Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning

Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2015-11-12 carin.roos@kau.se

Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas mest? Vad handlar böckerna om som kommit ut 2014-2015? Vad kan vi lära av detta?

Tidsplan för dagen 10.00 10.15 Fika 10.15 12.30 Föreläsning Forskningsläget: Vad forskas det om? 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.00 Diskussion 14.00 15.00 Föreläsning Forskningsläget: Vad skrivs det om? 15.00 15.30 Fika och diskussion 15.30 16.00 Sammanfattning och frågor Möjliga lärdomar - slutord

Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education (www.jdsde.oxfordjournals.org) 2 American Annals of the Deaf (www.gupress.gallaudet.edu/annals/) 3 Sign Language Studies (www.gupress.gallaudet.edu/sls.html) 4 Deaf Education International (www.maneyonline.com/loi/dei) 4 Forest Books Resources for Deafness and Deaf Issues (www.forestbooks.com) 5 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt artikelskrivande i olika databaser

Forskningsläget Sammanfattning förra året Neural plasticitet (Kovelman, Shalinsky, Berens, & Petitto, 2014) 1 There is limited sensory-motor and lexical competition between sign and spoken languages because they do not compete for the same sensory-motor apparatus and do not use similar phonetic features to encode words. 2 Early bilingual exposure will lead to evidence of the brain's neural accommodation for processing two language systems, both in the brain's resilient regions that are universal for language processing (across sign and speech, including left frontal and temporal regions) and the plastic regions specific to sign language processing (including the parietal regions)

Forskningsläget Sammanfattning förra året Barn med CI: Teckenspråk som första språk stödjer talspråksutveckling = ingen förlorad tid. Barnen uppnår sällan fullt ut hörandes talspråkliga förmåga. Tekniken begränsar. De unga som mår bäst har en dubbel identitet och bra taluppfattbarhet. Den akustiska miljön har stor betydelse. Utvärderingar av talspråkstödjande metoder; osäkra korrelationer > provar kompletteringar

Forskningsläget Sammanfattning förra året Barn med hörselnedsättning: Mer fokus på sociokulturella förhållanden. Föräldrar som använder alla medel i interaktion hjälper sina barn i deras talspråksutveckling. Tvåspråkighet med teckenspråk/talspråk.

Forskningsläget Sammanfattning förra året Generellt Fler studier om de barn som har flerfunktionsnedsättning Fler studier av ensamplacerade barn Mer fokus på faktorer för välmående Många studier om minnesfunktioner Att se den som talar, frigör kognitiv kapacitet Bullrig miljö ger förlorad kognitiv kapacitet

Forskningsläget Sammanfattning förra året Teckenspråksforskning Från form till psykolingvistik, Fler studier om småbarnsutvecklingen

Forskningsläget Sammanfattning förra året Föräldrars situation Fler studier om det bristande första stödet- stress Frustration över beskrivningar av rätt och fel Läs- och skrivlärande Fonologi handalfabet Skriftspråk lärs som ett andraspråk Studier av korrelationer språklig förmåga läs/ skrivförmåga

Forskningsläget Sammanfattning förra året Skolframgång Tidigt språkande > allmänbildning > metakognitiva aktiviteter > Lär sig att läsa > Läser för att lära. Viktig faktor föräldrars stöd och egna läsande Fortfarande få studier som ens berör lärares kompetens

Forskningsläget nu då? 2014-2015

Läs- och skrivlärande Fördröjd läs- och skrivutveckling har: Barn med lätt hörselnedsättning i högre grad än de med medelmåttig. Om barnen är flerspråkiga har de bättre resultat (Werfel, Lund & Schule, 2015) Barn med CI (Roy, m fl, 2015)

