Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun

Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? besökte Kanntorps förskola med Nyköpings kommun som huvudman, den 1-2 mars 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Lotta Andersson Damberg och Sebastian Thimfors. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Pokus. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Pokus, förskolechefen, personal från förskolans andra avdelning samt en av specialpedagogerna från kommunens centrala resursteam. har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för Kanntorps förskola. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om s kvalitetsgranskningar se s webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- granslcning/kvalitetsgranskning/

Beslut 2 (4) Sammanfattande bedömning bedömer att personalen vid Kanntorps förskola har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har rutiner som tillämpas för att tidigt uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. Arbetslagen reflekterar kring vad som kan påverka barnets situation. Det sker dock ingen skriftligt dokumenterad kartläggning av barnets situation. Förskolechefen och personalen diskuterar vilka insatser som kan sättas in i ett första skede innan kontakt tas med specialpedagog. Personalen kommunicerar regelbundet med föräldrarna om barnets situation. Förskolan har påbörjat ett arbete för att utveckla samsyn och gemensam förståelse kring att uppmärksamma och tillgodose barns behov av särskilt stöd. bedömer vidare att personalen utformar och genomför stödinsatser på ett sådant sätt att stödbehovet tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Aktiviteter genomförs så att alla barn har möjlighet att delta och individuellt riktade insatser genomförs i den ordinarie verksamheten. Förskolans miljö och material är tillgängligt för alla barn och anpassas och förändras utifrån barngruppens behov. Granskningen visar att personalen inte använder kommunens utarbetade handlingsplan för att dokumentera och följa upp stödinsatser. Förskolechefen har regelbundet muntliga uppföljningar av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Dock har förskolechefen inte utarbetat rutiner för att arbeta systematiskt med dokumentation kring uppföljning av stödinsatser. Därmed tar inte förskolechefen ansvar för att personalen för ändamålsenlig dokumentation. Avslutningsvis bedömer att personalen har möjlighet till reflektion och uppföljning. Förskolan har tillgång till, och anlitar vid behov en specialpedagog genom kommunens resursteam. Förskolechefen gör en muntlig uppföljning av resursteamets insatser en gång per år men gör ingen skriftlig dokumentation eller utvärdering av om stödinsatserna är ändamålsenliga eller tillräckliga. Därmed tar förskolechefen inte fullt ut sitt ansvar för att barn i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda.

Beslut 3 (4) Utvecklingsområden bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen behöver se till att det finns rutiner för personalen att kartlägga och dokumentera situationen i förskolan för barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Detta för att kunna bedöma vilka stödinsatser som behöver genomföras. Förskolechefen behöver ta ansvar för att utvärdera stödinsatser och se till att de är ändamålsenliga och ger resultat. I detta ingår att tillsammans med personalen utveckla arbetet med att dokumentera och följa upp stödinsatser samt vid behov se till att nödvändiga förändringar i verksamheten vidtas.

Beslut 4 (4) Uppföljning Nyköpings kommun ska senast den 25 oktober 2017 redovisa till vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till i Stockholm, Box 23069,104 35 Stockholm. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Arma Gabrielsson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På s vägnar Ga riel Brandström Enhetschef Lotta Andersson Damberg Utredare/Föredragande

