Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (33) Planbeskrivning Detaljplan för Nötknäpparen 27 m.fl. (Ny arena med bostäder) Norr Eskilstuna kommun Planprocessen normalt planförfarande utan program I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten. Detaljplanen godkänns av stadsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 2 (33) INLEDNING Handlingar Till planförslaget hör: - Planbeskrivning med konsekvensbeskrivning och genomförandebeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning/ Avgränsning - Plankarta med bestämmelser samt illustrationsplan Utredningar Bakgrund Under planarbetet har följande utredningar/ rapporter utgjort underlag för planförslaget: - Trafiken i Eskilstuna 2011, Stadsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun - Risker med närliggande verksamheter, WSP - Västra stadsdelen, Eskilstuna. Bedömning av åtgärdsbehov och uppskattning av kostnader för markföroreningar, Structor Miljöteknik AB 2010.05.26 - Kv. Nötknäpparen 27, Eskilstuna. Översiktligt markmiljöundersäkning Structor Miljöteknik AB 2009.11.27 inkl. PM Kompletterande undersökning av oljeföroreningar och PM Bedömning av laktester för metaller I maj 2010 gav kommunstyrelsen i uppdrag åt kommundirektören att utreda och analysera förutsättningarna för att skapa en arena för idrott, mässor och konserter i Eskilstuna. En arbetsgrupp bildades och i samverkan med olika intressenter genomfördes en förstudie. I juni samma år inbjöd kommunen till en öppen hearing för att lyssna till olika infallsvinklar på arenafrågan. Arbetet fortsatte med samtal med ungdomar och turistsidan, studieresor tillsammans med bland annat representanter från idrotten och kontakter med samorganisationen och föreningar. Representanter för arbetsgruppen fanns också på plats i Sporthallen i samband med att GUIF spelade hemma. På ett öppet möte den 21 oktober 2010 presenterades en färdriktning med några tänkbara alternativ i arenafrågan. Utifrån behovsanalysen beslutade Eskilstunas kommunfullmäktige i mars 2011 om inriktning för det fortsatta arbetet med en fördjupad studie utifrån följande punkter: Arenan är avsedd för idrott, konserter samt mässor med hög tillgänglighet för alla. Arenan ska innehålla en huvudarena för ca 3000-4000 sittplatser samt i eller i anslutning till huvudarenan en hall med två träningsplaner. I arenan ska det dessutom finnas lokaler för administration, service och kommersiella ändamål. Arenan ska placeras i eller i anslutning till Munktellstaden. Arenan ska ha en hög miljöprofil och miljöprestanda avseende såväl
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 3 (33) utformning, drift och arrangemang. Arbetet med den fördjupade förstudien påbörjades. En projektgrupp bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, Eskilstuna Kommunfastighet AB, kultur- och fritidsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat med en fördjupad analys utifrån kommunfullmäktiges beslut. Arbetet leddes av kommundirektören och en konsult från Ramböll var knuten till arbetet. Dialogen med föreningarna var också ett viktigt stöd i arbetet. En slutrapport lämnades av projektgruppen till kommunstyrelsen i september 2011. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att pröva möjligheten för placering av arena och bostäder i anslutning till Munktellstaden. Förutsättningarna för arenans utformning och omfattning har utgått från politiska beslut ang. arenans innehåll och storlek som är fattade i dagsläget. Plandata Läge och areal Planområdet ligger nordväst om Munktellstaden, ca 1 km nordväst om Eskilstuna centrum. Området omfattar ca 10 ha. Stadskarta med markering av planområdet. Copyright Eskilstuna kartan. Planområdets avgränsning Planområdet gränsar i sydväst mot Eskilstunaån och avgränsas av Nordwalls gatan i nordväst, Gustafsvägen i nord öst, Munktells gatan i öst och Västra Storgatan samt John Engellaus gata i sydöst.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 4 (33) Detaljplanen omfattar följande fastigheter: Nithammaren 4 och 8, Nötknäpparen 22, 23, 24, 25, 26, 27, 29, 30, 31, del av Eskilshem 4:1 och del av Gredby 1:1. Markägande Gator och allmän platsmark ägs av kommunen. Nötknäpparen 26, 27 och 31 ägs av kommunen. Nithammaren 8 ägs av Eskilstuna kommunfastigheter AB. Nötknäpparen 25, 30 och Nithammaren 4 ägs av kommunen och är tomträtt. Nötknäpparen 23, 24, 29 är privatägt. Kommunala ställningstaganden Översiktsplan Årsplan Detaljplan Miljöbedömning Planområdet ligger inom omvandlingsområde Väster som utpekas för ändrad markanvändning i Fördjupning av översiktsplanen för stadsbygden antaget av KF 2005. Därefter har kommunen tillsammans med fastighetsägare och andra verksamma i ett fördjupat programarbete med seminarier och workshops tagit fram en långsiktig gemensam vision om en levande stadsdel på Väster. Det fördjupade programmet har godkänts av Stadsbyggnadsnämnden SBN 2011-12-07 tillsammans med miljökonsekvensbeskrivning av förslaget och ligger som grund för kommande detaljplanarbeten. I kommunens Årsplan 2011 ska en blandad bebyggelse eftersträvas vid nybyggnationer för att bidra till ökad integration. Det innebär att en stadsdel ska innehålla olika typer av bostäder för att bidra till att skapa förutsättningar för integration mellan olika grupper av människor. För området finns två gällande detaljplaner. Del av kvarteret Nötknäpparen samt Nithammaren 8 m.fl. omfattas av detaljplan laga kraftvunnen 2005-06-25. Återstående del av kvarteret Nötknäpparen omfattas av detaljplan laga kraftvunnen 1957-06-19. För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Planen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Planförslaget bedöms inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas därför inte. Istället införs i planbeskrivningen en konsekvensbedömning, benämnd Konsekvenser av planens genomförande, som underlag för politiska ställningstaganden. Behovsbedömningen har kommit fram till att konsekvensbedömningen bör behandla följande aspekter på miljö, hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser: kulturmiljö buller/ störningar risk/ skyddsavstånd markföroreningar Konsekvensbeskrivningen utvecklas i takt med att planprocessen fortskrider och kunskapsunderlag tillkommer.