Läs- och skrivlärande Guldenoglu m.fl. (2014), testade fem ortografier i relation till läs- och skrivlärande (hebreiska, arabiska, engelska, tyska och turkiska). Metakognitiv aktivitet spelar roll - inte fonologi kopplat till ortografi. Turkiska, arabiska och tyska klarade sig sämst. Forskningsöversikt; Att skriva sig till läsning. Konstaterar brist i evidens och behov av mer forskning (Strassman & Schirmer 2014)

Läs- och skrivlärande Forskningsöversikt; Hur lär de sig läsa? För få studier. Två saker evidens: Explicit undervisning under förskoleålder om bokstäver-fonologi och language- and thinking-based skills nödvändigt (Wang & Williams, 2014) Teckenspråklig förmåga stödjer läs- och skrivlärande. Testat med Omega-is (Rudner, Andin, Rönnberg, Heimann, Hermansson, Nelson & Tjus, 2015)

Läs- och skrivlärande Andra visuella stöd, särskilt för talspråkiga eller oralt undervisade som studeras är t ex Visual Phonics som används i läs- och skrivlärande för att skilja fonem åt ( se ex Lederberg, Miller, Easterbrooks & Connor, 2014) https://www.youtube.com/watch?v=de5nvclm4y8 Cued Speech som används hela tiden och följer talet, 8 handformer ( se ex Rees & Bladel, 2013) https://www.youtube.com/watch?v=b9emmtmswke

Läs- och skrivlärande Handalfabet har betydelse för avkodning, åtkomst i lexikon, minnas ords stavning och kopplas till munrörelser (Roos, 2014) Teckenfonologi har betydelse (McGuarrie & Parrila, 2014) Matteuseffekten gäller även våra ungar! (Knoors & Marschark, 2014) Grad av hörselnedsättning slår inte igenom lika starkt som rikare ordförråd. Djup i förståelse har betydelse (Schreuder & Verhoeven, 2014) Morfologi har effekt (se ex Trussel och Easterbrooks, 2015; modell Spelling through Morphographs) och hänger ihop med språklig förmåga (se ex Apel & Masterson, 2015) Foundations som vårt LTG framgångsrikt med start i förskolan (Tucci & Easterbrooks, 2015)

Läs- och skrivlärande Lärare är fångade i den institutionella diskursen som hindrar nytänk (Gilsadottir, 2014) Vi behöver nya typer av läromedel, digital teknik (Dirks & Wauters, 2015) använd sociala medier (Caselli, Ronaldi, Onofrio & Tomasuolo, 2015) Graphogame kan fungera (Nakeva von Mentzer, 2014) http://www.lukimat.fi/lasning/material/spel-ett-1/instruktionsboken/manual/instruktionsboken Nya sätt att tänka som modellen CC&R (Comprehension, Check & Repair Strategy, Benedict, Rivera & Antia 2015)

Skolframgång Korrelationer mellan språklig förmåga, social kognition, kognitiv utveckling och skolframgång (Allen, Letteri, Choi & Dang, 2014) När eleverna har lärare som kan prata metaspråkligt om deras alla språk (McQuarrie & Parrila, 2014) Tandem development (Parallell utveckling) dvs parallell stöd för Kommunikation, Social och Kunskapsmässig kompetens (Pataki m fl, 2014) Individuellt placerade elever bäst, sämst specialskolelever. Elever med lätt hörselnedsättning sämre än de med grav (Marschark, Shaver, Nagle & Newman, 2015)

Fundera två och två på möjliga kausala samband och orsaksfaktorer! Individuellt placerade elever bäst Grupplacerade elever därefter Sämst specialskolelever Elever med lätt hörselnedsättning sämre än de med medelmåttig

Förskolan Färre böcker och annat textmaterial (bl a se McDonald m fl, 2014; Easterbrooks m fl, 2014) Högläsning syns i senare läs- och skrivförmåga (Guardino, Cannon & Deberst, 2014) Högre ordningens tänkande redan i förskolan om text visar sig i bättre läs- o skrivutveckling (se bla Mounty, Puccin & Harmon, 2014) Tidigt språkande > intersubjektivitet > språkutveckling > lärande. Viktig faktor föräldrars stöd och egna läsande (Mounty, Pucci & Harmon, 2014; Roos, Cramér-Wolrath, Falkman, 2015)

