Kvalitetsredovisning Jernvallsskolan 4-9 2012/2013

Jernvallsskolan + Lena Dyremark Kvalitetsredovisning Jernvallsskolan 4-9 2012/2013 Organisation/Personella förutsättningar Jernvallsskolan är en F-9 skola med två paralleller i varje årskurs. Skolan är organiserad i tre arbetsenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolans leds av två rektorer med ansvar för åk F-3 respektive åk 4-9. I skolans ledningsgrupp deltar representanter från varje arbetsenhet tillsammans med skolans rektorer. Fritidshemmet åk F-4 har haft ca 160 barn. Öppettiderna har varit 6.30-18.30. Elevantalet på skolan har under läsåret varit ca 430 barn. Pedagoger åk 4-9 : 20,3 tjänster. Personalen är dimensionerad utifrån kommunens nyckeltal. Åk 1-6 : 6,4 pedagoger/100 elever Åk 7-9 : 7,5 pedagoger/100 elever Vi har 4 lärare med specialpedagogisk kompetens samt 1 specialpedagog på skolan. Till det läggs skolledning; 2 rektorer, 1 exp.personal, 1 kamratstödjare, 1 studie- och yrkesvägledare, 2 resurspedagoger och 4 skolmåltid/städpersonal På Jernvallsskolan 4-9 arbetar 6 män 18 kvinnor. 100 % av lärarna har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Systematiskt kvalitetsarbete Vi har under året arbetat fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, bilaga. Den kommer att vara grunden för vårt kvalitetsarbete kommande läsår. Under läsåret 2012/13 har följande genomförts. Den lokala arbetsplanen har utvärderats minst tre gånger under läsåret, både enskilt och i grupp. Resultatet används till pedagogiska diskussioner, i det dagliga arbetet med eleverna och inför utformande av ny arbetsplan. Elevenkät genomförs under våren för åk 3, 5 och 8. Resultaten används som underlag vid såväl utvärdering som planering. Förbättringsområden som framkommer används i verksamheten. Vi har använt oss av en egen elevenkät gällande normer, värden, ansvar och inflytande och resultaten används i det fortsatta arbetet. För att kunna följa elevernas kunskapsutveckling används diagnostiska prov, nationella prov, Skolverkets bedömningsmaterial, LUS och andra utvärderingar, skriftliga och muntliga, som den enskilde pedagogen gör. Resultaten används för skolans resursfördelning. 1

För elever med rätt till stöd skrivs åtgärdsprogram. Vi har klassråd varje vecka. Elevråd ca en gång i månaden. Här har eleverna möjlighet att utvärdera både likabehandlingsplan och skolans trivselregler. Elevernas egna frågor tas upp till diskussion. Information utbyts. Vi har ett föräldraråd på skolan som träffas ca två gånger per termin tillsammans med rektor. Där har alla föräldrar möjlighet att påverka via sina representanter. Rektor informerar och tar in synpunkter på organisation, resultat och verksamhetens innehåll. Klagomål och synpunkter diarieförs och rapporteras till Kunskapskontoret. Vi deltar i kommunens ämnesnätverk som träffas en gång per månad. Diskussioner från dessa träffar delges vid egna nätverk på skolan. Föräldraenkät för fritidshemmet genomförs en gång per år. Resultatet används till förbättringsområden inom verksamheten. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin, då skrivs även den individuella utvecklingsplanen. Pedagogiska planeringar skrivs av pedagogerna där eleverna också får möjlighet att vara delaktiga. Ett antal studiedagar/ pedagogiska caféer har använts till genomgång av allmänna råd samt reviderade styrdokument. Föräldramöte hålls i början av höstterminen samt vid behov. På vår hemsida finns aktuella planer för skolan. Kalendarium skall finnas på Edwise. Elevhälsoteamet och vuxenteamet träffas varannan vecka. Enhetens systematiska arbetsmiljöarbete Skyddsrond genomförs två gånger per år och utifrån resultatet upprättas handlingsplaner. Trygghetsvandring skall genomföras med eleverna en gång per läsår. Den används vid upprättandet av likabehandlingsplanen. Vi rapporterar tillbud. Vi genomför kommunens psykosociala enkät / medarbetarenkäten och upprättar handlingsplaner utifrån resultatet. 2

MEDBORGARPERSPEKTIVET Kunskapsnämnden har prioriterat följande mål för 2012: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Normer och värden Mål 2012/13 Att den upplevda arbetsron för eleverna ska öka så att resultaten och kunskaperna för eleverna förbättras. Att ingen elev ska utsättas för mobbning. Att alla elever har likvärdiga möjligheter utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Att alla elever får förutsättningar för att kunna bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Att alla elever får inblick och förståelse för existerande kulturer. Mått Att vi ska öka resultaten i kommunens elevenkät åk 3-5-8 vad gäller arbetsro. Att egna enkäter ska visa ökade resultat. Arbetsro, trivsel, trygghet, Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Arbetsro 2009 2,90 (2,77) 2,79 3,00 2,70 (2,67) 2,76 2,65 2010 2,88 (2,87) 2,94 2,83 2,83 (2,53) 2,60 2,92 2011 2,76 (2,97) 2,69 2,81 3,05 (2,71) 2,94 3,12 2012 2,65(2,88) 2,65 2,56 2,97 (2,68) 3,00 2,89 2013 2,5 (2,9) 2,7 2,1 2,9 (2,9) 2,9 2,9 3

