Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde
Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning Tidsplan 2. Värdegrund Elevenkät Trygghetskartläggning Föräldraenkät KBU Likabehandling Skolsköterskans intervjuer Frånvarostatistik Analys Så här går vi vidare 3. Kunskaper Nationella prov Åk 3 Åk 6 Diagnostiska prov Matematik Svenska Kunskapskrav Analys Så här går vi vidare 1. Kvalitetsutvecklingsplan
Huvudmannen, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Enligt styrdokumenten ska en systematisk uppföljning göras på flera olika nivåer i skolsystemet. Först och främst ska läraren följa utvecklingen för varje enskild individ för att försäkra sig om att barnet/eleven har uppnått eller är på väg att uppnå målen. Även rektor/förskolechef har en skyldighet att systematiskt följa upp den samlade måluppfyllelsen. Eftersom verksamheterna är mål- och resultatstyrda krävs ett systematiskt och väl strukturerat kvalitetsarbete även på huvudmannanivå. Arbetet med att utveckla verksamheterna följer en process där analys, värdering av resultat och redan vidtagna åtgärder ligger till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Analysen av resultaten i verksamheten ska återkopplas till de andra nivåerna i systemet och skapa grund för fortsatt utveckling. Detta har som yttersta mål att det ska ske positiva förändringar i skolan och på fritidshemmet för att pedagogen ska lyckas med att få barnen/eleverna att nå målen. Syftet med att skapa systematik är att underlätta för förskolechef/rektor och pedagog att förbättra den inre lärprocessen och därigenom skapa gynnsamma möjligheter för barnets interaktion med olika lärmiljöer. Planering A Pedagogisk planering görs arbetslagsvis eller individuellt av varje lärare. Den pedagogiska planeringen görs områdesvis eller ämnesvis och kan dokumenteras i Unikum eller på annat sätt. I Unikum dokumenteras likaså alla elevers Individuella utvecklingsplaner och Skriftliga omdömen. B Skolutvecklingsgruppen träffas en gång i veckan för att planera, följa upp och utvärdera undervisningen. I Skolutvecklingsgruppen sitter rektor, speciallärare och samtliga lärare från åk F till 6. Vid behov adjungeras lärare i de praktisk estetiska ämnena. C Skola / Fritidshem Planeringsdagar i augusti, studiedagar under läsåret och utvärderingsdagar i juni. Uppföljning
A Uppföljning av planeringen sker systematiskt under året i Skolutvecklingsgruppen som träffas varje vecka. B Uppföljning av kunskapsutvecklingen följ systematiskt enligt skolområdets Diagnosscheman/Handlingsplaner som finns i slutet av detta dokument. Utvärdering och utveckling Följande områden skall följas upp, utvärderas och analyseras. Värdegrundsuppdraget Trygghetskartläggning Elevenkät Föräldraenkät KBU Likabehandlingsplan Skolsköterskans intervju i åk 4 (Elevhälsoenkät) Frånvarostatistik Kunskapsuppdraget Nationella prov i åk 3 och 6 Uppnått kunskapskraven i åk 3 och 6 Diagnostiska prov enligt plan Terminsbetyg åk 6 Särskilt område 2012/2013 Omtanke Naturvetenskap och teknik Betyg Analys och rapport Skolutvecklingsgruppen/Arbetslaget Sammanställer och analyserar Elevernas trivselenkäter KBU (Kund och brukarundersökningen) Skolsköterskans intervjuer i åk 4 Frånvarostatistik Resultat från de nationella proven år 3 och 6 Målbedömning i alla ämnen i åk 3 och 6 Diagnostiska prov enligt plan Arbetslagen diskuterar förutsättningslöst det presenterade materialet och diskuterar varför man har fått det resultat man har fått. Därefter föreslår man hur man tänker gå vidare nästa år.
