappt 100 000 kr per år och för Marstrand på ca 250 000 kr per år. Förslaget innebär att förvaltningen får in vad som behövs för att täcka de administrativa kostnaderna för remissförfarandet till polisen genom reformutrymmet. Förslag till kommunfullmäktige Taxan för upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom Kungälvs Kommun (KFS 2011 nr 1) ändras enligt följande: 1. Taxa rörande uteserveringar upphör att gälla och sätts till 0 kr/kvm/år. 2. Ändringen under punkt 1 börjar gälla från och med den 1 januari 2017 varvid tidigare reglering upphör att gälla. 3. Avgifter uttagna under 2017 krediteras. Martin Hollertz Enhetschef Anders Holm Verksamhetschef Expedieras till: Erika Abrahamsson, Martin Hollertz, Anders Holm För kännedom till: Jenny Adler, Maria Andersson TRAFIK GATA PARK ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Erika Abrahamsson 2017-06-26 6 Revidering av Taxa för upplåtelse av offentlig plats och torghandel i Kungälvs kommun Dnr KS2017/0743-1 Sammanfattning Den politiska majoriteten vill stimulera besöksnäringen i Kungälvs kommun för att öka möjligheten till en blomstrande, levande stad med puls. Kommunfullmäktige föreslås justera taxan för upplåtelse av allmän platsmark för publika arrangemang i kommunen enligt bifogat förslag. Vidare föreslås att möjligheten till en överenskommelse av avgiften medges mellan kommunen och näringsidkare vid byggbelamring på stor yta över längre tid. Bakgrund Frågan om att justera taxan för bland annat publika arrangemang i Kungälvs kommun har initierats av förvaltningen då det noterats att företag valt att inte gå vidare med planer för olika arrangemang på grund av en orimligt hög taxa. Då den politiska majoriteten vill stimulera besöksnäringen för att öka möjligheten till en levande stad ligger en justering av delar av taxan i linje med detta. 2011 antogs en ny taxa för upplåtelser av offentlig platsmark samt torghandel inom Kungälvs kommun. Den föregående taxan från 1987 upphörde därmed att gälla. En revidering av taxan genomfördes också 2016. Då tillämpningen av taxan visar sig medföra en orimligt hög taxa för upplåtelse av allmän platsmark vid publika arrangemang motverkas önskan om blomstrande, levande stad med puls. Verksamhetens bedömning Förslaget att justera taxan för upplåtelse av allmän platsmark för bland annat publika arrangemang i Kungälvs kommun har tagits fram då man vill stimulera besöksnäringen samt för att öka möjligheten till en blomstrande, levande stad med puls. Någon kostnad för kommunen kommer det inte bli tal om eftersom taxan i dagsläget aldrig debiteras då tänkta arrangemang stannar redan på planeringsstadiet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Revideringen har koppling till kommunfullmäktiges strategiska mål attraktivt boende. TRAFIK GATA PARK ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Alla kommuninvånare gynnas av en levande stad och många av tillställningarna arrangeras för barn. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Bedöms inte påverka någon grupp negativt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Inte aktuellt i ärendet. Juridisk bedömning Lagar som berörs är Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera (1957:259) och Ordningslagen (1993:1617). Ekonomisk bedömning En justering av taxan för upplåtelse av allmän platsmark för bland annat publika arrangemang i Kungälvs kommun kommer inte att medföra några kostnader för kommunen eftersom taxan i dagsläget aldrig debiteras då tänkta arrangemang stannar redan på planeringsstadiet. Förslag till kommunfullmäktige 1. Taxa för upplåtelse av offentlig platsmark samt torghandel inom Kungälvs Kommun (KF 254/2016) upphör att gälla 2017-10-31. 2. Förslag till taxa för upplåtelse av offentlig platsmark samt torghandel inom Kungälvs Kommun enligt bilaga antas att gälla från och med 2017-11-01. Martin Hollertz Enhetschef Anders Holm Verksamhetschef Expedieras till: Erika Abrahamsson, Martin Hollertz, Anders Holm För kännedom till: Jenny Adler

Taxa för upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom Kungälvs kommun Taxa Diarienummer: 2016/0463 Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/Trafik gata park/avtalsansvarig Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter tidigare beslut KS 2013/1281 Datum för beslut: 2016-10-06 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare: Marie Carlsson 1

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 3 3. Allmänna bestämmelser... 4 4. Taxa för upplåtelser enligt ordningslagen... 5 5. Taxa för torghandel... 6 Nytorget, Kungälv... 6 El... 6 Kajen, Marstrand... 6 6. Kartor... 8 2

1. Inledning Vid behov av att använda offentlig plats för annat ändamål än vad den upplåtits för görs en ansökan om tillstånd hos polismyndigheten. Stöd för kommunernas rätt att yttra sig i tillståndsärenden och att meddela villkor för upplåtelser finns i Ordningslagen (1993:1617). Polistillstånd krävs inte om offentlig plats tas i anspråk endast tillfälligt, i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Tillstånd krävs inte heller om offentlig plats nyttjas för avsett ändamål till exempel då ett torg används för torghandel, fortfarande krävs dock kommunen tillstånd i detta fall. I Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera (1957:259), nedan kallad Avgiftslagen regleras möjligheten att ta ut avgifter. Begreppet offentlig plats definieras i Ordningslagen 1 kap 2 och avser bland annat vägar, gator, gångbanor, cykelvägar, torg och parker. Dessa platser får inte utan tillstånd tas i anspråk för annat ändamål än vad de upplåtits för enligt Ordningslagen 3 kap 1. Efter ansökan begär polismyndigheten kommunens yttrande. Kommunen kan då meddela sådana villkor som enligt Ordningslagen 3 kap 15 behövs för att tillgodose de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om skötseln av den offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik. Kommunen har rätt att enligt Avgiftslagen 1 kap 1 ta ut avgifter efter en av kommunfullmäktige fastställd taxa. Ersättning utgår i form av en avgift med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. 2. Relation till andra styrdokument Utöver ovan nämnda lagar ska också, vid varje tillfälle gällande lokala föreskrifter och bestämmelser tillämpas till exempel: Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Kungälvs kommun Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kungälvs kommun Bestämmelser för lednings- och kabelarbeten i allmän platsmark 3

3. Allmänna bestämmelser 1. Avgiftens storlek regleras av vilken typ av användning som upplåtelsen avser och i fråga om försäljning och kommersiella ändamål vilken zon upplåtelsen sker. Kommunens zonindelning framgår av kartbilagor. Kungälvs centrum, Ytterby centrum, Marstrandsön och Koön ingår i zon 1. Övrig plats inom kommunen ingår i zon 2. 2. Vid marknader med både kommersiell och ideell försäljning som drivs av en samordnande affärsorganisation skall särskilt avtal tecknas. Avgiften skall bygga på avgifterna för tillfällig försäljning med en reduktion på 50 procent. Uppgifter om ansvarig organisation, för varje försäljningsstånd, skall skickas in till kommunen. 3. För samtliga avgiftsbelagda upplåtelser, med undantag för torgplatser, uttages en minimiavgift ut per upplåtelse, såvida inte annat angivits. Ingen avgift tas ut för politiska/ideella föreningar eller skolklasser vid tillfällig försäljning som ej undantas enligt 3 kap 1 Ordningslagen. Detsamma gäller välgörenhetsföreningar som har godkänts som 90-kontohavare av Svensk Insamlingskontroll (SFI). 4. Avgiften skall erläggas i förskott, senast den dag tillståndet träder i kraft. Om upplåtelsen avser längre tid än ett kvartal ska avgiften erläggas i förskott per kvartal. Avgiften ska betalas oavsett om platsen används eller inte. 5. Avgiften är momsbefriad. Skulle reglerna om moms ändras skall avgiften justeras med hänsyn till detta. 6. I avgiften ingår normal gaturenhållning, det vill säga den rutinmässiga och i normal omfattning utförda renhållning som åvilar kommunen. Eventuella fördyrade kostnader för gaturenhållning, snöröjning eller parkskötsel eller debiteras i förekommande fall separat. 7. Indexreglering Avgiftsbeloppen justeras med hänsyn till förändringar i Statistiska centralbyråns konsumentprisindex med 2010 som basår. Justering sker inför varje årsskifte. Omräkningen grundar sig på jämförelse mellan oktoberindex för det innevarande året och oktoberindex för närmast föregående år. 8. Uteservering tillåts året runt. normalt mellan 1 april till 30 oktober. Om tillstånd medges under annan tid på året reduceras avgiften med 50 procent. Genom tillståndet åläggs sökanden det ansvar för till exempel snöröjning som vilar på fastighetsägaren, enligt lokala föreskrifter om gaturenhållning. 9. Tillståndshavaren är skyldig att återställa marken till det skick den hade före upplåtelsen, vilket bland annat omfattar städning. Bristande städning och reparation av eventuella skador som uppkommit debiteras i förekommande fall separat. 10. Med år avses kalenderår. 11. De i taxan angivna avgifterna avser en plats. 4

4. Taxa för upplåtelser enligt ordningslagen Zonindelning beskrivs i bilagda kartor. Försäljning på offentlig plats Zon 1 Zon 2 Fast saluplats, max 15 kvadratmeter Ytterligare 5 kvadratmeter Tillfällig försäljning a) 0-15 kvadratmeter b) 0-15 kvadratmeter c) 0-15 kvadratmeter Marknad med samordnande affärsorganisation (knallemarknad) Julgransförsäljning 0-200 kvadratmeter Uteservering Cirkus, nöjesfält 24 000 kronor/år 4 000 kronor/år 15 000 kronor/år 2 000 kronor/år /månad 300 kronor/dag 12 000 kronor/år 2 000 kronor/år 7 500 kronor/år 1 000 kronor/månad 150 kronor/dag 150 kronor/plats/dag 75 kronor/plats/dag Ingen zonindelning 500 kronor/vecka 250 kronor/kvadratmeter/år 4 000 kronor/tillfälle Andra kommersiella ändamål på offentlig plats Zon 1 Zon 2 Trottoarpratare 1000 kronor/kvadratmeter/år 500 kronor/kvadratmeter/år Varuvisning, smyckning och skyltning utanför butik 0-2 kvadratmeter 600 kronor/år 400 kronor/år Annat ändamål Brevlåda, buntlåda, tidningslåda, tidningsställ Byggskylt Byggbelamring (till exempel bod, verktygscontainer, byggnadsställning, upplag) Container: Generellt tillstånd 0-50 stycken Enskilt tillstånd på bestämd plats, mer än 5 dagar Återvinningsstation Mast inklusive teknikbod Ianspråktagande av parkeringsplats Publika arrangemang Fästningsholmen - hela Fästningsholmen grusad parkeringsyta vid älven Fästningsholmen parkeringen vid gatuköket Fästningsholmen grönytan nedanför fästningen Ingen zonindelning 200 kronor/år/styck 50 kronor/kvadratmeter/månad 50 kronor/kvadratmeter/månad eller enligt överenskommelse 8 000 kronor/år 500 kronor/plats 500 kronor/behållare/år 25 000 kronor/år Kompensation för inkomstbortfall kronor/plats/dygn 15 kronor/kvadratmeter/dag 4 000 kr/arrangemang 1 300 kr/arrangemang 1 000 kr/arrangemang 2 500 kr/arrangemang 5