Trivsel 2009 3,48 (3,23) 3,50 3,47 2,95 (3,04) 3,00 2,90 2010 3,45 (3,28) 3,40 3,50 3,37 (3,04) 3,18 3,44 2011 3,46 (3,46) 3,62 3,33 3,53 (3,14) 3,41 3,62 2012 3,18 (3,34) 3,50 2,95 3,47 (3,25) 3,33 3,56 2013 3,2 (3,3) 3,2 3,3 3,4 (3,3) 3,5 3,4 Trygghet 2009 3,48 (3,48) 3,29 3,65 3,51 (3,40) 3,35 3,64 2010 3,44 (3,45) 3,44 3,44 3,68 (3,39) 3,55 3,74 2011 3,55 (3,52) 3,54 3,56 3,77 (3,37) 3,71 3,81 2012 3,41 (3,39) 3,63 3,24 3,35 (3,46) 3,20 3,61 2013 3,2 (3,4) 3,2 3,1 3,5 (3,5) 3,7 3,4 Målet inte uppfyllt i kommunenkäten vad det gäller arbetsro. Målet uppfyllt i ganska hög grad i våra egna enkäter som omfattar samtliga klasser åk 4-9. Analys Eleverna på Jernvallsskolan känner sig trygga och trivs på sin skola. Den upplevda arbetsron är fortfarande ett utvecklingsområde. Alla vill ha det men ser inte det egna ansvaret att bidra till det i tillräckligt hög omfattning. Åk 4-6 har arbetat med begreppet Vi är varandras arbetsmiljö i klasserna men har inte nått ända fram. Eleverna håller med men inser inte att det gäller dem själva. Det har varit en stående punkt på varje klassråd. Vi har arbetat fram ett vikariehäfte där vikarier kunnat ta del av vilka regler och normer som gäller. Vi har samarbetat med vuxna utanför skolan med erfarenhet av värdegrundsarbete. I vårt arbete med värdegrunden har vi inte kunnat arbeta med barnkonventionens artiklar i den utsträckning vi tänkt oss, pg a av att mycket tid gått till många enskilda elevärenden. Det är dålig luft i klassrummen vilket gör att eleverna snabbare blir trötta och irriterade. Vi lärare kommer att arbeta mer med tydligheten i ledarskapet och samma regler över hela stadiet. Åk 7-9 konstaterar att det generellt fungerar bättre i klassrummen (arbetsro) ju äldre eleverna blir. Att förstå målet med skolan ger mer motivation. Hur kan vi medvetandegöra åk 7 i högre utsträckning? Kopplingen egen insats, möjlighet att påverka = resultat. Ordningsreglerna har utarbetats tillsammans med eleverna vid läsårsstart. Våra regler fungerar inte helt tillfredställande. Vi måste arbeta mer med respekt och jämställdhet i vissa klasser. Här måste vi utöka samarbetet med hemmen. Avstämning sker regelbundet på klassrådet. 4

Åk 7-9 har arbetat med värdegrunden och begreppet tolerans under läsåret. Vi ser ett behov av detta eftersom det är ett ständigt aktuellt ämne. I kommunens enkät uttrycker elever åsikter som vi behöver lyfta fram och arbeta med. Samtliga lärare åk 7-9 deltog under vt i en fortbildning om främlingsfientlighet. Skolans personal behöver ha en handlingsberedskap och alltid reagera direkt som vi hör kränkande uttryck. Vi har arbetat bl a med temadagar innehållande film, diskussioner och värderingsövningar. Skolan genomförde även i år en heldag Förintelsens minnesdag där eleverna planerade programmet. Vi deltog även i kommunens gemensamma dag för åk 9 på samma tema. Åk 9A har fördjupat arbetet genom att besöka museet Levande historia i Stockholm och deltog där i en workshop om tolerans. Klassen och tre lärare genomförde under vt-13 en studieresa till Krakow och förintelselägret i Auschwitz-Birkenau. De har berättat om sina upplevelser för andra klasser, lärare och föräldrar efter sin hemkomst. Ett mål med detta arbete är att vi aldrig någonsin skall glömma vad som var grunden till den samhällutveckling som ledde till andra världskriget. Under vårt sex och samlevnadstema åk 8 anlitade vi en föreläsare som under en dag arbetade med genusfrågor på ett professionellt sätt. Behandlas pojkar och flickor lika? Ställer vi samma krav på båda könen? Våra yngre elever tycker inte det. Gör lärare en undersökning så visar det sig att ja, lärare får generellt säga till pojkar oftare. Varför det är så, det får vi fortsätta att arbeta med kopplat bland annat till arbetsro. Analyserar vi våra elevers resultat ur ett genusperspektiv så visar det att lika många pojkar och flickor (9+9) visar resultat > 200 poäng i slutbetyg åk 9. Av det så drar vi slutsatsen att oavsett kön så ger vi möjligheter och uppmuntrar till goda skolresultat. Åk 9 har arbetat med två temaveckor under året, missbruk under ht samt miljö under vt. Det utvecklas för varje år och är uppskattat av våra elever. Åk 9 ges en god möjlighet att visa förmågor oavsett enskilda ämnen. En grupp gjorde i sitt arbete under miljötemat en jämförelse mellan bilar drivna på bensin, diesel, el och hybrid. Den dagen en motorstark BMW görs miljövänligare så är den också intressant för en 18 åring? Körs små elbilar bara av tanter i stan? Är närproducerad ekologisk mat också klimatsmart? var en annan grupps frågeställning. Samtliga lärare samt rektor deltar i redovisningarna och tar del av kunskaper, diskussionerna och de förhoppningsvis goda resultat som ger förutsättningar för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi har även i år deltagit i Operation Dagsverke genom att ta del av årets mottagarland Nepal. Det är en del av uppdraget att alla elever skall få inblick och förståelse för existerande kulturer. 5

