Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om Hart och Fuller (kap. 5 och 7). (1) Vilken eller vilka är Radbruch s huvudpunkter i den aktuella artikeln? (2) Hur ser Radbruch på det fallet att en given rättsregel är extremt omoraliskt, d.v.s. hur lyder den så kallade Radbruch-formeln (se avsnitt III)? (3) Hur formulerar Hart separationstesen? Vilka argument anför han till stöd för denna tes? Vad säger separationstesen inte? (4) Hur förhåller sig separationstesen till rättspositivismen? (5) Diskutera Gustav Radbruchs kritik av separationstesen och Harts försvar av densamma. Vem har rätt Hart eller Radbruch? Skulle du säga att Radbruch företräder ett naturrättsligt tänkesätt? Vad har Hart i tankarna när han säger att Radbruch har missförstått liberalismen? Vilket är Harts yttersta argument till stöd för separationstesen? (6) Vad är rättens inre moral för något? Är det fråga om moral överhuvud taget? Spelar det någon roll om det är fråga om moral eller inte? (7) På vilket sätt använder sig Fuller av idén om rättens inre moral när han diskuterar de problem som naziststyret gav upphov till? Vad har Fuller att säga om rättspositivismens betydelse i det tredje riket? Har han rätt? (8) Företräder Fuller ett naturrättsligt tänkesätt?
Seminarium 2. Rättsfallsanalys (NJA 1985 s 788 & NJA 1978 s 452) Läs de aktuella rättsfallen Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: MacCormick (1993) och Spaak, Ch. 3 Methods and Techniques of Legal Reasoning. 1) Föredra målet (kort bakgrund, yrkanden, invändningar, lagrum, knäckfråga i ljuset av den aktuella lagtexten, mycket korta domskäl, domslut). 2) 2) Beskriv de tolkningsargument (tolkningsprinciper) som domstolarna (majoriteten såväl som dissidenterna) använder sig av. Vad är tolkningsresultatet (e contrarioslut, reduktionsslut osv.)? 3) Utvärdera argumentationen.
Seminarium 3: Rättspositivism och skandinavisk realism Läs Kelsen (1960) och Olivecrona (1951). Försök sedan besvara frågorna nedan. 1) Vad menar Kelsen när han säger att hans teori är ren (pure)? Varför är teorins renhet (purity) viktig för Kelsen? Kan du komma på några orena teorier om rättens natur? 2) Vad är rätten för något? Beskriv dess struktur. Hur skiljer Kelsen rätten från moralen? 3) Hur förklarar Kelsen ett avtals eller en rättsnorms giltighet? Vad har effektivitet och moral att göra med giltighet? 4) Vad är grundnormen (the basic norm) för något? Vad händer om man inte förutsätter grundnormen? 5) Hur ser Kelsen på förhållandet mellan staten och rätten? 6) Vad anser Kelsen om naturrättsteorier? (7) Vad är (skandinavisk) realism respektive idealism? Hur förhåller sig naturrättsläran (i sina olika skepnader) till det idealistiska synsättet? (8) Kan man säga att rättsrealismen är en sorts rättspositivism? Varför (inte)? (9) Vad är enligt Olivecrona felet med Kelsens teorin? (10) Olivecrona avslutar sin artikel med att säga något om skillnaden mellan moraliska värdeomdömen och empiriska omdömen. Vad vill han egentligen ha sagt med detta?
Seminarium 4: Rättsfallsanalys II (NJA 1977 s 403) Läs de aktuella rättsfallen Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: MacCormick (1993) och Spaak, Ch.3 Methods and Techniques of Legal Reasoning. 1) Föredra målet (kort bakgrund, yrkanden, invändningar, lagrum, knäckfråga i ljuset av den aktuella lagtexten, mycket korta domskäl, domslut). 2) Beskriv de tolkningsargument (tolkningsprinciper) som domstolarna (majoriteten såväl som dissidenterna) använder sig av. Vad är tolkningsresultatet (e contrarioslut, reduktionsslut osv.)? 3) Utvärdera argumentationen.
Seminarium 5: Analys av det juridiska rättighetsbegreppet Läs Ross (1959) och Wellman (1978). Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om rättighetsbegreppet (kap. 8). 1) Vilken är anledningen till att liberaler typiskt sett är mera positiva än socialister och konservativa personer till idén att individer har rättigheter? 2) Redogör för Hohfelds grundbegrepp och deras inbördes relationer. Försök föreställa dig en situation där du har kompetens eller immunitet osv. 3) Varför är Wellman missnöjd med Hohfelds och Ross analyser av rättighetsbegreppet? Har han rätt i sin kritik? 4) Vilken roll spelar termen rättighet enligt Ross i juridisk analys? 5) Hur definierar Wellman själv rättighetsbegreppet? Kan hans definition hänföras till någon av de kategorier som Simmonds diskuterar (viljeteorin respektive intresseteorin)? Hamnar den i någon av de tre uppfattningar om rättigheter som Simmonds urskiljer på sidorna 269-271? 6) Förstår du Simmonds diskussion av förhållandet mellan rättigheter och skyldigheter och av viljeteorin och intresseteorin? Vad vill Simmonds visa med hjälp av exemplet med samtycke till kroppsskada? Och vad vinner MacCormick (enligt Simmonds analys) om han har rätt i att rättigheter inte förutsätter skyldigheter, och tvärtom? 7) Vad innebär det att definiera ett (juridiskt) begrepp? Vad är vitsen med att definiera ett (juridiskt) begrepp?
Seminarium 6: Politisk filosofi Läs Dworkin (1978) och Hart (1983). Försök sedan besvara följande frågor. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om utilitarism (kap. 1). 1) Dworkin hävdar att vi inte har någon generell rätt till frihet? Varför? Och vad menar han förresten med frihet och rättighet? 2) Vad menar Dworkin när han beskriver sitt rättighetsbegrepp som ett antiutilitaristiskt rättighetsbegrepp. Vad är egentligen utilitarism? Vad är preferensutilitarism och hur förhåller sig denna typ av utilitarism till liberalismen? 3) Dworkin hävdar alltså att vi har vissa frihetsrättigheter som t.ex. yttrandefrihet. Beskriv det argument han anför till stöd för denna uppfattning. Är hans analys övertygande? 4) Vilka friheter är enligt Dworkin frihetsrättigheter, och vilka är det inte? 5) Vad anser du om Dworkins distinktion mellan personliga och externa preferenser? 6) Vad anser Hart om Dworkins försök att härleda vissa frihetsrättigheter ur den påstådda rätten till lika omtanke och respekt? Vilka invändningar reser Hart närmare bestämt mot Dworkins analys? Har han rätt? 7) Vad utmärker alltså liberala teorier?