KVALITETSREDOVISNING 11/12



Relevanta dokument
Kvalitetssäkring Kinda kommuns övergripande strategiska mål och skolplanens prioriterade områden

Kvalitetsredovisning Rimforsa förskolor 09/10

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsrapport för

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Mjölnargränds förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Tjörn Möjligheternas ö

Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken Förutsättningar Förskolan Junibackens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision

Verksamhetsplan 2015/2016 Huvudman: Motala Montessori Ideell Förening Styrdokument Målområden Kompetensutveckling personal/förskolechef

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola. Tångeröd Förskola

Förskolan Sjöstjärnan

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Kvalitetsrapport för Ramsbergs förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vitsippan 2015

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Avesta förskolor

Skogsgläntans förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2015

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Innehå llsfö rteckning

VERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden. Soldalens förskola. läsåret 2017/2018. Förskolechef: Martina Nebrelius

Verksamhetsplan

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Kvalitetsredovisning Läsåret

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsredovisning Läsåret

ARBETSPLAN Förskolorna Hattstugan, Törnrosa och Tummelisa

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Transkript:

Rimforsa Barn-och utbildningsnämnden Område 4 KVALITETSREDOVISNING 11/12 s gemensamma kvalitetsredovisning bygger på de kvalitetsredovisningar som varje förskola gjort för sin verksamhet. Uppgifter är också hämtade från dokumenterad statistik samt ledningsgruppens uppföljning av kompetensutveckling och samtal med personal. Kvalitetssäkring Varje förskola har ansvar för att följa upp, utvärdera och analysera verksamheten på enheten för att sammanställa i en egen kvalitetsredovisning. Dessa sammanförs sedan till en gemensam kvalitetsredovisning för förskolan i Rimforsa som publiceras på hemsida under Barn och utbildning. Kvalitetsarbete genom aktionsforskning genomförs på samtliga förskolor. Där görs en problemformulering i anslutning till ett utvecklingsområde på förskolan. Den har sin grund i ett förbättringsområde i den egna praktiken och kopplas till mål i våra styrdokument. Resultatet analyseras i relation till tidigare erfarenheter samt litteratur och/eller forskning. Utifrån analysen kan vidare utvecklingsområden bli synliggjorda. Verksamheten i stort på förskolorna utvärderas också för att visa på befintlig kvalitet och behov av kvalitetsutveckling. Mål Lpfö-98/10 är det styrdokument som är ledande för verksamheten. I skolplanen som är antagen av fullmäktige anges prioriterade utvecklingsområden. Varje förskola har sina egna gemensamma mål samt även mål för gruppverksamhet och eventuella projekt. Problemformuleringar i kvalitetsarbetet genom aktionsforskning kopplas också till mål. De egna målen kan alltid hänföras till styrdokumenten. I skolplanen prioriterade områden och av fullmäktige antagna utvecklingsområden Kommunen har inom sina fyra utvecklingsområden i skolplanen fastställt inriktningsmål som gäller även för förskolans verksamhet. Dessa inriktningsmål samverkar med kommunens övergripande strategiska mål: Kommunikation/infrastruktur, Näringsliv, Samverkan, Kompetens, Agenda21, Marknadsföring och Kultur. Utvecklingsområdena som är en del i uppdraget kan synliggöras på följande sätt:

