Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020



Relevanta dokument
Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeås skolområden

Befolkningsprognos för Umeå kommun 2012

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM (18)

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos 2014

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Befolkningsprognos 2016

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Befolkningsprognos Haninge kommun

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsprognos med utblick mot 2024

Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Regional befolkningsprognos

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun

RAPPORT. Befolkningsprognos för Lidingö stad

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år Analys & Strategi

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Befolkningsutveckling

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolknings prognos för Göteborg

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Sundbybergs stads befolkningsprognos Charlotta Danielsson och Anna Carlsund, Statisticon AB

Befolkningsprognos med utblick mot 2023

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos för

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos för

Sundbybergs stads befolkningsprognos Anna Carlsund och Mats Forsberg, Statisticon AB

Befolkningsprognos för Uppsala län år

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030.

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

Befolkningsprognos för Lidingö stad 2017

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Länsanalys befolkningsprognos

Transkript:

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 211 22 1 (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211

INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre och skolbarn i framtiden 4 Resultat för kommundelarna 5 Umeå exk. kdn 5 Befolkningsstrukturer 6 Holmsund/Obbola 7 Hörnefors 8 Sävar/Holmön 9 Prognosantaganden 1 Inrikes flyttningar 1 In-och utvandring 1 Flyttningar totalt 1 Födda 1 Döda 11 Befolkningen i nybyggda hus 12 Jämförelsse med förra årets prognos 12 Jämförelse per åldersklass 13 Vår statistik är en utmaning för varje kommunpolitiker med ambitioner Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Omslagsbild, grafer samt layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se Tordleif Hansson, utvecklingsavdelningen, tel 16 12 49, tordleif.hansson@umea.se Peter Thuresson, utvecklingsavdelningen, tel 9 16 23 7, peter.thuresson@umea.se 2 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR UMEÅ KOMMUN 211 Inledning Den nu aktuella befolkningsprognosen Prognos 211 utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 21 och sträcker sig tio år fram i tiden till horisontåret 22. Den genomsnittliga befolkningsökningen ligger på cirka 86 personer årligen. Ökningen är större under den första delen av prognosperioden. Osäkerheten ökar på sikt och resultatet i slutet av perioden måste därför tolkas med försiktighet. Förändringar i fruktsamhet och flyttströmmar påverkar i hög grad prognosresultatet. På delområdesnivån har bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Nya prognoser med uppdaterade antaganden produceras årligen. Prognosarbetet genomförs i samarbete med Stockholms Statistiska kontor (USK). Metod Prognos 11 för Umeå kommun har genomförts i tre steg. Efter det att totalprognosen har bestämts för kommunnivån görs en prognoser för kommundelarna Sävar, Obbola-Holmsund, Hörnefors och för Umeå kommun exklusive kommundelarna. Summan av dessa stäms sedan av mot totalprognosen för hela kommunen. I det tredje steget görs prognoser för Umeås minsta geografiska enheter, delområden. Dessa stäms av mot prognosen för den kommundel som delområdet ingår i. Delområdesprognoserna består i sin tur av två delar. Den ena är en prognos för befolkningen som bor i de bostäder som finns i området idag och den andra en prognos för den befolkning som kommer att bo i den framtida nyproduktionen. Resultat för kommunnivån Enligt Prognos 11 kommer kommunens folkmängd att öka med 8 63 personer under den kommande tioårsperioden, från 115 45 invånare i slutet av år 21 till 124 8 i slutet av år 22. Största ökningen sker under 211 då befolkningen väntas öka med drygt 1 2 personer. Därefter sjunker ökningstakten successivt ned till runt 75 personer per år. Anledningen till att befolkningen väntas öka mest i början av prognosperioden är att det i dagsläget är en relativt stor andel av befolkningen i Norrland och Sverige som är unga i åldern 2 24 år. Detta är en ålder då många flyttar hemifrån och börjar studera. Umeå har också det senaste åren haft en stor inflyttning från ungdomsgruppen med anledning av detta samt att lågkonjunkturen gjort det svårt för unga nyutbildade att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen når sitt maximum år 213 och minskar därefter ner till betydligt lägre nivåer. Om några år kommer därför läget att vara annorlunda samt att Umeå har ett stort antal människor i åldern 2 3 år som avslutat Befolkning 21 och prognos 211 22 för Umeå kommun efter ålder 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 år 1 467 1 48 1 47 1 45 1 44 1 42 1 42 1 42 1 42 1 42 1 42 1 5 6 86 7 6 7 14 7 28 7 27 7 23 7 18 7 13 7 9 7 6 7 5 6 12 7 819 8 7 8 38 8 61 8 93 9 24 9 45 9 65 9 82 9 87 9 96 13 15 3 594 3 36 3 3 3 24 3 33 3 39 3 52 3 62 3 74 3 87 3 94 16 18 4 433 4 18 3 98 3 77 3 55 3 49 3 43 3 51 3 55 3 68 3 77 19 24 14 197 14 57 14 72 14 74 14 57 14 24 13 89 13 51 13 24 13 12 87 25 34 18 84 18 96 19 4 19 21 19 39 19 54 19 67 19 75 19 81 19 83 19 81 35 44 15 229 15 17 15 19 15 26 15 34 15 46 15 65 15 73 15 79 15 82 15 84 45 64 26 459 26 55 26 72 26 76 26 68 26 75 26 87 27 5 27 18 27 44 27 66 65 79 12 248 12 85 13 35 13 88 14 46 14 87 15 16 15 46 15 79 15 99 16 22 8 84 2 292 2 29 2 32 2 35 2 39 2 47 2 56 2 65 2 72 2 83 2 91 85 2 5 2 13 2 2 2 25 2 3 2 36 2 39 2 44 2 48 2 54 2 62 Totalt 115 452 116 66 117 79 118 8 119 67 12 45 121 18 121 92 122 65 123 35 124 8 Utredningar och rapporter nr 2, mars 211 3 (13)