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 5 (33) FÖRUTSÄTTNINGAR Ortofoto med planområdet markerat Copyright Eskilstuna kartan Natur och kultur Mark och vegetation Området består i huvudsak av redan ianspråktagen mark för industri. Den vegetation som finns inom planområdet är träd längs Munktells gatan samt buskvegetation och sly utmed ån. Karaktäristisk för området är eken i rondellen.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 6 (33) Foto eken i rondellen Västra Storgatan/ Norra Hamn I angränsning till planområdet, i norr, ligger Ekbacken en naturpark med ekar. Väster om planområdet, längs Norra Hamn och ån, är strandkanten bevuxen med buskar, träd och sly. På motsatta södra sidan om ån sträcker sig ett bredare grönt stråk mellan gasverksbron och Rothoffsparken. Markradon Geotekniska förhållanden Planområdet ligger utanför det i Översiktplan för stadsbygden 2005 utpekade högriskområdet för markradon. Enligt geologisk-geoteknisk karta för centrala Eskilstuna (1974) anges att marken till stor del består av finsediment, huvudsakligen lös lera. Grundvattennivån följer åns vattennivå. Större delen av området är kartlagt med beteckningen skredrisk zon II och delen närmast ån som skredrisk zon I, enligt Miljökonsekvensbeskrivningen för fördjupat planprogram för Väster. Inom Zon I är förekommer risk för ras. Om det sker skred i åkanten (zon I), kan det finnas risk för sekundära skred längre in, vilket kan leda till sättningsskador och raserad e byggnader. Även utan förändringar i området kan ökad frekvens av höga vattenflöden innebära att risk för skred och ras ökar. Den geotekniska utredningen kommer att fördjupas under detaljplaneprocessen och för att motverka effekter av sättningar ska förslag till åtgärder inkluderas i utredningen. Markföroreningar Hela planområdet är inte färdigutrett utan kompletterande undersökningar kommer behövas inför genomförande. Structor Miljöteknik har utfört undersökningar på några av de berörda fastigheterna. Bedömningen är att ingen akut risk föreligger med påträffade förorening och så länge det är industriverksamhet på fastigheten. Nu vid ändrad markanvändning kommer sanering av föroreningar ske enl. gällande lagstiftning.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 7 (33) Bebyggelseområden Historik År 1839 etablerade sig Munktells mekaniska verkstad i det område som idag kallas Munktellstaden. Företaget har sedan bytt namn flera gånger, 1932 till Bolinder-Munktell efter sammanslagning med Bolinders mekaniska verkstad och först 1973 till Volvo BM trots att Volvo köpt Bolinder-Munktell redan 1950. Under 1970-talet inleddes flytten från kvarteret Nithammaren till moderna lokaler i Brunnsta. Den sista industriverksamheten flyttade först på 2000-talet. Utsnitt av Stadsplan från 1857 Eskilstuna stadsmuseum Gatunätets riktning inom kvarteret Nithammaren utgår från en plan för utbyggnad av Eskilstuna från 1830. När planer senare ritades för Norr och den fortsatta utbyggnaden av industriområdet valdes att ge gatorna en annan orientering. Gatornas riktning inom Nithammaren är vad som finns kvar av 1830-års plan. Avgränsningen av kvarterets västra del har styrts av järnvägsspårens dragning till Norra hamn. Kvarteret Nötknäpparen är tämligen glest bebyggt och med bebyggelse som tillkommit under lång tid. Den första bebyggelsen i kvarteret är Eskilstuna stads offentliga slakthus, Nötknäpparen 26, från 1907 vars byggnader fortfarande ligger kvar. Området sydväst om byggnaderna var marknadsplats för slaktdjur. En ny charkuterifabrik byggdes väster om slakthuset 1949. Verksamheten i slakthuset pågick fram till 1976-77. Därefter dröjde det ända till mitten av 1930-talet innan nästa byggnad i kvarteret uppfördes, en putsad
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 8 (33) fabriksbyggnad ritad av Frej Klemming på Nötknäpparen 30. Kvarterets yngsta byggnad uppfördes 1978 på Nötknäpparen 23. Utsnitt av Stadsplan från 1876 Eskilstuna stadsmuseum Utsnitt av Stadsplan från 1907 Eskilstuna stadsmuseum
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 9 (33) Kulturmiljövärden I samband med Fördjupning av program Väster gjordes en kulturhistorisk inventering av byggnaderna i området. Två fastigheter inom aktuellt planområdet utpekades som kulturhistoriskt värdefulla: Nötknäpparen 26 Slakthusområdets byggnader med dess särpräglade utformning, uppförda i ljust kalksandstegel med mörka fogar, bildar en arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull bebyggelsegrupp. Foto på Slakthusets karaktäristiska torn. Nötknäpparen 30, tidstypisk industribyggnad från ca 1930 med slätputsade fasader och stora tätspröjsade fönster. Riksintresse Hela planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövården; Eskilstuna stad, enl. 3 kapitlet 6 miljöbalken. Motiveringen till riksintresset är att det är en smides-, manufaktur- och industristad som speglar flera utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden fram till tiden efter 1950. I uttrycket för riksintresset betonas även kopplingen mellan industrierna och bostadsområden för arbetare och tjänstemän från 1900-talet. Aktuellt planarbete omfattar område med gräns mot Munktellstaden, med stark identitet som här möter den karaktär som senare 1900-tals industriområden innehar. Planprocessen har påbörjat ett resonemang kring detta och kommer fortsatt att få hantera detta förhållande. I samband med den översiktlplaneprocess som kommunen nu driver aviserar kommunen en ändring av riksintresseavgränsningen bl.a. med motiveringen att den sena 1900-tals industrikaraktär som dominerar området finns på annan plats inom staden och riksintresset.