Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten
Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar det barnet och kvinnan? 11.40 Vad gör vi av det vi har hört? 12.00 Lunch 13.00 Hur kan vi främja god munhälsa hos barn och föräldrar? 14.00 Vad gör vi av det vi har hört? 14.20 Kaffe 14.40 Senaste nytt och sammanfattning 15.30 Slut för idag Tisdag 16 november 2010
Salut-satsningen i modul I strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld & kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt
Salut-satsningen i modul II strävar mot att: 1½-åringar har normal viktutveckling kvinnorna återgår till sin ursprungsvikt 1 ½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning & gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld & kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- & drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en tim/dag föräldrar rör sig minst 30 min/dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader & delvis ännu längre barn introduceras att äta frukt & grönsaker vid varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn & föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har en regelbunden tandvårdskontakt
Vad har hänt sedan sist? Vad har vi på plats?
Grupprum - John-Erik/Lena - Eva - Magdalena - Monica - Erika - Lina - Kerstin
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten
Orsaker till fetma Fetma kan uppkomma genom relativt små men långvariga förändringar av balansen mellan intag och förbrukning av energi Sociala faktorer Ärftliga faktorer Fetma ingår som komponent i ett 20-tal sällsynta, medfödda, genetiska syndrom Förbrukning av energi Värmeavgivning från ämnesomsättning Fysisk aktivitet Normalviktiga förbrukar mer energi genom högre spontan motorisk aktivitet
Risker med fetma Mortalitet (vid höggradig fetma 2 ggr) Sjukdomar i andningsorganen (andnöd, sömnapné, minskad lungkapacitet) Hjärt- och kärlsjukdomar (hög ålder, förhöjda kolesterolvärden, högt blodtryck, rökning & fetma) Diabetes typ 2 (vid höggradig fetma 40 ggr) Cancer (i livmodern, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottskörtel, lever, njurar och prostata) Gallstenssjukdomar (4ggr) Sjukdomar i rörelseorganen (rygg, leder, artros och gikt) Ökning av manliga könshormoner hos kvinnor med bukfetma Psykosociala problem ökar och hälsorelaterad livskvalitet försämras
Andel sjukdomar som kan förebyggas genom rökstopp, goda matvanor och fysisk aktivitet 90 % av typ-2 diabetes 80 % av all hjärt- och kärlsjukdom 30 % av alla cancerfall
Fetal (=foster) programmering Barn små för tiden (tillväxthämning) löper (i vuxen ålder) ökad risk för: Högt blodtryck Hjärt- och kärlsjukdomar Stroke Diabetes typ-2 Fetma Astma Infertilitet Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) Preklampsi (havandeskapsförgiftning) PM Nilsson, B Fagerberg. Fetal programmering av ohälsa i vuxen ålder arv eller miljö? Läkartidningen Nr 28 29 2004 http://www.lakartidningen.se/old/content_0428/pdf/2342_2345.pdf
Arv och omgivning i samspel normalvikt övervikt fetma Dålig Omgivning Bra Utvecklar aldrig övervikt Blir överviktig i fel omgivning Utvecklar alltid övervikt Låg Ärftlighet för övervikt Hög
BMI - vuxna vikten i kg längden i m² BMI 18,5-25 = normalt Enl. WHO
Iso-BMI - barn vikten i kg längden i m² men korrigeras för ålder & kön
Iso-BMI - barn De BMI-gränser som gäller för vuxna har omvandlats till ISO-BMI för barn. BMI över 25 = övervikt BMI över 30 = fetma
Övervikt/fetma blivande föräldrar % 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 undervikt normalvikt övervikt fetma blivande mamma (n=353) blivande pappa (n=382)
Övervikt/fetma föräldrar till småbarn 60% 50% 40% % 30% 20% 10% Mamma (n=348) Pappa (n=354) 0% Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma
Fetma i olika åldersgrupper - kvinnor M Norberg 100304 18
Fetma i olika åldersgrupper män M Norberg 100304 19
BMI Kvinnor fördelning i BMI grupper M Norberg 100304 20
BMI Män fördelning i BMI grupper M Norberg 100304 21