Gamla Torget, Nytorget, Vita Fläcken Älvparken Utebadet - asfaltsparkeringen Utebadet den grusade parkeringen Västra Parken Publika arrangemang på övriga platser samt övriga upplåtelser Minimiavgift för handläggning och besiktning 1 000 kr/arrangemang 2 000 kr/arrangemang 1 500 kr/arrangemang 1 500 kr/arrangemang 1 500 kr/arrangemang 200 kronor/dag + 5 kronor/kvadratmeter/dag 500 kronor/tillfälle 5. Taxa för torghandel Nytorget, Kungälv Försäljning får endast ske på fastställda platser, vilka visas på bifogad karta. Plats 1 och 2 (torgbodar) Tilläggsyta 12 000 kronor/bod/år + förbrukad elkostnad 40 kronor/dag för varje ytterligare påbörjad tre kvadratmeter Plats 3-13 650 kronor/plats/månad eller 140 kronor/plats/dag För perioden oktober-mars är avgiften 65 % av ovanstående kostnad. Plats 15-18 Avgiftsfria Under perioden 15 november 15 januari får plats 5 inte användas för torghandel på grund av julgranens placering. Plats 13 är för långtidsuthyrning, särskilt avtal ska skrivas. Ett fordon för varutransport får parkeras bakom bodarna 1 och 2. El Eluttag enfas Eluttag trefas 30 kronor/dag + förbrukat antal kilowatt 50 kronor/dag + förbrukat antal kilowatt Kajen, Marstrand Försäljning får endast ske på fastställda platser, vilka visas på bifogad karta. Fasta torgplatser, F1-F4: 0-6 kvadratmeter 1 000 kronor/plats/år 6

6-10 kvadratmeter 1 600 kronor/plats/år 10-14 kvadratmeter 2 200 kronor/plats/år 14-18 kvadratmeter 2 800 kronor/plats/år Ytterligare yta 25 kronor/kvadratmeter/år Tillfälliga torgplatser, nummer 1-5, tolv kvadratmeter vardera: Avgift 300 kronor/plats/dygn 7

6. Kartor Karta: zonindelningen Kungälvs centrum Karta: zonindelningen Ytterby centrum Karta: försäljningsplatserna Nytorget, Kungälv Karta: torgplatserna Marstrand Karta: övriga försäljningsplatser Marstrandsön och Koön Karta: Food truck, en plats vid Mimers hus Karta: Food truck, en plats på Nytorget Karta: Food truck, två platser i Västra parken 8

9

10

11

12

13

14

15

16

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Karolin Lind Södermark 2017-06-29 7 Remissvar Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län 2018-2020 Dnr KS2017/0816-2 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till en ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län. Förslaget är nu ute på remiss. Förslaget bedöms vara bra och ligger i linje med de åtgärdsområden som förvaltningen identifierat som viktiga för kommunen att arbeta med inom ramen för framtagande av Klimatanpassningsplan. Eftersom remissvaret innebär att ett webbformulär ska besvarar digitalt föreslås att förvaltningen får i uppdrag att besvara remissen och skicka in till Länsstyrelsen. Bakgrund Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till en ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län. Förslaget har nu skickats på remiss. Förslaget innehåller åtgärder som Länsstyrelsen planerar arbeta med under 2018-2020 samt rekommenderade åtgärder för länets kommuner. Åtgärderna som föreslås för kommuner är inom de områden där även Länsstyrelsen har ett ansvar och kan stötta kommunerna: - Organisation - Mark- och vattenanvändning - Tillsyn - Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Länsstyrelsen bedömer att det finns områden utanför föreslagen handlingsplan som kommunerna också bör arbeta med klimatanpassning, som exempelvis fastighetsförvaltning och vård och omsorg. Verksamhetens bedömning Remissförslaget bedöms vara bra och ligger i linje med de åtgärdsområden som förvaltningen identifierat som viktiga för kommunen att arbeta med inom ramen för framtagande av Klimatanpassningsplan. Eftersom remissvaret innebär att ett webbformulär ska besvarar digitalt föreslås att förvaltningen får i uppdrag att besvara remissen och skicka in till Länsstyrelsen. Svaret ska vara inne senast den 13 oktober 2017. PLAN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län har i förlängningen koppling till klimatanpassningen för Kungälvs kommun. Utifrån detta perspektiv berörs kommunfullmäktiges strategiska mål om Attraktivt boende, Minskad miljö- och klimatpåverkan samt Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov). Bedömning utifrån ett barnperspektiv Denna fråga är inte aktuell för detta ärende. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Denna fråga är inte aktuell för detta ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Denna fråga är inte aktuell för detta ärende. Juridisk bedömning Denna fråga är inte aktuell för detta ärende. Ekonomisk bedömning Denna fråga är inte aktuell för detta ärende. Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att besvara remissen. Martina Hermans Enhetschef Plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Planering Expedieras till: Karolin Lind Södermark För kännedom till:

Frågor till remiss av regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län 2018-2020 Datum 2017-05-05 Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har därmed en viktig roll för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet i länet. Vi reviderar nu vår regionala handlingsplan för klimatanpassning och önskar därför få in synpunkter på utkastet till ny handlingsplan. För att underlätta sammanställning och bearbetning av remissvar har vi valt att skicka ut det här formuläret. För att veta vilka som har svarat vad, är frågorna om organisation och namn på kontaktperson obligatoriska att fylla i. På resterande frågor väljer ni om och hur mycket ni vill svara. Svar önskas senast den 13 oktober. Svar kan lämnas på två sätt: 1. Klicka i "Skicka formulär" i högra hörnet av pdf:en när du fyllt i den 2. E-posta ifylld pdf till anna.georgieva.lagell@lansstyrelsen.se Uppgifter om mottagaren Organisation* Kontaktperson* Är mål och syfte relevanta och bra formulerade? Ja Kommentar Nej Har ni några invändningar mot eller andra synpunkter på någon av punkterna i den övergripande inriktningen? Kommentera under respektive rubrik Integrera klimatanpassning i verksamheten Länsstyrelsen samordnar De lokala förutsättningarna styr Mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning för att nå goda resultat RCP 8.5 är ett möjligt framtidsscenario Ta hänsyn till osäkerhet och fatta robusta beslut Ekosystembaserad klimatanpassning Gör nödvändigheten till en möjlighet Sidan 1 av 2

Har ni synpunkter på någon av de åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med? Kommentera under respektive rubrik Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning Har ni några invändningar mot eller andra synpunkter på någon av de rekommenderade åtgärderna för kommunal nivå? Kommentera under respektive rubrik Organisation Mark- och vattenanvändning Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Tillsyn Har ni synpunkter på den beskrivna prioriteringen av rekommenderade åtgärder för kommuner? Saknas det några åtgärder? Som ni önskar att Länsstyrelsen ska arbeta med? Som kommunen behöver arbeta med? Har ni synpunkter på kommunikationsplanen? Har ni synpunkter på uppföljningsplanen? Övriga kommentarer Tack för din medverkan! Sidan 2 av 2

Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Karolin Lind Södermark 2017-08-07 8 Dialog om Klimatanpassningsplan Dnr KS2016/0969-8 Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett utkast till Klimatanpassningsplan. Det finns dock behov av att ha en dialog med politiken om bland annat vilken typ av styrdokument detta ska bli och vilken roll det bör ha i förhållande till andra styrdokument. På dialogen deltar från förvaltningen Jenny Adler, Daniel Mattsson (ny Översiktsplanerare) samt Karolin Södermark (handläggare av Klimatanpassningsplanen). Klimatanpassningsplanen föreslogs innan sommaren få namnet Riktlinjer för klimatanpassning och dokumentets rubrik och till viss del även innehållet ändrades utifrån detta (se bilaga). Förslag till beslut Dialogen antecknas till protokollet. Martina Hermans Enhetschef Plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Planering och myndighet Expedieras till: Jenny Adler För kännedom till: PLAN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Riktlinjer för klimatanpassning i Kungälvs kommun Riktlinjer Diarienummer: KS2016/0969 Dokumentansvarig: Översiktsplanerare Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: <2017- > Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare: Karolin Södermark

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 4 3. Relation till andra styrdokument... 4 4. Syfte... 5 5. Mål och viljeinriktning... 5 6. Bakgrund... 5 6.1 Vad händer med klimatet?... 5 6.2 Varför behövs en Klimatanpassningsplan för Kungälvs kommun?... 6 6.3 Erfarenheter från andra kommuner... 6 6.4 Vad har kommunen gjort hittills gällande klimatanpassning... 7 7. Klimatanpassningsplanens framtagande... 8 7.1 Arbetsprocess... 8 7.2 Avgränsningar... 9 8. Klimatförändringar i Västra Götalands län... 10 8.1 Temperatur... 10 8.2 Nederbörd... 10 8.3 Vattenföring... 11 8.4 Havsnivå... 11 9. Konsekvenser av klimatförändringar i Kungälvs kommun... 12 9.1 Tekniska försörjningssystem och kommunikationer... 12 9.1.1 Energiförsörjning... 12 9.1.2 Fjärrvärme... 13 9.1.3 Avloppssystem... 13 9.1.4 Vattenförsörjning... 15 9.1.5 Vägar... 17 9.1.6 Järnväg... 18 9.1.7 Färjetrafik... 18 9.1.8 Tele- och elektronisk kommunikation... 19 9.1.9 Avfallshantering... 19 9.2 Bebyggelse och byggnader... 20 9.2.1 Byggnadskonstruktion... 20 9.2.2 Värme och kylbehov i byggnader... 21 2

9.2.3 Översvämning... 22 9.2.4 Ras, skred och erosion... 26 9.2.5 Områden med förorenad mark... 27 9.2.6 Fysisk planering och bygglov... 28 9.3 Naturmiljö, areella näringar och friluftsliv... 30 9.3.1 Naturmiljö... 30 9.3.2 Vattenmiljö... 32 9.3.3 Jordbruk... 33 9.3.4 Skogsbruk... 34 9.3.5 Fiskenäring... 35 9.3.6 Turism och friluftsliv... 35 9.4 Människors hälsa... 35 9.4.1 Värmeböljor... 35 9.4.2 Luftkvalitet... 37 9.4.3 Hälsoeffekter av översvämningar, ras och skred... 37 9.4.4 Smittspridning... 37 10. Genomförande och uppföljning... 40 10.1 Kommunikation... 40 3

1. Sammanfattning Klimatet förändras och Kungälvs kommun behöver därför anpassas. Detta dokument har tagits fram för att beskriva konsekvenserna av klimatförändringarna för kommunens verksamhet. För Kungälvs kommuns innebär ett varmare och blötare klimat med fler och kraftigare extrema väderhändelser konsekvenser för nästan alla verksamheter. Därför har många av kommunens verksamheter varit delaktiga i framtagandet av detta dokument. Riktlinjer för klimatanpassning visar att det finns behov att inom många områden genomföra fördjupade utredningar och analyser för att få större förståelse av vad konsekvenserna av klimatförändringarna innebär för just dessa verksamheter. Det rör sig bl.a. om vilka kommunala byggnader som ligger på platser med risk för översvämning, hur kommunen bäst bygger framöver för att skapa mer klimatanpassade byggnader samt hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till klimatförändringar. Det stora arbetet är därför inte gjort i och med framtagande av detta dokument utan väntar i och med att åtgärderna behöver genomföras. Till Riktlinjer för klimatanpassning kommer en åtgärdsplan tas fram som beslutas av Förvaltningsledningen. 2. Inledning Klimatet förändras och redan idag har det fått effekter för Kungälvs kommun på flera olika sätt. Det gör att kommunen måste anpassas till det förändrade klimatet. Klimatanpassning handlar om anpassning av naturliga eller mänskliga system till en faktisk eller förväntad förändring i klimatet som minskar sårbarheter eller tillvaratar möjligheter. Kommunen spelar en avgörande roll i detta anpassningsarbete eftersom den ansvarar för att det bl.a. finns fungerande vatten- och avloppsanläggningar, energi- och avfallsanläggningar, vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Det är därför viktigt att kommunen identifierar sårbara områden och verksamheter, hittar lämpliga åtgärder för att anpassa och prioriterar vilka åtgärder som krävs, på lång och kort sikt. Detta dokument har tagits fram som en start i det arbete. Om kommunen inte anpassas till det förändrade klimatet uppstår både onödiga risker och kostnader, såväl för kommunen såsom för boende och verksamma i kommunen. 3. Relation till andra styrdokument I kommunens Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) från 2015 behandlas risker kopplade till klimatförändringar. Det är från denna som uppdraget om att utreda hur kommunen påverkas av klimatförändringar kommer. I RSA:n framkom att kommunens klimatanpassningsarbete var otillräckligt då det inte fanns någon samlad bild över hur kommunen påverkas av ett förändrat klimat. Det fanns inte heller någon strategi för vilka åtgärder som behövs vidtas för att Kungälvs kommun ska stå robust inför klimatförändringarna. Kommunens VA-verksamhet är en av de verksamheter där klimatförändringar riskerar ha stor negativ påverkan. I arbetet med att ta fram en VA-plan för kommunen hanteras därför klimatförändringarnas påverkan på verksamheten. De klimatanpassningsåtgärder som hittills framkommit inom VAplanarbetet kommer tas med i den åtgärdsplan som kopplas till riktlinjer för klimatanpassning för att denna ska ge en helhetsbild över kommunens hela klimatanpassningsarbete. 4

