Nutrition & risk för undernäring



Relevanta dokument
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Nutritionsproblem och åtgärder

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostråd energirik kost

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Äldre med malnutrition

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Nutritionsvårdsprocessen

Maria Svensson Kost för prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat på äldre dar - råd och tips

Får det vara en sängfösare?

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Diabetesutbildning del 2 Maten

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

och behandla undernäring.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat och dryck för dig som har diabetes

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Årets Pt 2010 Tel

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Mellanmål. Gott och enkelt

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Tio steg till goda matvanor

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Prestationstriangeln

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Läsa och förstå text på förpackningar

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Bra mat för seniorer

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012

Nutritionspärm Region Skåne

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Transkript:

Nutrition & risk för undernäring 1

Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2

3

Socialstyrelsen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms ) tillstånd anpassad näringstillförsel. Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. 4

Vad består maten av Energigivande näringsämnen Protein Kolhydrater Fett Alkohol Icke energigivande näringsämnen Vitaminer Mineraler 5

Vad består vi av? Vatten Fetter Proteiner Kolhydrater Mineraler Vitaminer 6

Energibalans

Energi och näringsbehov hos äldre Energi balansgång Friska Nordiska näringsrekommendationer Åldras ingen sjuklig process Låg kroppsvikt och lågt BMI inte normalt i höga åldrar Multisjuka Sarkopeni Förlust av muskelmassa, styrka samt uttröttning orsakad av ålder Hos friska äldre beror inte detta på ned brytning utan minskad muskelsyntes 8

Fysiologiska förändringar Minskar Längd Kroppsvatten Kroppscellmassa Basal energiomsättning Insulinkänslighet Muskelstyrka och uthållighet Ökar Kroppsfett Risk för fall Risk för död Risk för uttorkning 9

Nedåtgående spiralen 10

Tänkbara orsaker till ett minskat matintag Smak och luktförändringar Dålig munhålestatus Sväljproblem Aptitlöshet Illamående, kräkning Förstoppning, diarré Måltidsmiljö, måltider 11

Åtgärder i senior alert: Ätstödjande åtgärder Läkemedelsgenomgång Nutritionsbehandling Övervakning av närings och vätskeintag Viktkontroll Munvård Information/undervisning om kostfrågor Annan åtgärd undernäring Vård i livets slutskede

Mat för äldre 14

Även Val Av Dryck Påverkar Ett Glas, 2 dl Vatten, mineralvatten Lättdryck Saft, läsk Juice, lättmjölk Folköl Standardmjölk Milkshake Näringsdryck 0 kcal 50 kcal 80 kcal 80 kcal 80 kcal 120 kcal 270 kcal 140 400 kcal 15

Berikning Vid svårigheter att äta normalstora portioner är det viktigt att varje tugga och klunk är fulla av energi och näring. Mycket energi på liten plats. Fett ger dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Tillsätt olja, smör, grädde, crème fraiche i maten. Även ägg kan användas samt socker till efterrätten. 16

Ett exempel Gröt Energiberikad gröt 2 dl havregrynsgröt, kokt på vatten 130 kcal 2 dl havregrynsgröt, kokt på mjölk 300 kcal 1 dl mellanmjölk 50 kcal 1 msk smör eller olja i gröten 100 kcal 1 msk sylt 40 kcal 1 dl gräddmjölk (80% mjölk/20% grädde) 120 kcal 1 msk hallonsylt 40 kcal 220 kcal 560 kcal Skillnad 340 kcal Oral Care 17

Att äta lite mindre är väl inte så farligt? Jag behöver ju inte så mycket mat längre Om man äter en smörgås (150 kcal) mindre varje dag i ett år går man ner 8 kg! Eller; Om man byter ut 2 glas saft mot två glas vatten eller lightsaft i ett år = 8,5 kg! 18

Sängfösare Energibomben 1 dl = 250 kcal 1 sängfösare om dagen ger under en månad över 7000 kcal det är lika mycket som 12,5 extra middagar för Greta, 79 år. Det blir 150 st extra middagar på ett år. 19

Behov av annan konsistens Motoriska problem Mat och dryck rinner ur munnen Viss mat kan ej tuggas Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ur munnen Mat hålls länge innan sväljning Hosta eller harklingar Rosslig eller gurglig röst Klumpkänsla i halsen Äter under längre tid än normalt Ätandet tröttar www.findusfoodservices.se/specialfoods 20

Forskningen visar att Varje komponent i en måltid ska kunna särskiljas från varandra Ett sammanhängande livsmedel är lättare att svälja Maten skall se aptitlig ut, smaka bra och vara energirik Mer intensiva smaker och aromer är viktigt för äldre personer Detta ger en ökad matlust! 21

Konsistensanpassning Grov paté/lättuggad. Lätt, mjuk och grovkornig. Timbal. Mjuk, slät och sammanhållande. Gelé. Mjuk och hal mat. Tjock- eller tunnflytande. 22

Livsmedel som kan medföra svårigheter: Helt kött Kokt ris Mjukt bröd Musli, kli, nötter, frön, cous cous Skivat pålägg Sallad, råa grönsaker Färsk frukt Choklad Blandade konsistenser Tunna drycker (kolsyrade kan gå bättre) Kalla drycker kan gå bättre än varma

Tuggproblem, orkeslösa, hostar 24

Presentation Efterrätt på Skäret Sillgelé Äggkräm 25

Risker vid utebliven åtgärd Undernäring uttorkning Kvävningsanfall sväljningsskräck Lunginflammation p g a felsväljning Skamkänslor isolering Försämrad livskvalitét Dödsfall Ökande sjukvårdskostnader Oetiskt 26

Sammanfattning Vikten av att ta VIKT Rätt kost till rätt person

Grundkoster frukost SNR kost A kost E kost 28

Grundkoster lunch/middag SNR kost A kost E kost 29

Grundkoster mellanmål/kvällsmål SNR kost A kost E kost 30