Generella frågor På stark frammarsch: Visuellt orienterad didaktik (se bla Kuntze, Golos & Enns, 2014, modellen Visual Basis of Literacy) MEN vad är det? Att göra visuellt tillgängligt och att använda visuellt stöd; åskådliggöra i alla ämnen medvetet planera för visualisering och visuellt stöd stödja elevers visuella strategier använda pedagogiska visuella strategier carin.roos@kau.se

Socioemotionella frågor Tidigare studier har visat att DH elever generellt mår dåligt. Ny forskning bekräftar detta också för specialskoleelever; föräldrars teckenspråkiga brist, attityder i samhället (Mulat, Savolainen, Lehtomäki & Kuorelahti, 2015) Sämre social kompetens hos barn med hörselnedsättning. Föreslår tidig språklig intervention (Hoffman, Quittner & Cejes, 2015). Specialskolans döva är oftare mobbade än de med hörselnedsättning, och oftare än hörande i vanlig grundskola. Statusfråga (Pinquart & Pfeiffer, 2015)

Socioemotionella frågor Dubbelt så högt utåtagerande beteende hos DH 4- åringar i USA. Brist på språklig förmåga är huvudorsak. Åtgärd Funktionsbaserad intervention (Teach replacement behavior, Improve environment, Adjust contingencies) (Gann m fl 2015) Intersektionell påverkan blir synlig i studier av döva svarta: marginaliserade som svarta + marginaliserade som döva + marginaliserade inom döva gruppen som svarta (Nelson Schitt & Leigh, 2015)

Socioemotionella frågor Psykiskt sjuka: trauma hos hörande är sexuellt uttnyttjande, fysiskt våld i barndomen. Hos DH känslomässig kyla, familjeproblem ex droger, psykisk misshandel och allvarlig kroppsskada (Øhre, Uthus, von Tetchner & Falkum, 2015)

Föräldrar Videoinspelningar som en del i intervention har god effekt. Familjen definierar vad de vill ha belyst och sätter upp mål (Lam-Cassettari, Wadnerkar-Kamble & James, 2015) I mätningar av överensstämmelse mellan föräldrarna och ungdomarnas upplevelse av livskvalité: Föräldrarna känner sina barn väl (Pardo-Guijarro m fl 2015)

Generella frågor Stor brist på forskning om DH+IF (bla Dominiquez, Carrillo, del Mar Perez & Alegria, 2014) Brist på forskning om olika talträningsmodeller och deras effektivitet som Hanen, PCIT, AVT, GMP (Rees m fl 2015) Få organisationer använder effektiv internetbaserad information till föräldrar, framför allt inför val av skolform, efterfrågas av föräldrar. Information behöver samordnas i gemensam plattform (Curle, 2015)

Flerfunktionsnedsättning Tidig intervention med stöd för intersubjektivitet ger god effekt för dövblinda (Damen, m fl, 2015)

Olika modeller i kommunal verksamhet Kommer studier om organisation av den pedagogiska verksamheten 1. Co-enrollment school (ex Madrid Spanien, Perez Martin m fl 2014) 2. Twinschool (ex Nederländerna, Hermans m fl 2014) 3. Mainstream inclusive classroom (ex Sverige, Holmström 2013) 4. Bilingual-bicultural school (ex Sverige och övriga Skandinavien som förebild)

Olika modeller i kommunal verksamhet Co-enrollment school (ex Madrid Spanien, Perez Martin m fl 2014) 2 Lärare som båda kan teckenspråk Undervisar samtidigt utifrån elevers behov med samma innehåll men tolkar aldrig (en lärare ett språk) 1 Teckenspråkslärare 1 Talpedagog/speciallärare 1 Teckenspråkstolk som bara är med på vuxnas möten 15-20 hörande elever 5-10 D/H elever Mål: Fullt tvåspråkiga elever men identitet som hörande/person med hörselskada