sina studier och ska ut i arbetslivet. De unga som är i färd med att börja studera tillhör då de årskullar som föddes under mitten av 199-talet under finanskrisen när födelsetalen var rekordlåga. Naturligtvis påverkas även födelsetal och flyttningar av andra åldersgrupper än unga personer mellan 2 3 år men övriga gruppers betydelse för befolknings ökningen är inte alls lika stor. Som exempel kan nämnas att den totala flytt - ningvinsten till Umeå under 21 var 71 perso ner. I åldrarna 19 23 år var tillskottet genom flyttning 1 39 och i åldrarna 24 33 genererade flyttningen i stället ett underskott på 75 personer. Storleken på befolkningen i dessa åldersgrupper har därför av mycket stor vikt för Umeå kommuns tillväxt. Se vidare prognosantaganden på sidan 1. Fler äldre och skolbarn i framtiden I figuren nedan framgår hur befolkningens åldersstruktur förändras under prognosperioden. De flesta åldersgrupperna ökar under perioden. Mest ökar gruppen yngre pensionärer mellan 67 85 år. Det beror på att den stora rekordgenerationen födda i slutet på 194-talet och början av 195-talet åldras och blir pensionärer fram till 22. Årskullarna efter rekordgenerationen, som under prognosperioden uppnår åldern 57 65 år är inte alls lika många, och därför minskar den åldersgruppen. Av samma skäl minskar antalet ungdomar i tonåren. Det beror på att de som idag är 4 8 år är mycket färre än dagens 14 18-åringar. Även antalet barn under 3 år minskar på sikt. Det beror på antaganden om sjunkande fruktsamhet på sikt. Antalet barn i åldern 3 13 år ökar på grund av höga födelsetal de senaste åren och i början av prognosperioden. Unga personer, i åldern 19 24 år, ökar rejält under första delen av prognos perioden men minskar sedan så att det år 22 är färre i den åldern än det var 21. Denna minskning ser vi inte bara i Umeå, utan antalet unga vuxna minskar i hela Sverige när den stora generationen födda i slutet på 198-talet blir äldre. Demografisk utveckling mellan 21 och 22 3 25 21 21 22 22 2 15 1 5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 66 68 7 72 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 1 4 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