Analysen skall redovisas skriftligt till rektor under tre rubriker; Värdegrund Kunskaper Särskilda områden Hela processen skall dokumenteras i en rapport som innehåller; Diskussionen Analysen Hur man går vidare Kvalitetsredovisning Skrivargruppen skriver sedan Kvalitetsredovisningen som sedan utgör underlag för nästa års planering. Delen om särskilda områden skickas in till Barn och ungdomsförvaltningen. Tidsplan Juni och Augusti; Planering Under året; Uppföljning Maj och juni; Analys och förbättringsarbete 2. Värdegrund
Trygghetskartläggning I Trygghetskartläggningen (okt -12) ser vi att de allra flesta barnen känner sig trygga i skolan. Dock är det nio stycken av skolans alla elever som upplever otrygghet i den del av skolgården som vi kallar Skogen. Dessa nio elever går i lågstadiet. Elevenkät I Elevenkäten (maj -13) får vi genomgående positiva resultat. Enligt denna enkät är det endast två som känner sig otrygga på skolgården (jmf Trygghetskartläggningen). Alla elever upplever sig ha kamrater i klassen och nästan alla har även kamrater i andra klasser. Vi har dock en liten ökning mot föregående år av elever som upplever sig retade. Detta är något vi avser arbeta extra med under kommande läsår, i t ex våra åldersblandande tvärgrupper. Vi behöver också fortsätta arbeta med elevernas arbetsro. Vi ser i enkäten att de allra flesta upplever sig bidra till att skapa arbetsro, men att fler upplever att de inte har arbetsro. Vi kommer att fortsätta arbeta med själva begreppet arbetsro, vad det innebär och hur vi hjälps åt att skapa den. Föräldraenkät Vi har fått in 126 enkäter av 143 utskickade, vilket ger en svarfrekvens på 88%. I sammanställningen av föräldraenkäten ser vi att de allra flesta föräldrar (98%) upplever att skolan är bra eller mycket bra på att ge eleverna kunskaper. När det gäller samarbetet mellan hem och skola tycker 95% att detta fungera bra eller mycket bra. 99% av föräldrarna tycker att utvecklingssamtalen har fungerat mycket bra eller bra. Hälften av föräldrarna tycker att Unikum som informationskanal fungerar mindre bra eller dålig. 74% tycker att hemsidan som informationskanal fungerar bra eller mycket bra. 100% av föräldrarna tycker att barnen blir bra eller mycket bra bemötta i skolan. 98% av föräldrarna upplever att barnet trivs i skolan. När det gäller arbetsro upplever 11% av föräldrarna att den är mindre bra eller dålig. 98% av föräldrarna upplever att de blir bra eller mycket bra bemötta i skolan. KBU
Kund- och brukarundersökningen utfördes i slutet av läsåret i åk 2 och 5. Vi får mycket fina resultat och ligger över snittet för Karlstad kommun som helhet i nästan samtliga frågor i alla kategorier. För samtliga områden får vi följande indexvärden (av 5,0); Åk 2 Trygghet och trivsel 4,8 Kunskaper 4,8 Mitt inflytande 4,9 Skolan som helhet 4,8 Åk 5 Trygghet och trivsel 4,5 Kunskaper 4,5 Mitt inflytande 4,7 Skolan som helhet 4,5 Trots våra positiva resultat kommer vi att arbeta vidare med hur vi förmedlar våra förväntningar att våra elever kommer att uppnå kunskapskraven. Likabehandlingsplan Likabehandlingsgruppen har hanterat två ärenden under läsåret. Båda ärendena har haft en positiv utgång. Vi planerar att arbeta fram en Lilla likabehandlingsplan för eleverna en enklare variant av vår Likabehandlingsplan - som vi har för avsikt att arbeta med varje höst och som sedan synliggörs under hela läsåret. Skolsköterskans intervjuer - Elevhälsoenkät Skolsköterskan har genomfört intervjuer med eleverna i F-klass och åk 4. Frågorna skiljer något till innehållet för årkurserna, vilket vi tar hänsyn till i sammanställningen nedan. 100% av eleverna i F-klass och åk 4 känner sig lugna och trygga inför skoldagen. Alla trivs bra i skolan. I åk 4 tycker alla elever att läraren lyssnar på dem, att de får den hjälp de behöver och att de är nöjda med sitt skolarbete. Frånvarostatistik
