7 Inställning av PID-regulatorer

Relevanta dokument
7 Inställning av PID-regulatorer

Lektion 9. Teori. Bilinjär transformation. Byggblock Integratorer. Parasitkapacitanser. SC-filter Leapfrogfilter. LDI-transformation ----

Konstruktionsuppgift 1 G7006B. Sofi Isaksson Lea-Friederike Koss Henrik Silfvernagel

Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i

Lösningsförslag till tentamen i TSRT19 Reglerteknik Tentamensdatum: Svante Gunnarsson

Lösningar till tentamen i Reglerteknik

3. Algoritmer för samplande reglering

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 4. Sammanfattning av Föreläsning 4, forts. Sammanfattning av Föreläsning 4, forts.

Optimering av styrsystem för DC-servo

Föreläsning 7: Stabilitetsmarginaler. Föreläsning 7. Stabilitet är viktigt! Förra veckan. Stabilitetsmarginaler. Extra fördröjning i loopen?

Spänningsfallet över en kondensator med kapacitansen C är lika med q ( t)

REGLERTEKNIK. Formelsamling

Elektronik. Frekvenssvar, Bode-plottar, resonans. Översikt. Fourieranalys. Fyrkantsvåg

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

6.2 Transitionselement

Digital signalbehandling Sampling och vikning

Blixtkurs i komplex integration

Sjukvårdsförsäkringar på en privat marknad

Sammanfattning, Dag 1

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

Tillämpningar av dekomposition: Flervaruflödesproblemet. Flervaruflödesproblemet: Lagrangeheuristik

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.

Automationsteknik Implementering av diskret PID-regulator 1(9)

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Kombinatoriska nät. Kombinatoriska nät. Kodomvandlare - 1/2 binäravkodare. Kodomvandlare - 2/4 binäravkodare

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Partikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Optimalitet, globala minimerare. Betrakta den -dimensionella problemet. Icke-linjär optimering. Om en punkt uppfyller

Tentamen i mekanik TFYA16

Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod

Del A Begrepp och grundläggande förståelse.

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING

F9: Elementär motorreglering (EMS-Kap 11) och Varvtalsreglering (PE-Kap 9)

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

odeller och storlekarw

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 2 Sekvenskretsar och byggblock

Design av en ångmaskinsregulator och ett interaktivt användargränsnitt

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Konsoliderad version av

FK2002,FK2004. Föreläsning 5

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

ÖVN 15 - DIFFTRANS - DEL2 - SF Nyckelord och innehåll. Inofficiella mål

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i

9 Dimensionering av tryckta och böjda konstruktioner i brottgränstillstånd, när stabilitet är avgörande

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2007

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Kort introduktion till Reglerteknik I

Regressionsanalys Enkel regressionsanalys Regressionslinjen

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

Kursen GEOTEKNIK, VGTF05 Formelsamling

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Viktigt säkerhetsmeddelande

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

Regressionsanalys Enkel regressionsanalys Regressionslinjen

Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)

KEM M36. Elektroanalytisk kemi 15 hp VT 10. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Prof. Lo Gorton. Gränsytan. Ag + -lösning. e - H 2 O.

Växelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

Surveysektionens årsmöte 20 oktober 2004.

Kapitel 3 Jämvikt Referensramar. Euler s ekvationer. Hastighet och referensram

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Fyra typer av förstärkare

Stokastiska variabler

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Tips! KanSerien SE - ASL - ENG HJÄLP v TIPS v INFORMATION. Specialpedagogiska. appar

15. Ordinära differentialekvationer

Slumpvariabler (Stokastiska variabler)

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Dalbystugan

TRÄNINGSPROGRAM UTEGYM Uppvärmning. Jogga eller promenera 7 10 minuter.