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 10 (33) Karta som visar riksintresset för kulturmiljövården (lodrät rastrering) med förslag på uteslutande av del med streckad kontur. Länsstyrelsen har ett pågående arbete med översyn av riksintresseområdena. Fornlämningar Strandskydd Inga fornlämningar finns inom området. En gravgrupp (RAÄ 542:1-4) finns nordost om planområdet, inom den så kallade Ekbacken. Vattenområden Del av Eskilstunaån ingår i planområdet. Idag är största delen av åstranden inom planområdet inte tillgänglig för allmänheten. De lagändringar som under senare år genomförts angående strandskydd medför att när befintlig detaljplan upphävs träder automatiskt ett strandskydd ikraft. En ny detaljplan måste därför behandla frågan för delar där det tidigare inte funnits strandskydd. Bebyggelseområden Bostäder Verksamheter Idag finns inga bostäder inom området. Utmed Västra Storgatan, öster om planområdet, finns befintliga bostäder. Området är idag ett industriområde med bland annat mindre industrier, bilförsäljning, köttskola och stora uppställningsplatser. Planområdet angränsar till Munktellstaden, med verksamheter såsom kontor, konstmuseum, folkhögskola, Munktellarenan, badmintonhall, Munktell Science Park, konsertlokal, hotell, restaurang med mera. I området planeras även för ett nytt badhus.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 11 (33) Service Lek och rekreation Naturmiljö Idag finns ingen service inom planområdet. I bostadsområdet och utmed Västra Storgatan finns viss service. Hela Eskilstunas centrum utbud ligger på 5-10 min. gångavstånd Området inhyser idag inga ytor för lek eller rekreation. Norr om området utgör Ekbacken en möjlig plats för lek och rekreation. Området har idag väldigt lite grön yta och det grönstråk som finns närmast vattnet är inte åtkomligt för allmänheten. Gator och trafik Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Idag finns gång- och cykelväg österifrån in till Munktellstaden via Stadsparken. Västerifrån och genom området finns gång- och cykelväg längs Norra Hamn och Västra Storgatan. Genom Munktellstaden på Verkstadsgatan sker cykling i blandtrafik. Cykelparkering finns idag längs Verkstadsgatan utanför Munktellarenan, samt utanför Munktell Science park. I dagsläget går en busslinje (linje 6 - mellan Slagsta och Snopptorp via Centrum och Munktellstaden) genom aktuellt planområde. Två busshållplatser (röd prick) ligger i närheten av planområdet, en på Västra Storgatan och en vid Norra hamn. Karta över planområdet med gatunamn
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 12 (33) Gatunät och trafik Parkering De stora gatorna som leder biltrafik in till området är Ståhlbergsvägen, som byter namn till Schröderstiernas väg över Gasverksbron och Torshällavägen via Rinmansgatan. I Trafiken i Eskilstuna anges att det under 2011 uppmättes 6000 fordon per årsvardagsdygn (åvdt) längs Västra Storgatan. Längs Rinmansgatan uppmättes 6 500 åvdt. (2011) och Gustafsvägen 3200 åvdt. (2005-2008). En parkering finns idag inom planområdet. Den är belägen mellan Lokomotivet, Slakthuset och Munktellarenan. I övrigt är parkeringen inom området inte upp styrd utan sker på varje enskild fastighet samt längs gatorna. Störningar Buller Industrin och transporterna inom området alstrar i dagsläget buller. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Eskilstuna Energi och Miljö har befintliga VA-ledningar i området. El, tele, bredband och värme Avfall Dagvatten Det finns fyra transformatorstationer inom planområdet. Stadsnätet är draget genom området längs Västra Storgatan. Fjärrvärmeledningar, som i dag är i drift, finns i Västra Storgatan. Ytterligare ledningar finns i mark och genom vissa byggnader. Idag sker avfallshanteringen enskilt för varje fastighetsägare. Den till planområdet närmast belägna återvinningsstationen finns vid OKQ8 på Västergatan. Idag leds dagvattnet ner i kulvert och ut i Eskilstunaån. Kalkbäcken leds ut kulverterad i Nordwallsgatan och mynnar ut i Eskilstunaån.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 13 (33) FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Natur och kultur Mark och vegetation Planförslaget ger allmänheten åtkomst till strandkanten genom en ny park anläggs utmed ån. I mjuk övergång från parken in mot bostadsområdet läggs byggnader i parkmiljö och grönskan fortsätter delvis in under huskropparna. Bostadsgårdarna öppnar upp sig mot vattnet. Arenan förses med sedumtak och även växtlighet innanför glas i fasad mot Verkstadsgatan. Markradon Byggnader skall uppföras radonsäkra. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om fornlämningar påträffas under grävning eller annat arbete, skall detta anmälas till Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. Bebyggelseområden Förslag på placering av nya byggnader, samt beskrivning av befintliga i och utanför planområdet.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 14 (33) Bebyggelse Planillustration förslag, Joliark Den nya bebyggelsen delas upp i två delar. En del för verksamheter och arena norr om förlängningen av Verkstadsgatan och en bostadsdel söder om. Kulturmiljövärden Placering och utformning Nötknäpparen 26, Slakthusområdet, förses med bevarandeskydd avseende sin utvändiga utformning. Området upprustas och fylls med nya verksamheter. Nötknäpparen 30 är i stort underhållsbehov och det kan vara svårt att finna en ny lämplig användning. Planförslagets helhetslösning bygger på att förlänga Verkstadsgatan till Nordwallsgatan för att forma ett bra bostadsområde och en fungerande arena. ARENAN Arenan placeras längs den nya föreslagna sträckningen av Verkstadsgatan med sin huvudentré mot ett nytt arenatorg. Viktigt är att byggnaden har en transparent verkan och höjd motsvarande en trevåningsbyggnad i fasadliv. Ytterligare 10-13 m sticker arenavolymen upp indragen för att ge utrymme till huvudhallen.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 15 (33) Foto Eskilstuna Konstmuseum Stadsbyggnadsförvaltningen Den nya arenan och träningsplanerna inryms i en låg hallbyggnad, som i skala, material och karaktär ska utformas med hänsyn till de äldre industrihallarna och inspireras av Munktellområdets karakteristiska byggnader såsom lokomotivet och konstmuseets fasader. Perspektiv på möjlig utformning av nya Arenan och Verkstadsgatan, Joliark Till hallbyggnaden adderas den uppstickande arenadelen, som lämpligen ges ett eget och karismatiskt gestaltningsuttryck som annonserar sig ut över staden. Fasaderna mot Verkstadsgatan och arenatorget bör bestå av glas till stor del, vilket gör att aktiviteterna i byggnaden annonseras och upplevs ut mot gatan. Den norra fasaden kommer att få en mer varierad karaktär bestämd av de olika funktionerna, såsom kök och inlastning. Mot arenatorget placeras café/restaurang som kan växa ut på torget sommartid. Gavelfasaden placeras så att siktlinje mellan bostadsgårdarna ner mot ån skapas från andra våningen. Byggnaden möjliggör för en rörelse genom kvarteret, vilket samtidigt bryter fasaden längs Verkstadsgatan. Plats för cykelparkering skall ske i närhet till entréerna. BOSTÄDERNA Bostädernas långsmala huskroppar riktar sig med gavlarna mot vattnet och bildar gårdar. Gårdarnas mjuka och gröna inre kontrasterar mot de parallella
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 16 (33) bostadsgatornas hårdare utformning. Perspektiv påförslag till utformning av bostadsgata, Joliark Närmast Verkstadsgatans förlängning är gårdarna upplyfta en våning med parkering under. Siktlinjer skapas så kontakt möjliggörs mellan Verkstadsgatan och å-stråket. Perspektiv påförslag till utformning av bostadsgård, Joliark Framtagna skisser på bostadsbebyggelsen inordnar sig i en tydlig struktur som inom sig kan tillåta många olika typologier - byggnad i tre våningar, tre våningar med en indragen takvåning, fyra våningar, stadsradhus med en lägenhet i bottenvåningen och en etagelägenhet ovanpå eller tvåvånings radhus utefter en loftgång ovanpå tvåvånings radhus. Fördelningen mellan
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 17 (33) typologierna ska regleras så att en rik variation erhålls utan att kontinuiteten äventyras. Mot vattnet bryts bebyggelsen upp och den första tredjedelen av husen lyfts fem till sex meter ovan mark för att låta parken stråla in under huskroppen. Referensbild på hus med utkragande del på pelare. Bostadshus, ritat av Joliark, från området Annedahl / Stockholm. Karta som visar var vyerna nedan är tagna. Förslag elevation, vy 1 förlängning Verkstadsgatan mot sydväst
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 18 (33) Förslag elevation, vy 2 John Engellaus gata utsnitt mot nordväst Integration Grundläggning Markföroreningar Målsättningen är att skapa ett område för både hyres- och bostadsrätter, samt olika storlekar och upplåtelseformer på bostäderna för att ge förutsättningar för integration mellan bland annat åldrar, kön och etnisk bakgrund. Den översiktligt genomförda geotekniska undersökningen kommer att fördjupas under fortsatt planarbete och kommer att innehålla bl.a. förslag till grundläggning. Markföroreningar saneras enligt Miljöbalkens krav vid exploatering. Avvikelser i jordart, utseende och lukt ska rapporteras omgående till Miljöförvaltningen. En fördjupad riskbedömning behövs avseende mark och byggnadsmiljö för varje enskild fastighet. I riskbedömningen ska särskild vikt läggas vid risken för att sanerade områden återförorenas från objekt som ännu inte är sanerade. När en förorening ligger på mer än en fastighet ska i första hand en samordning ske mellan berörda fastighetsägare inom området. I andra hand ska berörd fastighet avskärmas för att undvika återförorening. Delar av planområdet kan komma vara kvar som befintligt vilket innebär lägre krav på sanering men också att större mängd föroreningar lämnas kvar. Kvarvarande föroreningar kan också finnas i närliggande områden. Kvarvarande föroreningar innebär också en risk för återförorening av tidigare sanerade områden. Material och byggnadsteknik Arenan utformas med avseende på hållbara material och smarta samt miljömässigt goda energilösningar. Arenans tak möjliggör för solceller liksom sedumtak. Arenaförslaget har fasader till stor del i glas som kompletteras med förslagsvis tegel. Arenans fasadstruktur och proportioner anknyter till konstmuseet och lokomotivet. Bostädernas sida mot gatorna är av en tuffare karaktär, gärna med tegel och insidan i ljusare, mjukare karaktär.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 19 (33) Verksamheter Service Barnperspektivet Jämställdhet Planförslaget ger utrymme för blandad användning, såsom arena, förskola, verksamheter, mindre butiker, kontor, samlingslokaler och bostäder etc. Inom båda kvarteren arenaområdet samt bostadsområdet möjliggör planen användning så att förskola eller annan samlingslokal kan samordnas med/ i bebyggelsen. Området ger förutsättningar för att kunna rymma mindre verksamheter, butiker(ej dagligvaror) och service. I pågående planarbete för närliggande kvarteret Nätet ingår viss handel och dagligvaror samt samlingslokal. Bostadsgatornas utformning anpassas så att de kan utgöra en nära vistelsezon för de större barnen. De gröna gårdarna ger möjlighet för utrymme för en bra närmiljö och plats för lekplatser till de mindre barnen samt trivsamma vistelseytor för både barn och vuxna. Arenan och även verksamheterna i Munktellstaden är en stor tillgång för ungdomar från hela staden.det tillkommande parkstråket utmed ån kommer att utgöra attraktiva vistelseytor för alla eskilstunabor med möjlighet att promenera utmed ån. Området ska utformas trivsamt och säkert. Det ska upplevas och vara tryggt för alla att vistas i under dygnets alla timmar. Genom möjlighet att kunna använda kollektivtrafik och även lätt ta sig till fots eller med cykel till och från området och arenan blir tillgängligheten för stadens alla invånare stor. Friytor Lek och rekreation Å-stråket med sin nya parkmiljö blir ett grönt rörelsestråk med möjlighet att anlägga mindre bryggor och attraktiva allmänna vistelseytor. Stråket ska utformas så att det ger tillgänglighet för alla att promenera. Sommartid kan bryggor anläggas och en stund i solen kan åtnjutas. Den nya bron knyter området närmare Rothoffsparken, dess lekplatser och utegymmet som finns på södra sidan om ån, vilket ökar möjligheten till rekreation. Sektion Förslag på utformning av å-stråket invid bostäderna Referensbild från Karlstads å-stråk.