Skolundervisning för AKK-användare - Mot mål utom räckhåll? Janna Ferreira Linköpings universitet
2
Vilka barn pratar vi om? Barn med stora motoriska rörelsehinder Vissa med CP-skador, andra inte Flera har kognitiva brister, andra inte. AKK-användare på olika nivåer Flera har tilläggshandikapp: t.ex CVI, nystagmus, ätoch sväljproblematik, nedsatt immunförsvar med mycket sjukfrånvaro Stort vårdbehov, och träning med logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, etc tillkommer ofta 3
4 Vad är problemet?
Vad är det för ett träd vi ska klättra upp i? Låt oss kolla på Skolverkets kursplan i Svenska som andraspråk, årskurs 1-3 -för att jämföra med en elevgrupp som i alla fall i vissa aspekter står lite närmare AKK-gruppen i språklig förmåga -Kursplanen i Svenska är till största delen likalydande En elev som INTE läser enligt särskolans läroplan har rätt att under sin skoltid få tillgång till detta kursinnehåll. Och skall uppnå målen för dessa i grundskolans läroplan. 5
6
7
8
9 Låt oss klättra ännu högre upp i trädet
BIKUPA! Vilka av dessa kursmål skulle kunna strykas för AKK-användare? Vilka av dessa kursmål är grundläggande även för AKKanvändare? 10
Sonnemeier, McSheehan & Jorgensen (2005) A Case Study of Team Support for a Student with Autism s Communication and Engagement within the General Education Curriculum AAC vol 21 Vanlig uppfattning kring gravt funktionshindrade elever: a.) Det akademiska innehållet ses inte som relevant för den handikappades framtida livsstil b.) Det akademiska innehållet ses som för avancerat för den handikappades kognitiva nivå c.) De modifieringar som krävs för att den handikappade ska kunna delta skulle vara så extrema att de andra eleverna akademiska utveckling skulle hindras. MEN: skolan måste arbeta efter Donnellan s kriterie för minst farliga antagande det som får minst konsekvenser för elevens livskvalitet om antagandet om eleven skulle tänkas vara fel. 11
Soto, Müller, Hunt & Goetz (2001) Critical issues in the inclusion of students who use AAC: An educational team perspective. AAC vol 17. Praktiska hinder för inklusion: Brist på utbildning till personal involverad kring eleven Brist på tid för teamarbete Brist på tid för eleven att delta i akademiska ämnen Teknikfobi bland teammedlemmar 12
Modeller för att stödja funktionshindrade elevers akademiska deltagande Multilevel curriculum (Multinivåer avseende kursmål) Kursmål på annan nivå än klasskamraterna Curriculum overlapping (Överlappande kursmål) Kursmål från andra delar i kursplanen än klasskamraterna - Sonnemeier, McSheehan & Jorgensen (2005) 13
AKK-support baserat på: Olika nivå av integrering (full, delvis, ingen) Akademiskt deltagande (jämlikt, aktivt, involverat, inget) Socialt deltagande (aktivt, involverat, inget) Självständighet (självständigt självständigt med anpassning, assisterat) - Beukelman & Mirenda (1998) 14
Soto, Müller, Hunt & Goetz (2001) Professional Skills for Serving Students Who Use AAC in General Education Classrooms: A Team Perspective Language, Speech and Hearing Services in Schools, 32 Professionella förmågor: Teamsamverkan Göra kursinnehållet tillgängligt Odla ett socialt stödjande klimat AKK-systemunderhåll och handhavande Skapa klassrumsmiljöer som stödjer lärande för elever med olika behov 15
Calculator & Black (2009) Validation of an Inventory of Best Practices in the Provision of AAC Services to Students With Severe Disabilities in General Education Classrooms Värdegrund/Bemötande/Förhållningssätt Internt teamarbete (specped-lärare) Externt teamarbete (lärarna-logoped t.ex) Familjemedverkan Välja och planera vilket innehåll som ska undervisas Inclusive services : hjälpmedel och strategier för inkludering (både för eleven och omgivnineng) Bedömning och inrapportering av elevens utveckling. Nya mål; konkreta och relevanta ställs upp i den individuella utvecklingsplanen (IUP) Systematisk utlärning av strategier både i naturlig kontext och i mer systematiska undervisningskontexter 16
I Sverige vet vi att skolorna vill veta mer!! 17 The perceived needs of support of parents and classroom teachers a comparison of needs in two microsystems. Granlund, M. & Roll-Pettersson, L. (2010)
MEN: Denna enkät fångar inget om det pedagogiska behovet i skolan, för dessa grupper: -Om behovet av en stöttande läroplan -Om behovet av en tydliggörande och anpassad kursplan -Om behovet av anpassade realistiska, men stimulerande mål -Om vilka behov lärare och föräldrar känner, inte direkt för egen del utan för att möjliggöra för eleven, relaterade till - Tid - Extrapersonell support - Färdiggjort undervisningsmaterial - etc, etc, etc 18
General Education Teacher s Experiences with Inclusion of Students who use AAC Brist på utvecklingsmässiga framgångar - Kent-Walsch, J. & Light, J. (2003) Tidsbrist för förberedelser och i klassrummet Fokus på administrativa mål snarare än individuella mål för eleven Brist på teamarbete Brist på stöd från hemmet Lärare och assistenters kunskapsbrist i AKK/specialpedagogik Negativa lärarattityder Lärares utbrändhet 19
Oengagemang hos assistenter Brist på assistenttid Brister i överföringen mellan assistenter Brister i elevens kommunikativa förmåga Brister i elevens motivation Brister i elevens närvaro För högt ställda läroplansmål Svårigheter att anpassa kursmål Tekniska begränsningar Tekniska sammanbrott 20
Preliminär enkätstudie Janna Ferreira 8 lärare från RH-klasser runt om i landet. Förskolelärare, lågstadielärare, specialpedagoger Från förskoleklass till 9:an Arbetar i enlighet med ordinarie läroplan, särskolans läroplan och träningsskolans läroplan, samt i förekommande fall med anpassade studieplaner i vissa ämnen. PRELIMINÄRA resultat. Fortsatt datainsamling planerad. 21
Måluppnåelse i enlighet med ordinarie läroplan Uppnår ej målen Uppnår målen i några ämnen Uppnår målen i alla ämnen 22
Vad skolorna med RH-inriktning tycker de är bra på: 23
Vad skolorna skulle vilja göra eller ha MER av: 24
Vad krävs för att eleverna ska nå skolplanernas mål 25
26
Fortsatt arbete Fler enkäter till RH-klass-lärare Fler enkäter till lärare och specialpedagoger för integrerade elever Enkäter till föräldrar Intervjuer med AKK-användare Fokusgruppsintervjuer 27
www.liu.se