1
Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår, Arkens förskola, Hökåsens förskola och Isbjörnens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för kränkande behandling av något slag. Vår plans syfte är att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan personal och barn. Om personal utsätter barn för trakasserier är det diskriminering och omfattas då av diskrimineringsförbudet. Vi på Hökåsens förskolor tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i förskolan har ansvar för att förebygga och motverka kränkande behandling. Utvärdering Vi har arbetat med ett självskattningsmaterial, A.2 Normer och värden som är utformat av utvecklingsledarna i Västerås stad. Kriterierna i materialet utgår från läroplanen för förskolan och är inspirerade av skolverkets BRUK- material. Efter skattningen har vi analyserat och diskuterat styrkor och utvecklingsområden. Styrkor: Alla respekterar barnen och relationen mellan barn och vuxna bygger på förtroende och respekt. Bra rutiner runt konfliktlösning. Alla vuxna hjälps åt och vi upplever att vi har trygga barn som trivs. Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vårt ställningstagande mot intolerans och främlingsfientlighet framgår tydligt. Vi ser olikheter som en tillgång och arbetar medvetet med dessa i syfte att ge barnen möjlighet att utveckla tolerans och empati. Vi arbetar aktivt för att skapa en trygg och säker miljö för alla och att barnen ska få stöd och stimulans i sin sociala utveckling. Utvecklingsområden: Ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, vår ambition är att barnen i högre utsträckning ska bli mer delaktiga i utformningen av verksamheten. Personalen upplever överlag att barnen har ett väldigt fint förhållningssätt till varandra. De är trevliga och hjälpsamma och diskuterar med varandra om hur man ska vara. Naturligtvis uppstår det konflikter mellan barnen, men de är oftast bagatellartade. Ofta kan barnen under personalens översikt lösa 2
konflikterna själva, om inte får de stöd och hjälp. Vi tänker att det är viktigt att personalen hela tiden är goda förebilder och reagerar och agerar när de ser eller hör något som kan upplevas kränkande. Något som kan verka oskyldigt och harmlöst kan växa och bli allvarligare om ingen personal ser, hör eller agerar. Personalen diskuterar tillsammans med barnen om de ordningsregler som ska råda, vad får man göra och vad får man inte göra och vad konsekvenserna kan bli? En viktig aspekt i dessa diskussioner är att barnen reflekterar över konsekvenserna av olika handlingar för andra, för att utveckla den empatiska förmågan. Barnens delaktighet varierar beroende på ålder. Det är viktigt att hela tiden ha värdegrunden i beaktande i det vardagliga arbetet då trygghet och trivsel är grundvalen i vår verksamhet och en förutsättning för att barn ska leka, fantisera, diskutera, lära och utvecklas. De enkäter från barn och ungdomsförvaltningen som lämnas ut årligen är ett sätt att mäta barn och vårdnadshavares upplevelse av trygghet och trivsel på förskolan. Enkäterna delas ut till barn i åldern 4-5 år och alla vårdnadshavare med barn i åldern 2-5 år. BoU barnenkät: Enkäten lämnas till barn i åldern 4 till 5 år, svarsskala 1-3 Tycker du om att vara på förskolan? Svaren fördelade enligt nedan 2014 1 2 3 Tycker du om att vara på förskolan? 2% 20% 78% BoU enkät lämnas till vårdnadshavare med barn i åldern 2-5 år, Svarsskala 1-4 där även alternativet vet inte gick att välja. Mitt barn trivs i förskolan Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan Jag får ett bra bemötande i förskolan Svaren fördelade enligt nedan 2014 1 2 3 4 Vet ej Mitt barn trivs i förskolan 31% 69% Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan 1% 2% 25% 71% 3
Jag får ett bra bemötande i förskolan 10% 32% 58% De flesta svaren ligger fördelade mellan tre och fyra på skalan. Men vi har även en del svar två på skalan. Resultaten kommer att presenterats och diskuterats på ett föräldraforum i augusti 2014. Andra forum där barn och vårdnadshavares upplevelser av trygghet och trivsel på förskolan tas upp: Barnintervjuer med de äldre barnen Utvecklingssamtal med föräldrar och ibland även tillsammans med de äldre barnen Föräldraforum Föräldramöten I den vardagliga kontakten med både barn och föräldrar Personalens observationer av klimatet i barngruppen 2013 slutfördes kompetensutvecklingsarbetet ledarskap för medarbetare. Ett arbete som handlar om värdegrund och kommunikation. Vi kommer att fortsätta arbeta för att alla ska känna trygghet och trivsel på förskolan. Främjande arbete Lagar för att skydda barn mot kränkningar Diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen syftar till att skydda barn mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Läroplanen för förskolan, Lpfö rev. 2010 beskriver ett tydligt uppdrag gällande värdegrund: Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i 4
människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Diskrimineringsgrunderna Se bilaga 1 Enhetens vision Alla ska känna att de har lika värde. Ingen ska uppleva sig kränkt av något slag. Främjande arbete I det främjande arbetet är dialogen viktig, både mellan pedagoger och mellan personal och barn samt mellan barnen. Det främjande arbetet ingår i det vardagliga arbetet genom bl a samtal och reflektion. Ambitionen i vårt förhållningssätt kan till viss del beskrivas med följande punkter: Uppmuntra alla goda handlingar, dels för att signalera att det är de goda handlingarna som får uppmärksamhet. Men även för att ge god jordmån till de goda handlingarna att gro och växa. Att det finns vuxna med barnen som ser och uppmärksammar vad som händer i gruppen. Ge barnen begrepp för känslor. Samtala om känslor och förmedla att alla känslor är tillåtna. Uppmuntra barnen att sätta ord på sina känslor, ett led i att lära barn impulskontroll och att lära sig att kanalisera känslor på ett acceptabelt sätt. Träna rolltagande genom sagoläsning, drama och teater. Rolltagande är en viktig förutsättning för den empatiska förmågan. Tydligt signalera att alla har ett gemensamt ansvar för klimatet i gruppen. Tydliga gränser och ramar att sätta stopp detta beteende accepteras inte. Lära barnen att respektera varandra. Diskussioner om etik och moral på en för barnen anpassad nivå. Att sträva efter att alltid ha genusperspektiv att barnen inte blir begränsade pga av kön. Att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att alla vuxna är positiva och goda förebilder. Långsiktigt arbete I likhet med det främjande arbetet ingår även det långsiktiga arbetet i det vardagliga arbetet. Det långsiktiga arbetet tar sin utgångspunkt i vardagen för att bl a utmana allas våra föreställningar och attityder. Ambitionen är att ett 5
reflekterande förhållningssätt som hela tiden ökar vår medvetenhet och insikt. Följande punkter beskriver en del av tankarna med vårt arbete. Medvetet arbeta med att alla är förebilder: I det vi säger I det vi inte säger I våra handlingar I våra prioriteringar Ge barnen tillfälle, tid och möjlighet att hjälpa, förklara, visa och lära av varandra. Samtala om att allas våra handlingar får konsekvenser för andra, samtalen sker i både planerade och spontana samtal. Vardagen tas tillvara på ett medvetet sätt för att diskutera om hur vi förhåller oss till varandra. Dessa samtal ses som lärandetillfällen i vardagen. Olikheter är en tillgång, inte ett hot. Genom att lyfta fram varandras olikheter som en tillgång blir vi mer jämlika. För att skapa en dynamisk lärande miljö arbetar vi kontinuerligt med att lyfta fram tillfällen i vardagen där det är en fördel att vi tänker olika och har olika kompetenser och erfarenheter. Barnen ska hos oss lägga grunden till ett sätt att förhålla sig som av barnen själva upplevs som värdefullt därför att det blir lättare att samspela med andra. Systematisk reflektering i personalgruppen Personalen reflekterar systematiskt för att främja lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling, även attityder diskuteras. Detta arbete sker i planerade samtal med hela personalgruppen och både planerade och spontana samtal i arbetslagen. Delaktighet All personal är delaktig i det främjande arbetet. Utifrån barnens ålder och förutsättningar sker samtal och reflektioner dagligen om hur vi förhåller oss till varandra. Det främjande arbetet är en naturlig del i det vardagliga arbetet och händelser i vardagen tas tillvara på medvetet sätt. Långsiktiga mål Att alla upplever trygghet och trivsel. Kompetensutveckling Flera medarbetare på enheten har gått grundkursen i ICDP (International Child Development Programme) nivå 1. ICDP handlar om vägledande 6
samspel och grundar sig på forskning om vad som krävs för att skapa en uppväxtmiljö som främjar barns utveckling. Intentionen är att fler medarbetare ska ha möjlighet att gå grundkursen. I handlingsplanen för implementering av vägledande samspel (ICDP) i Västerås stad, kom vi inte med läsåret 2013/2014. Det finns på enheten en efterfrågan om kompetensutveckling för att ytterligare beakta jämställdhetsperspektivet i förskolan. Det finns även behov av kompetensutveckling inom områdena sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. Förebyggande arbete Verksamheten är organiserad med avdelningar där ett visst antal barn och personal bildar en avdelning. Däremot tänker vi att allas barn är allas ansvar. Detta gäller i synnerhet på gården där det är viktigt att personalen cirkulerar och att ingen del av gården saknar personal. Tanken är att barnen ska känna sig trygga med alla vuxna på gården. Kartläggning Alla avdelningar har gjort kartläggningar utifrån Husmodellen. De har arbetat med fördjupningsfrågor om de olika diskrimineringsgrunderna, för att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i de olika rummen. Kort sammanfattning av risker i kartläggningen: Fråga 1. Hur kan barn bli kränkta på så sätt som har samband med Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder? Förväntningar på hur flickor respektive pojkar ska vara Exkludering på grund av ålder - du är för liten 7