1 (5) Bakgrundsuppgifter om Kanntorps förskola Kanntorps förskola är belägen i bostadsområdet Kanntorp på Arnö strax utanför Nyköping. Förskolan har sammanlagt 33 barn inskrivna på två avdelningar: Hokus och Pokus. Avdelningen Hokus har 14 barn i åldrarna 1-3 år. Avdelningen Pokus har 19 barn i åldrarna 3-5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt sju personer varav tre är legitimerade förskollärare. På avdelningen Pokus arbetar fyra personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare två förskolor. Resultat från granskningen i Kanntorps förskola Av intervjuer framgår att personalen har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Personalen beskriver uppdraget som att alla barn ska ha rätt till stöd utifrån sina förutsättningar. Förskolechefen är samstämmig med personalen i att ett barns behov av särskilt stöd kan vara tillfälligt eller mer varaktigt. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd I intervjuer framkommer att förskolans två arbetslag samarbetar i verksamheten genom att dela in barnen i mindre tvärgrupper med barn från båda avdelningarna. Det finns en förskollärare i varje tvärgrupp. Arbetslagen arbetar under dagen utifrån ett system där en personal är löpare, som möter föräldrar när de lämnar och hämtar barn och två personal är sittare, som är nära barnen i lek och aktiviteter. Personalen är eniga om att tvärgrupperna och löparsystemet gör det lättare att uppmärksamma varje enskilt barns behov. Personalen för löpande anteckningar kring barnen och samtalar regelbundet om hur barngruppen fungerar, både spontant i vardagen och mer strukturerat vid olika planerings- och reflektionsmöten. De uttrycker att, ibland observerar vi barnen lite extra och diskuterar sedan och jämför om vi sett samma sak. Personalen kommunicerar även regelbundet med föräldrarna kring barnen, både om hur det fungerar på förskolan och i hemmet. Personalen följer förskolans nedskrivna rutin som innebär att personalen dokumenterar i vardagen och reflekterar i arbetslaget om de uppmärksammar att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. När personalen uppmärksammat att ett barn är i behov av särskilt stöd så diskuterar de på vilket sätt de kan stödja barnet, hur vi ska göra lika och när vi ska göra det. I nästa steg informeras förskolechefen och då diskuteras vilka insatser som kan sättas

2 (5) in i ett första skede innan kontakt tas med specialpedagog. I de fall som förskolans båda arbetslag behöver vara insatta så lyfts detta på en arbetsplatsträff under punkten "barnhälsofråga". Förskolechefen kontaktar en specialpedagog från kommunens centrala resursteam om arbetslag och förskolechef ser behov av det. Specialpedagogen uppger i intervjun att personalen tidigt uppmärksammar att barn kan vara i behov av särskilt stöd. Personalen har alltid kommit igång med olika stödinsatser själva innan de kontaktar mig och de har fått med sig föräldrarna. Personalen reflekterar över om ett barn fungerar och reagerar på olika sätt beroende på vilken personal som är med barnet. De gör dock ingen skriftligt dokumenterad kartläggning av barnets situation om de uppmärksammat att ett barn kan behöva särskilt stöd. Personalen uppger att, vi kan bli bättre på att kartlägga. Då skulle vi kunna se mönster var, när och hur något fungerar eller inte. Vi har mycket i huvudet men inte så mycket nedskrivet. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Personalen beskriver olika generella insatser som genomförs i den dagliga verksamheten, till exempel att läsa mycket, benämna begrepp tydligt och sätta ord på vad som sker, samt träna munmotorik. Barngruppen används som en viktig del i att stödja samspel genom att låta barnen samarbeta och hjälpa varandra. Vidare beskriver personalen hur de stödjer barn att förstå och att komma in i leken, ibland genom att para ihop barn med andra barn som är mer lekkompetenta. Ibland kan de ge barn vissa praktiska uppdrag eller ärenden för att de ska känna sig mer delaktiga. Enligt personalen försöker de fånga alla tillfällen för att få extra tid med barn som behöver särskilt stöd. Förskolans miljö är utformad för barnens åldrar och materialet är anpassat för den aktuella barngruppen och finns tillgängligt i barnens höjd. Personalen har möjlighet att låna specialanpassat material från kommunens "lekotek", det kan exempelvis vara olika spel och pussel. Bilder används som stöd för att tydliggöra övergångar mellan olika aktiviteter. En timstockl används för att underlätta övergångar mellan olika aktiviteter. Under observationerna noteras att barnen delas i mindre grupper och personalen finns nära barnen i samspel och lek. Personalen är lyhörda och fångar upp barn som inte deltar genom att hjälpa dem in i leken. Alla barn ges utrymme att prata och berätta under olika 1 Timstocken är ett hjälpmedel för att underlätta förståelsen av det abstrakta tidsbegreppet. Åskådliggör hur länge en aktivitet skall pågå.

