Clostridium difficile i sjukvården



Relevanta dokument
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Clostridium Difficile

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Nya städrutiner vid Clostridium

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Clostridium difficile diarré (CD)

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa.

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Handhygienens betydelse

Vad kan finnas under ytan?

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Tarminfektioner, inledning

Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Clostridium difficile årsrapport 2011

Handhygienens betydelse

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Ny faecesdiagnostik med PCR

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Clostridium difficile diarré

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Provtagningsanvisningar Norovirus (Calicivirus) Avgränsning/Bakgrund. Provtagning. Ange på remissen

Clostridium difficile årsrapport 2012

Problem kring Clostridium Difficile

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

LifeClean Ytdesinfektion

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

LifeClean Ytdesinfektion MED SPORICIDAL EFFEKT

EHEC - sjuka människor

Infektionssjukdomar för Hygienombud. RSV, Influensa, C. difficile Av Signar Mäkitalo

Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Innehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Basala hygienrutiner

VRE - hygienrekommendationer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Hygienombudsträff HT Välkomna!

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Vårdhygien- och smittskyddsenheten

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Vad är en parasit? Hur är de släkt med oss och varandra? Prokaryoter och Eukaryoter. Kattens tarmparasiter. Giardia.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Infektioner hos äldre

Normalt är urinen steril

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

PPI. Vad är problemet? Johan Bohr ÖL - gastrosektionen

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Transkript:

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer nästan överallt, till exempel i multnande växter, tarmar hos människor och djur, insekter och jord. Matförgiftning, gasbrand. Clostridium tetani Den orsakar stelkramp genom att släppa ut tetanustoxin. Nära besläktat med boutulinum

Clostridium difficile Miljöbakterie (jord) Sporbildande Naturlig resistens mot flertalet antibiotika Under antibiotikakur växter clostridier till och tar över -> vårdrelaterade infektion

Clostridium difficile Låga antal i tarmfloran 3 % friska vuxna 80 % hos friska barn 16-35% sjukhusvårdade Näst vanligaste orsaken till vårdrelaterad diarré (efter norovirus)

Clostridium difficile Låggradig feber, stora, vattninga, slemmiga illaluktande diaréer, magkramp, leukocytos 40 % pseudomembranös colit Tjocktarmen blir starkt inflammerad, sårig, fibrinbelagd och lättblödande Paralytisk ileus, megacolon, tarmperforation ovanligt livshotande, 20 % mortalitet

Tjocktarmen blir starkt inflammerad, sårig, fibrinbelagd och lättblödande Hög feber, blodiga diareer, 20 % mortalitet

Behandling Mild infektion: byta antibiotika, vätska Måttlig/svår infektion Flagyl Vancomycin IVIG-gammaglobulin Probiotika Feceslavemang

Vad blir man sjuk av? Toxin A Toxin B Verkar synergistiskt genom att orsaka celldöd inducerar cytokiner -> inflammation och vätskesekretion neutrofiler attaheras och ger pseudomembranös colit 15 % bildar ej toxin - ej patogena

C.difficile riskfaktorer Antibiotikaanvändning (cefalosporiner, kinoloner, clindamycin) Hög ålder Lång vårdtid Allvarliga underliggande sjd Gastrointestinal kirurgi Antacida, protonpunmphämmare Ref Brown E et al. Infect Control Hospital Epidemiol 1990

Diagnostik Odling epidemiologisk typning Påvisande av toxiner immunologiska metoder ELISA Molekylärbiologiska metoder - PCR 16sRNA, toxin gener

Antal prover = antal analyser 1 rör för Clostridium difficile 1 nytt rör om calicivirus 1 nytt rör om rotavirus 1 ml feces

Mängd?

Förvaring och transport Cosmic-RoS Mikrobiologi Grupp Feces Välj Clostridium difficile (toxin + odling) Skicka så fort som möjligt (ordinarie transport) Transporttid > 24 h skall kylförvaras Till mikrobiologen inom 2 dygn

Kontrollodling? Ta inte kontrollodling! Feces positiv lång tid Gå på symptomen! % Excretion 100 80 60 40 20 0 0 5 10 15 20 Days after infection

Remissen Ange om allvarliga symptom pseudomembranös kolit, sepsis, megacolon Vid anhopningar > 3 fall på samma avdelning Provet skickas då för vidare typning Varför?

Genotypning och toxinotypning PCR ribotypning intergenic spacer regions mellan 23 S och 16 S 150 ribotyper PFGE typning NAP1 (North American PFGE type 1) RFLP toxinerna 25 toxinotyper

C. difficile PCR Ribotyp 027 (NAP1/027) Utbrott i Canada, Quebec 2002-2005 Mortalitet 1991-1992 4,7% 2005 13,8 % USA 2003 UK 2003-2005 Holland 2005-2006 Belgien 2005 Frankrike (norra) 2006 Finland Pépin J et al, CMAJ, 2004;171:466-72 Kuijper EJ et al. Clin Microbiol Infect 2006 Oct 12 (Suppl 6):2-18 Vonberg R.-P et al. Clin Microbiol Infect 2008; 14 (Suppl.5):2-20

C.difiicile NAP1/027 Hypervirulent - flerfaldigt högre toxinproduktion Mycket allvarlig kliniks bild, colit, colectomi, hög mortalitet, relaps, Mycket spridningsbenägen pga svår att behandla, många fler smittade och relapser vanliga Hypersporulerande??

Smitta på sjukhus Personalens händer Kontaminerade ytor Medpatienter Kim KH et al J Infect Dis 1981

Sporer - orsak till smitta Sporer är värmetåliga, resistenta mot flertalet kemikalier Kan överleva i miljön i månader Mest sporer på golv, toalettgolv, sänggavlar, sängbord Verity P et al. J Hosp Infect 2001;49:204-209 Wilcox MH et al. J Hosp infect 2003; 54:109-114

Sporer orsak till smitta Avdödas inte av desinfektionsmedel Överlever länge i miljön Mekanisk rengöring Klorbaserade medel störst effekt Icke-klorbaserade rengöringsmedel ökar halter av sporer Underwood, S ICAAC 2005

Viktiga vårdhygieniska åtgärder Basal hygien Enkelrum Städning Engångstermometrar och andra vandrande föremål

Handhygien Handdesinfektionsmedel dödar inte sporer Bättre: Mekanisk rengöring med tvål och vatten och flera sköljningar. Handsprit. Glöm inte patienten! Dessutom: Plastförkläde/engångsrock