Resultat för kommundelarna Umeå har tre kommundelar, Holmsund-Obbola, Hörnefors och Sävar. Övriga kommunen som förutom Umeå tätort även omfattar landsbygdsdelarna i Umeå lands- och Tegs församling samt Tavelsjö församling benämns Umeå kommun exklusive KDN. Indelningen följer den politiska ansvarsfördelning som gäller för verksamhetsområdena skola, socialtjänst, fritid och kultur. Den största befolkningsökningen sker av naturliga skäl i Umeå exklusive KDN. Området är befolkningsmässigt störst och det är också här som flest bostäder kommer att byggas. Mest ökar gruppen 65 79 år på grund av att 194-talisterna blir äldre. Den enda åldersgrupp som minskar är studentåldrarna, detta på grund av att den stora generation födda omkring 199 blir äldre och går in i gruppen 25 44 år under prognosperioden. Umeå exklusive KDN Umeå exklusive KDN, Befolkningsutveckling till 22 Antal 35 3 25 Ökning till 22 Befolkning 21 2 15 1 5-5 5 år 6 18 år 19 24 år 25 44 år 45 64 år 65 79 år 8 år Umeå exklusive KDN utveckling per åldersklass 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 år 1 21 1 22 1 22 1 2 1 19 1 17 1 18 1 18 1 18 1 18 1 18 1 5 5 467 5 61 5 68 5 79 5 78 5 73 5 68 5 63 5 59 5 56 5 55 6 12 6 135 6 35 6 6 6 8 7 5 7 31 7 47 7 65 7 77 7 81 7 87 13 15 2 794 2 64 2 61 2 57 2 65 2 69 2 82 2 89 3 1 3 12 3 19 16 18 3 489 3 31 3 14 2 98 2 84 2 8 2 77 2 84 2 88 2 99 3 6 19 24 12 95 13 28 13 45 13 45 13 29 12 97 12 64 12 3 12 6 11 82 11 71 25 34 16 928 17 8 17 16 17 29 17 44 17 53 17 61 17 66 17 69 17 68 17 64 35 44 12 38 12 32 12 37 12 45 12 53 12 66 12 84 12 93 12 99 13 3 13 6 45 64 21 161 21 25 21 41 21 5 21 51 21 66 21 83 22 3 22 19 22 44 22 67 65 79 9 68 1 1 1 48 1 94 11 44 11 82 12 11 12 4 12 74 13 13 26 8 84 1 865 1 87 1 91 1 94 1 98 2 4 2 13 2 21 2 27 2 37 2 44 85 1 625 1 69 1 75 1 82 1 87 1 92 1 96 2 2 2 6 2 12 2 19 Totalt 95 54 96 71 97 78 98 74 99 56 1 32 11 2 11 73 12 44 13 12 13 83 Utredningar och rapporter nr 2, mars 211 5 (13)

Kommundelarna Befolkningsstrukturen i kommundelarna avviker från den som finns i Umeå exklusive KDN. I kommundelarna dominerar barnfamiljer och personer i pensions åldern, och där finns förhållandevis få unga vuxna. Befolkningstillväxten är till stor del beroende av den nybyggnation som sker samt omfattningen på generationsväxlingen i det äldre småhusbeståndet. Generellt ökar gruppen mellan 25 34 år och gruppen yngre pensionärer. De äldsta över 85 år blir inte särskilt många fler eftersom många redan finns i den åldern idag. Istället ökar andelen yngre pensionärer. Befolkningens åldersstruktur Kommundelarna jämfört med hela Umeå kommun år 21 Andel i procent av befolkningen i respektive ålder 3, Umeå exkl KDn Holmsund-Obbola Hörnefors Sävar 2,5 2, 1,5 1,,5, 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 6 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

Holmsund-Obbola Holmsund- Obbola, Befolkningsutveckling till 22 Antal 25 2 Ökning till 22 Befolkning 21 15 1 5-5 5 år 6 18 år 19 24 år 25 44 år 45 64 år 65 79 år 8 år Befolkning 21 och utveckling till 22, per åldersklass 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 år 118 11 11 11 11 11 11 11 1 1 1 1 5 6 63 62 64 64 65 64 64 64 64 64 6 12 668 69 73 76 79 81 85 86 87 87 88 13 15 347 32 29 27 28 28 28 3 3 33 33 16 18 398 36 36 35 32 3 27 28 29 29 3 19 24 625 64 62 62 61 61 61 6 58 58 58 25 34 836 83 84 86 88 9 92 93 94 95 95 35 44 1 29 1 26 1 24 1 22 1 24 1 22 1 23 1 23 1 23 1 23 1 23 45 64 2 357 2 35 2 35 2 32 2 26 2 22 2 2 2 17 2 16 2 14 2 14 65 79 1 161 1 22 1 27 1 32 1 36 1 38 1 39 1 4 1 4 1 38 1 36 8 84 182 18 17 18 19 19 2 2 2 21 22 85 29 21 22 21 2 2 19 19 19 19 19 Totalt 8 791 8 8 8 83 8 84 8 87 8 88 8 89 8 9 8 9 8 91 8 92 Utredningar och rapporter nr 2, mars 211 7 (13)

Hörnefors Hörnefors, Befolkningsutveckling till 22 Antal 14 12 1 Ökning till 22 Befolkning 21 8 6 4 2-2 5 år 6 18 år 19 24 år 25 44 år 45 64 år 65 79 år 8 år Befolkning 21 och utveckling till 22, per åldersklass 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 år 51 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 1 5 226 24 26 26 27 27 27 27 27 28 28 6 12 368 36 35 35 35 35 34 35 36 37 38 13 15 193 18 17 16 15 15 17 17 16 14 14 16 18 216 2 21 19 18 17 16 16 16 17 17 19 24 278 29 28 29 28 28 28 27 26 26 25 25 34 365 37 37 38 39 4 41 42 42 43 43 35 44 617 59 58 58 58 58 58 58 57 57 56 45 64 1 286 1 29 1 3 1 29 1 29 1 29 1 29 1 3 1 29 1 31 1 32 65 79 649 69 73 76 77 78 79 8 81 8 8 8 84 127 12 11 11 11 1 11 11 11 11 11 85 117 12 12 12 12 13 12 11 11 11 11 Totalt 4 493 4 5 4 51 4 53 4 54 4 55 4 57 4 58 4 59 4 6 4 6 8 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

Sävar Sävar, Befolkningsutveckling till 22 Antal 2 Ökning till 22 15 Befolkning 21 1 5-5 5 år 6 18 år 19 24 år 25 44 år 45 64 år 65 79 år 8 år Befolkning 21 och utveckling till 22, per åldersklass 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 år 88 1 1 1 1 9 9 9 9 9 9 1 5 567 58 58 6 59 58 59 59 58 58 58 6 12 648 67 7 7 74 77 79 8 82 82 83 13 15 26 23 23 25 25 25 24 26 26 28 28 16 18 33 31 28 25 22 22 23 23 23 23 24 19 24 344 37 37 39 39 37 36 34 33 34 33 25 34 675 68 66 67 69 71 73 75 76 77 79 35 44 1 14 1 1 1 99 1 1 99 1 98 98 45 64 1 655 1 66 1 66 1 64 1 61 1 57 1 56 1 55 1 54 1 55 1 54 65 79 83 84 86 86 89 88 87 85 84 81 8 8 84 118 12 12 12 12 13 12 13 14 15 14 85 99 11 11 11 11 11 12 11 12 12 12 Totalt 6 628 6 65 6 67 6 68 6 69 6 69 6 7 6 71 6 71 6 72 6 74 Resultat övriga områden Befolkningsprognoser finns även att tillgå för skolområden samt stads- och landsbygdsdelar men redovisas av utrymmesskäl inte i denna rapport. Utredningar och rapporter nr 2, mars 211 9 (13)