Kommunens Grönplan (2006) är ett handlingsprogram för hur kommunen ska hantera grönska i tätorterna. Natur- och friluftslivsplanen (2005) innehåller mål och åtgärder för hur kommunen ska skydda naturen och underlätta för friluftslivet. Dessa två planer har inte klimatanpassningsfokus. Dock behandlar de omhändertagandet och tillvaratagandet av grönskan i kommunen, som är mycket viktigt för att kommunen ska vara robust inför klimatförändringar, varför de ändå har koppling till dessa riktlinjer. Kommunens översiktsplan (ÖP) tar delvis upp klimatanpassning men inte i den omfattning som förvaltningen bedömer som tillräckligt. Kommunfullmäktiges strategiska mål om Attraktivt boende har koppling till dessa riktlinjer för klimatanpassning. Om kommunen hanterar effekterna av klimatförändringarna så skapas en mer robust, säker och attraktiv kommun för både boende och verksamheter. Efter att dessa riktlinjer antas kommer förvaltningen ta fram en åtgärdsplan som visar på vad som behövs göras för att göra kommunen mer robust inför klimatförändringar. Åtgärdsplanen antas av Förvaltningsledningen. 4. Syfte Syftet med Riktlinjer för klimatanpassning är att visa på vilka konsekvenser klimatförändringar medför för kommunens verksamhet idag och på längre sikt. 5. Mål och viljeinriktning Det övergripande målet med Riktlinjer för klimatanpassning är att Kungälvs kommun blir robust inför klimatförändringar. 6. Bakgrund 6.1 Vad händer med klimatet? Klimatförändringarna påverkar hela jordklotet och stora områden förväntas komma bli obeboeliga p.g.a. översvämningar, torka m.m. Detta kommer att leda till befolkningsomflyttningar, s.k. klimatflyktingar då människor förlorar möjligheten att fysiskt bo kvar i ett område. Klimatförändringarna kommer också innebära att jordbruksmark går förlorad eller blir mer svårodlad på många platser i världen vilket kommer ge stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen globalt. Effekterna blir även stora på naturens ekosystem då många djur- och växtarter inte kommer att hinna anpassa sig och kanske dö ut. Globalt sett kommer Sverige att drabbas något mindre av klimatförändringarna än många andra länder i världen, vilket bl.a. förklaras av vårt läge på jordklotet. Sverige och Kungälvs kommun kommer dock att drabbas genom höjda temperaturer och mer vatten i form av ökad medelnederbörd. Det handlar också om fler extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall. Ett varmare klimat ger ett minskat behov av energi för uppvärmning, samtidigt som kraven ökar på kylning av arbetslokaler, skolor och bostäder, då människors hälsa påverkas påtagligt av högre temperaturer, värmeböljor och torka. Kungälvs kommun kommer också att möta en stor utmaning i ett våtare klimat, där såväl stigande havsnivåer som ökade flöden i kommunens vattendrag måste hanteras. Dessa förhållanden kan i sin tur bidra till ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. 5

Även om Sverige, i ett globalt perspektiv, inte drabbas så hårt av de direkta effekterna av klimatets förändringar lever vi i en global värld. Vi är i högsta grad beroende av vad som sker i andra länder. Folkomflyttningar, missväxt, extrema väderförhållanden, produktions- och transportstörningar i andra länder är konsekvenser som påverkar oss. Dessa indirekta effekter behandlas dock inte i dessa riktlinjer. I vilken omfattning klimatförändringarna kommer att ske och när är svårt att förutse och beror på hur stora utsläppen av globala växthusgaser blir framöver. Även om de globala utsläppen skulle minska kraftigt redan idag kommer dock klimatförändringarna att fortgå under lång tid. Arbetet med att minska utsläppen är mycket viktigt. Det saktar ner förloppet och förhoppningsvis kan nivåer undvikas som innebär alltför stora katastrofer. Ju mer utsläppen minskas desto större blir möjligheterna att klara av att hantera klimatförändringarna. Detta dokument utgår från SMHI:s framtagna scenarier av hur klimatförändringarna sannolikt kommer att bli i Västra Götaland 1. Klimatscenarierna är framtagna utifrån de utsläppsscenarier som används av FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC). Detta dokument förhåller sig också till Regional handlingsplan för klimatanpassning från länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 genom att ha anammat de åtgärder som deltagarna sett varit lämpliga utifrån Kungälvs kommun. 6.2 Varför behövs Riktlinjer för klimatanpassning i Kungälvs kommun? Kommunen behöver ha kännedom om på vilka sätt den är sårbar inför klimatförändringarna. Detta för att i nästa steg utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att kommunen ska vara robust inför klimatförändringarna idag och på längre sikt. Om kommunen inte anpassas till det förändrade klimatet uppstår både onödiga risker och kostnader, för kommunen, och för de boende och andra verksamma i kommunen. Kommunerna har en stor roll i klimatanpassningsarbetet eftersom de ansvarar för ett flertal verksamheter där klimatanpassning behöver ske. Exempelvis är den fysiska planeringen ett viktigt verktyg för att klimatanpassa samhället. Kommunens tillsyn över byggandet och förvaltning av byggnader är också betydelsefulla verktyg i klimatanpassningsarbetet. 6.3 Erfarenheter från andra kommuner Allt fler kommuner har påbörjat eller genomför ett strukturerat arbete med klimatanpassning. Exempelvis antog Göteborgs stad under 2016 ett tematiskt tillägg om översvämningsrisker till översiktsplanen (ÖP) och Lerum har sedan 2013 en antagen Klimatanpassningsplan. Många kommuner kommer igång med ett strukturerat klimatanpassningsarbete efter att någon form av krissituation uppstått, såsom översvämningar till följd av skyfall, höga flöden eller höga vattenstånd. Frågans status har höjts i kommunen och såväl politik som förvaltning har insett vikten av att hantera frågan i förebyggande syfte för att minska eller förhindra negativa konsekvenser och kostnader, både för kommunen, företag och privatpersoner. (Mer om vilka kostnader som blivit till följd av översvämningar i andra kommuner finns under rubriken Översvämningar i kapitel 9). 1 Framtidsklimat i Västra Götalands län. SMHI, KLIMATOLOGI Nr 24, 2015 2 Regional handlingsplan för klimatanpassning. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapport 2014:40 6

6.4 Vad har kommunen gjort hittills gällande klimatanpassning Som tidigare nämnts är VA-verksamheten en av de verksamheter som i stor utsträckning påverkas av klimatförändringar, och detta delvis redan idag. Verksamheten har vidtagit åtgärder för att minska risken för översvämningar genom att implementera öppna dagvattenlösningar såsom våtmarker och dammar, underjordiska fördröjningsmagasin samt arbeta aktivt för att minska andelen ovidkommande vatten (tak- och dränvatten etc.) i spillvattennätet. Arbetet med klimatanpassningen av vatten- och avloppssystemen kommer dock att behöva intensifieras framöver för att klara av framtidens ökade nederbördsintensitet och högre flöden. I ÖP för Kungälvs kommun finns riktlinjer om lägsta golvnivå för att minska risken för översvämningar vid byggnation av bostäder. Dessa är vägledande vid detaljplanering och bygglovsgivning. Dock har klimatfrågorna behandlats separat i varje enskilt ärende och inte med en helhetssyn. Skydd av befintliga miljöer har inte hanterats avseende bl.a. behov av översvämningsskydd. 7

7. Framtagande av Riktlinjer för klimatanpassning i Kungälvs kommun 7.1 Arbetsprocess Arbetet med framtagande av Riktlinjer för klimatanpassning och den tillhörande åtgärdsplanen har genomförts enligt beslutat uppdragsdirektiv. När riktlinjerna antas har arbetet enligt de tre första pilarna i bilden nedan genomförts. Dock presenteras åtgärderna i en separat åtgärdsplan. I Riktlinjer för klimatanpassning beskrivs hur steg 4 och 5 ska ske. Nedanstående verksamheter har deltagit i arbetet med framtagande av Riktlinjer för klimatanpassning och tillhörande åtgärdsplan. Projektorganisation För representanterna hölls ett startmöte i november 2016 för att etablera arbetet med steg 2 och 3 i bilden ovan. Där beskrevs syftet med framtagande av Riktlinjer för klimatanpassning samt hur framtagandet av dem skulle gå till. Dessutom informerade klimatanpassningsexpert från SMHI övergripande om vad klimatförändringar och klimatanpassning innebär. Deltagarna delades in i tre grupper: 1. Tekniska försörjningssystem och kommunikationer 2. Bebyggelse, planering och naturmiljö 3. Människors hälsa 8

Respektive grupp träffades sedan för två workshops: På den första påbörjades arbetet med att identifiera konsekvenser för respektive deltagares verksamhet, tillsammans med expertstöd från SMHI. Analysen utgick från de sektorer som behandlas i Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007). I kapitel 9 framgår vilka dessa är. Fokus var på de områden där anpassningsåtgärder kan vidtas inom kommunens verksamheter. På den andra workshopen påbörjades arbetet med att identifiera och välja ut lämpliga anpassningsåtgärder för de konsekvenser som bedömdes nödvändiga för kommunen att hantera. Åtgärderna kan vara förebyggande eller skyddsåtgärder, för att påverkan till följd av en viss klimateffekt ska bli så liten som möjligt eller uteblir. Det kan också vara beredskapsåtgärder som ser till att kommunen är förberedd på en viss händelse och har en rutin för att hantera den. Deltagarna fyllde efter workshoparna i en mall för konsekvenser och anpassningsåtgärder som skickades till uppdragsledaren för bearbetning och sammanställning. Det sammanställda utkastet till Riktlinjer för klimatanpassning samt förslag på åtgärder behandlades sedan av förvaltningsledningen. Förvaltningsledningen beslutade att Riktlinjer för klimatanpassning skulle gå vidare för antagande i KS medan arbetet med åtgärdsplanen därefter skulle fortsätta i förvaltningen. 7.2 Avgränsningar Klimatanpassning handlar både om att möta utmaningar och ta tillvara möjligheter. Dessa riktlinjer fokuserar dock på de konsekvenser som riskerar att innebära problem för kommunen. Riktlinjerna utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som kan ses idag och förväntas fram till år 2100. Dock kommer inte klimatförändringarna att avstanna vid sekelskiftet, utan konsekvenser kommer att fortsätta uppträda även därefter. Detta ställer krav på flexibilitet i de långsiktiga investeringar för klimatanpassning som vidtas. Konsekvenserna av klimatförändringarna och behovet av anpassning hänger ihop med arbetet att minska klimatpåverkande utsläpp. Dessa riktlinjer omfattar dock inte åtgärder för att minska klimatpåverkan. Dessa behandlas inom ramen för kommunens strategiska miljö- och klimatarbete. 9

8. Klimatförändringar i Västra Götalands län I detta kapitel görs en sammanställning av de klimateffekter som påverkar kommunen idag och i framtiden. Kapitlet baseras framförallt på SMHI-rapporten Framtidsklimat i Västra Götalands län. Rapporten beskriver hur klimatet beräknas förändras utifrån IPCC:s klimatscenarier. Som referensperiod används 1961-1990 och framtidsklimatet beskrivs för perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098. Hur klimatet de facto kommer förändras beror främst på hur mycket växthusgaser som kommer att släppas ut framöver. Beskrivningarna baseras på medelförhållanden men det är viktigt att komma ihåg att variationen mellan år kan vara stor. Definitionerna för respektive klimatvariabel nedan är i enlighet med definitionerna i SMHI-rapporten. 8.1 Temperatur Klimatförändringarna innebär att Västsverige kommer att få ökad temperatur. Årsmedeltemperaturen 3 beräknas ha ökat med 3-5 grader i slutet av seklet. Temperaturen ökar för alla årstider men den är störst vintertid. Detta leder till minskat tjäldjup och kortare säsong med tjäle. Variationen kan dock bli stor mellan år beroende på om och när snön täcker marken. Värmeböljor 4 kommer både att ske oftare och att vara under längre perioder. Under 1961-1990 var medeltalet 2,5 dagar för värmebölja och beräkningarna visar en ökning till ca 18 dagar vid seklets slut. Högre temperatur leder till att vegetationsperioden 5 ökar med mellan 50-90 dagar. En längre vegetationsperiod ger bättre förutsättningar för odling förutsatt att övriga förutsättningar finns t.ex. vatten och växtnäring. Stormarna i Sverige har inte ökat i antal under de senaste åren och det finns inga tydliga tecken på att det kommer bli fler stormar i framtiden. Däremot kan skadorna förvärras i ett varmare klimat. Med mindre tjäle i marken faller träden lättare när det blåser vintertid. Stormfällda träd kan i sin tur drabbas av fler skadeinsekter. 8.2 Nederbörd En varmare atmosfär innebär högre avdunstning och snabbare cirkulation vilket ger mer nederbörd. Årsmedelnederbörden 6 väntas öka med mellan 10-25 % till slutet av seklet. Ökningen är som störst under vintern och det kan då komma uppemot 40 % mer regn. Risken för regn som kan leda till översvämningar kommer att öka vilket framgår av att antalet dagar med mycket regn under året ökar med 20-45 %. Även maximala dygnsnederbörden förväntas öka uppemot 20 % och skyfallen likaså. Den maximala 7-dygnsnederbörden, som ger en indikation på flödesändringar i mindre vattendrag, ökar också 15-20 %. 3 Årsmedeltemperatur är medelvärdet av varje års medeltemperatur beräknat utifrån dygnsmedeltemperatur. 4 Värmebölja definieras här som årets längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20 C Definitionen är dock inte alltid tillämplig eftersom det även är av intresse att benämna flera varma perioder under ett år som värmeböljor. 5 Starttidpunkt på vegetationsperioden är här definierad som första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5 C. Sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5 C. 6 Årsmedelnederbörd är medelvärdet av varje års summerade dygnsnederbörd 10

Foto: Most photos 8.3 Vattenföring Mycket nederbörd leder till högre grundvattennivåer, vilket ökar risken för översvämning då marken blir vattenmättad. Förhöjda grundvattennivåer innebär också en ökad risk för att ytligt vatten tränger ner och förorenar brunnar. Vattenföringen ökar och därmed risken för översvämningar kring sjöar och vattendrag. Vattenföringens variation under året förändras mot högre flöden under vinter och lägre under vår. Under sommaren kan flödena i medeltal bli lägre än idag. I kombination med längre vegetationsperioder, och därmed ökade vattenbehov, ökar risken för vattenbrist och torka. Risken för skred ökar vid höga flöden, särskilt när vattennivån sjunker igen. Erosionen påverkas också av vattenflödet. 8.4 Havsnivå Havsnivån stiger och kommer att fortsätta så under lång tid framöver. Enligt IPCC:s bedömning (IPCC, 2013) kommer den globala medelhavsnivån att öka uppemot en meter till år 2100 och därefter fortsätta öka. Landhöjningen i Västsverige gör dock att havsnivåökningen i praktiken isåfall skulle bli ca 0,7 meter år 2100 här. Som en konsekvens av höjda medelvattenstånd kommer tillfällen med höga havsvattenstånd att bli vanligare. 11

9. Konsekvenser av klimatförändringar för Kungälvs kommun I detta kapitel redovisas hur olika klimatfaktorer påverkar Kungälvs kommuns verksamheter. De är indelade under följande fyra övergripande områden: Tekniska försörjningssystem och kommunikationer Bebyggelse och byggnader Naturmiljö, areella näringar och friluftsliv Människors hälsa Varje område delas sidan in i undergrupper. I varje undergrupp beskrivs inledningsvis hur Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007) sammanfattar de generella konsekvenserna av klimatförändringarna för respektive område. Därefter följer en beskrivning över dess konsekvenser som kan förutses för Kungälvs kommun. 9.1 Tekniska försörjningssystem och kommunikationer 9.1.1 Energiförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen: En ökad stormfällning på grund av minskad tjäle kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår. Kungälv Energi ansvarar för eldistributionen som omfattar större delen av Kungälvs kommun samt delar av Stenungssunds och Lilla Edets kommuner. Marstrand har Vattenfall som ansvarig eldistributör. Ledningsnätet består både av kabel och luftledning. Genom kommunen har dessutom Vattenfalls regionnät ledningar och kabel som är en del av elförsörjningen i regionen. I Kungälvs kommun har det arbetet med att vädersäkra elnätet pågått intensivt de senaste 10 åren. I dagsläget är 84 % av nätet antingen i mark eller som isolerad luftledning. Foto: Most photos Höjda vattennivåer och ökade flöden som leder till skred kan göra stolpstationer instabila och skada markstationer och nätstationer. Vilka konsekvenserna blir för kommunen är inte utförligt utrett. 12

Elavbrott får stora konsekvenser för samhället och medför bl.a. driftstörningar i tjänster som telefoni, internet, vattenförsörjning och avloppssystem. I kommunens RSA behandlas detta mer utförligt. Kommunen har reservkraftverk som gör att stadshuset, kommunens äldreboenden, räddningstjänsten, polishuset, sjukhuset, fjärrvärmeverket, avloppsverk, vattenverk och pumpstationer kan producera egen el vid strömavbrott. Kungälv Energi har ytterligare reservkraftverk som kan köras dit det finns behov. Det är dock av stor vikt att kraftverken kontrolleras regelbundet så att de fungerar och att bränsle finns. Kommunen och räddningstjänsten har pumpar som kan användas på bensinstationer för att kunna tanka fordonen vid behov. 9.1.2 Fjärrvärme Klimat- och sårbarhetsutredningen: Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeelser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvärmesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon större utsträckning påverkas av klimatförändringarna. I kommunen produceras och distribueras fjärrvärme av Kungälv Energi. I fjärrvärmeverket i Munkegärde produceras både värme och el med i huvudsak biobränsle. Dessutom finns ett solvärmefält som bidrar till produktionen av fjärrvärme. Genom en sammankoppling med Göteborg Energi köper Kungälv Energi även restvärme från industrin. Utöver kraftvärmeverket i Kungälv finns tre mindre närvärmecentraler i Ytterby, Kärna och Kode. Fjärrvärmen behöver el för att fungera och fjärrvärmeverket är utrustat med reservaggregat. Driften kan därmed säkras, men värmen kan inte pumpas runt i byggnaderna då det i varje byggnad finns pumpar samt expansionskärl som driver runt vattnet i radiatorerna. Utan reservkraftskälla till byggnaderna kommer pumparna inte att fungera. Hur fjärrvärmesystemet i Kungälvs kommun påverkas av klimatförändringar är när detta skrivs inte utförligt utrett. 9.1.3 Avloppssystem Klimat- och sårbarhetsutredningen: Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna blir överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Avlopp innefattar både spillvatten (som kommer från exempelvis disk, dusch och toalett) och dagvatten (ytligt avrinnande vatten från exempelvis regn och snö). Kungälvs kommun har en relativt liten del kombinerade ledningssystem, dvs. rörsystem där spillvatten och dagvatten sammanförs till reningsverken. Kungälvs kommun har för närvarande tre kommunala avloppsreningsverk i Kode, 13

Diseröd och på Marstrand. Majoriteten av kommunens spillvatten skickas dock till Ryaverket i Göteborg. Utanför de större orterna tas avloppet om hand genom enskilda avloppslösningar såsom markbäddar, infiltrationsanläggningar och minireningsverk. I flera områden i kommunens kustzon råder ett stort exploateringstryck och vissa av dessa områden har dessutom bristande förutsättningar för enskilt vatten och avlopp (VA). Kommunen jobbar därför för att bygga ut VA till flera av kustsamhällena. Det finns flera fördröjningsmagasin i kommunen. Rollsbo våtmark är ett sådant och hittills haft tillräcklig kapacitet. Fördröjningsmagasinget i Olseröd har dock visat sig inte ha den kapacitet som behövs och vid skyfall har hela fördämningen dragits med. Foto: Kungälvs kommun VA-plan Kungälvs kommun antog under 2017 en Dagvattenplan. I den ingår en policy med ställningstaganden som beskriver kommunens inriktning i olika frågor som rör dagvatten. Flera av ställningstagandena belyser vikten av att planera bebyggelse med en genomtänkt höjdsättning och möjlighet till öppen hantering av dagvatten, vilket på sikt leder till system som är bättre rustade för att hantera kraftig nederbörd och höga flöden. Dagvattenplanen beskriver vad som behöver beaktas vid dimensionering och utformning av nya dagvattenanläggningar. Vid dimensionering ska alltid Svenskts Vattens rekommendation beträffande klimatfaktor användas för att säkerställa att anläggningen klarar klimatförändringar under sin livstid. Under 2017 påbörjas arbetet med en drift- och underhållsplan för det kommunala VA-systemet. I detta dokument kommer en mer långsiktig plan för förnyelse och investering i systemets olika delar att tas fram. Genom en genomtänkt strategi beträffande drift och underhållsarbetet är förhoppningen att kunna minska andelen ovidkommande vatten i spillvattensystemet och att anpassa systemet för att bättre klara förväntade ökningar i av flöden. I planeringen behöver även effekter av klimatförändringarna såsom höjda grundvattennivåer beaktas. Risken för källaröversvämning kommer att öka för vissa områden till följd av ökade nederbördsmängder och 14

stigande vatten. Det är därför viktigt att dessa områden identifieras och rätt åtgärder vidtas för att minska risk och/eller sårbarhet för översvämning. Kungälvs kommun deltar i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) arbetsgrupp rörande dagvatten och klimatpåverkan, främst ur ett VA-perspektiv. Målet med arbetet är när detta skrivs inte helt fastställt men blir sannolikt att ta fram regionala riktlinjer för hantering av dagvatten i samhällen och i avrinningsområden. Dessa regionala riktlinjer ska kunna utgöra ett stöd och ett kunskapsunderlag för kommunernas eget arbete, och för fortsatt regional samverkan i frågan. Prövning och tillsyn av avlopp Framtidens grundvattenförhållande förväntas ligga i linje med de framtida variationerna för vattenföringen. Att den omättade zonen (det icke vattenmättade skiktet mellan marknivå och grundvattenyta) minskar kan få till följd att föroreningar binds sämre under vattnets transport i marken, vilket ökar risken för spridning av föroreningar till grundvatten och omgivande miljö. Såväl höjningar som sänkningar av grundvattennivån kan innebära problem. Detta eftersom flödesriktningen på grundvattnet då kan ändras, vilket kan få till följd att föroreningar får nya spridningsvägar i markmiljön. Detta kan i synnerhet innebära problem i områden med enskilda VAlösningar innefattande avloppsinfiltration och vattenuttag från enskilda täkter. Att områden utsätts för intensivare nederbörd kommer innebära att avloppssystem under perioder belastas till högre grad, vilket sannolikt även medför ett ökat antal tillfällen då systemet drabbas av kapacitetsbrist och avleder orenat avloppsvatten direkt till recipient. I samband med prövning av avloppsanläggningar är det viktigt att ha kunskap om förutsättningarna på plats för att kunna bedöma lämplig placering. Det behövs bl.a. kunskap om avstånd till grundvattennivån, avstånd till vattentäkter och vattnets transportväg. Alla dessa faktorer påverkas av kommande klimatförändringar. Även befintliga avloppsanläggningar kommer att påverkas då förutsättningarna förändras från när avloppsanläggningen beviljades. En följd av detta är att antalet klagomål gällande avloppsanläggningar kan komma att öka. 9.1.4 Vattenförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna av klimatförändringar kan bli stora för dricksvattenförsörjningen. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred. I Kungälvs kommun finns för närvarande tre kommunala vattenverk i Dösebacka, Lysegården och på Marstrand. Dösebacka vattenverk står för större delen av kommunens vattenproduktion. Vattenverket använder konstgjord infiltration i beredningen, där råvatten från Göta älv pumpas upp och tillåts infiltrera via flera infiltrationsbassänger. Framtidens klimat tros ha en försämrande effekt på råvattenkvaliteten i kommunens ytvattentäkter. På Marstrand finns exempelvis redan idag problem med förekomst av algblomning, vilken kan komma att öka i och med ett varmare sommarklimat. 15