Likabehandlingsplan Jernvallsskolan har utarbetat sin likabehandlingsplan enligt planforskolan.se Den ligger tillgänglig på skolans hemsida. Eleverna på Jernvallsskolan skall känna sig trygga och bemötas med respekt på vår skola. Likabehandlingsplanen har under året varit ett mycket bra stöd i arbetet med de elevärenden som varit aktuella. Vi har arbetat mycket med hur vi använder språk och uttryck. Uttryck som kränker andra är inte acceptabla. Elever åk 1-6 får inte använda mobiler under skoltid vilket har minskat konflikter som har sin grund i kommentarer och bilder som utbyts under dagen. Åk 7-9 får använda mobilerna under skoltid. Vi har haft ett antal händelser med bilder och kränkande kommentarer. Vi har diskuterat på våra klassråd vilket ansvar varje individ har och vilken nivå vi skall ha på skolan. Inga mobiler uppe när det är muntliga redovisningar tex så att alla kan känna sig trygga. Vår kamratstödjare har deltagit i en utbildning om nätmobbing för att öka våra kunskaper om det förebyggande arbetet och skolans ansvar för detta. Skolans vuxenteam, speciallärare, kurator och kamratstödjare har en mycket god beredskap vid akuta situationer. Rutiner för samtal och uppföljningar har fungerat bra. Hälsa och livsstil Mål 2012/13 Att eleverna får kunskap om hur de ska äta, sova och röra på sig för att må bra. Att eleverna får möjlighet att röra på sig utöver idrottslektionerna. Att eleverna blir mer medvetna om hur de kan påverka sin egen hälsa. Mått Att resultatet på kommunenkäten inte underskrider tidigare resultat. Att elevernas måluppfyllelse i idrott och hälsa är 100 %. Att skolans egen utvärdering visar goda resultat. Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Jag får i skolan lära mig hur jag ska motionera för att må bra/fr o m 09 Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra. 2009 Ja 90% (84) 100 82 92 (89) 100 86 2010 100 (87) 100 100 100 (84) 100 100 2011 100 (93) 100 100 95 (89) 100 92 2012 100 (87) 100 100 94 (90) 93 100 2013 83 (90) 82 86 98 (89) 100 96 Jag får i skolan lära mig hur jag ska äta för att må bra/fr o m 09 Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra. 2009 100 (91) 100 100 97 (95) 100 95 2010 100 (92) 100 100 100 (86) 100 100 2011 100 (94) 100 100 95 (88) 100 92 2012 96 (87) 94 100 97 (86) 100 100 2013 94 (93) 100 86 94 (86) 94 92 6

Jag har rörelse på skoltid utöver idrottslektionerna minst en gång i veckan/fr o m 09 Jag deltar i någon form av organiserad fysisk aktivitet varje dag i skolan. (i %) 2009 97 (92) 100 94 26 (32) 12 36 2010 100 (92) 100 100 53 (39) 64 48 2011 100 (90) 100 100 37(36) 12 54 2012 92 (87) 88 96 56 (37) 53 61 2013 94 (89) 96 93 33 (52) 35 53 Målet uppfyllt till viss del mycket hög grad Analys Resultatet på kommunenkäten visar att våra elever har goda kunskaper om hälsa. Eleverna åk 4-6 rör på sig mera under skoldagen än tidigare. Skolgården upplevs som för liten när många elever är ute samtidigt. Vi har utifrån önskemål på klassråd och elevråd hyrt in oss på Jernvallens konstgräsplan vid tre tillfällen i veckan. Det ökar möjligheten till rörelse och avlastar skolgården samtidigt. Hade vi en större och bättre utrustad skolgård så skulle både möjligheterna till aktiviteter öka och konflikterna sannolikt minska. Ett önskemål i våra egna enkäter är att idrottsprofilen skall vända sig till yngre elever (åk 6) och med ett tydligare fokus på både pojkar och flickor. Många av våra elever idrottar också på fritiden. Vi deltar i ett flertal skol DM för de elever som önskar. Våra flickor åk 6 vann skol DM i innebandy under vt 13. Åk 7-9 visar en nedgång i daglig organiserad fysisk aktivitet men vi ger oss inte. Vi fortsätter med rörelseansvar för ett ämne/vecka på så sätt att ansvarig lärare integrerar rörelse under sin lektion under minst 30 min. Eleverna uppskattar rörelse och har idéer på innehåll. Ett utvecklingsområde är att elevrådet kan medverka och utveckla en idébank på övningar. Hälsorådet har integrerats i elevrådet under detta läsår så goda förutsättningar finns. Vi har fortsatt arbetet med hälsoprofiler för åk 9. För åk 8 har vi använt en mindre version pga av tidsbrist för lärare. Ytterligare en lärare har fortbildats under läsåret. Se också elevhälsans kvalitetsredovisning. Åk 9 s pojkar har tränat basket på skolgården under många år och med stor framgång. Jernvallsskolan vann Basketball Challenge Seniors 2013 mot Engelska skolan. Ca 20 % av eleverna åk 7-9 deltar i vår idrottsprofil med inriktning på fotboll, bandy, innebandy, ishockey och konståkning. Många av de elever som idrottar eller tränar, sover och äter bra, presterar också bra resultat i skolan. Det är en insikt som vi hoppas att eleverna får i vårt arbete med hälsa och livsstil. 7

Kunskaper Mål 2012/13 Att samtliga elever upplever en hög grad av hjälp och stöd under läsåret. Att måluppfyllelsen ökar åk 1-9. Att 100 % av skolans elever är behöriga till gymnasieskolan. Mått Att måluppfyllelsen på de nationella proven ökar för åk 3, 6 och 9. Att fler elever når sina egna uppsatta mål, dock lägst betyget E i samtliga ämnen åk 6-9. Att skolans totala betygsnivå ökat vid läsårets slut. Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 2009 3,32 (3,28) 3,29 3,35 2,32 (2,66) 2,44 2,23 2010 3,32 (3,32) 3,44 3,22 3,00 (2,95) 3,00 2,82 2011 3,21 (3,52) 3,31 3,13 3,26 (3,19) 3,25 3,27 2012 3,21 (3,40) 3,25 3,18 3,26 (3,28) 3,33 3,28 2013 3,3 (3,4) 3,4 3,2 3,0 (3,2) 3,1 2,9 Antal åtgärdsprogram Jernvallsskolan 4-9 hade under läsåret 2012/2013 ca 40 elever med åtgärdsprogram, 30 pojkar och 10 flickor. Målet uppfyllt i ganska hög grad Analys Glädjande nog kan vi konstatera att många elever upplever en hög grad av hjälp och stöd i skolarbetet. Skolan har 2 speciallärare samt 1 specialpedagog som arbetar åk 1-9. Utredningar av stödbehov, alternativa lärverktyg, alternativ till traditionella läromedel, bärbar dator till elever med rätt till stöd är några av de aktiviteter som gett resultat. Vi kan se goda resultat i riktat stöd och tydlighet i arbetssätt när vår specialpedagog observerat och handlett arbetslag. Våra speciallärare arbetar i första hand inom klassens ram vilket kommer flera elever till godo. Det är samtidigt ett kollegialt stöd till lärare i klassen. Vi har när det varit möjligt satsat på två lärare i klasser under språktillvalet engelska och svenska samt i matematik. Vi ser att det är rätt väg att gå med tanke på måluppfyllelsen i dessa ämnen. Mindre grupper och individuellt stöd förekommer när det är den bästa lösningen. Lärare använder alternativ till traditionella läromedel i en allt högre utsträckning. Elever får material scannat, inläst, dubbel uppsättning böcker mm när behov finns. Eleverna uttrycker i våra egna enkäter önskemål om flera lärare och flera datorer. Vi ser tydligare den stora skillnad på skolor som har fått 1 till 1 och för oss som står på tur. 8