Övervikt/fetma - ungdomar Ungdomar 13-15 år hösten 2007 Umeåregionen, Robertsfors, Lycksele, Storuman samt delar av Skellefteå 25 20 % 15 Pojkar n=2517 Flickor n=2470 10 5 0 Pojkar Flickor M. Waezghasemi et al, Manuskript
Övervikt/fetma 4-åringar 4-åringar 2002/2003 4-åringar 2007/2008 25 20 15 10 17 % 22 % Fetma Övervikt 25 20 15 10 14 % 19 % Fetma Övervikt 5 5 0 Pojkar Flickor 0 Pojkar Flickor Blomquist HK & Bergström E. Acta Paediatr 2009
Barnens skärmtid (vid 18 månaders ålder) Anna Stecksén, D-uppsats
Barnens skärmtid (vid 18 månaders ålder) 45% 40% 35% Andel av barnen, % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 timmar 0,5 timmar 1 timmar 2 timmar 4 timmar Skärmtid i timmar Anna Stecksén, D-uppsats
Småbarnsföräldrars fysiska aktivitet 80% Andel mammor och partners, % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mammor Partners 0% Ej tillräckligt fysiskt aktiv Tillträckligt fysiskt aktiv Uppnår rekommendationen om 30 min. daglig fysisk aktivitet eller ej Anna Stecksén, D-uppsats
Övervikt en ökande riskfaktor under graviditet och förlossning Rolf Schliker Överläkare kvinnokliniken Skellefteå
Sammanfattande budskap Normal vikt vid ingången till en graviditet = goda förutsättningar för en normal graviditet och ett normalt graviditetsutfall (för både kvinnan och barnet). Normal vikt senare i livet = minskad risk för sjukdom för kvinnan och för barnet under uppväxtåren och som vuxen.
Hälsprogram Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Barn 0-5½ år MODUL II III Barnens hälsoprogram Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram MODUL I & II Det lilla barnet MODUL II Öppna förskolans hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen 0 i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen i Västerbotten
Salutogena budskap
Vad gör vi av det vi har hört? Graviditet och övervikt 1. Hur angår det här mig i min profession? 2. Vad har vi i våra verktyg idag som stödjer kvinnan i att gå ned i vikt efter förlossningen? 3. Hur kan vi från BVC, FTV och öppna fsk ta över stafettpinnen från MHV kring överviktsproblematiken?
Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar det barnet och kvinnan? 11.40 Vad gör vi av det vi har hört? 12.00 Lunch 13.00 Hur kan vi främja god munhälsa hos barn och föräldrar? 14.00 Vad gör vi av det vi har hört? 14.20 Kaffe 14.40 Senaste nytt och sammanfattning 15.30 Slut för idag Tisdag 16 november 2010
Hur kan vi främja god munhälsa hos barn och föräldrar? Erika Berglund, tandhygienist, Byske John-Erik Nyman, barntandläkare, Umeå
Men först några till resultat från Salut-satsningen Barnets hälsa i fokus Datainsamling: maj 2008 - juni 2010 Skellefteå, Boliden, Robertsfors, Lycksele, Bjurholm, Backen, Vännäs, Hörnefors Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: 375 mammor 359 pappor/partners Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten
Barnen Barnens ålder: ca 18 månader 379 barn varav 180 pojkar och 193 flickor Födda: maj 2006 - december 2008
Barnens matvanor (vid 18 månaders ålder) Hur många åt frukt & grönt dagligen fredag, lördag, söndag? ca 86 % Hur många åt utrymmesmat minst en gång fredag-söndag? ca 85 % Hur många åt söt mat eller dryck nattetid (inkl. bröstmjölk)? ca 34 %
Föräldrar till barn som är 18 mån. frukt- och grönsaksintag - Mammorna åt mer frukt- och grönsaker än deras partners. - Barn till föräldrar som åt mycket frukt åt mer frukt. - Mammornas frukt- och grönsaksintag hade större inverkan på barnens intag. Karin Wrangö, C-uppsats
Tandborstning - mamma 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Tandborstning - pappa 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) pappa (n=405) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Tandborstning barn 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) pappa (n=405) barn (n=376) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Tandvårdskontakter Hur stor andel av föräldrarna besöker tandvården regelbundet? (varje el. vartannat år) 81% av mammorna 65% av papporna E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
ERROR: stackunderflow OFFENDING COMMAND: ~ STACK: