Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens 2013-08-27 Tid: Torsdagen den 5 september, kl. 18.00 (OBS datum) Plats: Barken, Bomans hotell, Trosa Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Gruppmöte majoritet: kl. 17.30 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 17.30 Ärenden: Diarienr Till kommunstyrelsen 1. Utökad investeringsram för fjärrvärmeanslutning KS 2013/102 till stationshusen i Vagnhärad Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. (Protokoll från TSN tillkommer via extrautskick) 2. Yttrande angående regional plan för KS 2013/94 transportinfrastruktur i Sörmland 2014-2025 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 3. Yttrande angående förslag till nationell plan för KS 2013/95 transportsystemet 2014-2025 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 4. Ny delegeringsordning för kommunstyrelsen KS 2013/100 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med ändring av delegat för punkt 4.8 enligt Ann-sofie Soleby Erikssons (S) yrkande. Yrkanden: Ann-sofie Soleby Eriksson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag med ändringen att beslutanderätten för punkt 4.8 delegeras till KSau. Daniel Portnoff (M) biträder Ann-sofie Soleby Erikssons (S) yrkande. Ordföranden ställer proposition på föreliggande förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bifalla Ann-sofie Soleby Erikssons (S) yrkande. 5. Riktlinjer för kommunens kravhantering KS 2013/105 Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott.
Till kommunfullmäktige 6. Energi- och klimatplan för Trosa kommun KS 2013/62 Utskottsbeslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen. (Protokoll från ekoutskottet tillkommer via extrautskick) 7. Nya riktlinjer för Trosa kommuns miljöpris KS 2013/97 Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott. (Protokoll från ekoutskottet tillkommer via extrautskick) 8. Sammanträdestider 2014 för kommun- KS 2013/101 fullmäktige, kommunstyrelse och kommunstyrelsens arbetsutskott Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Yrkanden: Ann-sofie Soleby Eriksson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag med ändringen att fullmäktiges sammanträden börjar kl. 18.00 istället för kl. 19.00. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Ordföranden ställer proposition på Ann-sofie Soleby Erikssons (S) yrkande mot Daniel Portnoffs (M) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar enligt Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till förvaltningens förslag. 9. Svar på motion om förbättrad tillgänglighet på KS 2012/98 kommunens hemsida genom införande av funktionen lyssna Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 10. Svar på motion om stopp för användning KS 2012/101 av kött från halalslaktade djur Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. (Protokoll från TSN tillkommer via extrautskick) 11. Svar på motion om utredning av de kort- KS 2012/103 och långsiktiga socioekonomiska konsekvenserna av fortsatt mottagning av nyanlända Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 12. Svar på motion om kommunal folkomröstning KS 2012/105 före avtal om mottagning av nyanlända Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.
Övrigt 13. Anmälan av delegationsbeslut KS 2012/1 14. Övriga anmälningsärenden KS 2012/2 15. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt- Eric Sandström (FP) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S)) Daniel Portnoff ordförande Jakob Etaat sekreterare
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/102 2013-08-19 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 margareta.smith@trosa.se Utökad investeringsram för fjärrvärmeanslutning till stationshusen i Vagnhärad Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utöka Teknik- och servicenämndens investeringsram 2013 med 350 tkr för att ansluta stationshusen i Vagnhärad med fjärrvärme. att finansiera investeringen genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från 21 730 tkr till 21 380 tkr. Ärendet Stationshusen i Vagnhärad uppvärms genom oljepanna idag. Tillsammans med Statkraft har man nu kommit fram till en lösning att ansluta stationshusen till fjärrvärme vilket kräver investering för dragning av fjärrvärme och sanering av pannrummet med ledningar. Se tjänsteskrivelsen från Claes-Urban Boström. Tidigare beslut om ianspråktagande av KS investeringsreserv 2013 Plug-in lösning/markförberedelse tre skolor 3 000 tkr KS 6 System för ökade öppettider biblioteket Vgh 270 tkr KS 29 Bilagor 1. Tjänsteskrivelse TSN 2013/NN Margareta Smith Ekonomichef
Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/ 2013-08-16 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 claes-urban.bostrom@trosa.se Fjärrvärmeanslutning till stationshusen i Vagnhärad Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att föreslå KS avsätta 350 tkr i investeringsmedel för att ansluta stationshusen i Vagnhärad med fjärrvärme. att kapitaltjänstkostnaden finansieras med lägre driftkostnader. Anslutning av fjärrvärme till stationshusen. Efter en ganska lång process har vi nu kommit fram till, tillsammans med Statkraft, om en möjlig lösning för anslutning av fjärrvärme till stationshusområdet i Vagnhärad. Då Trosa kommuns miljömål är att vi ska försöka få bort all uppvärmning med fossila bränslen känns det bra att vi nu är framme vid en möjlig lösning för denna fastighet som är en av de sista. Att få en dragning till den sidan av vägen skapar dessutom möjlighet för de företag och vagnhäradsbor på den sidan som därmed kan få chansen till fjärrvärmeanslutning så småningom. Initialt så kräver detta en kommunal investering med 350 tkr som då innehåller dels investeringen för dragning av fjärrvärme men också saneringen av det gamla pannrummet med panna och ledningar. På sikt räknar vi med att det blir totalt sätt lägre kostnader och förbättrad komfort. Beräknad minskning av driftkostnaden är ca 25-30% vilket kommer att ge effekt om några år då investeringen betalat av sig. Den lägre driftkostnaden kan däremot bekosta kapitaltjänstkostnaden och därmed har vi en självfinansierad investering. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/94 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland 2014-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Samhällsbyggnadskontorets förslag till remissvar som sitt eget Förslag till remissvar Inledning Trosa kommun är en fortsatt expansiv, storstadsnära skärgårds- och Ekokommun, som i realiteten är integrerad i Stockholmsregionen. Kommunen har länets högsta förvärvsintensitet och drygt hälften av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar till arbete utanför kommunen. I huvudsak sker pendlingen norrut mot Södertälje och de södra delarna av Storstockholm. Sammantaget understryker näringslivsstruktur och resandemönster att utveckling och förbättring av infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga frågor för kommunen idag och i framtiden. De högst prioriterade infrastrukturobjekten är: 1. Utbyggnad av Ostlänken med nytt resecentrum i Vagnhärad 2. Utbyggnad av Förbifart Trosa 3. Ombyggnad av väg 218 4. Upprustning av väg 787 (Åda Gård Stensunds Folkhögskola) Synpunkter och kommentarer Trosa kommun anser att förslaget till regional plan ger en riktig och uttömmande redovisning av relevanta förutsättningar för länets infrastruktur. Förslagets bakgrundsdel och problembeskrivningar visar tydligt att planeringsramen för länet inte är tillräcklig för att ge infrastrukturen önskvärd och nödvändig standard år 2025. Därför anser kommunen att argumenteringen för att länet behöver utökad planeringsram bör lyftas fram i förslaget, till exempel under en egen rubrik. Då är statens satsning på utbyggnad av Ostlänken (den största enskilda järnvägs- 1
satsningen i den nationella planen) med nya resecentra på tre platser i länet ett särskilt starkt motiv för utökad ram. Argumenteringen kan också kompletteras med att kommunernas treårsplaner, Kollektivtrafikmyndighetens önskemål och Regionförbundets sammanställningar med mera visar på ett mycket omfattande behov av förbättringar i länets alla delar. Kommunen välkomnar planförslagets reservationer av medel för åtgärder som stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft. Förutsättningarna att nå målet om ökat resande med kollektiva färdmedel förbättras genom: - planens avsättningar till kollektivtrafikåtgärder på det regionala nätet, - möjligheterna till statlig medfinansiering av