Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16



Relevanta dokument
Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Psykopatologi & Psykiskt status

Ångestsyndrom-Anxiety

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Psykopatologi. Diagnostik - Historik. Humoralpatologin. Diagnos. Diagnos (2) DSM-systemet

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Personlighetsstörningar

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Personlighetsstörningar

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Formulär som skickas med kallelsen

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Områdesbeskrivning Norrköping

Till dig som är barn och lider av ångest

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Personlighetsstörningar

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

F40.8 Andra specificerade fobier

Underlag för psykiatrisk bedömning

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

En broschyr om Tvångssyndrom

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Personlighetsstörningar

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Psykisk hälsa och missbruk/beroende

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Trauma och Prostitution

Validand och valideringshandledare

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ätstörningar vid fetma

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Innehåll. Förord Inledning Vardagsångest och hur man hanterar den kapitel 1 Vad är ångest? kapitel 2 Teorier om ångest...

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Internetbaserad psykologisk behandling

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Transkript:

Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska institutionen, Stockholms universitet 1 2! Diagnos!! Diagnoser är kategorier/språkliga konventioner för störningar / sjukdom!! som "! Underlättar kommunikation mellan kollegor "! Underlättar forskning "! Underlättar behandling "! men som inte är tillräckliga 1!

Kriterier för störning/sjukdom!! Atypiskt; att vara eller bete sig annorlunda!! Störande; på ett för omgivningen avvikande sätt!! Maladaptivt; som är skadligt för personen själv eller för andra Diagnos (2)!! Dia- = dela/särskilja; -gnos = kunskap, gnosis!! Diagnoser är kategorier "! En kategori måste kunna operationaliseras "! Specificitet - kategorierna får inte överlappa för mycket "! Sensitivitet - kategorierna får inte vara för smala DSM-systemet!! Nuvarande: DSM IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition!! Snart: DSM V (5th edition) (www.dsm5.org)!! Teori-obundet klassifikationssystem "! Klassificering som inte säger någonting om orsaker 2!

DSM-systemet (2)!! Syndromklassifikation "! Att uppfylla minst X antal kriterier av Y möjliga under minst Z veckor/månader!! Viktigt! "! Generalkriterium: Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Vad orsakar en störning? - Den biopsykosociala modellen Biologiska faktorer Gener, fysiologi, biokemi Sociokulturella faktorer Samhälleliga-, kulturella mönster, vad är normalt? Psykologiska faktorer Individens inlärningshistoria DSM-systemet (3)!! Multiaxial beskrivning "! Axel I; Kliniska syndrom "! Axel II; Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning "! (Axel III; Allmänna medicinska tillstånd) "! (Axel IV; Psykosociala problem) "! (Axel V; Global funktionsskattning) 3!

Axel I!! Ångestsyndrom!! Förstämningssyndrom!! Schizofreni och andra psykotiska syndrom!! Somatoforma syndrom!! Dissociativa syndrom!! Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar!! Ätstörningar!! Sömnstörningar Ångestsyndrom - Vad är ångest?!! En i grunden normal (nödvändig) mänsklig reaktion!! En fysiologisk reaktion med överlevnadsvärde signalera hot ( kroppens alarmsystem )!! Fight or flight Ångestsyndrom!! Lika men olika (hot)!! Specifik fobi!! Paniksyndrom (med/utan agorafobi) (PD/A)!! Social fobi/ångest (SAD)!! Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)!! Generaliserat ångestsyndrom (GAD)!! Tvångssyndrom (OCD)!! (Hypokondri/hälsoångest) 4!

Ångestsyndrom (2)!! Drabbar c:a 25% av alla någon gång i livet! "! Vanligaste formen av psykisk ohälsa "! jmf egentlig depression: c:a 17%!! Omfattning relativt lika världen över "! men med olika uttryck!! Ångestsyndrom tenderar att, obehandlade, vara kroniska Specifika fobier!! Djurfobier (ex. hund, spindlar, ormar)!! Blod/injektionsfobi (vanlig reaktion: svimning)!! Specifika situationer (ex. buss, tåg, tunnlar, broar, hissar, flygresor, bilresor, trånga utrymmen)!! Övriga (ex. höjdfobi, åskfobi, kräkfobi, clownfobi) Specifika fobier (2)!! Livstidsprevalens 10-12%!! 1.5-2 gånger vanligare hos kvinnor än hos män 5!