Det har på senare tid gjorts flera investeringar i kommunens vattenverk för att öka säkerheten på vattnet. Bl.a. har beredningssteg såsom UV-behandling och biologiskt filtrering implementerats. Det byggs för närvarande ett nytt vattenverk (Kungälvs vattenverk) i Dösebacka som planeras att tas i drift under 2018. Detta vattenverk dimensioneras med kapacitet för att kunna försörja hela Kungälvs kommun med vatten. Verket kommer även ha kapacitet till att leverera vatten till grannkommunerna Ale, Stenungssund och Tjörn. Vattenverken i Lysegården och på Marstrand kommer fortsatt att finnas kvar för att försörja delar av kommunen med vatten och samtidigt bidra till redundans i vattenförsörjningen. Det nya vattenverket har en process som bygger på rening genom mikrofilter. Denna typ av rening ger mycket hög avskiljning av bakterier, parasiter och virus som därmed minskar sårbarheten mot vattenburen smitta. Planer kopplat till vattenförsörjning I dagsläget saknar kommunen en fullskalig reservvattenförsörjning. Kungälvs kommun har i sin Vattenförsörjningsplan (2016), undersökt olika tänkbara alternativ till reservvatten. Behovet av reservvatten kan uppstå av olika anledningar såsom kontaminerat råvattnet i Göta älv eller att processen i vattenverket slås ut. Kungälvs kommun deltar i arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionens kommuner. I arbetet ingår flera åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för en långsiktigt trygg och hållbar vattenförsörjning. Grundidén för den regionala planen är att kommunerna via gemensamt arbete och åtgärder kan minska sårbarheten i vattenförsörjningen. Genom drift- och underhållsplanen som påbörjas under 2017, kommer en mer långsiktig planering beträffande förnyelse av vattenledningar att tas fram. I denna planering kommer det att vara väsentligt att lyfta in klimatförändringarnas effekter. Höjda grundvattennivåer och ökad erosion är potentiella följder av klimatförändringar som behöver beaktas i planeringen. Enskilda vattentäkter Extrema vädersituationer med översvämningar och ökad avrinning har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen och dricksvattenkvaliteten. Ökad nederbörd under vinterhalvåret kommer att ge högre grundvattennivåer med ökad risk för nedträngning av ytligt vatten i dåliga brunnar med åtföljande risk för vattenburen smitta. Låg grundvattennivå kan påverka grundvattnets strömningsriktning under somrarnas torra perioder och innebära att närliggande avloppsvatten tränger in i enskilda brunnar. Avsänkningen av grundvattennivån under sommarhalvåret kan komma att förlängas på grund av den tidigare snösmältningen, högre temperatur och längre sommar, vilket kan ge problem med den enskilda vattenförsörjningen. Havsnivåhöjning i skärgården kan i framtiden i allt högre grad ge saltvatteninträngning i enskilda brunnar. Förändringarna leder även till ett ökat behov av information och vägledning till enskilda från miljöenheten och att nya tillstånd till enskilda vattentäkter inte beviljas inom områden som kan översvämmas. 16

9.1.5 Vägar Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälrelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade. Trafikverket är huvudman för de större vägarna E6 och väg 168 (Marstrandsvägen) samt landsvägar på landsbygden. Vägarna inne i Kungälv och Ytterby ansvarar kommunen för, medan ett antal vägföreningar och vägsamfälligheter ansvarar för mindre vägar i t.ex. Kärna och Romelanda. I ett antal av dessa mindre vägföreningar och vägsamfälligheter är kommunen delägare eller stöttar genom att ge upprustningsbidrag. Kommunen ansvarar för dagvattenledningar och kulvertar på olika platser och av olika dimensioner och kvaliteter. De leder vatten från tillrinningsområdena till de olika vattendragen. Några av de större kulvertarna leder vattnet under järnvägen i Ytterby och E6. Trafikverket ansvarar för själva kulvertarna men dikena före och efter dessa ansvarar kommunen eller eventuellt markavvattningsföretag för. Redan idag finns vägar där problem med översvämningar uppstår vid större flöden. Ett problem kan vara igensatta kulvertar eller att de har för låg kapacitet. Ansvarsförhållandena för kulvertar under vägar är ibland oklar. Exempel på vägar som återkommande svämmats över i kommunen är Sparråsvägen, Tornhagagatan, Mariebergsvägen och Räfsalssvägen. Foto: Most photos Ökade vattenflöden i t.ex. Rollsbobäcken skulle allvarligt kunna skada den stora kulverten under E6 vid Kungälvsmotet. En kollaps av kulverten skulle få stora konsekvenser för både lokal trafik och för regionen. Vid ett 100-årsflöde i Göta älv orsakas översvämning som innebär att broarna till 17

Fästningsholmen bli obrukbara. Trafik som ska in mot centrum från Göteborgshållet behöver då ledas om till motorvägen E6. Ökad skredrisk innebär ökad risk för att skador på vägar och de konstruktioner som hör ihop med vägen som kulvertar, ledningar, brostöd etc. Generellt innebär klimatförändringarna ökade kostnader för drift och underhåll för att säkerställa att vägarna fungerar. En positiv konsekvens kan vara minskade vinterrelaterade underhållskostnader för vägar och betongbroar. 9.1.6 Järnväg Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet. Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd innebär översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion vid brostöd och anslutande bankar. Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat underhåll. Trafikverket ansvarar för Bohusbanan som sträcker sig genom kommunen och är ett riksintresse för kommunikation. Järnvägen är kraftigt trafikerad av person- och godståg. Ökade flöden i kulvertar under järnvägen skulle kunna få konsekvenser och påverka risken för t.ex. skred. Eventuella stopp på järnvägen påverkar kommunen negativt och innebär sannolikt större belastning på övrig kollektivtrafik och vägar då fler tvingas välja alternativa resesätt. 9.1.7 Färjetrafik Klimat- och sårbarhetsutredningen: Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt. I kommunen finns flera färjor. Kommunen äger och driver Marstrandsfärjan. Vanligen körs turen mellan Koön och Marstrandsön av Lasse-Maja-färjan. Om vattenståndet stiger 1,5 meter över normal nivå blir kajen översvämmad och passagerarna tvingas gå av i vatten. Ett alternativ är då att färjan Nisse kör istället, men det blir betydligt svårare att sköta transporterna och det ger konsekvenser för både gods- och persontransporter till och från ön. Kajen runt Marstrand har förstärkts de senaste åren för att klara högre havsvattennivåer och kraftigare oväder, men ger begränsat skydd vid dessa havsnivåer. 7 Bilfärjan mellan Kornhall och Gunnesby ägs och drivs av Trafikverket för. Den är idag inte anpassad för en förhöjd havsvattennivå eller andra typer av klimatförändringar. Trafikverket ska under hösten 7 Risk- och sårbarhetsanalys för Kungälvs kommun 2016-2019 18

2017 ha en färdig strategi samt handlingsplan där de redovisar vilka åtgärder som behöver göras för att klimatanpassa färjan. 8 Det finns även färjor som Västtrafik ansvarar för mellan Älgön, Brattön, Lövön, Nabben och Rörtången. Ansvaret för bryggorna är dock oklart och vissa ansvarar Västtrafik och privata hamnföreningar över och vissa ansvarar kommunen för. Det är oklart hur dessa bryggor påverkas av högre vattenstånd. 9.1.8 Tele- och elektronisk kommunikation Klimat- och sårbarhetsutredningen Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hänsyn tagen till både förändringar av klimatet och skogstillståndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikationerna. Kommunen är beroende av elektronisk kommunikation i form av e-post, access till websidor och webbaserade program. Avbrott i dessa system kan få stora konsekvenser. T.ex. kan det innebära felbehandling av patienter och fel dosering av läkemedel inom vård- och omsorg. Kungälv Energi ansvarar för fibernätet i kommunen. För att fiber ska fungera krävs el (och systemet är därför sårbart för elavbrott). Det finns även en viss känslighet för översvämningar och det är därför viktigt att detta beaktas när teknikbodar med kommunikationsutrustning placeras. För telekommunikationen har kommunen inget ansvar men upphör den innebär det stora konsekvenser för kommunal verksamhet. 9.1.9 Avfallshantering Renhållningsenheten sköter insamling och transport av det hushållsavfall som uppstår i kommunen. Samtliga hushåll och verksamheter ska få sitt rest- och matavfall hämtat vid fastigheten. Insamling sker framförallt i kärl vid varje fastighet, men även underjordsbehållare finns vid en del flerbostadshus. Insamling sker dessutom från hushåll på öar utan fast landförbindelse. Där sker hämtningen av säckar med hjälp av båt. Flerbostadshusområdet Kongahälla har en stationär sopsugsanläggning för rest- och matavfall. Renhållningsenheten samlar in slam och fosfor hos hushåll med enskilt avlopp (inkl. skärgård) och fett hämtas hos verksamheter med fettavskiljare. Grovavfall och farligt avfall samlas in på kommunens återvinningscentraler. Kommunen transporterar bort olika typer av avfall till olika anläggningar utanför kommunen (ex Sävenäs och Marieholm i Göteborg). Det innebär att kommunen är känslig för att problem uppstår på eller till dessa anläggningar så avfallet inte kan köras dit, eftersom kommunen inte har möjlighet att behandla avfallet lokalt. 8 Telefonsamtal 2017-04-27 med Klimatanpassningsansvarig, Eva Liljegren, på Trafikverket 19

Foto: Kungälvs kommun Avfallshanteringen i Kungälvs kommun är relativt flexibel eftersom den i huvudsak sker via vägtransporter. Detta minimerar problem med fasta installationer så som med vattenledningar eller dylikt (med undantag för sopsugsanläggningen). Avfallshanteringen blir dock starkt beroende av att vägarna är framkomliga. Höjda temperaturer kan skapa sanitära olägenheter när det är långa tömningsintervall för avfall. Sanitära olägenheter är extra känsligt vid exempelvis sjukhus och äldreboende. Om avfall brinner okontrollerat sprids giftiga gaser. På återvinningscentralerna finns stora mängder avfall som kan börja brinna och avge giftiga gaser m.m. Vid lång tid av torka och om det finns restriktioner för hur mycket vatten som kan avvaras till wc, kan det behövas insamlings- och transportmöjligheter för "avvattnat" slam. I kommunen finns tio deponier som kommunen har kännedom om, men alla är inte kommunala. Mycket vatten på en deponi som ej är sluttäckt innebär lakvattenbildning och vid kraftig nederbörd finns risk att befintliga lakvattendammar är underdimensionerade och att lakvatten kan spridas okontrollerat. Översvämningar kan skapa sanitära olägenheter om avfall inte kan hämtas på grund av att vägar inte är framkomliga eller om avfallet sprids med vattnet. Vid översvämning av centrala Kungälv översvämmas troligen ledningarna till kommunens sopsugsanläggning också. Det saknas infrastruktur för att på annat sätt hämta rest- och matavfall från området med sopsug. Tillfälliga översvämningar av sopsugsanläggningen skulle även kunna skada anläggningen. 9.2 Bebyggelse och byggnader 9.2.1 Byggnadskonstruktion Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. 20

