2011-08-25 Vv 152 /2011 Begränsad verksamhetsuppföljning av Rosta Örnsro hemvård Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd väster utfört en begränsad verksamhetsuppföljning av Rosta Örnsro hemvårdsenhet. Enheten är en del av Älvtomta he mvårdsområde som leds av områdeschef Marie Östlund. Uppföljnin gens syfte är att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer att brukarna i området får en godkänd vård, omso rg och rehabilitering men att det också finns förbättringsområden. Denna enkla uppföljning (typ 1 i riktlinje) är bland de första som utförs i hemvården och därför är jämförelser med andra likvärdiga enheter inte möjlig att göra. Uppföljningen genomfördes i maj 2011. Rosta Örnsro hemvård har ett väl avgränsat geografiskt område att betjäna och närheten till brukarna har gett personal möjligheter att hjälpa brukarna att äta gemensamma luncher i Rosta hemmet. Ver ksamheten verkar ha bra rutiner för att anpassa och fördela personalresursen där den bäst behövs. Brukarundersökningen visar att brukarna i Rosta Örnsro i de allra flesta fall är trygga med hjälpen från hemvården och nöjda med hjälpen som helhet. Svartågruppen som är en av tre hemvård sgrupper har det bästa resultatet av kommunens 44 hemvårdgrupper. Enheten är bäst i Örebro när det gäller andel nöjda med hjälp att göra vad ma n trivs med. Brukarna i Rosta Örnsro är missnöjda med maten. Även möjligheten att fördela måltiderna b ättre över dygnet behöver förbättras. Här hoppas man att övergång till leveranser av kall mat kan leda till att mattider kan fördelas bättre över dygnet. Även om verksamheten är på god väg behövs ett fortsatt arbete för att förbättra dokumentation och arbetsplaner. Inga av de fö rbättringsområden som identifierats är så allvarliga att de kräver omedelbara åtgärde r. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård- och omsorgsnämnd väster godkänner rapporten
Metod för begränsad verksamhetsuppföljni ng Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av k valitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som byggna d och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) oc h slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst sk (resultatkvali tet) som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Den begränsade uppföljningen har sin grund i att betrakta verksamheten med hjälp av tillgängliga data ur verksam hetssystem och rapporter. Uppföljningen av ver ksamheten har skett i två delar 1. Sammanställning och analys av data 2. Intervju med enhetschefer Vad ska verksamheten åstadkomma under året enligt plan och vad har genomfö rts enligt tillgängliga data? Det som särskilt blir markörer i den begränsa de uppföljningen är: Klagomål Avvikelser Anmälningar (Lex Sarah, Lex Maria) Kommunens mål och prioriteringar Servicegarantier Uppföljning av brister vid tidigare granskning Enhetschef får checklista med kvalitetsfaktorer per e-post och tid bokas för ett telefonsamtal/möte som beräknas ta en timma. Innan samtalet har granskaren samlat data enligt markörer ovan och enhetschefen har skickat den ifyllda listan åter. Samtalet med enhetschef Carina Karlsson genomfördes den 31 maj 2011. 2
Fakta om Rosta Örnsro Förutsättningar Rosta Örnsros hemvårdsområde gränsas geografiskt i söd er av södra infartsleden och i öster av järnvägen. I norr är gränsen Karlsundsgatan och i väster motorvägen. Hemvårdsenheten som ingår i Älvtomtas hemvård och är organiserat i 3 hemvårdsgrupper (Örnsro-, Svartå- och Rostagruppen). Sedan februari 2011 är det en enhetsc hef för de 3 grupperna. Enhetschefen har varit chef för två av grupper na sedan 2003 och ansvaret för den tredje är nyligen tillkomm et. Enheten har sina lokaler i Rostahemmet vilket innebär att hemvården kan nyttja fördelar som bra samlingslokaler och närhet till kök och restaurang. Hemvård - antal brukare 30/4 2011 Inriktning Antal Omvårdnad 72 Service* 105 Trygghetslarm 21 Mattjänst 72 Avlösning 1 Hälso-och sjukvård 99 Totalt antal brukare 200 * Serviceinsatser utförs av västers gemensamma serviceorganisation. Rosta Örnsro har ansvaret för vård omsorg och service til l 200 brukare dag- och kvällstid. Serviceinsatserna utförs av en för väst er gemensam organisation. Brukarna har en medelål der på 82,6 år. De flesta i området bor i flerfamiljshus. Det finns även småhus och ett par seniorboenden i området. Enligt siffror från brukarundersökning bor 75 % av de svarande i ensamhushåll mot 80 % i övriga kommunen. I brukarundersökningen anger 26 % av svarande att de har svårigheter att komma ut då de bor i flerfamiljsfastigheter med trappor och utan hiss. Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 29 23,89 Omvårdnadspersonal natt* Sjuksköterska** 4 3,15 Arbetsterapeut** 2 1,72 Ledning 2 1,53 Administration 1 0,55 Övriga Totalt 38 30,84 *Köp från västers gemensamma nattorganisation. **Del av Älvtomtaområdets gemensamma sjuksköterske och arbetsterapeutorganisation På enheten finns 37 personer anställda och fördelning i personalkategorier beskrivs i tabell ovan. Påpekas bör att sköterskor och arbetsterapeuter ingår i Älvtomta hemvårds respektive yrkesgrupper med utgångspunkt från Älvtomtagatan. Enheten har valt att utöka sitt administrativa stöd som enligt modell är 0,55 assistent till 1,0. 3
2010 hade enheten ett överskott på 193 tkr (1,56 %) och 2011 är budgeten på 11 miljoner och prognos är ett undersk ott på 600-700 tkr. Underskottet förklaras av en ökad vårdtyngd kopplad till ökade vikariekostnader. Hemvården levererar varm mat i lådor. Maten till agas i Rostaköket som ligger i hemvårdsområdet varför transportsträckan minimeras. Processer Omvårdnadspersonal- och sjuksköterska natt kommer frå n förvaltningens gemensamma nattorganisation. Enheten har sedan februari en enhetschef med ansvar för de tre hemvårdsgrupperna. Sjuksköterskor a nsvarar för brukare inom ett geografiskt område som överensstämmer med arbetsgruppernas. Två arbetsterapeuter har ansvaret f ör brukarna i alla tre områden. Enhetschef och assistent arbetar 07.00-16.00 fem dagar i veckan. Arbetstiderna ger möjlighet till kontakt vid överlämnande av information vid skiftbyten. Var 10de vecka har de tre grupperna en g emensam arbetsplatsträff för att utveckla en förståel se för att arbetsmängd och problem varierar över tid och att man emellanåt behöver bistå varandra. Gruppernas TES planerare jobbar tillsammans o ch på kort tid har ledningen sett fördelar där brukarnas behov får styra och personalens villighet att gå över gränsen för sitt område har ökat. Enheten får sina vikarier via ett internt bemanningscentrum. Hemvårdsgruppens placering i Ro stahemmet ger fördelar med närhet till brukarna i området och möjlighet att erbjuda brukarna gemensam hetslokaler. (Mer om detta under mat, dryck och måltidsmiljö) Utökning av assistenttjänst är nödvändig för att en ensam chef ska klara verksamhetens ledning och administration. Resultatkvalitet I en jämförelse av typen balanserat styrkort där ekonomi, br ukarnöjdhet, medarbetarnöjdhet och processkvalitet sammanvägs ham nar Rosta Örnsro bland de 5-6 bästa när resultatet för kommunens 15 hemvårdsenheter jämförs. Styrkortet är grundat på värd en från 2010 då enheten var något annorlunda organiserad än idag (se bilag a). I Brukarundersökningen 2010 når Rosta Örnsro liksom de f lesta enheter i hemvården inte målvärden för bemötande, aktiviteter och m at. Enheten ligger nära målvärden för delaktighet och trygghet. I brukarundersökningen har Rosta Örnsro som enhet ett resultat som ligger över kommunens genomsnitt inom de flesta frågeområden. Totalt svarade 44 brukare i området på enkäten. På de frågor som avsåg helhetsintrycket var 80 % ( kommunsnitt 70 %) nöjda med den hjälp man får och 82 % (kommunsnitt 77 %) kände sig trygga med att bo kvar 4