Delaktighet och inflytande KUNSKAP Miljö och hälsa Samverkan - omvärldsorientering Insatser Organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskolans verksamhet i kommunen. Två kontaktpolitiker finns utsedda för att hålla kontakten med område 4. Förvaltningschef är högst ansvariga tjänsteman. s verksamhet i Rimforsa leds av en ledningsgrupp där rektor tillika förskolechef har det övergripande ansvaret. Ledningsgruppens ansvar s verksamhet leds av ledningsgrupp som består av rektor tillika förskolechef och ledningsresurser. Tillsammans har ledningsgruppen ansvar för personal, verksamhetens organisation, ekonomi och måluppfyllelse. Enheter och lokaler Junibacken 1-4 år Ht-11 37 barn Vt-12 44 barn Björkliden 1-4 år Ht-11 59 barn Vt-12 62 barn Sörgården 1-4 år Ht-11 18 barn Vt-12 23 barn Tävelstad 1-4 år Ht-11 29 barn Vt-12 29 barn Lyan 5 år 52 barn Det finns fem förskolor i Rimforsa. Lokalmässigt ser de olika ut både vad det gäller storlek och utformning. Fyra förskolor har barn i åldern 1-4 år och en förskola har endast femåringar i sin verksamhet. Öppna förskolan ingår som en del i familjecentralen Pärlan. Den verksamheten är ett samarbete mellan kommunen, landstinget och Svenska kyrkan.

Personella resurser har personal utifrån en av kommunen antag beräkningsmodell. Beräkningsmodellen är en tjänst på 5 barn i åldern 1-3 år samt en tjänst på 10 barn i åldern 4-5 år. 2,75 tjänst finns för kök och innefattar både kokerskor i tillagningskök och övriga köksresurser. En assistent på 75% finns i förskolan samt ledningsresurs på 100% fördelat på två resurser på 50% vardera. har en tjänst på 25% för vikarieanskaffning. Det finns tillgång till verksamhetsvaktmästeri på 25%. Dessutom har förskolan tillgång till specialpedagogisk kompetens genom den språkresurs som har sin tjänst i hela kommunen. Språkresursen stöttar barn i deras språkutveckling efter uppdrag från logoped. Elevhälsan innefattar även förskolan och där har språkresursen sin bas. Öppna förskolan har en tjänst på 25% för den verksamhet som ingår i familjecentralen Pärlan. Materiella resurser Samtliga förskolor har datorer ute på enheterna. De används mestadels av personalen, men eftersom det finns tillgång på bärbara datorer kan de användas i verksamheten med barnen om så önskas. Det finns en projektor med duk som är gemensam för förskolorna. Vidare har femårsförskolan en smartboard i verksamheten. Som stöd vid dokumentationen används digitalkamera och digitala fotoramar. Till förskolans verksamhet finns ekonomiska resurser avsatta. Viss del avsätts för gemensam förbrukning som t.ex OH-kostnader. Övrigt fördelas som verksamhetspengar till förskolorna. Den fördelningen sker efter antalet barn på förskolorna. Investeringsmedel har använts till trådlöst nätverk på två förskolor samt ett större lekredskap. Kompetensutveckling En kompetensutvecklingsplan finns upprättad för förskolans personal. Samtliga har fått del av ett språkprojekt och nu har matematikfortbildning påbörjats. Det innehåller både praktiska övningar och teori och fortsätter under läsår 12/13. Kvalitetsarbetet aktionsforskning ger kompetensutveckling genom handledningstillfällen och avsatt tid för reflektion. Aktionsforskningen har fått riktade ekonomiska resurser för att skapa förutsättningar till handledning, reflektionstid och fortbildning av handledare. Två av handledarna från omr. Rimforsa har deltagit i en forskningscirkel vid Göteborgs universitet under vårterminen. Vidare har fortbildningar för några skett inom NTA (natur och teknik för alla) och specialpedagogik. IT fortbildning har påbörjats genom PIM. HLR (hjärt- och lungräddning) har påbörjats och fortsätter hösterminen 2012 så att samtlig personal blir utbildad. Vid några tillfällen har fokus varit på den reviderade läroplanen och fördjupning i vissa mål har skett. Information kring skolplanen har getts.

i Rimforsa s verksamhet baseras på uppdraget i Lpfö98/10 som säger att förskolan ska vara trygg, lärorik och rolig för barnen. Strävansmålen i läroplanen är uppdraget som förskolans personal har att arbeta utifrån. Vidare har förskolan kommunens skolplan samt kvalitetsarbetet genom aktionsforskning som en bas i verksamheten. s gemensamma redovisning utgår från de prioriterade områdena i skolplanen samt kvalitetsarbetet genom aktionsforskning. Kunskapsutveckling bidrar till det livslånga lärandet genom att erbjuda en varierad verksamhet där strävansmålen i Lpfö98/10 utgör grunden. Förskolorna har grupper med olika verksamhetsinnehåll som skapande, natur, matematik, språk, rörelse, sång och musik, teknik. Här kan barnen mötas med ett pedagogiskt förhållningssätt i mindre grupp utifrån deras kunskaps- och utvecklingsnivå. Resultatet av det språkprojekt som personalen deltagit i genomsyrar hela förskolans verksamhet. Pedagogers medvetenhet när det gäller att föra samtal och utveckla påbörjade samtal blir språkutvecklande och därmed en kunskapsutveckling. Före Bornholmmodellen ett material för att öka den språkliga medvetenheten används i samtliga förskolor för barn från 2,5 års ålder. Före 2,5 års ålder har språkmaterialet Babblarna introducerats. I femårsförskolan finns NTA i verksamheten. Leken i förskolan används också som ett medel i kunskapsutvecklingen. Där finns många möjligheter att möta barnen och bidra till en kunskapsutveckling. Den förskola som är Grön Flagg - certifierad använder sig av det arbetet för kunskapsutveckling. Problemformuleringar i aktionsforskning inom olika områden bidrar till kunskapsutveckling. Miljö och hälsa Barnen har tid för utevistelse varje dag och på alla förskolor är man ute minst två timmar varje dag. Oftast är tiden för utevistelse längre än så. En förskola har utomhuspedagogisk profil vilket innebär att även det mesta av den planerade verksamheten sker utomhus. Den förskolan är även Grön Flagg - certifierad och jobbar med mål inom området Kretslopp. På samtliga förskolor finns anpassad utomhusmiljö där barnen kan erbjudas möjligheter till varierad utelek. De förskolor som inte har en uttalad utomhuspedagogisk profil har en del av sin planerade verksamhet utomhus under delar av året. Naturen och/eller skogen används av förskolorna i verksamheten där det är möjligt utifrån personella resurser. Samtliga förskolor har deltagit i Håll Sverige Rent kampanjen genom att plocka skräp i närområdet.

Flera av förskolorna ser återvinning som ett av sina mål att arbeta med. Femårsförskolan använder Åsundahallen en dag i veckan för gymnastik. Maten till förskolorna lagas i Rimforsa och tre av de fem förskolorna har kök med egen kokerska. En dag i veckan serveras vegetarisk kost. Ca 20 % av livsmedlen som används är ekologiska. Avtal finns för inköp av närproducerat för vissa köttvaror. På tre av förskolorna sover alla barn som har behov av sovvila utomhus. På en förskola finns valmöjlighet när det gäller sovvila ute eller inne, men även där sover de flesta barnen utomhus. En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns för förskolorna. Verktyget www. planforskolan.se används när planerna görs. Varje förskola har sin egen vision och den finns på förskolans egen hemsida. Delaktighet och inflytande Föräldrars delaktighet i förskolan sker genom daglig föräldrakontakt. Inskolningen är första steget i föräldrarnas delaktighet. Två gånger per termin är det föräldrasamråd med representanter från varje förskola tillsammans med ledningsgrupp eller delar av ledningsgrupp. Det är ett forum för delaktighet och inflytande i förskoleverksamheten i Rimforsa. Varje förskola har minst ett föräldramöte under året där information och dialog sker kring verksamheten på den aktuella enheten. Minst en gång på året är tid avsatt för utvecklingssamtal med föräldrar kring deras barn. Genom en enkät från BUN har föräldrar möjlighet att påtala sin syn och uppfattning kring verksamheten i förskolan. Barnens inflytande på inslag i verksamheten sker utifrån mognad och ålder. Det kan handla om att göra val utifrån olika alternativ eller att få med en önskan om något i den planerade verksamheten. Barns intresse som tas upp i verksamheten är ett sätt för barn att ha inflytande. Vidare finns inflytande i leken eller val av aktivitet under del av dag. Barnen som är fyra och fem år får delta i en barnintervju på förskolan där de får frågor som bl.a. om de får bestämma något på förskolan. Även yngre barn får delta i intervju anpassad för dem på några förskolor.. Samverkan omvärldsorientering En samverkan finns med biblioteket genom att förskolor gör besök där. Vidare har biblioteket bokpåsar på förskolorna som barn och föräldrar får låna med hem. Traditioner vid jul och sommar sker genom samverkan med föreningslivet. Promenader i närområdet görs där olika saker uppmärksammas. Enkla studiebesök samt yrkes/rolllekslådor erbjuds på flera förskolor, vilket är i linje med vår SYV-plan. För samverkan vid överlämningar till förskoleklass finns en framtagen handlingsplan. Den innehåller rutiner för besök i blivande förskoleklass samt för överlämnandesamtal och uppföljning. Rutiner för överlämnande finns även för övergången till femårsförskolan. De innefattar besök av pedagoger från femårsförskolan hos de blivande femåringarna, besök för barnen i femårsförskolan samt överlämnandesamtal.

Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning är implementerad i förskolornas verksamhet. Det finns avsatt tid för reflektion och handledning för att ett fortsatt lärande och utveckling ska ske. Kvalitetsarbetet utgår från den egna praktiken. Ett utvecklings- och förbättringsområde ger upphov till en problemformuleringen som är utgångspunkten för vilka aktioner och verktyg som ska användas så att processen kan följas för att få ett resultat att analysera. I reflektionen möts beprövad erfarenhet och vetenskap. Exempel på utvecklings-och förbättringsområden som funnits på förskolor är: Hur kommer vi igång med utomhuspedagogik på vår förskola? Hur kan vi organisera oss bättre i samband med gruppverksamheten? Hur får vi tambursituationen, vid av- och påklädning att fungera på bästa sätt? Hur kan vi uppmärksamma barnen på vilka yrken som finns i vår närmiljö? Hur kan vi förbättra vårt miljöarbete och göra barnen mer delaktiga i det arbetet? Hur gör vi för att främja kamratskap mellan barnen? Hur kan vi introducera och uppmärksamma de modersmål vi har i vår förskolas verksamhet? Hur kan vi undvika lyft på alla sätt det är möjligt och få ett inarbetat skonsammare arbetssätt? Hur kan vi arbeta med tema Kretslopp i vårt Grön Flagg arbete? Hur kan vi göra barnen medvetna om andras känslor och hur man är en bra kompis? Hur kan vi använda oss av sånger i den dagliga verksamheten? Öppna Kommunens öppna förskola finns i en familjecentral som är en samverkan mellan kommunen, landstinget och svenska kyrkan. Från kommunen medverkar öppna förskolan och familjebehandlare från Individ- och familjeomsorgens familjeteam. BVC har sin placering i familjecentralen och deltar också i verksamheten. Lokalerna är Svenska kyrkans och församlingsassistent och församlingspedagog finns med i familjecentralens verksamhet också. Tematräffar med inbjudna resurspersoner sker kontinuerligt. Sång och musik samt besök av olika slag är exempel på planerad verksamhet som förekommer. Samarbetet följs upp och planeras regelbundet med träffar där ledningsansvariga och de som arbetar i verksamheten deltar. Resultat I kvalitetsarbetet genom aktionsforskning visar förskolorna på resultat som leder till utveckling och förbättring i verksamheten. Det visar då på ökad kvalitet i verksamheten. Flera förskolor har använt sig av aktionsforskning även i arbetet med likabehandlingsplanen. Planerad verksamhet har genomförts i förskolorna. Fortbildningen i språkprojektet har bidragit till en ökad medvetenhet om barns språkutveckling i både rutinsituationer, lek och planerad verksamhet. Arbetet med språk i förskolan är implementerat i verksamheten. Den påbörjade fortbildningen inom matematik i förskolan har visat sig i förskolans verksamhet genom att mattelek erbjuds i större omfattning både ute och inne. Föräldrasamverkan fungerar genom inskolning, föräldramöte, samråd, utvecklingssamtal, daglig kontakt. Enkäten från BUN till föräldrarna visade att de flesta instämde i hög grad i att de upplever förskolan som trygg, får information och känner sig delaktiga. Rutinerna vid överlämnade har fått bättre struktur genom handlingsplanen.

Förskolorna vistas flera timmar utomhus varje dag och många av barnen som behöver sovvila sover utomhus. har bedrivit sin verksamhet inom ramen för den budget som tilldelats. Analys Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning är en positiv insats som bidrar till utveckling i mindre och större omfattning med förankring i verksamheten. I kvalitetsarbete genom aktionsforskning går det att sammanföra beprövad erfarenhet med vetenskaplig grund. Likaså fungerar det att använda i den egna praktiken som en del i övrig verksamhet. Utveckling och lärande sker både för pedagogerna själva och verksamheten de befinner sig i. Tid för reflektion och handledning samt att ekonomiska resurser avsatts är en förutsättning för att det ska leda till utveckling. Det är oerhört viktigt även fortsättningsvis. Införandet av Före Bornholmsmodellen i samtliga förskolor har upplevts som positivt av både barn och pedagoger. Den påbörjade matematikfortbildningen har gett inspiration till mattelek och det kan ses som en fortsättning på språkprojektet. Vid några tillfällen fokuserade vi på mål i den reviderade läroplanen, men vi ser också att implementering av den reviderade läroplanen sker i övrig kompetensutveckling. Den planerade IT-fortbildningen är även den viktig för att underlätta för dokumentation av olika slag. Vidare är det behov av utbildning för att använda smartboarden tillsammans med barnen i verksamheten. Utbildning är en förutsättning för att den ska bli nyttjad på ett utvecklande sätt. Även om planerad verksamhet genomförs på förskolorna och verksamheten visar på kvalitetsutveckling så påtalas en låg personaltäthet som gör att pedagoger ibland känner sig otillräckliga i sitt uppdrag. Undersökningar som gjorts visar på vikten av att inte ha för stora grupper i förskolan. Samverkan vid övergångar till femårsförskola och förskoleklass har förbättrats och utvecklats genom handlingsplanerna. Omvärldsorientering och samverkan med närsamhället är utvecklingsområden för förskolan. Då de personella resurserna är begränsade är svårigheter att genomföra studiebesök av olika slag med förskolegrupper. Kanske finns möjligheter att samverka på andra sätt. s lokaler är av olika beskaffenhet. Det finns behov av en ny förskola i Rimforsa för att ha möjlighet att lämna de lokaler som inte fyller dagens behov för förskoleverksamhet. Detta tillsammans med välfungerande lokaler som finns och viss upprustning skulle ge förutsättningar för attraktiv förskoleverksamhet med utvecklingsmöjligheter i Rimforsa. Arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har utvecklats och förbättrats så att varje förskola har sin egen plan. En grupp med representanter från varje förskola har haft möjlighet att fördjupa sig i det arbetet utifrån riktlinjer som finns och även ha ett övergripande ansvar för det förbättringsområdet. Några ur personalen anmäldes till en utbildning 7,5 poäng i värdegrundsarbete. Tyvärr kom de inte med den här omgången, men försöker när nytt tillfälle ges. Öppna förskolan är ingen lagstadgad verksamhet, men nyttjas flitigt visar besöksstatistiken. En något utökad tjänst skulle skapa ytterligare möjligheter att utveckla den verksamheten. Samarbetet i en familjecentral ses som värdefullt och bidrar till stötta familjer med olika behov. Martina Borg, Carin Olsson Lotta Engdahl