Olika modeller i kommunal verksamhet Twinschool (ex Nederländerna, Hermans m fl 2014) Barnen börjar i specialskolan och får talspråkligt stöd, därefter börjar de i tvillingskolan Specialpedagog från specialskolan följer med till tvillingskolan och blir lärare nr 2 Beroende på barnen och ämnet arrangeras lektionerna på 6 olika sätt: 1. En undervisar en observerar, 2. en undervisar en stödjer, 3. stationsundervisning, 4. parallell undervisning, 5. alternerande, 6. team teaching 25 hörande elever och 7-10 D/H Mål: Tvåspråkig men i första hand talspråklig

Olika modeller i kommunal verksamhet Mainstream inclusive classroom (ex Sverige, Holmström 2013) Varierar mycket En ensam elever oftast per klass Målet är talad språkutveckling Klasslärare som ansvarar Assistent som stödjer och ev tolkar I en del fall tolkutbildad som tolkar all helklassundervisning När barnen är talspråkiga: tittar på tolken när det är komplicerat innehåll (Blom & Marschark, 2015) Hörselpedagoger har svårigheter; ex tidsbrist hos lärarna, dåligt org support (Compton m fl 2015) Mål: talspråkig i första hand men i framtiden kunna teckenspråk

Olika modeller i kommunal verksamhet Bilingual-bicultural school (ex Sverige och övriga Skandinavien som förebild) 2 lärare fullt teckenspråkiga (ofta en hörande och en döv) Endast D/H elever Små klasser 5-10 elever Mål: två språk och två identiteter

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2014 och 2015 Lindahl,Camilla, Stockholms universitet Tecken av betydelse En studie om dialog i ett multimodalt teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Knoors, Harry & Marschark, Marc 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Adam, Stone, Collins & Metzger 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Marschark & Spencer 2015 Kommer!

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Antia & Kreimeyer 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Meyer & Trezek 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Sass-Lehrer 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Mayer 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Chambers 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Schembri 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Godishala 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Ardinger & Färdal, SPSM 2015 Autism+DH

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Teckenspråk, talat och skrivet språk En forskningssammanställning om tvåspråkighet Cramér- Wolrath, SPSM 2015

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Branting, SPSM 2015 Varför utnyttjas inte alla TUFF-timmar? Ylva Branting

Länkar vi talade om Hörselboken, som är en websida: www.horselboken.se Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk: www.barnhorsel.se Lyssna på hur personer med hörselnedsättning hör: www.befriasamtalet.se/ljudsimulatorn www.phonak.com/se/b2c/sv/hearing/understanding_hearingloss/ how_hearing_loss_sounds.html SPSM:s DigiTecken om digitala teckenspråksprodukter och material https://digitecken.spsm.se/produkter/handernasvarld/

Info filmer mm Info i form av videoklipp och föreläsningar: https://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/sprak-och-kommunikation/ Teckensprak/Tvasprakighet/ och klicka på Videoföreläsningarna https://www.spsm.se/sv/vi-erbjuder/undervisning-i-specialskola/omspecialskolorna/mojligheter-pa-vara-skolor/tva-sprak/ - två filmer, den ena där elever svarar på när de använder svenska respektive teckenspråk och i den andra besöker vi Kalle i olika situationer i specialskolan https://www.spsm.se/sv/vi-erbjuder/undervisning-i-specialskola/omspecialskolorna/efter-specialskolan/ - två filmer där vi möter vuxna tvåspråkiga som använder sina båda språk dagligen: studenten Ivan och yrkesverksamma Maria

Oklarheter? Hör GÄRNA av dig! För kontakt: carin.roos@kau.se