åtgärder vid nya resecentra, - möjligheterna till statlig medfinansiering för övriga kollektivtrafikåtgärder på det kommunala nätet. Kommunen instämmer i att Ostlänkens utbyggnad kommer att leda till ökade behov av investeringar i anslutande infrastruktur med mera. Därför ser kommunen mycket positivt på principen att den regionala planens medel kan användas till 25 % statlig medfinansiering för åtgärder kring nya resecentra. Precis som planförslaget anger är Förbifart Trosa ett mycket angeläget objekt. Kommunen är beredd att både delfinansiera förbifarten och att förskottera medel så att utbyggnad kan ske inom den närmaste sexårsperioden. Länsväg 218 är kommunens mest trafikerade väg och har flera funktioner. Vägen är bland annat hela kommunens anslutning till motorvägen, den är infart och entré till Vagnhärads tätort och huvudtillfart till Trosa. Vägen är olycksbelastad och förbättring av trafiksäkerheten är nödvändig. Dessutom kommer väg 218 att påverkas av kommunens planerade utbyggnad av bostäder inom Solbergaområdet i Vagnhärad samt av nytt resecentrum vid Ostlänken. Enligt kommunens uppfattning är det inte självklart att ombyggnad till mötesfri landsväg löser problemen kring väg 218. Med hänsyn till vägens många funktioner och till flera olycksdrabbade korsningar är det viktigt att hålla möjligheterna öppna för andra lösningar av trafiksäkerhet och framkomlighet. Kommunen förutsätter fortsatt dialog om hur vägen ska utformas i framtiden och anser att väg 218 kan ingå i länets starka funktionella stråk. Bortsett från motorvägarna är det endast ett fåtal vägsträckor i länet som har större trafikering än länsväg 218. Därför bör vägen och även väg 53 mellan Oxelösund och Nyköping nämnas i redovisningen av trafikflöden på sidan 21. Dessutom bör också förväntad trafikökning (2000 4000 fordon/dygn) till år 2030 noteras i texten på samma sida. Kommunens egna beräkningar av framtida trafik visar att ökningen kan bli ännu något större om befolkningen i Trosa kommun fortsätter att öka som under de senaste tio åren. 2
Planförslaget i korthet Bakgrund Regionförbundet Sörmland har på regeringens uppdrag upprättat ett förslag till trafikslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för åren 2014 2025. Förslaget är utsänt på remiss till bland annat länets kommuner under tiden 2013-06-14 till och med 2013-10-01. Planeringsramen för perioden 2010 2021 är 967 miljoner kr och för perioden 2022 2025 är ramen 322 miljoner kr. Regionförbundet framhåller att Ostlänkens utbyggnad (med nya krav på följdinvesteringar i infrastruktur) och stora brister på riksväg 55 (sträckan Katrineholm Strängnäs) tillsammans motiverar utökad ram, alternativt särskilt riktade medel. Disposition Efter en orienterande inledning, beskriver planförslaget länets förutsättningar respektive mål och strategier innan den egentliga åtgärdsplanen presenteras i kapitel 4. Kapitlet Förutsättningar omfattar bland annat, funktionella samband, befolkningsutveckling, bostadsbyggande, person- och godstransporter samt en översiktlig beskrivning av länets transportinfrastruktur. I planförslaget ingår dessutom kapitel om planens samband med nationell plan och grannlänens planer, om bedömda effekter samt om förslagets miljökonsekvenser. Ett nytt planeringssystem I planförslaget introducerar Regionförbundet ett nytt planeringssystem med årliga planbeslut. I stort innebär systemet att åtgärder och objekt delas in tidsmässigt i sådana som kan genomföras inom en snar framtid (planperiodens år 1 6) samt behov och brister som skall utredas för eventuellt genomförande under planperiodens senare del (år 7 12). Avsikten är att Regionstyrelsen varje år ska ta ställning till detta genom beslut om ekonomisk plan för år 1 6 och om inriktning för år 7 12. Tre strategier styr utformning och prioritering Tre strategier har formulerats som utgångspunkt för planens utformning och prioritering enligt följande: - Utveckla länets starka funktionella stråk (persontrafikstråk och godsstråk) inom länet och över länsgränserna. - Fortsätta att bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem med strävan att planen ska ha ett positivt utfall för alla kommuner i länet. - Främja länets utveckling genom att ta fram långsiktiga och strategiska planeringsunderlag. 3