hemma med stöd av hemtjänsten. När resultatet för alla 44 hemvårdsgrupper jämförs så rankas Svartågruppen som nr1, Örnsro- som nr 11 och Rosta- som nr 25. Hemvårdsenhete n Rosta Örnsro är bland de 3 bästa hemvårdsenheterna när det gäller nöjda brukare i brukarundersökningen. Övriga resultat av brukarunders ökningen redovisas nedan under respektive avsn itt. Notera att med andel nöjda avses helt nöjda (svarat 8-10 på tiogradig skala). Ingen aktuell kvalitetsinspektion finns att redovisa. Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklistan. Varje avsnitt inleds med d e kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde stimuleras att anvä nda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga akt iviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar. Samarbete finns med frivilligorganisationer. Personalen jobbar utifrån ett rehabiliterande förh ållningssätt och uppmuntrar och stöder den enskilde att klara sig själv. Arbetsterapeuterna är aktiva och är oftast med vid det första planeringssamtalet då genomförandeplanen upprättas. I planerna framgår ofta vad den enskilde klara själv och vad denne behöver hjälp med. Enheten upplever att möjligheten för den enskilde att delta i aktivitet utifrån egna intressen har ökat sedan rambeslut införts. Den enskilde får styra mer över hur hemtjänsttimmarna ska användas och personal får lära sig ett annat sätt att planera. I brukarundersökningen uppger relativt höga 63 % ( kom munsnitt 39 %) av brukarna att man är nöjda med hjälp att göra vad man trivs med och med detta resultat är man bäst i Örebro. Rosta Örnsros brukare är också något nöjdare än kommunsnittet med hjälp från personal att komma ut 47 % nöjda mot snittet 26 %. Hemvården har relativ t nöjda kunder när det gäller stödet för samvaro och aktivteter och detta trots att man inte lyckats etablera någon bra kontakt med väntjänst. Samarbetet med frivilligorganisationer är ett förbättringsområde menar enhetschefen. Det relativt goda resultatet får tillskrivas stabila personalgrupper som är med och vill förbättra. Viktigt i utvecklingen är också att få jobba med Rambeslut säger enhetschefen. 5
2. Bemötande och kontinuitet Den enskilde är nöjd med b emötandet. Kontaktperson finns för alla bru kare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. Finns rutiner för att fånga upp förändrad behovssituation? Enligt brukarundersökningen är 84 % nöjda med bemöta ndet (77 % kommunsnitt). 78 % anger att de vet att de har en kontak tperson (kommunsnitt 70 %). Det finns en skillnad i resultat mell an grupperna och för exempelvis bemötande så har Svartågruppen 100 % nöjda svaranden medan Rostagruppen har mer moderata 58 % och på frågan har du en särskild kontaktperson bland personalen svarar 1 00 % ja i Svartågruppen och 67 % i Rostagruppen. De gemensamma arbetsplatsträffar som man har var 10d e vecka kommer i år att ha temat bemötande och det innebär bla att man diskuterar fall och exempel som gruppen vill ta upp. I årsredovisningen uppger enheten att 90 % av brukarna har godkända vård- och omsorgsplaner. Kontaktpersonen är viktig för att planeringen ska fungera och är den som fångar upp förändrade behov o ch sammankallar till team träffar. Enhetschefen menar att servicen från Bemanningscentrum (BC) fungerar bra och att man via BC har egna vikarier så att det inte blir för mycket nya ansikten för brukarna. TES är enligt enhetschefen ett nödvändigt verktyg för att ku nna kontroll på att resurserna används på ett riktigt sätt och TES är också viktigt för att kunna synliggöra att resurser kan behöva flyttas mellan grupperna. Med TES blir samarbetet mellan grupperna bättre säger enhetschefen. Andel brukartid är ett mått som är problematiskt exempelvis så var vårdtyngden hög under årets början och för att klara den kortade man ner tiden hos brukarna för att hinna med fler. I samtalet med ledningen uppges att brukartiden i april var 46% för Örnsro-, 45 % för Svartå- och 40 % för Rostagruppen. 6
3. Mat, dryck och målti dsmiljö Är brukarna nöjda med maten? Alla brukare med behov har en individ uell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt. För pers oner med omfattande omsorgsbehov anpassas mattiderna, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Endast 40 % av brukarna är nöjda med smaken på maten ( lika som kommunsnittet där spridningen är allt från 54 % till 17 % nöjda). Alla som har måltidshjälp har en individuell plan för de tta som en del i genomförandeplanen, enligt uppgift från enheten. Enheten har uppmärksammat att många äldre är ensamm a och de har aktivt arbetat för att människor ska komma samman. S edan ett år tillbaka är det en grupp om 13 15 personer med mattjänst, som en gång i veckan samlas i Rostahemmets matsal för att äta tillsamm ans. Övriga dagar äter de vanligtvis sin matlåda i ensamhet. Enheten bistår med transporthjälp både vinter och sommar kan det inne bära att man tar matgästerna med sig i hemvårdens bilar. På sommaren kan några av gästerna ta sig fram själva med hjälpmedel som permobil o ch rullator. Rostaköket levererar idag varm mat vilket innebär att mat måste levereras och serveras en viss tid för att klara krav på varmhållning. Dessa krav innebär att nattfastan ibland överstiger 11 timmar. Vid en övergång till kall mat (som förväntas ske) ökar möjlighe t att servera mat bättre spridd över dygnet. 4. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom deme nsvård och möjlighet till fortbildning/fördjupning. Enligt uppgifter från enheten har en del av personalen få tt grundutbildning i demensvård. Enhetens uppgift är att av 29 omvårdnadspersonal så har x grundutbildningen. Budget m edger inte att ge alla som behöver kompetensutveckling utan man får ta det stegvis i en plan över flera år. På frågan om enheten använder sig av Demenscentrum för rådgivning och handledning vid problem med brukare i hemvården som diagnostiserats med demenssjukdom så är svaret nej. Så vitt enhetschefen visste på rak arm så har det inte funnits behov av sådan rådgivning. Hemvården hjälper till med ansökan till dagvård och boenden och följer med vid första besöket där hjälptagaren kan bekanta sig med det nya. 7
5. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Vilka begrä nsningsåtgärder används idag, generellt och individuellt (lås, bälten, grindar etc.) Trycksår förekommer inte. Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och gene rella åtgärder. Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt. Finns beredskap för att klara prioriterade arbetsuppgifte r vid extremväder. Ingen anmälan enligt Lex Sarah eller Maria har förekomm it och det finns enbart 1 klagomål registrerat för 2010 och 1 för första kva rtalet 2011, i det kommungemensamma systemet. Begränsningsåtgärder förekommer sällan. Det finns några brukare som med samtycke har passagelarm kopplat till ytterdörren natte tid. Dessa larm har visat sig vara nödvändiga och hemvården har ku nnat hjälpa den äldre hem igen vid icke planerad utgång nattetid. Personalen är väl förtrogen med avvikelsehanteringen. Det finns en lokal rutin som följs och fungerar bra. Avvikelserna diskuteras på teamträffar och eventuella åtgärder vidtas därefter. 2010 rapp orterades 132 avvikelser och fall och fel i medicinering är mest förekomm ande enligt chef. Enheten har nyligen börjat rapportera i Senior A lert och än så länge är det bara några få brukare som är regis trerade. Rapporterade avvikelser, 2010, är 1.10 per omvårdnadstaga re (kommunsnitt är 2,18 ) och de flesta avvikelserna rör sig om fall med och utan skada. Antalet registrerade läkemedelsavvikelser är re lativt få jämfört med kommunsnittet (0,14 jmfrt med 0, 43). Inga brukare med trycksår finns i nuläget. De gånger det fö rekommit så upplever personalen att det är när någon brukare legat på s jukhus och fått tryckskadan där. Rosta Örnsro har 60 % nöjda med svarstid på larm (62 % kommunsnitt). Här är också skillnad mellan grupper stor. (90 % är nöjda i Svartågruppen mot 46 % i Rostagruppen). Chef önskar a tt det fanns en kvitteringsmöjligh et när man svarat på larm. Hemvården svarar alltid på larm med att åka hem till den som larmat. Larm får aldrig besvaras med att man enbart ringer upp den larmande. Rosta Örnsro är ett relativt litet geografiskt område och snörika vintrar kan hjälpen sinkas men en stor förståelse finns hos brukarna att en snörik dag så kanske snöröjningen inte hunnit med allt och hjälpen kan dröja, men den kommer. 8