Engelska Resultat Åk 6 från 2012 och åk 9 från 2009 Nationella prov, andel som nått mål i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po Åk 9 Fl Po 2009 90 86 94 98 96 100 2010 86 82 89 93 100 87 2011 67 69 65 95 82 100 Åk 6 Åk 9 2012 85 95 74 96 96 95 2013 93 84 100 100 100 100 Åk 6 från 2012 Andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po 2009 90 86 94 2010 86 82 89 2011 67 69 65 Åk 6 2012 85 95 74 2013 96 95 96 Åk 9 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2009 100 100 100 2010 95 100 91 2011 95 82 100 2012 96 97 95 2013 100 100 100 Målet helt uppfyllt Analys Medvetna grupperingar och riktat stöd av speciallärare bidrar till att måluppfyllelsen ökat. Vi arbetar med många individuella alternativ för eleverna. Kunskaper och förmågor kan visas på många olika sätt. Våra elever är omgivna av det engelska språket i större omfattning än tidigare genom filmer, spel, musik och kommunikation över nätet. Detta bidrar också till en högre måluppfyllelse i skolan. Matematik Resultat Åk 3, 6 från 2012 och åk 9 från 2009 Nationella prov, andel som nått mål i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 6 Fl Po Åk 9 Fl Po 2009 97 93 100 87 93 80 2010 92 88 95 83 84 83 2011 90 92 88 60 45 66 2012 81 80 84 94 93 95 9

2013 96 95 96 89 84 92 Åk 6 Betyg från 2013 Andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po 2009 97 93 100 2010 92 94 97 2011 90 92 88 Åk 6 2012 81 80 84 2013 96 95 96 Åk 9 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2009 98 100 95 2010 93 100 87 2011 90 82 93 2012 94 93 95 2013 91 95 89 Målet uppfyllt i hög grad Analys Vi har satsat tid = resurs till matematiken åk 4-6 vilket givit resultat med en märkbart högre måluppfyllelse. I åk 9 finns det elever som inte nått målen. Detta pga individuella behov. Matematiken har även under detta år varit i fokus på skolan genom konferens varje vecka med lärare åk 7-9 och rektor. Vi har där diskuterat uppföljning, åtgärder, resultat. En åk 7 visade stora behov under ht 12. Vi genomförde då en intensivvecka under v.8 med två lärare i klassen. Den genomfördes tack vare gott samarbete med och på Göranssonska skolan. Eleverna uttryckte i utvärderingar att det varit både roligt men också jobbigt Lärare såg mycket goda resultat efter veckan men vi kan också konstatera att behov kvarstår. Bra matematikundervisning tar tid. Muntliga diskussioner kring problemlösning, praktisk matematik men även mängdträning behövs. Timplanen utökas för de yngre eleverna. Troligtvis så skulle även våra elever åk 4-9 nå länge med mera tid för matematik i skolan. Den andra åk 7 gavs möjligheten att göra ett studiebesök till Fagersta och workshopen: Bagdad- härifrån till oändligheten. En tidsresa till matematikens fantastiska värld Detta för att stimulera en matematisk utveckling för både lärare och elever. Till kommande läsår satsar vi tid = resurs till blivande åk 8. Rektor deltar i Skolverkets rektorsutbildning inom matematiklyftet. Jernvallsskolans lärare kommer att delta under läsåret 2013/14. Målet är att utveckla undervisningen inom matematik genom studier, kollegialt lärande och analys av den egna undervisningen. 10

Svenska Resultat Åk 6 från 2012 och åk 9 från 2009 Nationella prov, andel som nått mål i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 6 Fl Po Åk 9 Fl Po 2009 90 100 82 98 100 95 2010 86 83 89 86 100 82 2011 67 69 65 98 91 100 Åk 6 Åk 9 2012 80 95 63 94 93 95 2013 100 100 100 100 100 100 Åk 6 betyg från 2013 Andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 5 Fl Po 2009 90 100 82 2010 86 92 94 2011 67 69 65 Åk 6 2012 85 95 63 2013 100 100 100 Åk 9 Betyg, andel som nått lägst E i % (siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2009 100 100 100 2010 95 100 91 2011 100 100 100 2012 94 93 95 2013 96 100 92 Målet helt uppfyllt åk 6 Målet uppfyllt i mycket hög grad åk 9 Analys Våra elever visar mycket goda resultat. Lärare i tidigare årskurser har lagt en mycket bra grund för fortsatt utveckling. Sett i ett längre perspektiv bakåt så ser vi att läsförståelsen minskar ju äldre eleverna blir. Därför så kommer att prioritera arbetet med läsförståelse kommande läsår. Åk 4-6 kommer att läsa böcker gemensamt, diskutera dessa, göra analyser men också för att uppleva glädjen av att läsa eller lyssna på en god bok! Det är en utmaning att förmå pojkar i åk 7-9 att läsa/lyssna på det vi menar med traditionella böcker. Vi får tacka Zlatan och Patrik Sjöberg för deras bidrag till litteraturen. 11