Om personalen använder könsstereotypa uttryckssätt Om personalen nekar barn att prova och leka med kläder, leksaker som är typiska andra könet Om personalen kommenterar pojkar med långt hår, tjejfärg osv. Fråga 2. Hur kan barn i er verksamhet bli orättvist behandlade på så sätt som har samband med Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder? Om personalen inte lyssnar på barnen och låter dem vara delaktiga i verksamheten Om personalen tänker att pojkar är på ett sätt och flickor på ett annat och barnen behandlas därefter. Att personalen reagerar olika på grund av kön Fråga 3. Vad kan göras för att förbättra barns vardag i er verksamhet med tanke på Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder? Att all personal är uppmärksam på de exempel som kom fram i fråga ett och två så att det inte händer eller förhåller sig så. Att personal hjälper och stöttar varandra och reflekterar över vårt förhållningssätt till barn och föräldrar och vilka konsekvenser eller upplevelser det kan få. Tid för diskussion och reflektion om värdegrundsfrågor. Alla behöver vara lyhörda för barnens frågor och funderingar och inte vara rädda för att utmana barnen i nya perspektiv 8
Vara vaksamma så att inte gruppindelningar eller aktiviteter utifrån ålder som har en god intention upplevs exkluderande av barnen. Alla barn ska få göra det de vill oberoende av kön. Vi ska inte uppmärksamma, värdera eller reagera när pojkar leker med traditionella flicksaker eller när flickor leker med traditionella pojksaker utan istället främja lika rättigheter och möjligheter. Samtala och reflektera tillsammans med barnen för att skapa förståelse och empati för alla människor. Att personal inte värderar andra människors läggning, etnicitet, funktionsnedsättning mm. Alla avdelningar har kartlagt rum, platser både inne och ute där det är viktigt att personalen är extra vaksam och att det alltid finns personal med barnen på dessa platser. Det rör sig ofta om lite undanskymda platser, t ex på gården vid buskage eller bakom förråd och liknande. Analys Resultaten på BoU-enkäterna gör gällande att vårdnadshavarna i relativt hög grad upplever trygghet och trivsel på förskolan men att vi inte når de nivåer vi önskar. Mål Att öka upplevelsen av trygghet och trivsel på förskolan för både barn och vårdnadshavare. Vi behöver informera mer om vårt arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig för genomförandet: Personal och förskolechef. Uppföljning: Bl a i BoU nämndens enkäter för barn och vårdnadshavare, i föräldraforum, på föräldramöten, i den vardagliga kontakten. Tidplan: Läsåret 2014/2015 Ansvarig för uppföljning: Personal och förskolechef Åtgärdande arbetet Att upptäcka: Att personalen finns där barnen är. Att personalen är observanta och lyhörda för vad som händer både i den egna barngruppen men även för alla barn på förskolan. 9
Att all personal tar sitt ansvar och reagerar och agerar om man ser att någon vuxen kränker något barn eller om ett barn kränker något annat barn. Personalens observationer och iakttagelser av klimatet i barngruppen. Vårdnadshavarna uppmuntras att prata med personalen om man ser eller hör något som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande behandling. Vårdnadshavarna uppmuntras att prata med personalen om deras barn berättar något hemma som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande behandling. Barnen uppmuntras att prata med personalen om de ser att något barn blir illa behandlat. Information: Om personal får kännedom om att barn upplever sig kränkt ska förskolechef och huvudman informeras. Rutiner vid utredning: När någonting har inträffat sker en utredning genom samtal. Utgångspunkten i detta samtal är den enskildes upplevelse, vi strävar efter att så allsidigt som möjligt belysa vad som hänt och om möjligt analysera orsakerna till det inträffade. Utredningen omfattar både den som blivit kränkt och den som utövat kränkningen. Omfattningen av utredningen anpassas till varje enskilt fall. Ibland räcker det med några enkla frågor för att få händelsen klarlagd och i vissa fall kan utredningen bli mer omfattande. Ansvarig: Personalen är ansvarig för utredningen, men i de fall personal är inblandad i kränkningen är förskolechef ansvarig för utredningen. Förskolechef informerar även huvudman. Berörda föräldrar informeras snarast via telefonsamtal eller så bokas ett möte in där man träffas och samtalar om det inträffade. Ansvarig: Personalen Utredningen dokumenteras och eventuella åtgärder som planeras, för att inte händelsen ska inträffa igen. Ansvarig: Personalen och förskolechef Planerade åtgärder följs upp och utvärderas, genom t ex ett uppföljande möte med berörda. Då sker en bedömning av situationen och om ytterligare åtgärder behövs. Ansvarig: Personal och förskolechef. 10
Information till föräldrar: Planen kommer att presenteras på alla föräldramöten under HT -14. Föräldrarna får information om planen vid inskolningen och på föräldramöten samt att de informeras om att de ska vända sig till personalen eller förskolechefen om de vill påtala kränkande behandling. Planen kommer att finnas anslagen på varje avdelning och på förskolornas webbsidor. Ny plan: Ny plan beräknas att upprättas under VT-15. 11
Bilaga 1 Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen. En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barns och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet i skollagen. 12
Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. Källa: Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket 2014. 13