Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018

Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018 KF 76 2015-06-15

Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget 2016-2018... 5 Uppföljning enligt styrprocess... 6 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden... 10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet... 11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden... 12 Styrelsernas uppdrag...15 Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner... 15 Budgetförutsättningar och styrande beslut...16 Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018... 16 Omvärldsanalys... 16 Befolkningsutveckling i Avesta... 17 Demografiprognos i Avesta 2014... 17 Arbetslöshet... 17 Skatter och utjämning... 18 Resultat... 18 Balanskrav, RUR-avsättning... 19 Nettokostnads- och skatteutveckling... 19 Känslighetsanalys... 19 Personalkostnader... 19 Pensionsåtaganden... 20 Övriga kostnader och intäkter... 20 Investeringsbudget... 20 Internränta... 20 Internhyreshöjning... 20 Städindex... 20 Taxor... 20 Särskilda beslut 2016-2018... 21 Ekonomisk sammanställning 2016-2018... 23 2

Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen 25 000 invånare år 2020. För att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden 2016-2018 bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har fortsatt högsta prioritet under budgetperioden men det är också dags att lyfta blicken och ta avstamp inför kommande period fram till 2030. Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflyttning till kommunen med + 440 personer 2014, detta gör att vi kan och måste fortsätta våra satsningar på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument. Lars Isacsson Henrik Öhrn Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3

Vision Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 4

Styrprocessen i Avesta Ständig omvärlds- och invärldsanalys Verksamhet smål Effektivitet Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget 2016-2018 Mål och budget för 2016, plan för 2017-2018 behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj Kommunstyrelsen 1 juni Kommunfullmäktige den 15 juni 2015 Mål och budget revideras med behandling i: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 oktober Kommunstyrelsen den 9 november Kommunfullmäktige den 23 november Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 16 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 14 december 2015. 5

Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6

Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Framtid Avesta Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Indikatorer: 2013 2014 Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, Målnivå: Minska med 1,5 % årligen 217,2 kwh/m2 Komple tteras Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12 Miljöbilar, andel av kommunens bilar, 35 % 44 % Målnivå: Öka (Energi och klimatstrategi, delmål 10, 100 % år 2016) Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Andel kasserad mat i kommunala kök, (Energi och klimatstrategi, delmål 13) - 21 % Målnivå: 15 % år 2016 Källa och mätperiod: Egen mätning, mätperiod v.11-14 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) 21 % 24 % Målnivå: 30 % år 2016 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning 24 % 22 % Målnivå: Öka Källa och mätperiod: KKik 31/12 Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis 586 226 Saknas Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 Kompl etteras 8

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Indikatorer: 2013 2014 Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet 56 % 52 % Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning 42 Ingen mätning Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen 83 % 63 % 72 % 70 % 57 % 89 % 9

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Indikatorer: 2013 2014 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat stor eller mycket stor möjlighet att föra fram sina åsikter Åk 8 22 %, Gy åk 2 23% Mäts ej Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten 2015 Nationella prov åk3, svenska och matematik, andel som klarat alla delprov Målnivå: Öka Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15424 Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501 Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år Målnivå: Öka Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N17404 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 20 eller bättre, år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen 77,3 % 69 % 84,9 % 76,4% 212 194 70, 5% 77,1 % 160 273 10

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Indikatorer: 2013 2014 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning 55 Mäts ej Målnivå: Öka Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) 8,3 (2013) Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), först mätning 2015, sen årligen Målnivå: nollmätning 2015 Källa och mätperiod: C.A.N, Årligen, 2 veckor under feb-apr - - 11

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Indikatorer: 2013 2014 Verket, antalet besökare, faktiskt antal och procentuell förändring 2 % 3 % Visentparken, besökare, faktiskt antal och procentuell förändring +48 % 7 % Målnivå: Öka 10 % Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6. 747 713 59 Mäts ej 2014 Målnivå: saknas Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 12

Kommunfullmäktiges mål för Framtid Avesta Indikator: 2013 2014 Befolkningsstatistik 21 575 22 022 Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Insikten, SKL:s företagsenkät 69 Mäts ej Målnivå: Bäst i Dalarna 2015 Källa och mätperiod: KKik, år 2015 Svenskt näringslivs rankning, + 100 platser under perioden 2013-2015 173 181, -9 platser Målnivå: + 100 platser Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret 3,9 4,1 Målnivå: 5,0 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013 Målnivå: 50 % år 2018 Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 22,8 % 22,1 % 13

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2016-2018 uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 24 mkr. Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån, med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. 14

Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 19 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. Särskilt uppdrag till Kommunstyrelsen Styrelsen ges i uppdrag att utreda möjlighet till sociala investeringsfonder. Utredningen presenteras senast september 2016. 15

Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018 Svensk ekonomi är på gång. Den inhemska efterfrågan och framförallt investeringarna har ökat rejält. Sverige behöver dock få igång industrin för att konjunkturen verkligen ska vända. Räntan förväntas ligga under noll fram till 2017. Tillväxten i omvärlden har fått allt bättre fart och 2017-2018 väntas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans. Den internationella konjunkturen behöver dock förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Sysselsättningen fortsätter att öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark under innevarade och kommande år. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Kostnaderna för demografin ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Kraftigt demografiskt tryck pressar kommunsektorns ekonomi och ställer stora krav på förebyggande arbete för att stävja kostnadsökningen. Kommunsektorn står också inför stora investeringsbehov de kommande åren. Omvärldsanalys Den 29 april presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. I tabellen nedan redovisas procentuell förändring om inte annat anges; 2014 2015 2016 2017 2018 BNP 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning timmar 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Öppet arbetslösa 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 KPI -0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag prognos april 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 Snitt skatteutveckling 10 år 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig skatteutveckling 3,6 4,5 5,2 4,3 4,1 Differens för att ianspråkta RUR -0,3 0,6 1,2 0,3 0,2 Den ackumulerade resultatutjämningsreserven RUR uppgår till 32,9 mkr per 2014. Ianspråkstagande av RUR kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Den senaste prognosen visar på en svagare tillväxt under 2017-2018 än under 2014-2015. Migrationsverket har nedreviderat sin tidigare prognos för asylsökande från 100 000 till 80 000 per år och merparten är fortfarande syrier. 16

Befolkningsutveckling i Avesta År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 Snitt -25-101 76-5 -51 132 Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer. 2014 ökade befolkningen med 440 invånare vilket är största befolkningsökningen sedan finanskrisen 2008. Det är flyttnettot som ökat medan födelsenettot fortfarande är negativt. Demografiprognos i Avesta 2014 I Avesta är det framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren. Diagrammet visar Avestas demografi 2014-12-31. Arbetslöshet Arbetslösheten i Avesta redovisas i nedanstående tabeller. Antal arbetslösa i Avesta kommun 18-64 år 18-24 år 2010 dec 945 246 2011 dec 874 241 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268 17

Arbetslöshet andel % av registerbaserade arbetskraft totalt 18-64 år 18-24 år 2013 dec Avesta 9,8 22,8 Dalarna 7,8 16,5 Sverige 8,6 17,2 2014 dec Avesta 10,3 22,1 Dalarna 7,3 14,4 Sverige 8,1 14,8 Arbetslösheten har ökat med 0,5 procent i Avesta sedan föregående år medan den minskat i Dalarna och Sverige. Avestas totala arbetslöshet ligger för närvarande högre än både Dalarna och riket, vilket även gäller för ungdomsarbetslösheten. Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2016 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos 2015-04-29. Specifikation av skatteintäkter och utjämning, tkr 2016 2017 2018 Kommunalskatt 1 001 649 1 054 356 1 091 367 Summa kommunalskatt 1 001 649 1 054 356 1 091 367 Utjämning Inkomstutjämning 194 395 187 284 191 709 Kostnadsutjämning -8 795-8 834-8 874 Regleringsbidrag -5 278-9 741-15 732 Strukturbidrag 2 310 2 320 2 331 LSS-utjämning -18 119-18 201-18 282 Summa statsbidrag 164 513 153 828 157 088 Summa skatter och utjämning 1 166 162 1 208 184 1 247 455 Kommunal fastighetsavgift 37 880 37 880 37 880 Totalt 1 204 042 1 245 064 1 285 335 Resultat Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till 37,2 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår till: 99,5% år 2016 99,1% år 2017 98,4% år 2018 18

Balanskrav, RUR-avsättning Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat från och med 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom 2012. Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter 2014 till 32,9 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen. Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling 2015-2018 Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 8,2 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,8 Generella statsbidrag med 1% 1,7 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,4 Förändring av skatteunderlag 1% 10,9 Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2016-2018 för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 mar 2015. 19

Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2016: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till drygt 70 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,5 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 94 mkr för 2016, 66 mkr för 2017 och 63 mkr för 2018. Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Självfinansieringsgraden för perioden ligger mellan 37-64 % vilket innebär att stora delar av investeringarna beräknas finansieras via nyupplåning. Större investeringar: Infrastruktur IT Internränta Internräntan för år 2016 uppgår preliminärt till 3,5 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2016 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning oktober, vilken ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2015 års nivå. Städindex SCB-index (maj-index i juni). För 2016 ska en ökning på 2,4 procent vilken ska inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20

Särskilda beslut 2016-2018 Belopp i tkr, om inte annat anges 2016 2017 2018 Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 mars 2015 Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val 250 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 27 495 29 073 30 884 Löneavtal och pensioner, (Mkr) 117 148 183 Tillfälliga medel Framtid Avesta för år 2016-2018, inkl Avesta 2020 4 500 4 500 4 500 Myggprojekt, 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 2 000 2 000 2 000 Projekt Hållbara transporter KS 40 2013, 420 tkr, 3 år, 2014-2016 134 Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 6 000 6 000 6 000 Utvecklingsmedel 500 4 000 0 Ekonomisystem uppgardering, projekt 1 000 Dokumenthanteringssystem, projekt 500 Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Broar, enligt broplan 102 1 600 2 900 Förbättrat vägunderhåll 500 500 500 Väghållning 102 Fastigheter 65 65 Parker/grönytor/lekparker 255 85 Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder 500 500 500 Exploateringsområden, Källhagen + Nordanö 500 Ramförändring - Övrigt Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 320-70 124 Kollektivtrafik, enl Dalatrafiks budget 557 354 380 Upphandling, förändring samverkan 216 84 89 Dokumenthanteringssystem, årskostnad 300 Servicecenter 600 21

Belopp i tkr, om inte annat anges 2016 2017 2018 Omsorgsstyrelsen: Tillfälliga medel Ramförändring Ramförstärkning, styrelse 12 500 Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel Ramförändring Förskola, grundskola utbyggnad 2 500 Sommarjobb 1 000 Ramförstärkning, styrelse 12 500 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 479 532 574 Miljösamordnare Ekokommun Sverige 700 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,5 % av lånestocken från 2015. 4 000 4 000 4 000 22

Ekonomisk sammanställning 2016-2018 Driftbudgetram per styrelse (netto) 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunfullmäktige 4 600 4 100 4 100 4 350 Kommunstyrelsen 245 502 284 045 325 084 361 302 varav Kommungemensamma kostnader 140 302 176 752 216 523 251 649 Omsorgsstyrelsen 422 870 429 751 429 751 429 751 Bildningsstyrelsen 500 157 514 051 514 051 514 051 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 12 697 13 876 14 408 14 982 SUMMA 1 185 826 1 245 823 1 287 394 1 324 437 Resultatbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens nettokostnader -1 113 800-1 168 300-1 207 200-1 240 100 Avskrivningar -26 800-28 700-28 700-30 500 Verksamhetens nettokostnader -1 140 600-1 197 000-1 235 900-1 270 600 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 150 000 1 204 000 1 249 900 1 295 400 Finansiellt netto -1 200-900 -3 100-4 600 Förändring EGET KAPITAL 8 200 6 100 10 900 20 200 Nettokostnadsandel 99,3 99,5 99,1 98,4 23

Finansieringsbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 113 800-1 168 300-1 207 200-1 240 100 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 150 000 1 204 000 1 249 900 1 295 400 Finansiellt netto -1 186-915 -3 100-4 600 1. Verksamhetens netto 35 000 34 800 39 600 50 700 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -76 000-94 000-66 000-63 000 2. Investeringsnetto -76 000-94 000-66 000-63 000 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Upplåning Nyupplåning 43 000 60 000 28 000 10 000 3. Finansieringsnetto 43 000 60 000 28 000 10 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner -1 603-1 193-677 1 625 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto -1 603-1 193-677 1 625 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) 397-393 923-675 24

Balansbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 610 089 676 189 714 289 747 589 Bidrag till statlig infrastruktur 16 800 16 000 15 200 14 400 Omsättningstillgångar 150 107 149 714 150 637 149 962 SUMMA TILLGÅNGAR 776 996 841 903 880 126 911 951 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 284 927 291 027 301 927 322 127 därav Årets resultat 8 198 6 100 10 900 20 200 Avsättningar 150 651 149 458 148 781 150 406 Kort- och långfristiga skulder 341 418 401 418 429 418 439 418 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 776 996 841 903 880 126 911 951 Soliditet 37% 35% 34% 35% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 891 Mkr. 25