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: Fax:

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

PARTIKELDYNAMIK Def.: partikel utsträckning saknar betydelse Def. : Dynamik orsakar växelverkan kraft, F nettokraften

KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING

Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006

Handlingsplan. Grön Flagg. Stegatorps förskola

Lösning till till tentamen i EIEF10 Elmaskiner och drivsystem

Transkript:

7 Intällnng av IDregulatorer 7. IDregulatorer 7. Sekatoner oh retanakrterer. retana (elmnerng av törnngar, börväreöljnng). Stabltet (tabltetmargnal, robuthet) Stabltet har kuterat, retana kan enera å lera ätt, krterer kan ormulera antngen tlanet eller rekvenlanet. Här behanlar v nte rekvenlanekatoner. 7.. Stegvarekatoner Då man egnar en återkola regulator, år man ota något om lknar ett anra ornngen ytem. Bl.a. överläng, tgt oh nvängnngt kan använa om retanakrterer. Dämnngaktorn är även en möjlg egnarameter, tyka rekommenatoner:.45 < ζ <. 7 ( ζ örekommer) 7.. Felntegralekatoner retana kan även enera me hjäl av elntegraler..ex. ISE (Integral Square Error) et () t IAE (Integral Abolute Error) e( t) t ISE (Integral me Square Error) te( t) IAE (Integral me Abolute Error) t e( t) t t 8 Exemel 7.. Antag att v har en luten kret ωn ( ), y( ) ( ) r( ) + ζωn + ωn v ett anra ornngen ytem. Den naturlga rekvenen ω n åverkar ej mnmet ör elntegralerna om ntegratongränen kala me ω n, t.ex. / ω n. Däremot beror elntegralerna å ämnngaktorn ζ, vlket llutrera öljane gur. 5 4.5 4 3.5 3.5.5.5 IAE*ω n IAE*ω n ISE*ω n ISE*ω n..4.6.8..4.6.8 ζ Fgur. Felntegraler ör anra ornngen ytem me olka vären å ζ. Felntegral Dämnngaktor ζ Rel. överläng ISE.5 6.3 % ISE.59. % IAE.66 6.3 % IAE.75.8 % 8

7.3 Stegvarbaera ntällnng av IDregulatorer Förutätt att roeen kan bekrva om ett örta ornngen ytem me öt: e ( ) + Unerämae ytem kan ota rätt bra aroxmera å etta ätt me hjäl av enterng rån tegvar, t.ex. me moerae tangentmetoen. I amtlga ntällnngrekommenatoner nean använ kvoten mellan öten oh tkontanten om en arameter: L 7.3. ZeglerNhol rekommenatoner Främt ör kontantreglerng (elmnerng av törnngar), helt bör gälla. < <.. abell 7. ZeglerNhol tegvarbaerae regulatorntällnngar Regulatorty 7.3. CohenCoon rekommenatoner CohenCoon rekommenatoner har gjort me amma målättnng om ZeglerNhol, rekommenatoner, nämlgen att å ett tegvar var vängnngar avtar me en järeel/vängnng. Regulatorty I D ID abell 7. CohenCoon tegvarbaerae regulatorntällnngar + 3 3 + 3.9 + 9 + 5 + 4 6 4 + 3 4 3 + 6 3 + 8 6 + 3 4 + I ID.9 3.33L..L.5L 83 84

7.3.3 Rekommenatoner av Chen, Hrone oh Rewk Målättnngen ör ea rekommenatoner är att ge nabbate regulator utan överläng (.v.. %), amt nabbate regulatorn me % överläng. Man ärkljer okå här å ty av reglerng. abell 7.3 CHR tegvarbaerae regulatorntällnngar ör öljereglerng Överl.: % % Reg. ty. I ID.3.35..6.5L.7.6.95.4.47L abell 7.4 CHR tegvarbaerae regulatorntällnngar ör kontantreglerng Överl.: % % Reg. ty I ID.3.6 4L.95.4L.4L.7.7.3L. L.4L 85 7.3.4 IAEotmala rekommenatoner Smth, Murrll oh mearbere har utveklat rekommenatoner ör IDarametrar om aroxmatvt mnmerar olka elntegraler, bl.a. IAE, ISE oh IAE. Man ärkljer okå här å tyen av reglerng; otat örelå örktgare ntällnngar ör öljereglerng än kontantreglerng. Igen är. < <. önkvärt. Reg. ty. abell 7.5 IAE tegvarbaerae regulatorntällnngar y av reglerng ontant. 84 I Följe.586. 96 I ontant.859. 977 ID Följe.965. 855 ID ontant.357. 947.3.65.68.674.796.47.38.99. 995.738.84.38 86