Resultat Åk 6 och 9 (andel som nått mål i %, siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 6, 12 Åk 6, 13 Åk 9, 12 Åk 9, 13 Bl 100 100 100 98 En 85 98 96 100 Hkk 100 96 98 Idh 97 100 91 93 Mod språk 100 Ml 100 100 Ma 81 96 94 91 Mu 100 100 96 98 NO 95 Bi 100 94 93 Fy 100 94 89 Ke 100 91 93 SO 100 Ge 100 96 91 Hi 100 94 91 Re 93 94 91 Sh 100 94 87 Sl 100 98 98 89 Sv 85 100 94 96 SVA 100 Te 95 100 94 98 Resultat Behörighet till gymnasieskolan (andel som nått mål i %, siffror inom parentes årskursen som helhet) Åk 9 Fl Po 2009 98 100 95 2010 93 100 87 2011 88 73 93 2012 94 93 95 2013 91 95 89 Målen uppfyllda i hög mycket hög grad Analys Vi har höga förväntningar på att våra elever ska utveckla sina kunskaper och förmågor så långt som möjligt och arbetar målmedvetet för att nå detta. Vi har ett gott samarbete med hemmen kring utvecklingsområden. Vi arbetar medvetet med att utveckla och individualisera olika former av bedömning för att öka lärandet. Ju mer uppfinningsrika och flexibla vi är desto fler alternativ får eleverna. Vi har under året haft ett elevens val åk 7-9 Arbetspass där eleverna kunde gå till lärare i olika ämnen för att slutföra arbetsuppgifter och/eller fördjupa sig under våra lärares handledning. Det är intressant att konstatera att ma/no har haft lika många deltagare som idrottsprofilen, ca 30 elever. Eleverna uttrycker att denna möjlighet till skolarbete har varit mycket värdefull. Vi tror att detta är ett skäl till en god måluppfyllelse för våra elever. 12

Två elever åk 9 som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram väljer ett år till på Jernvallsskolan. Ansvar och inflytande Mål 2012/13 Att öka den upplevda graden av elevinflytande för skolans elever vid kommunens mätning våren 2013. Att eleverna känner till målen för och har möjlighet att ha inflytande över undervisningen. Mått Att den upplevda graden av elevinflytande för skolans elever ökar vid kommunens mätning våren 2013. Att den upplevda graden av elevinflytande ökar vid egna utvärderingar och enkäter. Resultat (medelvärde på skala 1-4, siffror inom parentes årskursen som helhet) Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan. 2009 3,00 (2,63) 2,86 3,12 2,09 (2,26) 2,20 2,00 2010 2,68 (2,78) 2,81 2,56 2,41 (2,33) 2,40 2,41 2011 2,48 (2,91) 2,77 2,25 2,33 (2,24 2,59 2,13 2012 2,61 (2,82) 2,57 2,64 2,39 (2,47) 2,57 2,33 2013 2,4 (2,8) 2,3 2,6 2,7 (2,6) 2,8 2,5 Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan. 2009 2,68 (2,61) 2,71 2,65 1,79 (1,94) 1,92 1,69 2010 2,48 (2,71) 2,80 2,22 2,03 (2,07) 1,80 2,11 2011 2,07 (2,80) 2,46 1,75 2,05 (2,02) 2,12 2 2012 2,36 (2,62) 2,67 2,14 2,25 (2,11) 2,46 2,11 2013 2,2 (2,7) 2,1 2,2 2,4 (2,4) 2,5 2,3 Klassrådet ger mig möjligheter att påverka i skolan. 2009 2,65 (2,84) 2,79 2,53 2,70 (2,40) 2,80 2,64 2010 2,68 (2,85) 2,69 2,67 2,45 (2,38) 2,55 2,41 2011 3,17 (3,30) 3,15 3,19 2,81 (2,75) 2,94 2,72 2012 2,50 (3,10) 2,69 2,36 2,91 (2,77) 3,00 2,88 2013 2,8 (3,1) 2,8 2,8 3,0 (2,9) 3,1 2,9 Elevrådet ger mig möjligheter att påverka i skolan. 2009 (2,88) 2,68 (2,46) 3,00 2,43 2010 2,85 (2,88) 3,00 2,72 2,11 (2,26) 2,36 2,00 2011 2,38 (3,18) 2,46 2,31 2,58 (2,65) 2,76 2,46 2012 2,64 (3,02) 2,94 2,40 2,67 (2,81) 3,14 2,33 2013 2,6 (3,0) 2,6 2,5 2,7 (2,8) 2,8 2,6 Målet uppnått till viss del åk 5 Målet helt uppfyllt åk 8 13

Analys Våra elever svarar olika på kommunenkäten och i våra egna enkäter vad det gäller elevinflytande. I den egna undersökningen upplever eleverna att de får vara med och bestämma i högre grad. Eleverna i åk 4-6 vill påverka redan bestämda regler tex inga mobiler på skoltid och att vara ute på rasterna. Däremot så kan eleverna påverka rastaktiviteter och inköp av material. Låga resultat åk 5 i hur och vad vi arbetar med i skolan kan förklaras med att årskursen behöver en väl strukturerad och förutsägbar skoldag som inte ger utrymme för så många egna val. Exempel på mer elevaktiva arbeten är NTA-lådorna, egen planering av aktiviteter inom idrott och hälsa. Åk 4-6 har under året genomfört elevens val under en vecka varje termin där eleverna valt ämne och fördjupning. Åk 7-9 har i högre utsträckning diskuterat arbetssätt och bedömning med eleverna. Eleverna har fått planeringar med förtydligade bedömningsgrunder. Eleverna får matriser och utvärderingar för att se steg och nivåer. Vi behöver utveckla arbetet med att planera och utvärdera arbetet tillsammans med eleverna i början och slutet av ett nytt arbetsområde. Hur gör vi? Varför gör vi det? Hur lär vi oss? Vad lärde vi oss? Nådde vi målet? Vi arbetar med att förtydliga och ge exempel på vad som karakteriserar de olika betygsnivåerna. Elevarbeten kan med fördel användas till detta. Under året har vi använt ett material Heja som med ett enklare språk beskriver betygs kriterierna. Systemet i Edwise för pedagogisk planering fungerar dåligt och kommunens mall är inte elevnära. Skola och hem Vi har ett väl fungerande föräldraråd på skolan som träffas ca två gånger per termin tillsammans med rektor. Där har alla föräldrar möjlighet att påverka, via sina representanter. Rektor informerar och tar in synpunkter på organisation, resultat och verksamhetens innehåll Föräldramöte hålls i samband med höstterminsstart samt vid behov. Under ht 12 så hade vi ett föräldramöte för föräldrar åk 6 med information om det nya betygssystemet. Vi hade vid samma tillfälle en matematiklektion där våra matematiklärare åk 4-6 beskrev hur vi arbetar och förklarar dagens matematik. Utvecklingssamtal sker 2 gånger per läsår och den digitala IUP:n finns tillgänglig för vårdnadshavarna. Åk 4-9 har ett kalendarium kopplat till skolans hemsida. Vissa klasser skriver även veckobrev. Vi samarbetar skola och hem bl.a. med vår julmarknad. 14