Kommunens enhet för projekt- och programledning ansvarar för byggande av nya kommunala byggnader samt till- och ombyggnader. När det gäller byggtekniska konstruktioner byggs det idag med hög klassning gällande material och energieffektivitet. Kommunens verksamhetsområde Fastighet ansvarar för drift och underhåll av byggnaderna. Översvämningar kan innebära stora konsekvenser för fastigheter. Drifts- och underhållskostnader väntas därför öka framöver bl.a. som en följd av ökade vatten- och fuktskador men även eftersom tekniska installationer i mark- eller källarplan kan slås ut. Fastighetspriser kan också komma att påverkas i utsatta områden. Foto: Kungälvs kommun. Äldreboendet Båtsmansgärdet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Det faktum att många äldre byggnader finns kvar än idag tyder på en viss robusthet mot klimatet. Klimatförändringarna kan dock innebära att nedbrytningstakten går snabbare, vilket medför att större underhåll krävs. Kommunen har flera områden med kulturmiljö som kan påverkas av klimatförändringar. Dessa behöver identifieras och åtgärdsbedömas. Översvämningar i källare från ledningssystem eller högt vattenstånd kan leda till krav på kommunen för skadeersättning. 9.2.2 Värme och kylbehov i byggnader Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning. Urban heating Under värmeböljor är städer/tätorter mer utsatta då de skapar högre temperaturer än sin omgivning 21

genom värmelagring, så kallad Urban Heat Island Effect (urban heating). Det är främst byggnadsmaterialens förmåga att absorbera och lagra värme som påverkar, men även hur höga husen är och hur tätt de står samt andelen hårdgjorda ytor. Ett sätt att minska urban heatingeffekten är att öka grönytefaktorn, med andra ord anlägga nya parker, gröna tak och fasader samt plantera träd. Detta leder även till andra positiva hälsoeffekter. Andra sätt att sänka temperaturen är att använda högreflekterande ytor och material och på så sätt minska värmelagringen i mark och byggnader och placera hus och fönster rätt i förhållande till solen. Ytterligare ett sätt att minska belastningen på människor vid värmeböljor är att skapa möjligheter till skugga i utomhusmiljön. Informationskampanjer om goda beteenden vid värmeböljor är ett sätt att arbeta förebyggande. Möjlighet till värme och kyla I kommunens byggnader finns kylanläggningar i Stadshuset, Mimers hus och motionscentralen Kotten. Det finns även mindre lokala kylanläggningar i bl.a. äldreboendena Ekhaga och Ytterbyhemmet. Äldreboenden och liksom förskolor, skolor och liknande är mycket sårbara vid höga temperaturer. Ett ökat behov av kylning innebär ökade kostnader. I kommunen finns reservkraft på alla äldreboenden samt ytterligare några byggnader och Kungälv Energi har ytterligare ett reservkraftverk som kan köras ut till områden utan el. Dessa kan se till att byggnaderna kan värmas och i vissa fall kylas en tid även vid strömavbrott. Ökad risk för strömavbrott innebär störningar både vad gäller uppvärmning och kylning av byggnader. Om uppvärmning inte fungerar finns risk för skador på vattenburna värmeanläggningar om inomhustemperaturen inte går att hålla över fryspunkten. Låga inomhus temperaturer vid exempelvis elavbrott kan skapa komfortproblem och svårigheter för hyresgäster. I länder där det är vanligt att bostäder och lokaler har kylsystem för att sänka inomhustemperaturen kan det uppstå problem med att effekten inte räcker till vid värmeböljor. I dagsläget finns inte så många byggnader med kylmöjligheter i kommunen och därmed finns inte problematiken nu, men med framtidens högre temperaturer är det sannolikt att kylning kommer ske i större utsträckning och därmed kommer systemen behöva rustas bättre för effekttoppar. 9.2.3 Översvämning Klimat- och sårbarhetsutredningen: Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framförallt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta. Översvämning kan orsakas av exempelvis höga havsnivåer, höga vattenflöden i vattendrag eller skyfall 9. Översvämning innebär skador på byggnation, infrastruktur, risker för människor och påverkan på naturvärden. 9 Skyfall är en allmän term som betyder att det kommer mycket regn på kort tid. Hur stora mängder som krävs för översvämningar beror helt på omgivningsfaktorer som markens egenskaper, lutning och hur omgivningen ser ut. 22

Foto: Most Photos. Översvämning i Göta älv Kostnader till följd av översvämningar Översvämningar har inträffat många gånger i kommunen. Exempelvis kom i maj 2014 skyfall som innebar att uppskattningsvis ca 80 källaröversvämningar uppkom. Vilka kostnader en översvämning till följd av ett stort skyfall eller ökade flöden i Göta älv skulle innebära för Kungälvs kommun är oklart, men exempel från andra kommuner som drabbats av skyfall visar att kostnaderna kan bli mycket höga. Malmö drabbades 2014 av ett kraftigt skyfall där över 100 mm regn uppmättes på bara några timmar. Följden blev omfattande skador och stora kostnader. De tre största försäkringsbolagen, If, Folksam och Länsförsäkringar Skåne, fick in skadeanmälningar för sammanlagt runt 250 miljoner kronor enligt Sveriges Radio. Utöver detta gav skyfallet upphov till stora skador och samhällskostnader som inte täcktes av några försäkringar. 10 2006 drabbades av Hammarö av ett skyfall som beräknas att ha kostat minst 8,6 miljoner kronor och i Hagforstrakten kom 2004 ett skyfall vars kostnader beräknas till 49 miljoner kronor. 11 Miljöfarlig verksamhet Miljöfarliga verksamheters placering i förhållande till risker för översvämningar (både från vattendrag och havet), ras och skred behöver ses över både vid prövning och tillsyn. Verksamheterna förvarar ofta miljö- och hälsofarliga ämnen. Om dessa ytor översvämmas eller påverkas av kraftiga skyfall kan föroreningar spridas till omgivningen. Vid tillsyn och prövning av verksamheter bör placering av miljöfarliga ämnen granskas samt verksamhetens eventuella skyddsåtgärder och beredskap. WebbGIS I kommunens kartprogram WebbGIS finns tre kartlager som visar effekter av översvämningar. Ett 10 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5961388 11 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25652.pdf 23

visar hur tätorterna 12 översvämmas vid ett kraftigt skyfall 13, ett visar hur kusten påverkas vid havsnivåhöjning 14 och ett visar hur områden vid Göta älv och Nordre älv påverkas av ökade flöden 15. 16 Karteringarna visar att det finns flera riskområden i kommunen, men ingen analys har när detta skrivs gjorts. Havet En höjd havsnivå får stora konsekvenser för kommunen då flera samhällen t.ex. Rörtången, Brattön och Marstrand kommer påverkas av översvämningar. Kommunens RSA bedömer problemen som särskilt stora för Marstrand. Dels beror det på att mycket byggnader ligger nära havet samt att Marstrand och Koön har flest bofasta invånare och kommunala verksamheter (vattenverk, skola, äldreboende och räddningstjänst). 17 Utvecklingsarbetet i kustzon (särskilt Marstrand samt längs med älven) har lyst på vikten av klimatanpassningar för att skydda befintliga och framtida byggnader och infrastruktur. Arbete pågår med att starta projekt för klimatanpassningar såsom högvattensskydd och vågbrytare. Bilden är från WebbGIS och visar hur delar av Marstrand påverkas av en ökad havsvattennivå. 12 Följande tätorter är karterade: Kungälv/Ytterby, Marstrand, Koön, Instön, Tjuvkil, Ödsmål, Diseröd, Kode, Kärna, Kovikshamn och Vedhall. 13 Kartering har gjorts för ett regn med återkomsttiden 100 år och varaktigheten 30 min med en klimatfaktor på 1,25. 14 Karteringen visar: - Högsta högvatten i dagens klimat (+1,735 m) - Framtida högsta högvatten år 2100 (+2,4 m) - Framtida högsta högvatten, säkerhetsnivå 1 med 0,5 m säkerhetsmarginal, +2,9 m - Framtida högsta högvatten, säkerhetsnivå 2 med 1 m säkerhetsmarginal +3,4 m 15 Karteringen visar 100- och 200 årsflöde samt beräknat högsta flöde för dagens klimat (grovt uppskattat ett 10 000-årsflöde). 16 Kartlagren heter Skyfallskartering, Havsvattennivå och Beräknade flöden i älvarna och ligger under fliken Klimatanpassning på WebbGIS. 17 Risk- och sårbarhetsanalys för Kungälvs kommun 2016-2019 24

Göta älv och Nordre älv Vid en översvämning kring Göta och Nordre älv som motsvarar ett tänkbart värsta scenario som kan inträffa p.g.a. naturliga orsaker 18 kan bostäder och företag längs Östra Gatan, Strandgatan och Västra strandvägen behöva evakueras. Enskilda hushåll kan få stora skador på sina fastigheter. Vårdboendet Båtmangärdet ligger i riskzonen för att behöva evakueras tillfälligt. Om gamla torget översvämmas kan de kulturhistoriska byggnaderna rådhuset och Kungälvs kyrka skadas. En hög havsnivå i kombination med höga flöden i Nordre och Göta älv ökar problemen med översvämning i älven då havsvattnet trycks in och minskar flödet från älven till havet. Bilden är från WebbGIS och visar hur delar av Kungälvs centrum påverkas av ett 100-årsflöde i Nordre älv Skyfall Vad gäller skyfall råder stora osäkerheter eftersom det är omöjligt att säga var skyfall kommer komma. Dock innebär klimatförändringarna att kraftiga skyfall kommer bli vanligare framöver och därmed ökar riskerna. 18 Med naturliga orsaker avses när alla naturliga faktorer som bidrar till ett högt flöde samverkar, till exempel snösmältning, nederbörd, vattenmättad mark etc. (grovt uppskattat ett 10 000-årsflöde). 25

Bilden är från WebbGIS och visar hur ett 100-årsregn 19 kan påverka delar av Kungälv. Riskområden finns exempelvis under broar och vid bäckar. 9.2.4 Ras, skred och erosion Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skredbenägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena. Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten medkonsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta Mer och intensivare nederbörd påverkar jordars stabilitet negativt och ökar risken för skred. Ökad nederbörd kan också leda till ökad avrinning och erosion vilket påverkar släntstabiliteten. Höga flöden ökar erosionen längs vattendrag och sjöar. 19 Med 100-årsregn menas att händelsen har en återkomsttid på 100 år. Det uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år vilket innebär att sannolikheten är 1 % varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den ackumulerade risken avsevärt större. Risken hela 63 % att 100-årsvärdet överskrids någon gång under 100 år. 26