7.4 Moellbaera regulatoregn Me moellbaera mena här att regulatorn å genom algebraka manulatoner av moellen. Detta är ganka nrktat å öljereglerng,.v.. e ger nygga tegvar men kan blan ge ålg törnngelmnerng. 7.4. Drekt ynte av regulator r + u Överörngunktonen rån börväret r tll utgnalen y y r r + är är en önkae överörngunktonen (även kalla komlementär känlghetunkton). Man kan eera oh beräkna en regulator om realerar etta: Ota vll man att kall vara ett örta ornngen ytem me gven tkontant + y Regulatorn nnehåller, vlket kan ge roblem: ) Om ytemet är kemnmum a (nnehåller en öt eller negatv täljartkontant), å bör man antngen a) ta bort kemnmum aelen öre nverterngen b) ta me kemnmum aelen, å att en tar ut ytemet kemnmum ael. ) an lea tll regulator me täljarolynom me högre gratal än nämnarolynomet. Detta kan åtgära genom att höja ornngen å, t.ex. n ( + ) n är n är tllräklgt tort. 3) Intabla ytem (ger ett mnmumkrav å ) I all a) är ett alternatv att aroxmera en öt L moellen, t.ex. e L + L I all b) måte en eventuell öt aroxmera (all man vll ha en regulator utan öt). Man kan t.ex. använa e L L eller L (aé) L + e L 87 88

Exemel 7.. Degna en regulator ör ytemet me rekt ynte. önka. + Ekvatonen e ( ) + kulle rekt ge regulatorn, om nte ytemet kulle vara kemnmuma. V tetar e olka alternatven om gav ör att löa etta: Alt: V tar bort öten + + + + + + + Vlket är en Iregulator me oh. Alt: V aroxmerar öten moellen me ett örta ornngen ytem ( + )( L + ) L + ( + L) + + L L + + ( + L ) ( + L ) v en IDregulator me + L L, + L oh + L. Alt3: V aroxmerar öten en önkae moellen L + a) e L,, vlket ger + L + + + + L + ( L + ) L + ( L + ) + + L + + + ( + L ) ( + L) Detta är en Iregulator me oh. ( + L) b) e.5l.5l +,, vlket ger +.5L ( + )(.5L+ ).5L + ( + )(.5L + ) ( + )(.5L+ ) (.5L+ ).5L + ( + )(.5 L+ ).5 L + (.5 L + ) + (.5 L + ( + L) ).5 L + (.5 L + ) + ( + L ).5 L + + L (.5 L+ ).5L ( L + ) (.5 L + + ) (.5 L ) + +.5 L + + L Detta är en lågaltrera IDregulator, om okå kan krva om om en IDregulator me ltrera Dverkan. 89 8

7.4. Internal Moel Control (IMC) Smulerng me,, L oh..4..8.6.4. 4 6 8 4 6 8 IMC lknar välgt myket rekt ynte, oh e ger ota ekvvalenta regulatorer (eellt ör mnmumaytem). å amma ätt om rekt ynte har man rheten att eera en lutna kreten tkontant. + abell 7.6 ger arametrar ör en ltrera IDregulator ( ) + + D + Denna är ekvvalent me en IDregulator (om > ) τ D ID ( ) κ + + τ + τ om enat ltrerar Delen, om ( ) κ,, τ, τ τ D. Fgur: Alt helragen, alt unkttreka, alt3a treka, amt alt3b unktera. Börväret även unkterat. arametrar, omräknae tll ltrerng av Dverkan: Det rekommenera att välj å att <, oh om man har en öt L å rekommenera att >. 8 L. D Alt 5.. Alt 5.5..9. Alt 3a 3.3. Alt 3b 3.4..6.33 8 8

abell 7.6 IDmotvargheter ör IMCregulatorer A B C D Moell + ( + )( + ) ( + ς+ ) + + + ς ς ς E ( β + ) + + β β + β F ( β + ) + β ( β + )( + ) + β ( β + ) ( + ς+ ) ς + β + β β β + β + β ς β ς + β Ovan är β >. 83