6. Delaktighet Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och u tvärderas genom att regelbundet följa up p mål i dokumenterade genomförandeplaner. Verkställs beslut inom rimlig tid? I brukarundersökningen är 74 % nöjda med inflytande och delaktighet ( 64 % i kommunsnittet). I brukarundersökning har Rosta Örnsro något bättre resultat än övriga kommunen på frågor om delaktighet. Verksamheten har up plevt att arbetet med rambeslut har påverkat delaktigheten på ett p ositivt sätt, men menar att det tar tid för både personal och brukare att lära sig valfrihet. I mätning i samband med årsberättelse 2010 hade 54 % av brukarna en aktuell vård och omsorgsplan och i 89 % av planerna hade brukaren eller dennes företrädare varit delaktiga. Dokumentationen kan bli bättre i alla avseenden och förbättring sker men det tar tid, menar ledn ingen. 7. Anhörigstöd Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information. Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas t ill bildande av anhörigråd. Anhöriga erbjuds avlösning i hemmet vid behov? Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhö rigcentrum. Rosta Örnsro har inte något anhörigråd. Enheten arbetar aktivt med att informera anhöriga om m öjlighet till avlösning och för närvarande är det 1-3 personer som använder sig av stödet. På frågan hur man arbetar för att den anhörige ska känna sig trygg vid avlösningen svarar enhetschefen att de tillgodoser önskemål från den anhörige om vem i arbetslaget som ska utföra insatsen. Information ges också om det anhörigstöd som erbjuds via Anhörigcentrum. De behov som kan finnas hos anhöriga att träffas bör kunna lösas med hjälp av anhörigcentrum. Försöken att samla anhöriga lokalt har inte varit lyckosamma. 9
8. Tillgänglighet och info rmation Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner. Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via tele fon, e-post och vid besök. All personal ska bära väl synlig a namnskyltar. Finns fungerande klagomålshantering? Information om verksamheten på kommunens hemsida fin ns gällande kontaktuppgifter och geografiskt ansvarsområde. Möjlig heterna för hemvårdsenheterna att presentera sin a tjänster och sin profil är begränsade på kommunens hemsida och därför inget som Rosta Örnsro kan lastas för. Vid information till nya brukare och anhörig a används kommungemensam information o m hemvård. Kontaktperson lämnar över de uppgifter som är viktig a att ha för brukare och anhörig när de behöver nå hemvården. Rosta Örnsro arbetar aktivt med sin tillgänglighet och målet är att den som ringer bara ska behöva ringa ett samtal. Assistentens arbetstid mellan 7 och 16 är viktig för tillgängligheten vardagar. I personalgruppen bär inte alla namnskylt enligt brukarund ersökningen. Alla i personalgruppen har fått legitimation och namnskylt m en enligt brukarundersökningen är det bara 48 % som bär namnsk ylt, alltid eller oftast. Skillanden är stor mellan grupperna och av Svartås svaranden är det 64 % som anger att personal bär namnskylt medan det enbart är 35 % i Örnsro. För att säkra att personal använder namnskylt har enhetschefen rutinen att vikten av att bära namnskylt alltid påtalas vid u pptäckt av brist och att ma n vid arbetsplatsträffar och i arbetslaget hjälper varandra att påminna om skylt. Verksamhetens rutiner för klagomålshantering behöver utvecklas. Av de 7 klagomål som hanterats i verksamhetssystemet Docit 2010 var det flest klagomål på insatskvalitet. Ledningen har alltid kontakt med grupp där kvalitet brustit. 10
9. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan k ompetens och med sådan personalstyrka att brukarna alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnad spersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter. Är medarb etarnas kompetens uppdaterad i Personec? Nöjda medarbetare? Hur arbetar enheten med resultat från medarbetarenkät? Genom att verksamheten anpassar personalstyrkan kontinue rligt mellan arbetsgrupperna i den gemensamma TESplaneringen har m an ett system som ger förutsättningar för att ge en god och likvärdig vård och omsorg. Problem som uppstår ibland är när information ska lämnas över från natt till dag. Idag lämnar man med trygg hand över vården och omsorgen nattetid till en särskild enhet och här måste man alltid var a vaksam på att få reda på om något speciellt har hänt med någon av brukar na under natten. Grundkompetensen på enheten ä r relativt sett väl tillgodosedd. 