Prognosantaganden I prognosarbetet görs följande antaganden om flyttningar, födda och döda. Inrikes flyttningar Största delen (88 %) av flyttningarna till och från Umeå är flyttningar inom Sverige. Unga vuxna i åldern 19 26 står för över hälften av Umeås inflyttning. De närmsta åren kommer befolkningen i dessa åldrar att öka i Sverige. Det beror på att de stora barnkullar som föddes i slutet på åttiotalet och början på 199-talet nu uppnår denna ålder. Med fler potentiella inflyttare antas att inflyttningen kommer att öka. Andelen inflyttande från övriga Norrland har undersökts och inflyttningen har justerats efter de tidiga 9-talisternas utveckling i Norrland. När många flyttat in kommer också många att flytta ut igen. Skälet är att flertalet som flyttar till Umeå är i en ålder och livssituation där man har stor benägenhet att flytta för t.ex. utbildning, jobb, familjebildning eller för att pröva andra platser. Innan utflyttningen kommit ikapp blir befolkningsökningen mycket stor men efter hand uppnås en balans i in- och utflyttning och befolkningsökningen blir mindre. Eftersom de årskullar som uppnår studentåldern minskar i slutet av prognosperioden kommer inflyttningen att sjunka om några år samtidigt som utflyttningen fortfarande är hög, detta medför att befolkningsökningen blir lägre. In- och utvandring Under de senaste åren har invandringen till Umeå ökat mycket, under 21 var ökningen liten, men nivån är fortfarande mycket hög sett i ett längre perspektiv. I juni 21 beslutade Sveriges riksdag att införa studieavgifter för stu den ter från områden utanför EU/EES. Avgifterna ska täcka kostnaden för utbildningen och detta har gjort att antalet studenter från länder utanför EU/EES som sökt till svensk högskola har minskat dramatiskt. I progno sen antas därför en minskning av invandringen initialt. På sikt antas en långsam ökning från den lägre nivån, som bygger på antagande om en internationaliserad arbetsmark nad och utbyggnad av stipendiesystem för utländska studenter. Flyttningar totalt Den prognostiserade utvecklingen av in- och utflyttning visas i diagrammet nedan. Födda Fruktsamhet är kort sagt benägenheten att få barn. Summerad fruktsamhet är det antal barn varje kvinna skulle få under sin livstid om hon följde det just nu rådande mönstret i barnafödande under hela sin fertila In och utflyttning 1969 21 och prognos 8 7 6 Inflyttade Utflyttade 5 4 3 2 1 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 1 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

Summerad fruktsamhet, Umeå, utveckling 1969-29, uppskattad 21 och prognos Procent 2,5 2, 1,5 1, Umeå Sverige (SCB P1) 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 period. Antalet födda beror på både fruktsamheten och antalet kvinnor i fertil ålder. Under 199-talskrisen sjönk fruktsam heten i hela Sverige, och minskningen var ännu större i Umeå. En bidragande orsak till den större minskningen i Umeå var det ökande antalet studenter i samband med utbyggnaden av universitetet. Under 2-talet har fruktsam heten stadigt ökat både i Sverige och i Umeå. Avståndet mellan Sveriges och Umeås fruktsamhetskurvor har dock varit relativt oförändrat de senaste tio åren. 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 217 219 De preliminära befolkningssiffrorna antyder att fruktsamheten i Umeå minskade under 21. I prognosen antas att fruktsamheten kommer att fortsätta att minska något under första delen av prognosperioden. Detta innebär ett bibehållet avstånd till rikets fruktsamhet enligt SCBs befolkningsprognos gjord 21. Den sjunkande fruktsamheten får dock inte så stor effekt i prognosen eftersom antalet unga kvinnor samtidig väntas öka i Umeå Antalet födda per år väntas sjunka ned till cirka 1 425 per år 215 och sedan ligga kvar på den nivån prognosperioden ut.,5 Födda och döda i Umeå under prognosperioden 211 22 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Födda Döda 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 Döda Trots att vi lever längre och längre tack vare medicinska framsteg och ständigt bättre levnadsförhållanden ökar antalet döda i Umeå. Detta beror på att antalet äldre blir fler. I de högsta åldrarna är sannolikheten att dö naturligtvis störst. Under hela prognosperioden blir det betydligt fler som föds än som dör vilket betyder att Umeå kommer att ha ett fortsatt högt födelseöverskott. Utredningar och rapporter nr 2, mars 211 11 (13)