21% av eleverna i åk 1-6 har en större frånvaro än 10%. Analys På Vallargärdets skola har vi elever som trivs och är trygga. Föräldrarna upplever att såväl barnen som de själva blir bra bemötta i skolan (100%). Utvecklingssamtalen är ett av dessa positiva möten. Vår analys är att när vi blev tvungna att visa hur bra vi är, så har vi blivit mer professionella och serviceinriktade. De nya styrdokumenten har också bidragit till att vi har blivit mer professionella. Vår gemensamma tid för lärare och förskollärare - Skolutvecklingsmötet ger en grund för att utveckla denna professionalism. Vi ser att föräldrarna tycker bättre om hemsidan som informationskanal än Unikum. Vi måste bestämma hur vi ska använda Unikum och hur vi pedagoger viktar denna informationskanal. Vi föreslår att vi lyfter denna fråga under nästa läsår och bestämmer vilken slags informationskanal vi ska använda oss av. Vi ser dessutom att denna fråga måste utvecklas i dialog med Omtanke. Med tanke på den höga frånvaron är vårt förslag att vi nästa läsår bättre följer upp orsaker till frånvaro. Ett förslag är att elevhälsoteamet vid varje träff har frånvaron som en punkt på dagordningen. Så här går vi vidare För att behålla våra goda resultat när det gäller trygghet, trivsel och bemötande behöver vi fortsätta utveckla professionaliteten genom fortsatt arbete i Skolutvecklingsgruppen. Under nästa läsår, i dialog med Omtanke, besluta om bästa informationskanal och arbeta för denna. Följa upp frånvaro regelbundet i Elevhälsteamet. Revidera Likabehandlingsplanen. 3. Kunskaper
100% av barnen i F-klass tycker det är roligt att lära sig nya saker. Nationella prov Åk 3 5 elever av 16 har ej uppnått kravnivån i ett delprov av sju i matematik. Alla har bedömts nå kunskapskraven i matematik. 5 elever av 16 har ej uppnått kravnivån i ett delprov av åtta i svenska. Två elever av 16 har ej uppnått kravnivån i två av åtta delprov. 15 av 16 elever har bedömts nå kunskapskraven i svenska. Åk 6 I åk 6 har nationella prov i matematik, svenska, engelska, historia och fysik genomförts. I år var det första gången proven genomfördes i historia och fysik. Diagnostiska prov Vi genomför varje år följande diagnostiska prov i matematik och svenska. Matematik I F-klass görs en muntlig diagnos kring grundläggande matematisk förståelse inför starten i åk 1. I åk 2-6 genomförs Malmers under höstterminen. I åk 2-5 genomförs Adlers under vårterminen. Utöver dessa görs diagnoser ur läromedlen i alla årskurser. Svenska I F-klass görs under hösten tester ang språklig medvetenhet. Denna diagnos följs upp under våren. Dessutom genomför talpedagogen en kartläggning i början av höstterminen. I åk 2-6 genomförs diagnoserna Bokstavkedjor och Ordkedjor och i åk 4-6 även Menings- och Teckenkedjor. Under de tidiga läsåren följs eleverna upp av kartläggningen God Läsutveckling. I åk 2 görs även diagnosen Vilken bild är rätt. Vi använder oss också av delar ur DLS. Dessa diagnoser är till hjälp för att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd och vad de behöver hjälp med.
Kunskapskrav I åk 3 når 16 av 16 elever kunskapskraven i matematik. I svenska når 15 av 16 elever kunskapskraven. I övriga ämnen når 16 av 16 elever kunskapskraven. I åk 6 når samtliga elever (11 av 11) minst betyget E i alla ämnen. Analys Alla elever når kunskapskraven i alla ämnen i åk 3 och 6. Detta tror vi beror på att de som behöver särskilt stöd har fått det från lärare och speciallärare. Resultaten beror också på att våra diagnostiska prov har hjälp oss att se vilka elever som är har särskilda behov. Vi tror också att talpedagogens arbete i F-klass är starkt bidragande till läsutvecklingen för barnen med olika svårigheter. Vilka delprov i åk 3 där kravnivån ej är uppnådd varierar, men vi kan dra slutsatserna att vi behöver arbeta mer med skriftliga räknemetoder i matematik. Genom resultatet av delproven i svenska i åk 3 ser vi att vi behöver arbeta mer med elevernas egna berättelser och uppbyggnaden av dessa. Så här går vi vidare Tydligare struktur för diagnostiska prov och sammanställningen av resultaten. Vi behöver göra en tydlig ansvarsfördelning samt redigera vårt diagnosschema/handlingsplanen.