Övergång och samverkan Åk 3 åk 4 och åk 6 åk 7 Lärare i avlämnande klass har tillsammans med rektor och elevhälsa en överlämnandekonferens till mottagande lärare. Eleverna får också möjlighet att träffa sina blivande lärare och besöka sitt nya klassrum. Det är alltid nära till samverkan kring eleverna då flertalet av lärarna finns kvar i organisationen. Åk 9 gymnasiet Rektor och studieyrkesvägledare träffar gymnasierepresentanter före höstterminens start. Information från Jernvallsskolan till gymnasiet sker efter samtycke från elev och föräldrar. Skolan och omvärlden Mål 2012/13 Studie- och yrkesorientering Att skolan ska ge eleverna information om framtida utbildningsmöjligheter så att eleverna i åk 9 ska kunna göra ett väl underbyggt och genomtänkt gymnasieval. Att eleverna skall få god kunskap om de alternativ som finns att tillgå och få arbetsmarknadskunskaper samt inblick i vårt närsamhälles arbetsliv. Mått Att eleverna upplever att de fått goda kunskaper för att göra sitt gymnasieval. Resultat I slutet på vårterminen 2013 har eleverna svarat på en utvärdering kring gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen på skolan. 38 elever har svarat av 45 möjliga. En sammanfattning av svaren visar att övervägande antal elever (31/38) har själva kommit fram till vilket gymnasieprogram de valt, och att de (28/38) bestämt sig i årskurs 9. De har fått kunskaper om program genom, i fallande ordning där svar kunnat givas på flera alternativ, programväljare/broschyr (20 svar), studievägledare (19 svar), gymnasieskolan samt föräldrar/syskon (14 svar vardera), kamrat (12 svar) samt lärare, annan person samt annat sätt (sex svar vardera). Det som mest påverkat elevernas beslut när de valt gymnasieprogram har varit intressen (32/38). De flesta (32/38) anser att deras vägledningssamtal varit bra/mycket bra. På frågan om eleven fått nya idéer och infallsvinklar svarar fem elever 1 och elva elever 2 på en skala graderad 1-4 där 1= inget och 4 = mycket. På frågan Anser du att du har fått tillräcklig information inför gymnasievalet? svarade 32/38 ja. Av dessa svarade 30 stycken att de inte önskade mer hjälp av vägledaren inför valet. De som önskat mer hjälp svarade att de önskade mer information under lektionstid (4 st), mer tid för samtal hos studievägledaren (1) samt eget studiebesök på program (1). Målet uppfyllt i mycket hög grad. 15

Analys Målet att göra ett väl underbyggt gymnasieval föregås av en inre process för eleverna; vad vill jag, vad är jag intresserad av, vilka ämnen vill jag läsa i gymnasiet, vill jag studera vidare efter gymnasiet? Vad har jag för framtidstankar och mål i vuxenvärlden och ett kommande yrkesliv? Dessa frågor besvaras inte i en hast utan behöver bearbetas under grundskoletiden. För eleverna i årskurs 9 är valet till gymnasiet ett stort och viktigt val; det är för de flesta första gången de ska besluta kring en fortsatt inriktning i sitt liv. Då gymnasievalet är en process där hem, skola, vänner, marknadsföringsmaterial från olika skolor m.m. ingår är det viktigt att utgå från jaget och att börja tidigt. Det är väldigt tydligt att eleverna kommit olika långt i sin process när vägledningssamtal och utvecklingssamtal genomförts i åk 9. Arbetet med Livskunskap har förhoppningsvis varit en bidragande del till att några elever som varit delaktiga i arbetet faktiskt höjt sina studieresultat. Dessa elever tycks ha fått en ökad motivation samt framförallt insikt i vikten av att gå i skolan att de gör det för sin egen skull, att kunskap inte är tungt att bära, att om elever gör sitt bästa då ökar sina möjligheter till att kunna få en plats på det gymnasieprogram man önskar gå. Återigen fanns elever med behov av att diskutera beteende, framtid, gymnasieval, samt vikten av att sätta upp olika mål i livet där eleven själv styr över vad som skall hända. Vi såg även ett behov av att stärka självkänslan hos eleverna som deltog. Vi har inlett varje träff med ett tema och eleverna har diskuterat kring detta och gjort enskilda övningar och gruppövningar. Vi har träffat gruppen fyra gånger under höstterminen, varje tillfälle har varat ca 60 minuter. Vi kommer att fortsätta arbeta med Livskunskap men med ett annat upplägg tidsmässigt; vi kommer att ordna två halvdagar med de elever som kommer att ingå i gruppen. Utifrån den utvärdering som gjordes av eleverna i åk 9 är bedömningen att årets nior är nöjda med den information och den vägledning som de fått inför gymnasiet. På frågan om varifrån de fått kunskaper om de olika program de valt svarade sex elever lärare. Då studie- och yrkesvägledningen är allas ansvar på skolan kommer ett mål inför kommande läsår vara att antalet svar för lärare i denna fråga skall vara fler nästa år. Ett annat intressant svar från utvärderingen var att 15/38 elever svarat att de inte besökt någon av gymnasieskolornas öppet hus. Tyvärr har vi inte någon följdfråga i utvärderingen om de svarat nej detta kommer att ändras till nästa års utvärdering. Elva elever har dock svarat att de visste vad de skulle välja redan innan årskurs 9, så det är möjligt att de redan besökt gymnasieskolor och ansåg att de inte behövde besöka någon skola. I studie- och yrkesvägledarens arbete med eleverna anser 15/38 att de kunde fått mer nya idéer och infallsvinklar. Detta är något syv får tänka över i sin planering inför kommande läsår. En tanke kring detta i nuläget kan vara att visa korta filmer om olika yrken som finns på internet. Övrigt Genom bidrag från de Göranssonska stiftelserna ges samliga elever på skolan möjlighet till studieresor. Ex Högbo, Gysinge och framtidsmuseét i Borlänge. Vi har samarbetat med SAIK om respektmodellen åk 4-6. Vi har samarbetat med Kulturskolan genom kompanjonlärarskap och konserter. Vi har tagit del av musik och teater. Vi promenerar till biblioteket för bokprat och boklån. Vi deltar i jul- och påskvandringar i kyrkan. Vi tar emot lärarstuderande från Högskolorna i Gävle och Falun. 16

Åk 7-9 startar ett nytt Comeniusprojekt läsåret 2013/14 vilket utvecklar våra internationella kontakter. och betyg Vi har fortsatt att arbeta med implementeringen av nya styrdokument och allmänna råd under studiedagar, konferenser (betyg åk 6) och pedagogiska cafeér på skolan. Skolans lärare deltar i kommunnätverken första måndagen varje månad. Samtliga av skolans lärare har möjlighet att delta i ett kommunnätverk för förskoleklass, fritidshem eller ämne. Kommunens ämnesnätverk har arbetat med bedömning, pedagogisk planering samt de nya kursplanerna. Detta följs upp på skolans egna nätverk. Nytt under läsåret är redovisningen av måluppfyllelse i samtliga årskurser och ämnen inklusive språkutveckling. För rektor och lärare är det en kvalitetsfaktor med ett gott underlag inför resursfördelning. Lärare har utfört några nationella prov tillsammans och sambedömt resultaten både inom skolan och mellan skolor. Några prov har tagits med till kommunnätverket för en second opinion. Vi uppfattar ett behov att ge konkreta exempel på betygsnivåerna till våra föräldrar. Detta kommer att ske i samband med hösten föräldramöte. Elevhälsan Elevhälsan har kontinuerlig kontakt med elever med särskilda behov samt alla elever genom basprogrammet och det förebyggande arbetet avseende kostvanor, trivsel, beteende och andra hälso- och livsfrågor. I skolsköterskans arbete ingår även enklare sjukvårdsinsatser till eleverna. Vi genomför även riktade insatser i olika gruppsammanhang, som t.ex. hälsa, hygien och pubertetsutveckling för åk 5. Gruppsamtal med några pojkar ur åk 7 med behov av att samtala/arbete med beteende och värdegrund har genomförts av skolkurator och specialpedagog. Då behovet av samtal om beteende, framtid och gymnasieval var stort i årskurs 9 har studie och yrkesvägledaren och skolkurator samverkat i ett projekt om livskunskap. Elever i årskurs 9 har erbjudits delta i samtalsgrupp vilka har träffats vid 5 tillfällen vardera. Detta har hjälpt många nior att få en ökad social kompetens, framtidstro samt mer tid till funderingar kring gymnasievalet. Samtliga elever/föräldrar i grundskolans förskoleklass samt elever i grundskolans år 4, 8 och gymnasietes år 1 i Sandvikens kommun erbjuds individuella hälsobesök. Varje elev har enskilt under 15-30 minuter fått möjlighet att samtala kring frågorna med skolsköterska respektive skolkurator. För de elever med behov som uppmärksammas via hälsobesök erbjuds riktade insatser dvs. fortsatta kontakter med elevhälsan. Hälsobesök har genomförts med 45 elever från åk 6 under läsåret. På Jernvallsskolan har vi sedan något år samarbete med idrott och hälsa och använt oss av FMS Elevprofil för hälsobesök. Det är en metod som rustar elever för livet. Det bygger på utveckling av elevers självkänsla, ansvarstagande och hälsomedvetenhet. Med en tydlig metodik och ett lättanvänt datorstöd är FMS ett kraftfullt 17

verktyg i det viktiga arbetet med elevutveckling. Elevernas kondition, styrka, ledrörlighet och balans mäts. Det sker oftast inom kursen för idrott och hälsa. Därefter används ett webbaserat dataprogram där eleverna under handledning av elevhälsan värderar sin egen livsstil samt hur de mår och fungerar i skolan. 24 faktorer som påverkar känsla av sammanhang (KASAM), hälsa och studieförmåga ger eleven medvetenhet om sitt dagsläge. Dataprogrammet ger varje elev en tydlig bild av sina styrkor. Som avslutning anger eleven i dataprogrammets utvecklingsplan vad hon/han är mest nöjd med, om det är något de vill förbättra och exakt hur det ska gå till. För de flesta elever räcker detta som motivationsskapande åtgärd. Några elever behöver få ett kompletterande individuellt samtal. FMS har inte genomförts som tidigare i årskurs 8 (51 elever) då förutsättningarna inte varit som tidigare, eleverna/lärarna har detta år inte haft möjlighet att lägga in material i dataprogrammet. Dock har skolsköterskan träffat åk 8 och genomfört ett hälsobesök med hälsosamtal och tillväxtkontroll. Skolsköterskan har varit delaktig med tillväxtkontroller i årskurs 7, ytterligare 44 elever. Hälsobesökens syfte: Göra eleven mer uppmärksam på sambandet mellan livsstil och hälsa Ge kunskap om och uppmuntra eleven till egna hälsosamma val. Genom strukturerat arbete uppmärksamma de elever som behöver fortsatt kontakt med elevhälsan. Informera om elevhälsans verksamhet. Under året har vi gett möjlighet till riktade insatser vilka dock bör ökas, utifrån kvalitetsredovisningens elevenkäter, för att ge eleven kunskaper och förutsättningar för en god hälsa samt få förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön, jämställdhet, demokrati, ansvar och inflytande. Detta kan bl.a. genomföras via gruppinformation eller individuella elevkontakter samt som konsultativa råd t.ex. i ett matråd, hälsoråd, där elevhälsan är en viktig resurs. Önskvärt om matråd/hälsoråd kan återupptas till kommande läsår. Kommande läsår kommer också att påverkas av det utökade vaccinationsprogram som socialstyrelsen rekommenderat gällande barn födda 2002 och senare. Skolhälsovården kommer att arbeta med dubbla vaccinationsprogram även kommande år. Detta medför att tidigare förebyggande insatser med utökat hälsosamtal i åk 6 inte kunnat genomföras. Skolkurator har fått utökat antal skolor och elever samt arbete vilket har märkts inom det förebyggande arbetet på Jernvallsskolan samt i intensiteten i elevsamtalen. Kontakten med Ungdomsmottagningens kurator och barnmorska, vilket syfte är att ungdomsmottagningen regelbundet skall möta ungdomarna på skolan, vid Cafeterians informationstorg, har vid några tillfällen genomförts med informationsträffar. Kamratstödsverksamheten har fortsatt på skolan. Ca 2-5 elever ur varje klass mellan årskurs 7-9 har fått uppgiften. Träffar har skett var 14:e dag. Utifrån detta har vi kunnat uppmärksamma elever med behov tidigt. På g av tidsbrist har inte trygghetsvandring kunnat genomföras detta år. Antal anmälda fall av mobbning 2012/2013 är 3 stycken. Därutöver har vi som tidigare år allvarssamtal, då vi tidigt samtalar med våra elever om oacceptabla beteenden enligt vår likabehandlingslag/trygghetsplan. Detta är ett strukturerat förebyggande arbete vilket ingår i den dagliga undervisningen och vistelsen på skolan. Vi vuxna måste sätta gränser, samtala aktivt med eleverna. Genom tidiga allvarssamtal ska eleverna kunna få en förståelse, kunna hantera kommande situationer och se en meningsfullhet i detta, dvs. få en ökad social 18