Befolkningen i nybyggda hus Under prognosperioden antas närmare 8 43 bostäder färdigställas i Umeå. Största delen av bostäderna kommer att ligga i flerbostadshus. Befolkningen i nybyggnationen är svårare att prognostisera än befolkningen i befintliga bostäder. Detta beror på att tiden för färdigställande är osäker. Byggnadsprojekt blir ofta uppskjutna eller försenade av olika skäl och då slår prognosen förstås fel. Det är också svårare att veta vilka som kommer att bo i ett område som är helt nytt. I ett befintligt flerbostadshus eller småhus kan man anta att en stor del av dem som redan bor där kommer att bo kvar även nästa år. I ett befintligt område kan man följa flyttmönster bakåt i tiden och på så sätt skapa sannolika antaganden för prognosen. Den större osäkerheten för befolkningen i nybyggnation får inte så stor effekt för hela kommunen. Nyproduktionen är trots allt bara en liten del av det totala bostadsbeståndet men för mindre områden kan ett felaktigt byggantagande få stora konsekvenser. Därför har prognosen delats upp på befolkning i nybyggna- tion och befolkning i befintliga bostäder. På så sätt får användaren en bättre uppfattning om prognosens säkerhet i det enskilda området. Jämförelse med förra årets prognos Förra årets prognos, Prognos 1, gjordes med samma program och metod som årets prognos. Alla antaganden har dock skapats på nytt. De åldersspecifika utflyttningsriskerna, fruktsamhetstalen och fördelningarna av inflyttarna baseras på befolkningens beteende åren 27 29. Dödligheten de senaste åren har jämförts med dödligheten i hela riket, varpå beslut togs att använda hela Sveriges dödlighet. Eftersom dödligheten för Sverige baseras på betydligt fler personer får slumpen mindre inflytande på den och det blir alltså ett säkrare antagande. Detta förutsatt att det inte förekommer skillnader i dödlighet mellan Umeå och övriga Sverige, vilket alltså undersökts och konstaterats att det inte gör. Den summerade fruktsamheten och totala antalet flyttare under prognosperioden justerades utifrån det faktiska utfallet 21 och andra omständigheter som Antal färdigställda lägenheter, per år i Umeå, fördelad på typ av hus 1 9 8 7 Småhus (~ 163 / år) Flerbostadshus (~ 598/ år) Specialboende (~ 82/ år) 6 5 4 3 2 1 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 12 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

konjunkturförändringar och det politiska beslutet att införa studieavgifter för studenter utanför EU/EES. I diagrammet nedan syns skillnaden mellan förra årets och årets prognos. Den större ökningen i Prognos 11 beror på att fruktsamhetsantagandet i årets prognos är något högre än i Prognos 1. Jämförelse per åldersklass I tabellen jämförs årets prognos (P 11) med förra årets prognos (P 1) för år 219 som var det sista prognosåret i P1. Störst skillnad är det för barn upp till tonåren. Det beror på att fruktsamheten på lång sikt är något högre i årets prognos. För varje årskull som föds blir det alltså fler barn. För dem som är 1 år och äldre 219 och som alltså var födda när prognosen gjordes är det liten eller ingen skillnad mellan prognoserna. För 2 3-åringar däremot är det färre i årets prognos eftersom flyttmönster och antal flyttare justerats så att flyttnettot blir mindre. Eftersom många flyttar i denna ålder får även små justeringar ganska stora konsekvenser. Utfallet för hela kommunen är cirka 5 personer högre i den nya prognosen (P 11). Befolkningen 218 i Prognos 1 jämfört med Prognos 9 21 P 1 219 P 11 219 Skillnad P 11-P 1 år 1 467 1 39 1 42 3 1 5 6 86 6 77 7 6 29 6 12 7 819 9 55 9 87 31 13 15 3 594 3 83 3 87 4 16 18 4 433 3 65 3 68 2 19 24 14 197 13 7 13-7 25 34 18 84 2 7 19 83-24 35 44 15 229 15 86 15 82-4 45 64 26 459 27 39 27 44 4 65 79 12 248 15 95 15 99 4 8 84 2 292 2 81 2 83 2 85 2 5 2 51 2 54 3 Totalt 115 452 122 86 123 35 49 Befolkningsutveckling och prognos (Prognos 11 och Prognos 1), samtliga åldrar 124 122 12 P 1 P 11 118 116 114 112 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 Utredningar och rapporter nr 2, mars 211 13 (13)