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 20 (33) Parkmiljö I de detaljplaner som omfattar Eskilstunaån ska möjligheten att utveckla åstråket prioriteras. Genom att möjliggöra åtkomst till åstranden och ån för allmänheten skapas ett attraktivt tillskott för alla eskilstunabor. I planförslaget möjliggörs ett tydligt definierat allmänt parkstråk som ger en direkt tillgång till årummet. Fastigheten ska vara öppen för allmän gångtrafik men inte inbjuda till vistelse närmast husen. Därför är det viktigt med ett tydligt definierat stråk för allmänheten. Det handlar om en avvägning mellan att skapa en god boendemiljö och att tillgodose allmänhetens intresse av platsen. Närheten till ån ska förstärkas och tillgänglighet till ån ska skapas för alla. En ny bro förbinder södra och norra sidan av å-stråket med varandra. Brofästena ska utformas så att de inte stör upplevelsen av årummet eller skapar otrygga platser. Vattenområden Strandskydd Strandskyddet upphävs inom planområdet utom för området med öppet vatten. Enligt miljöbalkens 7 kapitel 18 första punkt motiveras upphävande av strandskyddet inom planområdet; att området redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. Detaljplanen prövar inte den vattenverksamhet som uppförandet av ev. bryggor kan komma att innebära. Färdiga konstruktionsritningar finns ännu inte utan miljöpåverkan och miljöbedömning hanteras i senare bygglovskede. Gatunät och trafik Gator och trafik Planförslaget innebär att en ny koppling av Västra Storgatan mot Nordwallsgatan och Norra Hamn tillkommer. Bilden nedan visar dagens genomfart i blått samt nya föreslagen koppling i rött. Den nya strukturen innebär att ett arenatorg utan biltrafik kan utformas samtidigt som tillgänglighet till samlad parkeringsyta möjliggörs och ett sammanhållet kvarter för bostadsbebyggelse. Bussangöring och hållplats kan även på så vis utformas i nära läge till arenan. Förordad entré för bilburna besökare till arenan är via Torshällavägen/Rinmansgatan/Gustafsvägen/Munktellsgatan.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 21 (33) I planförslaget förlängs Verkstadsgatan till Nordwallsgatan. Gatusektion förslag på utformning av ny sträckning av Verkstadsgatan mellan bostäderna och arenan. Från vänster till höger: bostäder förgårdmark trottoar cykelväg bilväg tidsbegränsad bussangöring för besökare till arenan trottoar arena och arenatorg
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 22 (33) Gång- och cykelvägar Karta över befintligt gc-nät samt i detaljplanen tillkommande sträckor. Den nya gång- och cykelbron över ån sträcker sig från Stenmansgatans förlängning och ansluter vid John Engellaus gata. Cykelvägen fortsätter upp till Arenan, längs Arenatorget och utmed Munktellsgatan/ Ekbacken och vidare mot Årby. Längs ån sträcker sig å-stråket som primärt är till för fotgängare, men även tillåter cykling på fotgängares villkor. Kollektivtrafik En busslinje föreslås gå genom området och ett nytt hållplatsläge föreslås på Verkstadsgatan i nära anslutning till den nya Arenan, Munktellarenan och nya badhuset. Bil Karta över befintligt vägnät samt i detaljplanen tillkommande föreslagna sträckor.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 23 (33) Den förlängda och nya delen av Verkstadsgatan, längs arenan, utformas för biltrafik i 30km/h. Tidsbegränsad möjlighet för bussar i s.k. bussfickor föreslås längs med arenan. Besökare kan då släppas av på en bred trottoar och ta sig till arenaentrén. På motstående sida av den nya sträckningen föreslås att en dubbelriktad cykelväg anläggs. Verkstadsgatan längs Munktellarenan utformas så att bilarnas hastighet dämpas med passager som möjliggör för besökare att passera tryggt och säkert över gatan. I bostadsområdet utformas gårdsgatorna för låga hastigheter och möjlighet till besöksparkering. Parkering Arenans besökare är hänvisade till befintlig parkering inom och i anslutning till planområdet, se karta nedan. På gångavstånd 10-15 min promenad finns flera parkeringsmöjligheter i centrum både som markparkering, men även i p-hus. Planarbetet kommer att tillföras trafikutredning och parkeringsstrategi. Karta över befintligt vägnät samt i detaljplanen tillkommande sträckor. Bostäderna förses med parkeringsgarage i bottenvåningen mot Verkstadsgatan. Besöksparkeringar/ korttidsparkering möjliggörs på bostadsgatorna. Inom och i direkt anslutning till planområdet ska parkering för ca 750-850 cyklar placeras på strategiska platser, så att de är enkla att nå både från cykelvägar och med avseende på entréer. Delar av cykelparkeringarna ska vara väderskyddade. För de nya bostäderna ska minst två cykelparkeringar per lägenhet anläggas. Störningar Buller Industribuller kommer att minskas i och med ändrad verksamhet. Buller kommer att uppstå vid evenemang och transporter till arenan. Närheten mellan verksamheter i närområdet och de nya bostäderna kan innebära en risk för störningar. I de fall en störning konstateras kan detta leda till krav på skyddsåtgärder och eventuella restriktioner för den störande verksamheten, detta betyder att bostäderna i sig kan komma att innebära en begränsning för
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 24 (33) användning av kvarvarande verksamheter inom planområdet och i angränsande områden. Trafikbullerutredning kommer att tillföras planunderlaget i det fortsatta arbetet. För bostäder gäller att om trafikbullernivåer vid fasad överstiger 55 db(a) ekvivalentnivå skall minst hälften av boningsrummen ligga mot tyst sida, högst 45 db(a) ekvivalentnivå. Teknisk försörjning Fastigheterna är anslutna till de tekniska försörjningssystemen. Vid förändringar kontaktas respektive huvudman. Kablar och ledningar skyddas med u- områden i detaljplanen. Vatten och avlopp El, tele, bredband och värme Avfall Dagvatten Anslutning sker till Eskilstuna Energi och Miljö AB:s vatten- och avloppsnät. Befintliga elledningar, som idag är ur bruk skall tas om hand vid utbyggnad. Nya ledningar kan placeras i den nya gatusträckningen av Verkstadsgatan. Placering av nya elnätstationer reserveras i planförslaget. Anslutning sker till Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB:s elnät. Avfallshantering ska ske enligt Eskilstuna Energi och Miljös riktlinjer. Renhållningsförordningen ska beaktas beträffande utformning av vägar, vändplaner och tillgänglighet. Dagvattenutredning kommer att tas fram. Området planläggs för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) som i huvudsak kommer att utföras med lösningar för fördröjning. Sedumtaket på arenan reducerar mängden dagvatten tidigt. Fördröjning och dagvattenlösningar inom området skall utföras med hög ambition och gestaltningsnivå. I och med skred- och sättningsrisker behövs fortsatta utredningar avseende utformning och genomförbara lösningar tas fram.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 25 (33) KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Kulturmiljö Nuläge Idag finns inom planområdet ett byggnadsområde (Slakthusområdet) och en byggnad (Nötknäpparen 30) som har identifierats som kulturhistoriskt intressanta. Området har en historia med årsringar från företaget Munktells utbyggnad på 1800-talet och indragningen av järnvägsspåret på 1900-talet. Den sistnämnda är borttagen, men riktningen finns kvar i stadsbilden genom Västra Storgatan placering. Illustration tolkning på karta över Munktellstaden 1800-tal (rosa) 1900-tal (lila) samt tidigare järnvägsspår Planförslag Planförslaget innebär en utvecklingen från ett rent industriområde till område med en blandning av verksamheter, service och bostäder. Utgångspunkten är att värna om det som är identitetsskapande för Eskilstuna. Planförslaget tar avstamp i Munktellområdets specifika karaktär, men sätter en modern tolkning och ny användning till området. En omvandling till bostäder och tillhörande service i ett rent industriområde kommer att innebära en förändring som med omsorgsfull gestaltning fortsatt kan bidra till läsbarheten av platsens historia. Konsekvensen kan bli att förståelsen av Eskilstunas industrihistoriska kulturarv försvåras och att det som är identitetsskapande för Munktellstaden får minskad synlighet. I planförslaget bevaras de identitetsskapande och kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna inom Slakthusområdet. Däremot anses byggnaden på Nötknäpparen 30 svårförenlig med en bra framtida utveckling och struktur för området i ett helhetsperspektiv.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 26 (33) Planförslaget innefattar en arena som har placerats i ett läge där en stor volym bedöms kunna hanteras på ett bra sätt i en stadsmiljö. Arenans fasader gestaltas med inspiration i proportioner och material från konstmuseet för att koppla industriarvet in i nutid. Bostadsdelen möjliggör ett boende i vackert å-läge nära centrum, med volymer som ansluter till Munktellstaden. Stadslandskapet har olika årsringar från 1800- och 1900-tal, vars gränser kan framträda för den som kan uttolka dem på karta. Även i gatumiljö och vandring genom staden kan man uppleva dessa. Förslaget föreslår ett sätt att hantera mötet med det karakteristiska och historiskt viktiga Munktellområdet, samtidigt som 2000-talets nya årsring läggs till i och med den nya bebyggelsen på platsen. Buller och störningar Nuläge Området är idag ett verksamhetsområde med småindustri och upplag vars verksamhet och transporter tidvis alstrar buller och störningar. Planförslag Störningar Generellt bedöms störningarna minska, med minskade transporter, godshantering och materialhantering inom och omkring verksamheterna. Däremot kommer den nya arenan innebära att publikflödet till området tidvis blir stort i samband med evenemang. Motorljud från trafik och andra oljud kan då bli momentana störningar. Närheten mellan verksamheter i närområdet och de nya bostäderna kan innebära en risk för störningar. I de fall en störning konstateras kan detta leda till krav på skyddsåtgärder och eventuella restriktioner för den störande verksamheten, detta betyder att bostäderna i sig kan komma att innebära en begränsning för användning av kvarvarande verksamheter inom planområdet och i angränsande områden. Vid ändrad eller ny verksamhet finns alltid en risk för störningar då fastighetsägaren och verksamhetsutövaren inte alltid kan förutse de problem som kan uppstå, till exempel vid tidig lastning och lossning av material och varor. Arenan kommer sannolikt att momentant innebära ökade trafikflöden. Planförslaget bedöms medföra måttliga konsekvenser gällande buller och luftföroreningar från trafik. Trafik och bullerutredning kommer att tillföras fortsatt planarbete. Där det allmänna riktvärdet 55 db(a) ekvivalentnivå vid fasad inte klaras kan avstegsfall med tyst sida tillämpas (Boverkets allmänna råd 2008:1). Det bedöms fördelaktigt att gavlar på bostadshusen samt parkering i bottenvåningen vetter mot den föreslagna förlängningen av Verkstadsgatan och arenan, då det medför att det är enklare att utforma bostadsplanlösningar med tyst sida. Efter värdering av den uppmätta ljudmiljön ska komplettering göras enligt
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 27 (33) metodiken i Trafikbuller och planering III. För att uppnå ställda krav i miljöprogrammet ska poängsättning enligt Trafikbuller och planering III användas. Enligt Boverkets allmänna råd (2008:1) bör detaljplaner säkerställa att nya bostäder inte byggs så att ekvivalentnivån vid fasad överskrider 65 db(a). I samband med fortsatt planering av en arena och ett badhus ska trafikprognoser tas fram. Därefter kan konsekvenser för buller och luftföroreningar beräknas. Risk / skyddsavstånd Nuläge Den stora risken, i anslutningen till planområdet, är Värmeverket, som hanterar ammoniak och natriumhydroxid. Utsläpp av ammoniak kan ge hälsofarlig koncentration av ammoniak i luften. Utsläpp av natriumhydroxid kan ge frätskador i direkt anslutning till utsläppet. Planområdet ligger dock inte inom utpekat riskområde enl. Boverkets riktlinjer. Schaktning, pålningsarbeten och konsolidering genom att tillföra nya laster kan komma att påverka området. Markföroreningar kan också frigöras vid byggskede och förorena grundvattnet. Det är viktigt att inte ändra vattenmängden i lermarken på grund av risk för sättningar. Planförslag I och med förändringen av området minskar antalet verksamheter och transporter, vilket medför minskad risk för olyckor. Samtidigt medför ett större antal boende i området att konsekvenser av olyckor i kvarvarande verksamheter kan bli större än idag. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna är måttliga i planförslaget. I fortsatt detaljplaneprocess kommer fortsatt utredning avseende risker samt närliggande verksamheter utföras. Översiktlig riskanalys kan fördjupas. Markföroreningar Nuläge Marken och närliggande mark innehar idag markföroreningar som till viss del har kartlagts i översiktliga samt mer detaljerade miljöutredningar. Planförslag Delar av planområdet kan komma att vara kvar som befintligt vilket innebär lägre krav på sanering, men också att större mängd föroreningar lämnas kvar. Kvarvarande föroreningar kan också finnas i närliggande områden. Kvarvarande föroreningar innebär också en risk för återförorening av tidigare sanerade områden. En fördjupad riskbedömning krävs avseende mark och byggnadsmiljö för varje enskild fastighet och kommer att tillföras planarbetet. I riskbedömningen ska särskild vikt läggas vid risken för att sanerade områden återförorenas från objekt som ännu inte är sanerade. När en förorening ligger på mer än en fastighet ska i första hand en samordning ske mellan berörda fastighetsägare inom berört område. I andra hand ska berörd fastighet avskärmas för att undvika återförorening.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 28 (33) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Denna beskrivning tar upp principiell ansvarsfördelning och möjligheter till genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidsplan dec feb 2012-2013 april 2013 juni 2013 aug./ sept. 2013 september 2013 sutställning Granskning Beslut om godkännande i SBN Kommunstyrelse och kommunfullmäktige antar detaljplanen Detaljplanen vinner laga kraft förutsatt att den inte överklagas. Genomförande tid Huvudmannaskap Ansvarsfördelning Detaljplanens genomförande tid är 10 år från den dagen planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla tills den ändras eller upphävs. Detaljplanen anger att kommunen inom planområdet är huvudman för allmän platsmark. Det innebär att kommunen ska ansvara för anläggande, drift och underhåll samt skötsel av allmänna platser. Exploatören ansvarar för och bekostar samtliga arbeten som ska utföras inom kvartersmark. Kommunen ansvarar för och bekostar anläggande och drift och underhåll av allmän plats mark som t.ex. gator, rondeller, torgytor, gång- och cykelbanor, bro, bussfickor och grönytor. Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) ansvarar för anläggande samt drift och underhåll av vatten och avloppsledningar, fjärrvärmeledningar och bredband fram till anslutningspunkt. Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB ansvarar för anläggande samt drift och underhåll av elledningar fram till anslutningspunkt. Telia Sonera AB ansvarar för anläggande samt drift och underhåll av teleledningar fram till kopplingspunkt. Exploatören ansvarar för och bekostar eventuell borttagande av befintliga vatten-, avlopps-, fjärrvärme och elledningar samt tele/bredbandsledningar inom kvartersmark. Exploatörerna ska samråda med ansvarigt bolag inom Eskilstuna energi och Miljö AB eller annan ledningsägare som berörs.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 29 (33) Exploaterings-avtal Berörda fastigheter Exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och fastighetsägaren till Nithammaren 8. Fastighetsrättsliga frågor Detaljplanen för Nötknäpparen 27 med flera berör följande fastigheter. Nötknäpparen 22 Nötknäpparen 23 Nötknäpparen 24 Nötknäpparen 25 AB Nötknäpparen 26 Nötknäpparen 27 Nötknäpparen 29 Nötknäpparen 30 Nötknäpparen 31 Nithammaren 4 Nithammaren 8 Del av Eskilshem 4:1 Del av Gredby 1:1 ägare Eskilstuna kommun ägare Tunafastigheter i Eskilstuna AB ägare Dagon Eskilstuna AB ägare Eskilstuna kommun/tomträtt, Skanska Sverige ägare Eskilstuna kommun ägare Eskilstuna kommun/fd tomträtt ägare Håkan Pettersson ägare Eskilstuna kommun/tomträtt Lars Stensson ägare Eskilstuna kommun ägare Eskilstuna kommun/tomträtt EKFAB ägare Eskilstuna kommunfastigheter AB ägare Eskilstuna kommun ägare Eskilstuna kommun Fastighetsbildning Bildande och ombildande av fastigheter inom enskild kvartersmark ombesörjer och bekostar respektive fastighetsägare. Fastighetsreglering innebär att mark överförs från en fastighet till en annan genom Lantmäterimyndighetens beslut. I tabellen nedan beskrivs de fastighetsregleringar som ska genomföras inom detaljplaneområdet. Från fastighet Till fastighet Färg på karta Areal Ändamål Kostnadsbärare av fastighetsbildning Nötknäpparen 25, Eskilshem 4:1 Allmän Kommun del av platsmark Nötknäpparen 27. Eskilshem 4:1 Allmän Kommun del av platsmark Nithammaren 8 