83 % är utbildade (riktvärde 86 %). Ledningen uppmärksammar att det finns brister i kompetens hos delar av omv årdnadspersonalen i att dokumentera samt att använda IT som verktyg. Rosta Örnsro har låg personalomsättning. Medarbetarnas kompetens är inlagd i Personec. Rosta Örnsro hade index 62 (snitt i vård och omsorg var 63 ) i resultat på den medarbetarundersökning som genomfördes i slutet av 2009. Idag finns inga särskilda åtgärder kvar att genomföra utan m an inväntar en ny mätning till hösten. 10. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns f ör varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning. Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. För brukare som har hemsjukvård finns utsedd omvårdnadsansvarig (OAS) sjuksköterska och ansvarig arbetsterapeut. Tre sköterskor har ansvaret för brukare inom var sitt geografiska område. Två 11
arbetsterapeuter delar på ansvaret för de tre områdena. Enh etschefen ser att det skulle behövas fler arbetsterapeuter men ser idag in gen möjlighet att utöka resursen. Sköterskor och arbetsterapeuter har sina chefer på Älvtomta. Lokala rutiner för läkemedelshanteringen finns och är ny ligen reviderade. Sjuksköterska har nyligen fått undervisning i läkem edelsgenomgångar och skall påbörja detta arbete tillsammans med distriktsläkaren. Resultat av granskningen en sammanställni ng I tabell nedan görs en s ammanställning av resultate t uppdelat i struktur-, process- och resultatkvalitet Typ av kv alitet Förklaring Granskat Bed ömning Struktur- Re surser som Dokument, God k valitet kvalitet personal, lokaler, utrustning besök - Med arbetarnas grundkom petens. Behöver förbättras - Kompetens i dokumentation och IT. Processkvalitet Arbetssätt, rutiner, funktion Do kument, bes ök God kvalite t - Erbjud er ensamätare alternativ Behöver förbättras - Aktuella genom förandeplaner. - Klagom ålshantering. Resultat- Bemötande, Dokument, God kvalitet kvalitet trygghet, smärtlindring mfl brukarundersökningar, besök - Samvaro, aktiviter - Bemötande. - Delaktig het Behöver förbättras - Mat och måltid. Totalt sett bedömer vi att Rosta Örnsro utifrån tillgängliga fakta bedriver en vård och omsorg av godkänd kvalitet som lever upp till kommunens krav. För att åtgärda de kvalitetsbrister som identifierats vid granskningen finns ett redan pågående utvecklingsarbete. Sammanställt av Owe Fjellborg, planerare 12
Jämförelse mellan enheter i Hemvård 2010 Syftet med rapporten är att möjliggöra jämförelser mellan enheter på ett överskådligt sätt. Redovisningen ger en bild hur enhet klarat att nå de målvärden som är kopplat till de indikatorer som fastställdes i budget och verksamhetsplan 2010. Resultatet redovisas per enhet och indikatorerna är uppdelad i rubriker efter Örebro kommuns "styrkort" - Medborgaren i centrum. Totalt har 14 indikatorer värderats. Alla enheter kan inte redovisa ett resultat för varje indikator, vilket kan bero på att man inte bedriver korttidsvård eller har för få svarande i brukarundersökning. Entreprenader redovisar inget resultat för ekonomin och deltar inte i kommunens medarbetarundersökning Resultatet är redovisat ur tre perspektiv. 1. Måluppfyllelse Här jämförs resultatet med målvärde Bedömning har gjorts med hjälp av färger om enheten har nått målvärde för respektive indikator. Grönt = Uppnått målvärde Gult = Nära målvärde Rött = Ej uppnått målvärde Grått = Indikator ej aktuell för enheten/värde saknas 2 Jämförelse med andra Här jämförs enheternas resultat i relation till andra. För varje indikator har enheterna rangodnats från den med bäst till den med sämst resultat. Enheterna har sedan delats in i tre delar. Bedömning har sedan gjorts med hjälp av färger.en enhet kan alltså få "grönt" för måluppfyllelse men ändå vara bland de sämre relativt sätt och få "rött" i jämförelse. Grönt = Bästa tredjedelen i rangordning Gult = Mittersta tredjedelen i rangordning Rött = Sämsta tredjedelen i rangordning Grått = Indikator ej aktuell för enheten/värde saknas Sammanvägning av resultatet På sista sidan görs en sammanvägning av resultatet där enheterna jämförs med varandra i två tabeller. Denna ranking får värderas med försiktighet. Liksom alla jämförelser av denna typ ger de en förenklad bild av verksamheten. Indikatorerna är inte viktade och några enheters resultat bygger på ett färre antal indikatorer.