För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras, skred och erosion vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader. Ras och skred Göta älvdalen har den högsta frekvensen av skred i Sverige, men skredrisken varierar kraftigt även inom korta avstånd. Den generella skredrisknivån för Kungälvs kommuns bedöms av Statens geotekniska institut (SIG) vara låg till medelhög, men det finns två områden närmast Nordre älv som bedöms ha hög skredrisk. Konsekvensen för om något händer här bedöms som allvarlig då områdena är inom tätort samt att det finns viktiga byggnader, större vägar och broar i området. Konsekvenserna av skred i Göta älv kan komma att påverka flera platser då bebyggelse, industri, vägar, järnvägar, sjöfart och vattenintag finns i stor utsträckning. Vid skred kan föroreningar komma ut i älven som tidigare varit bundna i marken. Vid skred längs riksväg E45 kan både biltrafik och tågtrafik drabbas eller ställas in vilket kan leda till att mycket trafik behöver ledas om genom Kungälv och längs Romelandavägen mellan Göteborg och Trollhättan. Ett större skred kan resultera i en kraftig våg längs älven som kan skada broar och byggnader längs älven. Vid Götaskredet 1957 utlöstes en kraftig våg där våghöjden uppskattades till 5-8 meter. Vågen vandrade den gången enbart norrut men skulle en likande våg idag utlösas söderut skulle skadorna på byggnader och annan infrastruktur troligtvis bli svåra. Mer utförligt behandlas ras och skred i kommunens RSA. Erosion Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten eller vågor. Erosionsskydd finns längs större delen av älven och motverkar stranderosion, men saknas ofta på slänter under vattenytan. Skador på erosionsskydden har noterats på några ställen enligt SGI. Enligt utredningar från SGI pågår i dagsläget ingen stranderosion vid havet i Kungälvs kommun. 20 9.2.5 Områden med förorenad mark Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker. Förorenade områden (inkl. deponier) kan innebära risker både för människors hälsa och för miljön. Riskerna beror på vilka föroreningar det handlar om och förutsättningarna för om de kan spridas eller inte. Det finns risk att föroreningar frigörs vid t.ex. urlakning av jord (t.ex. genom grundvattenförändringar som påverkar syreförhållandena) eller skred. Föroreningar kan komma ut i vattendrag eller blottläggas för väder och vind och på så sätt förorena sin omgivning. Förorenad mark som ligger i lågområden riskerar att spridas vid översvämningar. Vid tillsynsplanering bör hänsyn tas till risker kopplade till klimatförändringar. Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de ökade riskerna för föroreningsspridning. 20 http://www.swedgeo.se/globalassets/kartor/erosionskartor/erosionskartor-havskusten/kungalv.pdf 27

9.2.6 Fysisk planering och bygglov Planering handlar om allt från övergripande strategisk planering i översiktsplan (ÖP) till fördjupande översiktsplaner (FÖP) ner till detaljplaner (DP) och bygglovsbeslut. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att minska klimatutsläppen bl.a. genom strategisk planering för att minska samhällsbyggandets klimatpåverkan, men också för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Klimatanpassning i byggande och planering måste ses i ett helhetsperspektiv, vilket kräver ett tvärsektoriellt och gränsöverskridande arbete mellan olika aktörer, såväl inom som mellan olika organisationer. Alla skeden i plan- och byggprocessen, från ÖP:n till förvaltningsskedet, måste samspela för att minska negativa effekter av klimatförändringarna. Det är också viktigt att den fysiska planeringen samverkar med andra sakområden i organisationerna för att bidra till ett samhällsbyggande med helhetsperspektiv. Kommunen har ett stort ansvar för klimatförändringar avseende dess konsekvenser för samhällsplaneringen. Kommunen ska bedöma detaljplaner och bygglov och bedriva tillsyn utifrån klimatkraven i Plan och bygglagen (PBL). Kommunen ska även informera och ge råd till exploatörer, förvaltare, medborgare m.fl. Vid planläggning och bygglovsärenden ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning, skred och erosion. PBL ger kommunen möjlighet att reglera skyddsåtgärder för att motverka dessa risker. Bild: Kungälvs kommun Kommunen består både av en kustzon och ett inland med Göta älv och Nordre älv samt mindre bäckar och sjöar. Det är attraktivt att bygga vid vatten vilket kan bli en konflikt avseende risker vid klimatförändringar. Det gäller både befintlig bebyggelse men även vid ny exploatering. Både Kungälvs tätort och många andra orter i kommunen ligger vid vatten. ÖP:n pekar ut ny exploatering på dessa platser. Strandskyddet är en naturlig barriär där avsikten är att inte exploatera utan bevara för natur och friluftsliv. Det är också bra ur klimatanpassningssynpunkt vid höjda vattennivåer. 28

Översiktsplanering ÖP:n är ett styrdokument som är vägledande för kommunens planering som t.ex. planbesked, framtagande av detaljplaner, hantering av bygglov och andra tillståndsprövningar. I ÖP:n tar kommunen ställning till hur mark och vattenområden inom kommunen ska användas nu och i framtiden och vilken målsättning kommunen har för den framtida utvecklingen. Det handlar om bestämma var det ska byggas bostäder, verksamheter, infrastruktur, kommunala behov som skolor, äldreboende m.m. samt var det ska bevaras friytor som t.ex. närströvområden. Det är av stor vikt att översiktsplanen har hanterat klimatanpassningsfrågorna så att kommunen får ett planeringsverktyg för ett hållbart samhälle. Det finns annars risk för stora konsekvenser avseende både miljö och ekonomi för kommunen samt dess boende och verksamma. Det gäller aven att planera med ett helhetstänk som inkluderar både befintliga som nya miljöer. Ett varmare klimat kan innebära nya sätt att använda stadsmiljön med nya gröna lösningar under längre perioder. Nya byggnadsmetoder vid vatten samt skyddsåtgärder kan få synergieffekter med bättre tillgänglighet vid vatten. Foto: Most Photos 2016 beslutade Kommunfullmäktiga att kommunens ÖP bedömdes som aktuell. Dock har klimatfrågorna inte behandlats i tillräcklig omfattning i ÖP:n. Exploatering föreslås i områden som kan påverkas av klimatförändringar. Planering pågår och kommer att ske i de prioriterade orterna Marstrand, Kungälv och Ytterby. Detta innebär att frågorna idag hanteras i varje enskilt ärende utan någon helhetssyn. I ett betänkande från Klimatutredningen 21 föreslås att det införs ett krav mot kommunerna om att i ÖP analysera risker för översvämning, ras, skred och erosion för bebyggelse och byggnadsverk samt en strategi för hur dessa skador kan minskas eller förhindras. Det framhålls i förslaget att syftet inte är att försvåra att ny bebyggelse kommer till stånd utan att underlätta att ny hållbar bebyggelse kan ske. Detta exempelvis genom att kommunerna övergripande och på ett tidigt stadium tar ställning till 21 Vem har ansvaret? (SOU 2017:42) Betänkande av Klimatanpassningsutredningen. 29

vilka områden som är lämpliga för ny bebyggelse, vilka som inte bör bebyggas och vilka som kan bebyggas under förutsättning att olika skyddsåtgärder initieras. Detaljplanering Kommunen har vid detaljplanering ansvar för att ny bebyggelse lokaliseras till lämplig mark utifrån risken för olyckor som ras, skred eller översvämning och erosion. Det finns en utredningsskyldighet för kommunen att klarlägga om marken är lämplig. Om kommunerna tillåter bebyggelse på olämplig mark eller underlåter att inhämta kunskap och det därefter sker skador på grund av översvämning, ras/skred eller erosion kan kommunen bli skadeståndsskyldig mot fastighetsägare. En stor del av exploateringen i kommunen föreslås i områden som kan påverkas av klimatförändringar. Planering pågår och kommer att ske i de prioriterade orterna Marstrand, Kungälv och Ytterby. Detta innebär att frågorna hanteras i varje enskilt ärende utan någon helhetssyn. PBL ställer krav på att många frågor utifrån klimatförändringar ska hanteras. Dock hanteras frågan från fall till fall i varje detaljplan. Detta är tidskrävande samt innebär att frågan hanteras på varierande sätt i olika planer. I pågående projekt blir riskerna för effekter tydliga t.ex. i arbetet med DP för Marstrand där översvämningsrisken behöver hanteras på kommunal mark, med framtida kostnader för kommunen. Det finns äldre detaljplaner i kommunen där klimatförändringarnas effekter inte hanterats och där det finns risker för att det kan få konsekvenser. Ett behov finns att se över dessa och eventuellt planlägga på nytt. Bygglov Ärenden som behandlas av bygglovenheten, såsom bygglov, förhandsbesked, anmälningar, strandskyddsdispens och tillsyn ska uppfylla krav i aktuell lagstiftning 22. Vid bygglovsprövning inom detaljplanelagda områden är förutsättningarna för beviljat bygglov att ansökan överensstämmer med detaljplanen samt uppfyller kraven i PBL. För åtgärder som kräver bygglov kan förhandsbesked begäras. Då prövas platsens lämplighet för en viss åtgärd, t.ex. nyetablering av bostadshus utanför detaljplanerat område, där det således inte finns någon beslutad byggrätt. I prövningen av både bygglov och förhandsbesked anger plan- och bygglagen att ny bebyggelse ska lokaliserad till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till jord-, berg- och vattenförhållanden. Hänsyn ska också tas till risk för olyckor, översvämning och erosion. 9.3 Naturmiljö, areella näringar och friluftsliv 9.3.1 Naturmiljö Klimat- och sårbarhetsutredningen: Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk mångfald, men de negativa effekterna kan begränsas. 22 Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Miljöbalken. 30

Ökad temperatur och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen. Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, utbredning av arter och populationers storlek. En ökad invandring av nya arter från ett varmare klimat kan konkurrera med och eventuellt slå ut befintliga arter. IPCC bedömer att klimatförändringarna kommer att vara den vanligaste orsaken till arters utdöende i slutet av detta århundrade. Hur nyttjandet av naturen och naturresurser ser ut har stor betydelse för hur den biologiska mångfalden påverkas av ett ändrat klimat. Ekosystem med rik biologisk mångfald står bättre emot störningar. Höjda havsnivåer och översvämningsrisker kommer att förändra strandområden och innebär bl.a. att det kan påverka tillgängligheten, förändra förutsättningarna för växt- och djurliv samt lämpligheten för klimatanpassningsåtgärder. Ekosystemtjänster är de tjänster naturen tillhandahåller och som är till nytta för människan och underlättar hennes livsvillkor. Det kan t.ex. vara pollinerande insekter, vattenrening genom våtmarker, översvämningsbara markområden, kompostering, grönytor för människors välbefinnande eller naturlig skadedjursbekämpning. Behovet av ekosystemtjänster kommer att öka med ett ändrat klimat, t.ex. erosionsskydd och buffring mot höga vattenflöden. Tjänsterna är svåra och dyra att ersätta med tekniska lösningar och i vissa fall är det också omöjligt. En betydande del av samhällets framtida sårbarhet inför klimatförändringarna kommer också att bero på minskad och mer osäker tillgång till ekosystemtjänster. Klimatanpassningsåtgärder som stabilitetsåtgärder, översvämningsskydd och vattenreglering kan riskera att påverka biologisk mångfald negativt beroende på hur de utformas. Det kan t.ex. gälla arter som gynnas av en varierande vattennivå. Foto: Kungälvs kommun. Marstrand I kommunens miljöpolitiska program (2016-2019) lyfts arbetet med naturvård och friluftsliv som ett av fem programområden där politiken vill se ökade insatser och förbättrad miljö. Genom att arbeta för att bibehålla och öka den biologiska mångfalden kan naturens motståndskraft mot klimatförändringar förbättras och möjligheten att värna de livsviktiga ekosystemtjänsterna öka. Ett arbete för att öka den biologiska mångfalden är därför även ett arbete för att bättre klara kommande klimatförändringar. 31

I kommunens Naturvårds- och friluftslivsplan anges hur kommunens ska ta hänsyn till värdefull natur i samband med exploateringar mm. I kommunens Grönplan anges värdefulla grönområden i kommunens tätorter. 9.3.2 Vattenmiljö Klimat- och sårbarhetsutredningen: Havsstrandängar, i främst södra Sverige, kommer att klämmas mellan ökad havsnivå och innanförliggande markanvändning. Utökade skötselåtgärder kan på sikt bli nödvändiga för att upprätthålla vissa arters livsrum. Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen. Påverkan på vattenkvalitet beror i hög grad på hur jord- och skogsbruk samt tätorter anpassas till klimatförändringar. Fler körskador på grund av blötare skogsmark och mindre tjäle kan leda till mer dränering av marken och därpå följande avrinning till vattendragen. Dikning av jordbruksmark gör vattenflödena i landskapet snabbare och medför läckage av näringsämnen. Detta kan motverkas genom återskapande av våtmarker. Våtmarker har stor betydelse för klimatförändringars effekter. Våtmarker tillhandahåller flera av de ekosystemtjänster som kommer att bli särskilt viktiga vid ett förändrat klimat, bl.a. som näringsfällor, buffring av vattenflöden och som kolsänkor. Foto: Kungälvs kommun Den byggda miljön, med stora arealer hårdgjorda ytor, gör att (även förorenat) dagvatten förs ut i våra vattendrag. I kommunens dagvattenplan som planeras antas våren 2017 finns mål om att dagvattenhantering i stor utsträckning ska vara öppen och att befintliga grönområden används för omhändertagande av vatten. 32

Kommunens Vattenöversikt (1996) beskriver kommunens olika avrinningsområden och innehåller även långsiktiga mål om vattenkvalitet. I Kungälvs östra delar (Svartedalen) är flera sjöar och vattendrag negativt påverkade av försurning och är beroende av kalkning för att fisk ska överleva i vattnen. I övriga kommunen är vattendrag till stor del påverkade av övergödande utsläpp från framför allt jordbruksmark och enskilda avlopp. Många småvatten och våtmarker har försvunnit genom utdikningar under tidigare århundrade. 9.3.3 Jordbruk Klimat- och sårbarhetsutredningen: Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet för nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren. Jordbruket behöver anpassas till framtidens förändrade klimat, för att ge en fortsatt god produktion av livsmedel. På plussidan är att högre koldioxidhalter väntas höja avkastningen något samt att det blir möjligt med mer höstsådda grödor och bättre betingelser för t.ex. majsodling. På minussidan finns ökad risk för torka och översvämningar och att angreppstrycket ökar. 23 Periodvis översvämning av åkermark kan leda till att mark som tidigare varit lämplig för odling inte är det längre. Markanvändning, metoder samt val av grödor och maskiner inom jordbruket behöver då ses över. Översvämningar kan också leda till att föroreningar sprids och påverkar jordbruksmark. För betesmark är ökad spridning av mikroorganismer och andra föroreningar en risk som kan påverka betande djur. För uppodlad mark är metaller och bioackumulerbara ämnen, liksom toxiska mikroorganismer av störst intresse för hälsoeffekter på människa. Foto: Kungälvs kommun Flera samverkande faktorer riskerar att leda till global livsmedelsbrist om några årtionden. Det handlar bl.a. om klimatförändringar, kommande brist på olja, minskat antal pollinerare, utfiskning av 23 En meter i timmen klimatförändringarnas påverkan på jordbruket i Sverige Jordbruksverket (2007) 33

haven samt en ökad global befolkning. Sveriges självförsörjning av mat har minskat under flera årtionden och vi importerar idag ca hälften av den mat vi äter. Den egna åkermarken och möjligheten till lokal livsmedelsproduktion är därmed mycket viktig att värna om. Exploatering av åkermark för byggnation bidrar till en försämring av Sveriges möjligheter att klara livsmedelsförsörjningen i en framtida kris. Enligt miljöbalken 3:4 gäller att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunen äger jordbruksmark utanför tätorterna som arrenderas ut till enskilda. För att hålla landskapet öppet är det viktigt att marken brukas. För att jordbruken ska fungera har markavvattningsföretag skapats där medlemmarna tillsammans ser till att diket fyller sin funktion och ser till att vatten leds bort från markerna. Många av dikessystemen anlades för länge sedan och utifrån andra förutsättningar med avseende på t.ex. nederbörd. Det finns risk att många av dessa är underdimensionerade och att de inte kommer att kunna hantera ökade nederbördsmängder. Kommunen är delaktig i många markavvattningsföretag. Dessa bör ses över för att säkerställa en god funktion. Projektet Kungälvs vattendrag var ett projekt som påbörjades med syfte att reda ut ägarförhållanden för diken och underhåll samt rensning av kommunens prioriterade vattendrag. Detta har dock pausats men enligt åtgärd i kommunens dagvattenplan ska det slutföras. 9.3.4 Skogsbruk Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Kommunen äger cirka 1100 hektar skog som kan förväntas påverkas av ett förändrat klimat. Såväl möjligheter som utmaningar kommer behöva tacklas vilket kräver anpassade skötselstrategier för att värdet på skogen ska bestå. Vilka strategier kommunen som skogsägare väljer, påverkas av hur kommunen tänker sig att nyttja skogen och vilka kvaliteter som anses vara värdefulla och därför vill förstärka och förvalta. Skogen är en mångfacetterad tillgång som kan tillåtas möta många allmännyttiga syften och som har vitt skilda värden beroende på förutsättningarna för varje respektive plats. En viktig faktor för Kungälvs kommun att ta hänsyn till är skogsinnehavets generella närhet till bebyggelse. Kommunens skogar representerar idag bl.a. platser för storslagna naturupplevelser, de utgör en stabil ekonomisk tillgång och är bärare av mängder av ekosystemtjänster. Vilka perspektiv kommunen väljer att lägga an på sitt skogsägande påverkar valet av skötselstrategier och ger också förutsättningar att peka ut kontinuerliga åtgärder som är relevanta att vidta för att hantera effekterna av klimatförändringen. 34

9.3.5 Fiskenäring Klimat- och sårbarhetsutredningen: Stora förändringar av ekosystemen och fisket väntar i ett varmare klimat. Fisket i Västerhavet och i vissa insjöar kan komma att gynnas. Det finns enligt Fiskeriverket tre områden inom Kungälv kommun som omfattas av riksintresse för yrkesfiske: Hakefjorden, Åstol, Lövön Vinga, Stora Pölsan, Hätteberget, Djupa rännan Pater Noster, Måseskär Vilka konsekvenser som klimatförändringarna får för fisket i kommunen är oklart. Kommunen kan genom sitt arbete med 8 Fjordar gynna det långsiktiga fisket. 9.3.6 Turism och friluftsliv Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Kungälvs kommuns rikedom av både varierad och värdefull natur och kulturella besöksobjekt gör att många turister och andra besökare lockas hit. Det är oklart hur turismnäringen här påverkas av ett förändrat klimat, men eventuellt kan turistströmmar från ett hett Europa söka sig till det svalare Sverige sommartid. Att badvattenkvaliteten kan försämras av högre sommartemperaturer bör bevakas (se mer under Smittspridning nedan). 9.4 Människors hälsa 9.4.1 Värmeböljor Klimat- och sårbarhetsutredningen: Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Färre extremt kalla vinterdagar innebär positiva konsekvenser i form av minskat antal dödsfall och färre som insjuknar i hjärt- och kärlbesvär. Däremot leder fler och intensivare värmeböljor till ökat antal dödsfall sommartid. Riskgrupper är hjärt-, kärl- och lungsjuka, småbarn och äldre. Problemen blir större för de som vistas mycket inomhus då temperaturerna kan bli betydligt högre där beroende på att byggkonstruktion och ventilation inte är anpassat för ett varmare klimat. Långa perioder av torka ökar risken för bränder och kan leda till brist på dricksvatten. Kommunen kan då införa bevattningsförbud och köra ut vattentankar till utsatta områden. 35

Foto: Most photos Värmeböljor kan innebära mer pressad arbetssituation för kommunanställda samt av även de påverkas negativt av värmen och därmed få sämre förutsättningar att sköta sitt arbete. Värmeböljor uppstår dessutom i regel under semesterperioden, vilket innebär en ofta redan pressad personalsituation. Detta kan innebära såväl problem med snabbt beslutsfattande som brist på personal i hårt belastade verksamheter. Foto: Most photos Ökad temperatur leder till högre risk för smittspridning. Läs mer om det under rubriken Smittspridning nedan. 36

9.4.2 Luftkvalitet Klimat- och sårbarhetsutredningen: Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar. Längre värmeperioder i kombination med högre utetemperatur ger inom- och utomhushusklimat med större relativ fuktighet som dessutom håller i sig under en längre tidsperiod. Detta kan medföra mer mikrobiell belastning och mer husdammskvalster. I kombination med effekter av ökad nederbörd och frekventare översvämningar ökar detta risken för mögel- respektive kvalsterallergier. Eftersom vegetationsperioden blir längre förlängs pollensäsongen och utbredningen av pollenproducerande arter kan förändras, vilket innebär större problem för personer med pollenallergi. Ett torrare klimat leder till högre partikelhalter. Detta är negativt för människors hälsa då partiklar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer. 9.4.3 Hälsoeffekter av översvämningar, ras och skred Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst. Ökad nederbörd och fler skyfall kan medföra översvämningar, ras och skred i riskbenägna områden. Detta kan in sin tur medföra att viktiga samhällsfunktioner som ambulanstransport, hemtjänst, elförsörjning, vattenrening och uppvärmning slås ut. Kommunen behöver arbeta långsiktigt för att minska risken för översvämningar och skred, men också med hur olika verksamheter kan hantera dessa typer av kriser. Kommunen genomför informationssatsningar för att medborgare ska vara rustade att klara sig i 72 timmar i sitt hem vid elavbrott. 9.4.4 Smittspridning Klimat- och sårbarhetsutredningen: Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. Badvatten Badvattenkvaliteten kan försämras med mer nederbörd och ändrade vattenflöden och avrinning i kombination med högre temperatur. Efter häftiga regn kan badvattenkvaliteten försämras genom att djur- och marksmittämnen kan spolas ut i vatten vid badplatser. En del smittämnen tillväxer 37

snabbare vid högre vattentemperaturer vilket ytterligare ökar smittrisken vid bad i simbassänger, sjöar, vattendrag och hav. Risken för badsårsfeber 24 ökar när vattnet hållit en temperatur på över 20 C under flera dagar och så även giftalger. I och med att badsäsongen förlängs och temperaturerna ökar finns också risk att antalet drunkningsolyckor ökar då fler badar. Vid planering och drift av badplatser bör risken för smittspridning från betesmark beaktas. Längre avstånd krävs mellan badande och betande djur på grund av risken för betesmarksläckage. Kommunens övervakning kan behöva ökas i omfattning på kommunens badplatser. Det är angeläget att allmänheten får riskinformation om bl.a. badsårsfeber, t.ex. vid översvämningar eller långvariga höga vattentemperaturer. Foto: Kungälvs kommun Livsmedel Genom mer vattenavrinning finns ökad risk för bevattningssmitta. Smittämnen från djurhållning, vilda djur eller från mark kan komma ut i vattendrag som används till bevattning av bär och grönsaker. Äts dessa utan att sköljas ordentligt eller upphettas, ökar risken för smittspridning. Med ett varmare klimat finns en ökad risk för matburna infektioner. Infektionsrisken hänger dock mer ihop med hur livsmedel förvaras, transporteras och tillagas under varmare klimatförhållanden än hur mycket temperaturerna ökar. Ett flertal mikroorganismer tillväxer snabbare i mat när omgivningstemperaturen ökar. Höga temperaturer kan också leda till att kapaciteten på kyldiskar och kylskåp överskrids i matvarubutiker och restaurangkök eller att nedkylning under transporter inte blir tillräcklig. Detta innebär högre krav på livsmedelshygien. Information behövs till konsumenterna om basal hygien samt hur livsmedel bör hanteras vid höga temperaturer. Miljöenheten kan även behöva utöka livsmedelstillsynen på restauranger och butiker om säker hantering av livsmedel. Nya smittor Förändringar i årstidernas längd, temperatur och nederbördsmönster kommer att påverka 24 En sårinfektion som orsakas av bakterier. 38