Paniksyndrom!! Panic disorder with or without agoraphobia (PD/A)!! I DSM IV är agorafobi inte egen diagnos!! Föreslagen förändring i DSM V: "! Panic Disorder "! Agoraphobia Panikattack!! Plötslig våg av rädsla där minst 4 av följande symtom når kulmen inom 10 min:!! Oväntade!! Nattliga panikattacker Paniksyndrom med/utan agorafobi!! Paniksyndrom definieras som: "! Upprepade panikattacker "! Förväntansångest "! Undvikande (om mycket starkt = agorafobi)!! Agorafobi "! Rädsla för platser och situationer som är svåra att ta sig ifrån, eller svåra att få hjälp i i det fall man får en panikattack, och som man därför undviker 6!

Agorafobiska situationer!! Torg?!! Buss!! Tåg!! Flyg!! Trånga utrymmen!! Att köra bil på motorvägen!! Att vara ensam etc Jan Bergstr Paniksyndrom med/utan agorafobi (2)!! Livstidsprevalens 2-3%!! Komorbid agorafobi: 20%-80% (beror på var, och när under sjukdomsförloppet man mäter)!! 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män!! Debut genomsnitt: 25 år (bimodal spridning)!! Symtomskattning: t.ex. Panic Disorder Severity Scale (PDSS) Social fobi/ångest!! Social Anxiety Disorder (SAD)!! Uttalad och bestående rädsla för att bli negativt utvärderad i social situation (att det blir pinsamt, att man blir förudmjukad, att andra ska ta avstånd/tycka man är konstig)!! Att hamna i den sociala situationen framkallar stark ångest!! Undvikande sådana situationer!! Lidande / nedsatt funktion!! Generaliserad eller specifik 7!

Social fobiska situationer!! Muntliga presentationer!! Prata på rasten!! Betala i affär!! Ringa någon okänd etc Social fobi/ångest (2)!! Livstidsprevalens 5-15%!! 1.5 gånger vanligare hos kvinnor än hos män!! Debut vanligtvis i barndom/tonår!! Symtomskattning: t.ex. Liebowitz Social Anxiety Scale (LSAS) Posttraumatiskt stressyndrom!! Post Traumatic Stress Disorder (PTSD)!! Upplevt trauma (död, allvarlig skada, hot)!! Återupplevande ( flashbacks ) "! tankar, drömmar, minnesbilder!! Undvikande av stimuli!! Själslig avtrubbning!! Överspändhet!! Livstidsprevalens c:a 5-8%!! 2 gånger vanligare hos kvinnor än hos män 8!

Traumatiska upplevelser!! Krig/konflikter!! Överfall!! Trafikolyckor!! Våldtäkt m.fl. Symtomskattning: CAPS (Clinician Administered PTSD Scale) Generaliserat ångestsyndrom!! Generalized Anxiety Disorder (GAD)!! Föreslagen förändring i DSM V till: Generalized Worry Disorder (GWD)!! Överdriven rädsla och oro inför ett flertal händelser eller aktiviteter (minst 6 mån.)!! Upplevelse av kontrollförlust!! Överlapp med depression Generaliserat ångestsyndrom (2)!! Minst 3 av följande symtom: "! Rastlös "! Lätt bli uttröttad "! Koncentrationssvårigheter/ tom i huvudet "! Irritabel "! Muskelpspänning "! Sömnstörning!! Livstidsprevalens: c:a 5%!! 2 gånger vanligare hos kvinnor än hos män 9!

Orosituationer - teman!! Vanliga teman: "! partner, barn, arbete, ekonomi!! Osäkerhet "! Kontroller "! Undvikande Generaliserat ångestsyndrom (3)!! Symtomskattning: Penn-State Worry Questionnaire (PSWQ)!! Oro en del vid alla ångesttillstånd! Tvångssyndrom!! Obsessive Compulsive Disorder (OCD)!! Föreslagen förändring i DSM V: "! skapande av ny diagnostisk grupp: Anxiety and Obsessive -Compulsive Spectrum Disorders!! Svåraste typen av ångestsyndrom? 10!

Tvångstankar och tvångshandlingar!! Tvångstankar/obsessioner (ångest#) "! smuts/smitta "! katastrofer/misstag "! aggressiva/orsaka skada "! religiösa/sexuella tvångstankar "! magiska tankar!! Tvångshandlingar/kompulsioner (ångest$) "! tvätta händer, duscha, städa "! kontrollera/repetera "! mentala ritualer (ex. resonera med sig själv, räkna, upprepa) "! m.fl. 31 Tvångssyndrom (2)!! Insikt kan vara sviktande!! Livstidsprevalens 2-3%!! Lika vanligt bland kvinnor och män!! Debut vanligtvis i barndom/tonår!! Störningar som anses besläktade (OCD spectrum disorders) med tvångssyndrom är: "! Trichotillomani "! Body Dysmorphic Disorder (BDD) = dysmorfofobi "! Tourettes syndrom/tics "! Skin picking disorder!! Symtomskattning: Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (Y-BOCS) Axel I!! Ångestsyndrom!! Förstämningssyndrom!! Schizofreni och andra psykotiska syndrom 11!

