Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap



Relevanta dokument
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Prevention och behandling vid

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Hälsoläget i Gävleborgs län

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

SCB: Sveriges framtida befolkning

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

De äldres hälsoutveckling

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Astma och allergier effekter av miljön

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Barn med psykisk ohälsa

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Stadens sociala samband

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Prevention och folkhälsoarbete

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Medellivslängden i Sverige har

KOL och rökavvänjning

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsokalkylator. Bakgrund

Fakta om stroke. Pressmaterial

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Aterosklerosens olika ansikten

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

4. Behov av hälso- och sjukvård

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Hur kan man förebygga demens?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Demenssjukdomar och ärftlighet

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Migrän och stroke. Maria Lantz, specialistläkare i Neurologi, Med Dr Karolinska Institutet, Neurologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Barns och ungas hälsa

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kognitiv ergonomi i arbetet

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap.

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Transkript:

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention

Världens befolkning 60+ år 2000 1600 Miljoner 1200 800 Världen Industriländer Utvecklingsländer 400 0 1950 1975 2000 2025 2050 År FN:s rapport World population ageing. 1950-2050 www.un.org/esa/population/publications/worldageing19502050/

% 12 10 Sveriges befolkning 80+ år 8 6 4 Kvinnor Män Totalt 2 0 1960 1993 2010 2030 2050 (Källa SCB)

Återstående medellivslängd vid 65 år Perioden 1900-2006 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1900 1905 Källa: SCB 2007 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 Män 65 år Kvinnor 65 år 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildning 1986-2003 57 56 55 54 53 52 51 50 49 48 47 46 45 44 43 Klutb Mlutb Kmutb Mmutb Khutb Mhutb 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: SCB 2005

SNAC-Kungsholmen Befolkningsstudien DEMOGRAFI civilstånd boende utbildning HÄLSA funktionsförmåga sjuklighet

En befolkning 60+ år 3363 personer deltog Ålder 60 72 81 87 93 99+ Kön (%) Kvinna 55 61 68 76 83 90 Civilstånd (%) Ensamstående 42 47 64 79 87 91 Boende (%) Lägenhet 99 97 92 83 59 40 Bor ensam 41 49 64 84 87 85

Utbildning 60 Folkskola (2-7 år) Grundskola/Yrkesutb Folkskola (2-7 år) (8-14 år) Universitet Grundskola/Yrkesutb (15+ år) (8-14 år) Universitet (15+ år) 50 Procent 40 30 20 10 0 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99+ Ålder

SNAC-Kungsholmen Befolkningsstudien DEMOGRAFI civilstånd boende utbildning HÄLSA funktionsförmåga sjuklighet mental fysisk

Nedsatt kognition mmse < 24 80 60 % < 24 40 20 0 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99+ Ålder

Nedsatt kognition mmse < 24 80 60 % Män Kvinnor 40 20 0 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99+ Ålder

Förekomst av demens Prevalens per 100 60 50 40 30 20 10 Demens Män Kvinnor von Strauss et al, Arch Neurol, 1999 0 77-84 85-89 90-94 95+ Ålder

Beroende av hjälp i dagliga aktiviteter (ADL) 60 40 % 2-4 aktiviteter 5-6 aktiviteter 20 0 60 66 72 78 81 84 87 90 93 96 99+ Ålder

Beroende av hjälp i 2+ dagliga aktiviteter (ADL) 60 50 40 % Män Kvinnor M W 30 20 10 0 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99+

Har inga sjukdomar 60 40 % Män Kvinnor 20 0 60 66 72 78 81 84 87 90 93 96 99+ Ålder

Cancer CANCER Respiratory RESPIRATORISKA Musculoskeletal MUSKLER / SKELETT Endokrina ENDOKRINA Blodsjd BLOD / IMMUNSYS Neurosensorial NEUROLOGISKA Mental PSYKIATRISKA Cardiovascular CIRCULATORISKA Förekomst av sjuklighet - hos 60-åringar Kvinnor Män 0 20 40 60

Cancer CANCER Respiratory RESPIRATORISKA Musculoskeletal MUSKLER / SKELETT Endokrina ENDOKRINA Blodsjd BLOD / IMMUNSYS Neurosensorial NEUROLOGISKA Mental PSYKIATRISKA Cardiovascular CIRCULATORISKA Förekomst sjuklighet - hos 70-åringar Kvinnor Män 0 20 40 60

Cancer Respiratory Musculoskeletal Endokrina Blodsjd Neurosensorial Mental Cardiovascular Förekomst av sjuklighet - hos 80-åringar CANCER RESPIRATORISKA MUSKLER / SKELETT ENDOKRINA BLOD / IMMUNSYS NEUROLOGISKA PSYKIATRISKA CIRCULATORISKA Kvinnor Män 0 20 40 60

Cancer CANCER Respiratory RESPIRATORISKA Musculoskeletal MUSKLER / SKELETT Endokrina ENDOKRINA Blodsjd BLOD / IMMUNSYS Neurosensorial NEUROLOGISKA Mental PSYKIATRISKA Cardiovascular CIRCULATORISKA Förekomst sjuklighet - hos 90-åringar Kvinnor Män 0 20 40 60

Slutsatser 75% av dem som är över 80 år - är fortfarande vitala - bor i eget boende - klarar sig utan större hjälp 15% av dem över 80 år har inga kroniska sjukdomar

Slutsatser Kvinnor har fler sjukdomar än män Dessa sjukdomar påverkar inte livslängden men funktionsförmågan Kvinnor bor mer ensamma än män Kvinnor 80+ år löper större risk att behöva vård än jämnåriga män

Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention

Förekomst av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos äldre % 0.5-5 6-10 11-15 16-20 21-30 migrän, epilepsi, höftfraktur, Parkinson, RA, cancer KOL, depression, thyroidea, förmaksflimmer anemi, diabetes, ögonsjukdomar, angina, ischemisk hjärtsjukdom hjärtsvikt hypertoni, demens

Riskfaktorer för nedsatt kognition och demens riskfaktor orsak epidemiologiska studier observationer statiska samband

Riskfaktorer för nedsatt kognition och demens Faktorer med måttlig till stark evidens Tre hypoteser Genetiska Vaskulära Psykosociala

Riskfaktorer Genetik Hälsa: fysisk, psykologisk och social Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Gener APOE ε4 2,3 Ärftlighet Demens i släkten 3,0 Hälsa: fysisk, psykologisk och social Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Vaskulära faktorer Hälsa: fysisk, psykologisk och social Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Högt blodtryck 2,3 Diabetes 1,7 Hälsa: fysisk, psykologisk och social Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Psykosociala faktorer Hälsa: fysisk, psykologisk och social Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Hälsa: fysisk, psykologisk och social Låg utbildning 3,1 Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Gener Ärftlighet Låg utbildning Högt blodtryck Diabetes Hälsa: fysisk, psykologisk och social Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Blodtryckssänkande l-medel Mental & social 0,6 stimulans Skyddsfaktorer

Riskfaktorer Gener Ärftlighet SESrelaterade faktorer Låg utbildning Levnadsvanor: rökning/ alkohol Östrogen Sjuklighet Miljöfaktorer Högt blodtryck Diabetes Hälsa: fysisk, psykologisk och social Hög ålder Födelse Barndom Medelåldern Ålderdom 0 20 60 75 Hög utbildning Blodtryckssänkande l-medel Mental & social stimulans Fysisk aktivitet Diet Behandling (statiner, NSAID) Skyddsfaktorer

Är det möjligt att förebygga demens? Kontrollera blodtrycket Lev ett aktivt liv Även i medelåldern Inte för lågt Särskilt fokus på ApoE e4 Social integration Fysiska aktiviteter Mentala aktiviteter