3 (5) aktiviteter. noterar vid flera tillfällen att personalen stödjer de barn som behöver stöd som ett självklart och naturligt inslag och inget av barnen kommenterar detta. Personalen beskriver att de har arbetat mycket med att prata med barnen om allas olikheter och behov, och alla barn respekterar det. Nyköpings kommun har en utarbetad handlingsplan för förskolans arbete med Barn som väcker oro. I dokumentet finns en handlingsplan för mål och insatser i arbetet med att stödja individuella barn. I intervjuerna framkommer dock att förskolechefen inte sett till att handlingsplanen används. Enligt personalen skulle den vara bra för att dokumentera vad vi gör och för att kunna följa upp insatser. Förskolechefen uppger att personalen gör löpande anteckningar för varje barn men att han inte vet om personalen dokumenterar de anpassningar och stödinsatser som görs. Vidare uppger förskolechefen att han följer upp de olika insatserna av särskilt stöd på arbetsplatsträffar en gång i månaden under punkten "barnhälsofråga". Uppföljningen sker muntligt och förskolechefen gör ingen skriftlig dokumentation av uppföljningen. Enligt förskolechefen är det inte så svårt att hålla i minnet vad de har tänkt kring barnen och han förlitar sig på personalens dokumentationer över de stödinsatser som görs. Stödstrukturer och stödfunktioner I intervjuerna framkommer att förskolans personal har deltagit i olika former av kompetensutveckling, exempelvis tecken som stöd och ett nätverk för personal om barn som väcker oro. Det förs kontinuerliga diskussioner i arbetslagen och på arbetsplatsträffar kring barnhälsofrågor. Dock uppger personalen att de tillsammans med förskolechefen behöver utveckla samsyn och ett gemensamt tänk kring att uppmärksamma och tillgodose barns behov av särskilt stöd. I detta syfte har förskolan köpt in en bok som handlar om barn med utmanande beteende. All personal ska läsa boken och använda den som underlag för gemensamma reflektioner. Vid behov tar förskolechefen kontakt med en specialpedagog från kommunens centrala resursteam. Specialpedagogen ger personalen handledning, stöd och verktyg för att tillgodose barns behov av särskilt stöd. Specialpedagogen beskriver att förskolans personal är bra på att själva anpassa verksamheten. Stödet från specialpedagogen handlar mer om specifika insatser som exempelvis bildstöd, tecken som stöd, timstockar eller timglas. Det kan även handla om att handleda personalen för att få till fungerande övergångar mellan olika aktiviteter. Enligt specialpedagogen är det viktigt att hela arbetslaget deltar vid hand-

4 (5) ledningen men det är inte alltid möjligt. Förskolechefen gör en muntlig uppföljning av hur insatser från resursteamet har fungerat vid ett möte en gång om året. Det görs ingen skriftlig dokumentation eller utvärdering, utan förskolechefen förlitar sig på resursteamets journaler. Förskolan har under en period haft tillgång till en extra personalresurs med ett särskilt ansvar för stödinsatser. Specialpedagogen uppger i intervjun att det är viktigt att ordinarie personal alltid har huvudansvar för stödinsatserna så att det inte bara blir resurs och barnet. Arbetslaget uppger att det är viktigt men inte alltid möjligt att hitta tid för att delge varandra information om de stödinsatser som ges i verksamheten. Informationen sker ofta muntligt när tillfälle ges i verksamheten vilket enligt personalen gör det svårt att skapa samsyn i arbetet och att kunna följa upp att stödinsatserna ger resultat.

5 (5) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Utvecklingsområde 1: Förskolechefen behöver se till att det firms rutiner för personalen att kartlägga och dokumentera situationen i förskolan för barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Detta för att kunna bedöma vilka stödinsatser som behöver genomföras. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Ar mer Förskolechefen behöver ta ansvar för att utvärdera stödinsatser och se till att de är ändamålsenliga och ger resultat. I detta ingår att tillsammans med personalen utveckla arbetet med att dokumentera och följa upp stödinsatser samt vid behov se till att nödvändiga förändringar i verksamheten vidtas. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: