Lösningsförslag/lösningskmmentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- rdinarie tenta våren 2014 Fråga 1 15p a Av uppgiften framgår att strandskydd föreligger i mrådet. Av MB 7:15 1p framgår bland annat att det inm ett strandskyddsmråde inte får utföras anläggningar eller anrdningar, m det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett mråde där den annars skulle ha fått färdas fritt 1p ch att det inte heller inm sådant mråde får utföras grävningsarbeten eller andra föreberedelsearbeten. Anläggandet av lekplats ch bllplan kräver dels grävningsarbeten ch förberedelsearbeten dels hindrar det allmänheten från att färdas fritt (Även m begränsningen inte är så mfattande). 1p Strandskyddsdispens krävs! 1p b. Av MB 7:18b följer att dispens från strandskyddet kan medges m det finns särskilda skäl. 1p Sm särskilt skäl får endast de i MB 7:18c uppräknade skälen beaktas. 1p Punkt 1 marken är inte redan ianspråktagen 0,5p Punkt 2 gång ch cykelvägen närmast älvstranden gör inte mrådet väl avskilt från strandmrådet 1p Punkt 3 Det rör sig inte m en anläggning sm för sin funktin måste ligga vid vattnet 0,5p Punkt 4 Det rör sig inte m en utvidgning av pågående verksamhet. 0,5p punkt 6 Anläggningen kan inte anses tillgdse ett mycket angeläget intresse. 0,5p Punkt 5 Knäckfrågan rör m anläggningen kan anses tillgdse ett allmänt intresse sm inte kan tillgdses utanför strandskyddsmrådet 1p Även m bllplan ch en lekplats sm är avsedda för allmänhetens nyttjande ch rekreatin kan anses ha ett visst allmänt intresse är det på intet sätt visat att detta intresse inte skulle kunna tillgdses utanför strandskyddsmrådet. Väl mtiverat 3p Sammanfatta därefter svaret på frågan Särskilda skäl för att ge dispens finns därmed inte! 2p Kmmentar: Lämnad dispens kan ge full päng m välmtiverat.
Fråga 2 18 päng a. 8p Allé 50 åriga granar Ej skyddsvärda 1p Träden är uppradade i en allé men utgör inget bitpsskydd (då bitpsskyddet endast mfattar lövträd se bilaga 1 till Förrdning (1998:1252) m mrådesskydd enligt miljöbalken m.m. kppling från MB 7:11 Stenmur Ej skyddsvärd 1p Enligt vannämnda bilaga 1 är stenmur endast skyddad i åkerlandskap. Stenmuren ifråga är belägen i bebyggelsemiljö Allmän väg Skyddsvärd 1p Allmänna vägar är ett angeläget allmänt intresse. Framgår av väglagen tex 10. Allmänna vägar är skyddade genm att de är upplåtna med vägrätt. Frnåker Skyddsvärd 1p Frnåker är en frnlämning enligt Kulturmiljölagen (1988:950) 2:1 är frnlämningar skyddade. Förbud mt att ändra eller skada KML 2:6. Staket Ej skyddsvärd 1p Staket mfattas inte av någt skydd. Våtmark ca 1200 kvm bildas genm grundvatten sm kncentrerat sipprar fram Skyddsvärd 1p Enligt van nämnda bilaga 1 punkt 2 utgör Våtmarken med tillhörande källa ett bitpsskyddsmråde. 130kV Luftledning Skyddsvärd 1p Ledningen är tryggad genm att den är upplåten med ledningsrätt. Utfartsväg Skyddsvärd 1p Vägen är tryggad genm servitutet. Antingen sm avtalsservitut i JB 14 kap, eller sm fficialservitut i FBL 7 kap. Kmmentar: Mtivering krävs för pängen b. 6p Går endast igenm de 5 sm är skyddsvärda då de andra helt enkelt bara kan plckas brt m man vill förändra markanvädningen. 1p Allmän väg Är ett ttalt ianspråktagande sm innebär att den sm äger marken inte har möjlighet att göra någt inm vägrättsmrådet utan tillstånd. Gäller inte endast vägkrppen man får tex inte lägga ledningar över eller under vägen heller. För att ta brt vägen krävs att vägrätten först upphör. Reglerna finns i väglagen ch Trafikverket utför det vid behv. 1p Frnåker påverkar markanvändningen på sådant sätt att man inte får riskera att förstöra lämningen, tex kan man kanske inte bruka marken eller gräva i den, gå ch vistas på marken utgör kanske inget prblem.
Krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen. Ska frnåkern förstöras krävs kanske först utgrävning ch dkumentatin. 1p Våtmarken Måste bevaras, all markanvändning på ch i närheten får inte skada våtmarken genm tex utsläpp etc. Utgör även brukningshinder för åkermarken. För att dra tex en väg över våtmarken krävs att bitpskyddet upphävs av länststyrelsen. 1p Luftledning Påverkar markanvändningen utifrån vad sm är bestämt i ledninghsbeslutet. Finns tex kanske skyddszn hur när byggnad den får vara. Åkern går att bruka under ledningen men stlparna utgör brukningshinder. Ledningsrätten behöver upphävas eller flyttas i en lantmäteriförrättning för att kunna ändra markanvändningen så att ledningen inte kan vara kvar. 1p Utfartsväg Man kan inte ha någt annat än väg på marken, däremt kan man gräva tex ledningar under vägen så länge vägkrppen inte tar skada. För att ta brt vägen krävs att servitutet först upphävs eller flyttas i en lantmäteriförrättning. Om avtalsservitut kan man även avtala m att det ska upphävas. Tas vägen ch servitutet brt krävs dessutm att ny tillfartsväg anrdnas för fastigheten sm har förmånen. 1p Kmmentar: Halv päng kan ges m inte både påverkan ch vad sm krävs för ändring är beskrivet. c. 4p Frnlämningar syns i fastighetsregistret. 1p Ledningsrätt syns i fastighetsregistret 1p Servitut syns i fastighetsregistret m det är ett fficialservitut eller m det är ett inskrivet avtalsservitut. Oinskrivna avtalservitut syns inte. Dvs det berr på vad det är för servitut ch m det är inskrivet eller inte. 2p (Bitpsskydd kan synas i fastighetsregistret, men inte dessa saker sm mfattas av bilaga 1 utan endast då man speciellt utsett vissa mråden sm bitpsskyddade) Kmmentar: Fel saker listade ger avdrag, för 2p på servitutet ska skillnaden förklaras.
Fråga 3 15 päng a. 12p 4 fel 1. x-mråde på allmän plats Allmän plats är redan tillgänglig för allmänheten, eventuella x- mråden kan endast läggas på kvartersmark. (PBL 4:6) 2. Parkering kan inte både ha en bestämmelse m att man får bygga i 2 plan (II) ch att man inte får bygga (prickmark) eftersm de säger emt varandra. Någn av dem måste brt, förslagsvis 2- plans bestämmelsen. 3. En detaljplan kan ej reglera upplåtelsefrmen. Dvs att bestämma att det ska vara bstadsrätt etc är inte möjligt. (PBL anger vad man får reglera i detaljplanen ch det finns ingen paragraf sm tillåter det) 4. Genmförandetiden kan endast vara 5-15 år. PBL 4:21 1,5 päng för respektive identifierat fel ch max ytterligare 1,5 päng för förklaringen. Kmmentar: Ganska många har angett att det är fel att ange prickmark när man får bebygga med mnidre fårråd etc ch att det brde vara plusmark istället. Detta är inte direkt fel men jag har ändå givit 2p för ett sådant påstående. Många har angett att det är fel med en användningsgränsen sm skär igenm det gulmarkerade mrådet ch angett att det skulle varit en egenskapsgräns istället. Detta är inget fel då användningsgränsen särkskiljer de två OLIKA användningarna B respektive BS. Grundkartedetaljer i bakgrunden är inga fel men gör tyvärr ibland en dp tydlig eller svårläst. En del har angett att det är ett fel att huvudmannen för planen inte är utskriven men kravet i PBL 4:7 betyder endast att det måste stå i planen m kmmunen inte är huvudman. b. 3p De två kategrierna är: Principer för fastighetsbildningen Är just principer ch säger inte exakt hur det ska vara utan ger ramar största ch minsta tmtstrlek samt markreservat för gemensamhetsanläggningar är sådana principer Fastighetsindelningsbestämmelser Anger exakt hur det ska vara = en del är prövat ch bestämt redan Punktlistan i paragrafen är sådana bestämmelser 1p för att ange en kategri ch förklara vad det betyder (= max 2p), alt 1p för att endast ha angett de två kategrierna rätt 1p för att krrekt ange vad i paragrafen sm är att hänföra till varje kategri
4. Explatering - 12 Päng a. Jnny vill bygga ett flerfamiljshus i 7 våningar där kmmunens cykelväg ska gå i en tunnel genm huset. I flervåningshuset vill Jnny att det ska vara 2 st 7:r, 8 st 5:r, 12 st 4:r ch resten 3:r. För att uppnå det första måste marken läggas ut sm kvartersmark med byggrätt på 7 våningar med ett så kallat x mråde. Där kmmunen sedan får trygga tillgången till cykelvägen genm ex. servitut. (PBL 4:6, 4:11) Det går att bestämma andelen lägenheter av lika slag i bstadsbyggnader (PBL 4:11) Räta ut strandlinjen så att det går att bygga ett brett ch fint prmenadstråk för allmänheten invid sjön. En detaljplan ska innehålla gränserna för vatten ch allmän plats (PBL 4:5). Går alltså att bestämma. Ett befintligt hus sm funnits i Jnnys släkt sedan 1700-talet får inte förstöras eller ändras varken invändigt eller utvändigt. Enligt PBL 4:16 får man bestämma ch precisera i detaljplan vad sm krävs för att skydda byggnader mt förvanskning enligt PBL 8:13. Ca 2/5 av planmrådet ska vara allmän plats mark. Av allmän platsmarken ska hälften vara naturmark. Resten av det sm inte behövs för gatr ska vara park, parken ska i huvudsak ligga intill sjön. På parkmarken vill Jnny reservera ett mråde för hans privata bastu. En detaljplan ska innehålla vilken användning ch utfrmning allmän plats ska ha (PBL 4:5). Detta innebär att det går att bestämma Natur ch Park ch Gata Däremt går det inte reservera mråde för privata ändamål på allmän plats. För päng krävs mtivering. 1 päng för respektive punkt. (Max 6p) b. Skillnader vid genmförande av kmmunalt ch enskilt huvudmannaskap Vid kmmunalt huvudmanaskap (K) ska kmmunen utföra allmän plats mark Vid enskilt huvudmanaskap (E) är det någn annan än kmmunen sm ska utföra den allmänna platsen Vid K är det kmmunen sm är ansvarig ch driftar den allmänna platsen Vid E är det fta en samfällighetsförening sm ansvarar för ch driftar den allmänna platsen. Vid K bör/ska kmmunen äga allmän platsmarken. Vid E spelar inte ägandet så str rll. Däremt bildas gemensamhetsanläggning/ar för anläggningar sm gata/park etc. 1 päng för respektive punkt. (max 6p)