Förstämningssyndrom - Vad är nedstämdhet?!! En i grunden normal mänsklig upplevelse!! Ångest "! stiger (ökar) "! hjärtklappning, svettning, rädslotankar m.m. ( Kämpa eller fly! )!! Nedstämdhet "! fördjupas "! passivitet, energi- & initiativlöshet, minskad uppmärksamhet m.m. ( Sluta!, Det är ingen idé! ) Egentlig depression!! Depressionsepisod; minst 5 av följande under 2 v: "! Nedstämdhet "! Anhedoni (minskat intresse / glädje för aktiviteter) "! Minskad / ökad aptit "! Sömnstörning "! Psykomotorisk hämning / agitation "! Svaghetskänsla / brist på energi "! Känslor av värdelöshet / skuld "! Minskad koncentrationsförmåga "! Återkommande tankar på döden/självmordstankar Egentlig depression (2)!! Enstaka episod eller recidiverande (återkommande)!! Livstidsprevalens c:a 25% hos kvinnor, c:a 12% hos män!! Övriga former: "! med psykotiska symtom "! kronisk (depressionsepisod minst 2 år) "! med melankoli (mycket djup depression) "! med postpartumdebut (efter förlossning)!! Symtomskattning: Beck Depression Inventory (BDI), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) 12!

Andra förstämningssyndrom!! Dystymi "! långvarigare lindrigare depression (nedstämd flertalet dagar i minst två år)!! Bipolär störning ( manodepressivitet ) "! mani (grandiositet, ökad aktivitet, minskat omdöme, snabba tankar) "! depressivitet "! livstidsprevalens 1 % "! Starkt genetiskt orsakssamband 37 Axel I!! Ångestsyndrom!! Förstämningssyndrom!! Schizofreni och andra psykotiska syndrom Schizofreni!! Inte multipel personlighet!!! Positiva symtom "! Vanföreställningar "! Hallucinationer "! Desorganiserat tal "! Desorganiserat beteende!! Negativa symtom (liknar depression) "! Affektiv avflackning "! Viljelöshet 13!

Schizofreni (2)!! Livstidsprevalens 1%, ingen könsskillnad!! Debutålder 16-30 år!! Undergrupper:!! Kraftigt genetiskt orsakssamband, men det räcker inte för att helt förklara insjuknande Schizofreni (3)!! Genetik/fysiologi % miljö/stressfaktorer Genetik/ fysiologi Frisk Sjuk Stress Axel II Personlighetsstörningar!! Präglar hela personen "! Kognitioner (tankar, tolkningar av omvärlden) "! Affektivitet (intensitet, rimlighet i känslor) "! Mellanmänskligt samspel "! Impulskontroll!! Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder 14!

Axel II Personlighetsstörningar (2)!! Kluster A: udda, excentriska ( mad ) "! Paranoid ps, Schizoid ps, Schizotyp ps!! Kluster B: emotionella, impulsiva, oförutsägbara ( bad ) "! Borderline ps, Antisocial ps, Histrionisk ps, Narcissistisk ps!! Kluster C: ängsliga, rädda ( sad ) "! Fobisk ps, Osjälvständig ps, Tvångsmässig ps Borderline personlighetsstörning!! Instabilitet i mellanmänskliga relationer (skiftar mellan "svart och vitt")!! Identitetsstörning (bl.a. negativ självbild)!! Emotionell instabilitet!! Impulsivitet!! Självskadebeteende, självmordsförsök Borderline personlighetsstörning (2)!! Kvinnor (nästan uteslutande)!! 0,2-1,8% av befolkningen!! 14-20% av patienter i psykiatrisk slutenvård!! C:a 90 % även något förstämningssyndrom/ångestsyndrom!! C:a 50% även någon ätstörning!! Ca 9% avlider genom suicid 15!

Bra länkar!! Ångestenheten "!www.slso.sll.se/pnv/angest!! Internetpsykatri.se!! Tema Psykisk ohälsa på Vårdguiden "!www.vardguiden.se!! Psykoterapimottagningen, Sthlms univ. "!www.psychology.su.se!! Svenska OCD-förbundet ANANKE "!www.ananke.org!! Beteendeterapeutiska föreningen "!www.kbt.nu Kontakt Jan Bergström jan.bergstrom@psychology.su.se 16!