kompetens med respekt för människovärdet. Vi arbetar vidare på detta strukturerade arbete, utifrån likabehandlingslag och trygghetsplan samt att genomföra trygghetsvandring med elever. MEDARBETARPERSPEKTIVET Kunskapsnämnden har prioriterat följande mål för 2012: Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och arbetsplan samt förstår sitt ansvar för helheten. Mål 2012/2013 Att alla pedagoger känner sig förtrogna med LGR 11. Att arbetsplanen används som en naturlig del i arbetet. Att alla pedagoger känner sig förtrogna med betygskriterierna. Mått Att lärare använder LGR 11 i sin pedagogiska planering. Att måluppfyllelsen ökar vid kvalitetsredovisning läsåret 12/13. Resultat Inom parentes resultatet på jämförbara frågor från den psykosociala enkäten 2011. Medarbetarenkäten från november 2012 visar att 100% (88%) känner till mål och handlingsplaner för vår arbetsgrupp / verksamhet. Målet helt uppfyllt. Analys Det visar sig att såväl skolans som kommunens arbete ger resultat. Lärare inte bara känner till styrdokumenten de använder dem också i sin dagliga verksamhet vilket utvärderingarna under andra mål visar. Arbetet kring de nationella proven har varit till stor hjälp för att utveckla samsyn kring bedömning och betygsnivåer. Jernvallsskolan 4-9 har en mycket god möjlighet till att i ett längre perspektiv se lärande och kollegialt stöd vid undervisning. Majoriteten av våra 4-9 lärare arbetar med klasser i spannet 4-9. Som lärare i en åk 4 så vet du riktningen fram till åk 9 och arbetar med detta dagligen. Från medarbetarenkätens handlingsplan Mål 2012/2013 Att uppleva att arbetstiden räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras. Att minska andelen arbetstagare som upplever psykiskt påfrestande moment i arbetet. Att det finns lärare som har utrymme för vikariat i sin tjänst. Mått Att fler lärare upplever att arbetstiden räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras. Uppföljning december 2012 och maj 2013. 19

Att psykiskt påfrestande moment i arbetet minskar. Att rutiner/resurser fungerar vid frånvaro. Resultat (Inom parentes resultatet på jämförbara frågor från den psykosociala enkäten 2011) 86 % (100 %) trivs med sina arbetsuppgifter. 81 % upplever att de har ett tydligt uppdrag. 90 % upplever en positiv stämning i arbetsgruppen. 86 % (88 %) upplever ett gott samarbete i arbetsgruppen. 67 % (47 %) anser att de har en rimlig arbetsbelastning. Fler lärare upplever en rimlig arbetsbelastning men det är fortfarande 33 % som INTE gör det. Lärare åk 4-9 upplever INTE att psykiskt påfrestande moment minskat. (Egen utvärdering vid samtal vt-13) Vi fick inte behålla de lärare som hade utrymme för vikariat i sin tjänst utan har använt kommunens vikariepool. Det har fungerat bra förutom vid sjukdomstoppar då arbetslagen täckt upp för varandra. Målet uppnått till viss del Analys Trots förhållandevis goda resultat så upplever lärare många gånger tidsbrist och behöver göra ständiga prioriteringar. Det är inte unikt för Jernvallsskolan att lärare upplever ökade statliga krav på uppföljning och dokumentation. Arbetsuppgifterna ökar men ingenting tas bort. Lärare vill göra ett gott arbete för våra elever och blir frustrerade när de upplever att tiden inte räcker till. Kollegialt stöd samt stöd från rektor är viktigt. Rektor vill gärna prova 40 timmars arbetsvecka på skolan vilket jag tror skulle minska stressen och utveckla samarbete och stöd kollegor emellan. Ett stressmoment för oss är upplevelsen av att Edwise inte fungerar optimalt. Problem när vi skriver pedagogiska planeringar, omdömen, kommunicerar inom skolan, inom kommunen och med föräldrar. Med det ökande kravet på dokumentation så måste stödsystemen fungera. Eleverna använder inte Edwise, vi har få datorer på skolan och ett nätverk som inte är utbyggt ännu. Automatiskt mail/sms till föräldrar vid elevs frånvaro är ej löst vilket upplevs som ett stort problem (och ansvar) 20

Övrigt Resultat från medarbetarenkäten nov 2013: 100 % upplever att rektor är tillgänglig. 95 % upplever att rektor är bra på att informera om viktiga händelser och beslut, är bra att leda och motivera sina medarbetare, är bra på att ta nödvändiga beslut och genomdriva dem, är bra att organisera och utveckla vår verksamhet samt involverar medarbetarna i beslut som berör arbetsplatsen. Det finns goda förutsättningar för att tillsammans fortsätta att utveckla verksamhet och arbetsmiljön på skolan. 21