Eskilshem 4:1 Allmän Kommun platsmark Nötknäpparen 30 Nithammaren 8 Kvartersmark Kommun Nötknäpparen 29 Nötknäpparen 23, del av Nötknäpparen 31 Nötknäpparen 25, del av Nötknäpparen 27 Nötknäpparen 27 Nötknäpparen 27 Nötknäpparen 27 Kvartersmark Kommun Kvartersmark Kommun Kvartersmark Kommun Kvartersmark Kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 30 (33) Nötknäpparen 26, del av Nötknäpparen 27. del av Nötknäpparen 27. del av Nötknäpparen 25. del av Nötknäpparen 27 Nötknäpparen 27 Nithammaren 8 Nithammaren 8 Kvartersmark Kommun Kvartersmark Kommunen Kvartersmark Kommunen Kvartersmark Kommunen Fastighetsreglering kan initieras hos Lantmäterimyndigheten av berörda fastigheter då planen vunnit laga kraft. Det vanligaste är att det är den part som önskar genomföra fastighetsregleringen som initierar den. I regel skriver parterna först ett gemensamt avtal som reglerar markersättning m.m. Lantmäterimyndigheten använder sedan avtalet som grund för sitt beslut. Fastigheter för transformatorstationer för el kan bildas genom avstyckning av E-område. Respektive fastighetsägare ansöker därom och ägaren av transformatorstationen bekostar lantmäteriförrättningen. Ledningsrätt Rätt till utrymme för allmänna underjordiska ledningar på kvartersmark säkerställs med ledningsrätt (u-område på plankartan). Respektive ledningsägare ansöker om och bekostar ledningsrätt för sina ledningar. Ekonomiska frågor Planekonomi Kommunala investeringar på gator m.m. Regleringen av kostnaden för att upprätta detaljplan fastställs genom planavtal med exploatörerna. Kartan nedan visar de åtgärder som behöver göras på gator, gång- och cykelvägar m.m. inom detaljplaneområdet. Kartan beskriver också vilka åtgärder som är nödvändiga att göra och i tidsordning.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 31 (33) Kommunala driftskostnader Finansiering av investeringarna Detaljplanen innebär utökade drift- och underhållsytor för Stadsbyggnadsförvaltningen i form av nya allmänna anläggningar. Exploatörerna bekostar och utför de byggnader och anläggningar på kvartersmark som möjliggörs enligt detaljplanen. Utbyggnaden av övriga allmänna platser bekostas av kommunen. Fastighetsbildning Exploatörerna bekostar den fastighetsbildning som behövs för att genomföra detaljplanen. Ägaren av transformatorstationerna bekostar bildandet av fastigheter för dessa. Respektive ledningsägare bekostar bildande av ledningsrätt för sina egna ledningar. Vatten och avlopp El Anslutning till Eskilstuna Energi och Miljö AB:s vatten- och avloppsnät sker enligt gällande taxa. Anslutning till Eskilstuna Energi och Miljö AB:s elnät sker enligt gällande taxa.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 32 (33) Värme Stadsnät Kostnaden för anslutning till Eskilstuna Energi och Miljö AB:s fjärrvärmenät sker enligt gällande taxa. Kostnaden för anslutning till Eskilstuna Energi och Miljö AB:s stadsnät sker enligt gällande taxa. Tekniska frågor El Vatten och avlopp Fjärrvärme Dagvatten Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) är huvudman för elnätet inom planområdet. Eventuell förstärkning av transformatorstationer vid en utbyggnad av kan behövas vid omvandling från högspänning till lågspänning. Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) är huvudman för vatten- och avloppsnätet inom planområdet. Kapaciteten bedöms räcka till enligt Eskilstuna Energi och miljö. Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) är huvudman för fjärrvärmenätet inom planområdet. Planområdet är anslutet till befintligt fjärrvärmenät. Kapaciteten bedöms räcka till enligt Eskilstuna Energi och miljö. Det huvudsakliga syftet med dagvattenhanteringen är att fördröja dagvattnet lokalt. Detta kan ske bland annat med gröna tak och gröna ytor. Fastighetsägarna svarar för att dagvattnet inom kvartersmarken tas om hand lokalt. Inom planområdet skall fördröjning ske så att dimensioneringen 10-årsregn klaras. Parkering Marksanering Övrigt Parkeringsplatser för bostadsområdet ska anordnas på kvartersmark inom respektive fastighet. Inom planområdet förkommer markföroreningar. Exploatören ansvarar för och bekostar eventuell sanering, borttagandet och återställning av föroreningen enligt myndighets krav. I samband med rivning av byggnader ska en rivningsplan upprättas som anger hur rivningsavfall ska tas om hand. Detta sker i samband rivningslovet. Detaljutformning av allmänna platser, dagvattenhantering och teknisk försörjning till området fastställs under projekteringen.
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 33 (33) ADMINISTRATIVA FRÅGOR Allmänt Genomförandetid Huvudmannaskap Planbeskrivningen med genomförandebeskrivning har ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall ange planens syfte och förklara plankartan, dess innehåll och konsekvenser vid genomförande. Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. ARBETSGRUPP Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform. Medverkande konsulter, som tagit fram underlag till planarbetet har varit Modellera Arkitekter och Joliark arkitekter. Följande tjänstemän har deltagit i detaljplanearbetet: nna öt linger, Antikvarie, Kultur och fritidsförvalt./stadsmuseét Per Idesten, Markingenjör, Kommunledningskont./Samhällsbygg. Cecilia Knutsson, Landskapsingenjör, Stadsbyggnadsförvalt./Park Erik Pahlbäck, Projekteringsledare, Stadsbyggnadsförvalt./Projekt hera qbal, Trafikplanerare, Stadsbyggnadsförvalt./Plan Joakim Larsson, Distributionschef, Eskilstuna Energi och Miljö/ Värme Petter Skarin, Trafikingenjör, Stadsbyggnadsförvalt./Trafik Michael Eklind, Planeringsingenjör, Eskilstuna Energi och Miljö/Elnät Per Wiig, avdelningschef, Stadsbyggnadsförvalt./Bygg Peter Jensen-Urstad, Miljöinspektör, Miljö och räddningsförv./miljökont. Jörgen Westerlund, planeringschef Vatten och avlopp, Eskilstuna Energi och Miljö/VA Stadsbyggnadsförvaltningen Madeleine Lundbäck Planchef Magdalena Lindfeldt Planarkitekt