Rosta-Örnsro Bokslut 2010 Verksamhetetens processer Brukarnas uppfattning Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Andel direkt brukartid 44% 60% 43,6% Andel med plan 54% 100% 54,5% Bemötande 84% 100% 84,0% Inflytande och delaktighet 74% 80% 74,0% Trygghet 82% 85% 82,0% Aktiviteter 31% 60% 31,0% Maten 40% 70% 40,0% Ekonomiska nyckeltal Medarbetarnas utveckling Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Resultatavvikelse 1,6% 0% 1,6% Korttidsfrånvaro 12,19 6,41 1219,0% Medarbetarindex 62 63 6200,0% Utbildningsnivå 83% 86% 83,3%
Jämförelse av enheter i Vård och omsorg - Bokslut 2010 Sammanvägning av resultatet Poäng måluppfyllelse Plats Enhet Snittpoäng 1 Axberg 0,91 2 Haga 0,82 2 Tysslinge 0,82 4 Vesslan 0,64 4 Gillet 0,64 6 Rosta-Örnsro 0,55 6 Östernärke 0,55 6 Norrby-Sofia 0,55 6 Varberga 0,55 10 Fokus 0,36 11 Brolyckan 0,27 11 Vivalla 0,27 11 Almby 0,27 13 Rex 0,18 15 Marklyckan 0,00 Förklaring Varje indikator där enhet har uppfyllt målvärde ger 2 poäng, nära målvärde 1 poäng och ej uppnått målvärde 0 poäng. Därefter har en genomsnittlig poäng räknats ut. Genomsnittlig placering rangordning Plats Enhet Snittplacering 1 Tysslinge 5,27 2 Haga 5,82 3 Östernärke 6,09 4 Brolyckan 6,45 5 Norrby-Sofia 6,55 6 Vesslan 6,55 7 Rosta-Örnsro 7,00 8 Axberg 7,27 9 Gillet 7,73 10 Almby 8,64 11 Vivalla 9,00 12 Fokus 9,18 13 Varberga 9,45 14 Rex 11,00 15 Marklyckan 11,36 Förklaring För varje indikator (11 st) har de 15 enheterna rangordnats från bästa tillsämsta resultat. Därefter har en genomsnittlig placering räknats ut.
Definitioner för indikatorer hemvård Verksamhetens processer Definition Källa Andel direkt brukartid Utförd direkt brukartid dividerat med schemalagd tid. Ackumulerat värde från 1 januari TES Andel med plan Antal belagda vårdygn dividerat med antal disponibla vårddygn på korttidsvård. Ackumulerat värde från 1 januari. DocIT Brukarnas uppfattning Definition Källa Bemötande Andel brukare som är nöjda (svar mellan 8 och 10 på skala) med frågan "Vad tycker du om Brukarundersökningen hur personalen bemöter dig?". Inflytande och delaktighet Andel brukare som är nöjda (svar mellan 8 och 10 på skala) med frågan "Vad tycker du om Brukarundersökningen hur väl personalen tar hänsyn till dina önskemål om den hjälp du vill ha?" Trygghet Andel brukare som är nöjda (svar mellan 8 och 10 på skala) med frågan "Hur tryggt känns Brukarundersökningen det för dig att bo kvar hemma med hjälp av hemtjänsten?" Aktiviteter Andel brukare som är nöjda (Svar mellan 8 och 10 på skala) med fråga "Vad tycker du om Brukarundersökningen den hjälp du får av personalen att göra sådant som du trivs med? Maten Andel brukare som är nöjda (svar mellan 8 och 10 på skala) med fråga "Vad tycker du om hur maten smakar?". Brukarundersökningen Ekonomiska nyckeltal Definition Källa Resultat Ekonomiskt utfall i procent Raindance Medarbetarnas utveckling Definition Källa Korttidsfrånvaro Antal dagar med korttidsfrånvaro 1-14 dagar per snittanställd Personec Medarbetarindex Framräknat totalindex i medarbetarundersökningen Medarbetarundersökning Utbildningsnivå Antal månadsanställda omvårdnadspersonal (exklusive helt lediga) den 31/12 som hade Manuellt mått genomgången vårdlinje, social servicelinje eller omvårdnadsprogram i gymnasieskolan eller minst 900 poäng i karaktärsämnen inom dessa program dividerat med antal månadsans