Åtgärdsgrupper och preliminär fördelning av medel Till varje strategi hör åtgärdsgrupper enligt nedanstående tabell. Tabellen överst på nästa sida redovisar även planförslagets preliminära fördelning av medel (i miljoner kr) mellan åtgärdsgrupperna för åren 2014 2019. Strategi Åtgärdsgrupper I plan Inklusive medfinans. Funktionella stråk Vägåtgärder 247 344 Resecentrum 40 160 Hållbart transportsystem Starka cykelstråk enligt cykelstrategin 48 96 Gång, cykel o trafiksäkerhet, kommunala 16 32 nätet Kollektivtrafik, regionala nätet 70 89 Kollektivtrafik, kommunala nätet 11 22 Trafiksäkerhet och effektivitet, regionala 76 80 vägnätet Enskilda vägar 3 3 Strategiska planeringsunderlag Åtgärdsvalsstudier 8 8 SUMMA 519 834 Vägåtgärder under åren 1-6 Planförslaget förutsätter att följande fem objekt färdigställs under planperiodens första sexårsperiod: - Riksväg 55, Yxtatorpet Malmköping: 37 miljoner kr behövs för att slutföra pågående om- och nybyggnad. - Riksväg 55, Valla Flen: Ombyggnad till mötesfri landsväg på en sträcka av 13 km med start hösten 2013 och till en kostnad av totalt cirka 70 milj kr. - Riksväg 55, Dunker Björndammen: Nybyggnad av mötesfri landsväg på en sträcka av cirka fyra kilometer till en beräknad kostnad av cirka 84 miljoner kr. - Riksväg 57, Gnesta E4: Höjd vägstandard för högsta tillåtna hastighet om 80 km/h (idag 70 km/h). Den största delen av sträckan ligger i Stockholms län, men Södermanlands länsplan bidrar med 42 miljoner kr till investeringen. - Riksväg 53, Infart Eskilstuna: Förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet till en totalkostnad av cirka 54 miljoner kr. Starka cykelstråk Regionförbundets styrelse antog en regional cykelstrategi i december 2012. Strategin pekar ut ett antal så kallade starka cykelstråk, där utveckling av befintliga förbindelser ska prioriteras. Förslaget till regional plan reserverar totalt 48 miljoner kr för utveckling av sex stråk, men detta förutsätter att berörda kommuner medfinansierar med samma belopp. De sex stråken finns i Eskilstuna kommun (tre stråk), i Strängnäs kommun (ett stråk), i Katrineholms kommun (ett stråk) samt i Nyköpings kommun (ett stråk). 4
Gång, cykel och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet Åtgärdsgruppen omfattar möjligheter till statlig medfinansiering med upp till 50 % av kommunernas kostnader för förbättringar på det egna vägnätet. Kommunerna kan varje år ansöka om medfinansiering och ansökningarna prövas utifrån bland annat kostnadseffektivitet och miljönytta. Därefter fattar Trafikverket årliga beslut om vilka objekt som skall få statlig medfinansiering. Kollektivtrafikåtgärder på det regionala nätet Totalt 70 miljoner kronor reserveras i planen under de sex första åren för satsningar som ska bidra till ökat resande med kollektivtrafik i länet. Planförslaget prioriterar följande satsningsområden: - Investeringar i modern och användarvänlig teknik, som exempelvis realtidssystem (störningsinformation), bussprioritering, internet ombord och kommunikationsradio. - Ett nytt betalsystem och automatisk trafikanträkning. - Upprustning och utveckling av befintliga stationsmiljöer. - Större sammanhållen konceptsatsning för ökad tillgänglighet på de största regionala stombusslinjerna (bland annat hållplatser, pendlarparkering, cykelparkering, trygga gångvägar samt internet ombord). - Förlängd perrong vid Kvicksunds järnvägsstation. Kollektivtrafikåtgärder på det kommunala nätet Planförslaget reserverar 11 miljoner kr för statlig medfinansiering efter årliga ansökningar från kommunerna. Trafiksäkerhet och effektivitet på det regionala vägnätet Åtgärdsgruppen omfattar tre namngivna, större objekt samt möjligheter för kommunerna att söka medfinansiering med 50 % för mindre objekt. De tre större objekten är: - Ombyggnad av korsningen Mejerigatan/Riksväg 52 i Katrineholm - Återbetalning av förskott till Nyköpings kommun för ny anslutning till Skavsta flygplats - Ombyggnad av länsväg 218 mellan Trosa och Vagnhärad till mötesfri landsväg och till en kostnad av cirka 43 miljoner kronor. Enskilda vägar Planförslagets avsättning av medel ger möjligheter till stöd för nybyggnad och rekonstruktion av enskilda vägar med totalt cirka 500 000 kr per år. Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier är den förberedande delen av planprocessen för förändringar i infrastruktur. I studierna analyseras konstaterade brister och behov förutsättningslöst med tillämpning av den så kallade fyrstegsprincipen. Planförslagets avsikt är att avsatta medel ska användas till åtgärdsvalsstudier, som visar hur respektive brist eller behov ska åtgärdas. Sedan kan åtgärderna prövas och prioriteras vid Regionstyrelsens årliga beslut om den regionala planen. Följande objekt är idag aktuella för åtgärdsvalsstudier: 5
- Västra infarten till Nyköping - Stråket Eskilstuna - Västerås - Stråket Strängnäs Enköping - Regional genomfart Eskilstuna stad - Länsväg 230 på sträckan Lista Hällbylund Borsöknakorset Noteras bör att Regionförbundet förutsätter att berörd kommun/organisation medfinansierar åtgärdsvalsstudier med 25 % av kostnaden. Brister och behov att beakta under åren 7 12 Ett antal större objekt, som redan identifierats som lösningar på några av systemens brister, listas utan inbördes prioritering och om möjligt med uppskattade kostnader. Objekten kan vara lika angelägna som de namngivna objekten i åtgärdsgruppen Vägåtgärder år 1 6. Skillnaden är att planeringsprocessen inte är påbörjad eller att det återstår en stor del av processen för objekten i listan. Avsikten är att Regionförbundet varje år ska ta ställning till om planeringsprocessen ska påbörjas eller drivas vidare för objekt i listan. Följande tabell visar de objekt som har listats i planen som brister och behov att beakta under åren 7-12. Behov och brister Uppskattad kostnad i miljoner kr Rv 55 Björndammen - Byringe 88 Rv 55 Strängnäsbron - Edeby 129 Rv 55 Förbifart Flen 135 Rv 55 Byringe Länna 58 Rv 55 Härad - Knäppingen 45 100 Rv 55/E20 Trafikplats Ulvs Hällar 55-150 Rv 55 Flen - Yxtatorpet 94 Rv 52 Grindstugan Bo Hage 93 Rv 52 Nyköping Stigtomta 41 Vagnhärads resecentrum Eskilstuna resecentrum Väg 230 Västerleden i Eskilstuna 51 Väg 782 Förbifart Trosa 70 TGOJ-banan med koppling till Skavsta Upprustning och utveckling av befintliga stationsmiljöer Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Hans-Erik Eriksson Koordinator Beslut till: Kommunstyrelsen Regionförbundet Sörmland Samhällsbyggnadskontoret Akten 6
REMISS Regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland 2014-2025 Remissversion 2013-06-11 Diarienummer 13-008
INNEHÅLL 1. INLEDNING... 5 1.1 DIREKTIVEN... 5 Ekonomiska förutsättningar... 6 1.2 LÄNSTRANSPORTPLANEN 2010-2021... 7 1.3 ARBETET I LÄNET/PROCESSEN... 7 1.4 MILJÖBEDÖMNINGSPROCESSEN... 7 2. SÖRMLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 2.1 ALLMÄNT OM REGIONENS SAMBAND MED OMGIVNINGEN... 8 2.2 FUNKTIONELLA SAMBAND, BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH ARBETSPENDLING... 8 2.3 PERSONTRANSPORTER... 12 2.4 BOSTADSBYGGANDE... 14 2.5 NÄRINGSLIV... 15 2.6 GODSTRANSPORTER... 16 2.7 INFRASTRUKTUR... 19 Vägsystemet... 19 Busstrafikens infrastruktur... 23 Olyckor och trafiksäkerhet... 23 Gång- och cykelvägar... 24 Järnvägssystemet... 24 Hamn och sjöfart... 25 Flygplatser och luftfart... 25 3. MÅL OCH STRATEGIER... 27 3.1 NATIONELLA MÅL... 27 Transportpolitik och miljö... 27 Tillgänglighetsmålen... 27 Hänsynsmålen... 28 3.2 GEMENSAMMA MÅL FÖR STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN INKLUSIVE ÖSTERGÖTLAND... 28 3.3 SÖRMLANDSSTRATEGIN 2020... 30 3.4 SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM... 30 3.5 ÖVERGRIPANDE STRATEGIER FÖR SÖRMLANDS LÄNSPLAN... 31 Starka funktionella stråk... 32 Långsiktigt hållbart transportsystem... 32 Strategiska planeringsunderlag... 32 3.6 KOMPLETTERANDE STRATEGISKA INRIKTNINGAR... 33 Fyrstegsprincipen... 33 Jämställdhet... 33 Barns resande... 33 Medfinansiering i regionala transportinfrastrukturplanen... 34 4. ÅTGÄRDSPLAN... 35 4.1 NYTT PLANERINGSSYSTEM MED ÅRLIGA PLANBESLUT... 35 4.2 PLANEN... 37 År 1-6... 38 Funktionella stråk... 41 Hållbart transportsystem... 43 Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag... 45 År 7-12... 47 5. SAMBAND MED NATIONELL PLAN OCH GRANNLÄNENS PLANER... 51 Sida 3(60)
5.1 NATIONELLA PLANEN... 51 Nu pågående byggnation och strategiska samband... 51 Ny nationell trafikslagsövergripande plan... 51 5.2 ÖVRIGA REGIONALA PLANER... 52 Samfinansiering av objekt i annat läns regionala plan... 52 Gemensamma stråkprioriteringar... 52 6. EFFEKTBEDÖMNING... 53 6.1 BEDÖMNING FÖR ÅREN 2014-2019 (ÅR 1-6)... 53 7. MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING (MKB)... 56 7.1 MILJÖBEDÖMNING AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDSKATEGORIER... 56 7.2 SAMLAD BEDÖMNING... 58 Klimat... 58 Hälsa... 58 Landskap... 58 Sida 4(60)
1. Inledning Regionförbundet Sörmland har fått i uppdrag av regeringen att upprätta ett förslag till trafikslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025 som ersätter den nu gällande planen för 2010-2021. I uppdragets förutsättningar finns ett antal kriterier att förhålla sig till och dessa beskrivs dels i propositionerna Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35), dels i direktiv som beslutades den 20 december 2012, bilaga 4. 1.1 Direktiven Näringsdepartementet angav att de regionala planerna skulle omfatta tolv år och innehålla följande åtgärder: 1. Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet. 2. Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. 3. Investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur. 4. Byggande och drift av enskilda vägar. 5. Åtgärder i sådana anläggningar med mera för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera. 6. Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen. 7. Driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Länen redovisar sitt uppdrag till Näringsdepartementet den 16 december 2013. I redovisningen ska länen lämna förslag till åtgärder för de planeringsramar som angavs i bilagan. Förslagen till regionala planer ska, för att ge en total översikt, innehålla objekt i den preliminära nationella planen som berör respektive län. Innan uppdraget redovisas ska länens förslag ha remissbehandlats. Enligt direktiven ska Trafikverket utgöra ett stöd i arbetet med att ta fram länsplanen genom expertkunskap, underlag, dialog och samverkan. Trafikverket ska eftersträva att åtgärderna i länsplanerna ska vara genomförda senast vid utgången av 2021. Samtidigt gav regeringen Trafikverket i uppdrag att upprätta en nationell plan och genomföra planeringen i enlighet med det nya planeringssystemet och ta fram förslag till åtgärder motsvarande den preliminära planeringsramen. Trafikverket redovisar sitt uppdrag till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 14 juni 2013. Sida 5(60)
Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för Sörmlands del är 967 miljoner kronor fram till 2021 räknat från 2010 och ytterligare 322 miljoner kronor för åren 2022-2025. Länets ekonomiska ramar ska vara oförändrade för åren till och med 2021 i enlighet med regeringens tidigare beslut (dnr N2009/6374/TE och N2008/8869/TE [delvis]). Regeringen förväntar sig att följande förbättringar ska göras för åren 2014 2025: Transportsystemet bidrar till tillväxt och till att fler människor kommer i arbete i fler och växande företag i hela landet. Arbetsmarknadsregionerna för kvinnor och män vidgas. Akuta flaskhalsar i transportsystemet försvinner. Tillgängligheten inom storstadsregionerna förbättras. Infrastrukturen vårdas med ökade satsningar på underhåll. Det blir säkrare att färdas på våra vägar. Hela transportkedjan blir bättre samordnad och anpassad till användarnas behov. Klimateffektiva transporter underlättas vilket bidrar till att uppnå de klimatpolitiska målen. Samhällsnyttan av satsningar i infrastrukturen ökar. Sörmland kommer att påverkas stort av kommande satsning med en ny järnväg för snabbtåg, Ostlänken, så som Regeringen beslutat. Banan som ska börja byggas under den kommande planperioden innebär en nationell satsning om minst 36 miljarder kronor och den kommer att få till följd ökade behov av investeringar i länen som berörs. Detta kommer att innebära att delar av Sörmlands läns regionala plan behöver användas till investeringar i infrastrukturen som ansluter till den nya banan, vilket ger mindre utrymme för att täcka upp för andra, regionala, angelägna behov. Riksväg 55 som går genom länet uppfyller även nationella transportbehov och trots att Sörmland har prioriterat satsningar längs vägen sedan 2004 finns det ännu stora behov av åtgärder kvar innan vägen når den standard som en väg av den betydelsen bör ha. Dessa två faktum innebär att Sörmland kommer att hemställa om att få utökade medel i den regionala planen, alternativt särskilda medel, för att klara dessa behov. Sida 6(60)
1.2 Länstransportplanen 2010-2021 I nu gällande länstransportplan, som antogs 2010 för åren 2010 2021, har ett namnsatt objekt, tillfart Skavsta, färdigställts helt genom förskottering från kommunen. De övriga tre högst prioriterade namnsatta åtgärderna, som alla handlar om förbättring i tillgänglighet och framkomlighet längs riksväg 55 med allt högre personbils- och lastbilsflöden, pågår just nu. Den mest omfattande åtgärden sker mellan Yxtatorpet- Malmköping som byggstartades under 2012. Sträckan Valla-Flen är helt klar för byggstart och för Dunker-Björndammen pågår arbetsplan som är sista steget före byggstart. I övrigt och vad gäller mindre objekt har flera åtgärder genomförts och prioriteringen och hanteringen av vilka som ska byggas görs i en beredning där Regionförbundet, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten tillsammans sitter. Utgångspunkten är hela tiden kommunernas treårsplaner där prioritetsordning och medfinansiering anges, mer om detta i kapitel 4. 1.3 Arbetet i länet/processen Processen med Sörmlands regionala plan 2014-2025 har präglats av politiskt engagemang och en tidigt öppen process, där alla har bjudits in att ta del av och påverka planen. Kommuner och andra instanser för infrastruktur har uttryckt behov av och önskemål om åtgärder för att lösa befintliga brister och problem i transportsystemen och dessa har behandlats utifrån de principer som beskrivs i kapitel 3. Därefter har remissförslaget i sin helhet antagits av Regionförbundet Sörmlands styrelse. Den politiska beredningsgruppen som utsågs av regionstyrelsen i början av 2013 har bestått av nio ledamöter och har haft fem stycken beredningsmöten. I slutet av april 2013 genomfördes en större öppen konferens där strategierna och utgångspunkterna för planen redovisades. Alla prioriteringar och åtgärdsförslag som nu redovisas har gjorts utifrån ett regionalt helhetsperspektiv och fördelningen av investeringarna har i största möjliga utsträckning skett med hjälp av den så kallade fyrstegsprincipen. Detta illustreras bland annat genom att namnsatta objekt i tidigare planer som innebar nya vägsträckningar nu omprövas genom åtgärdsvalsstudier där åtgärder av andra steg enligt fyrstegsprincipen tas fram och prioriteras. 1.4 Miljöbedömningsprocessen I samband med att arbetet med att upprätta denna regionala transportinfrastrukturplan genomfördes ett avgränsningssamråd. Processens olika delar beskrivs närmare i den separat redovisade bilaga 2 och själva miljökonsekvensbeskrivningen för hela planen sammanfattas i kapitel 7. Sida 7(60)
2. Sörmlands förutsättningar Globaliseringen förändrar regioners utvecklingsförutsättningar i hela världen. För att lyckas förändra sig efter nya förutsättningar gäller det att organisera och dra fördel av de tillgångar en region redan har. Det gäller också att aktivt möta regionens utmaningar. 2.1 Allmänt om regionens samband med omgivningen Sörmlands utveckling har starka samband med utvecklingen i omgivande regioner. Typiskt för Sörmland är framförallt de institutionella sambanden som binder ihop länet. Samtidigt har flera sörmländska kommuner inlett samarbeten i olika former med kommuner i angränsande län. Länets regionala utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin 2020, ska främja samband där det är funktionellt motiverat oavsett institutionella gränser. Sörmland har särskilda förutsättningar genom korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i hela Stockholm-Mälarregionen och Östergötland. Samtidigt är länet differentierat och i vissa delar av länet är avstånden längre och resandemöjligheterna sämre. Det finns också svaga inomregionala samband och regional obalans i tillgänglighet, befolknings- och sysselsättningsutveckling. Regionens samband med omgivningen är särskilt tydliga på arbetsmarknaden. Transportsystemen och särskilt kollektivtrafiken spelar en stor roll för den framtida utvecklingen i Sörmland. Den är viktig för att stärka förutsättningarna för regionförstoring. På vissa sträckor i Sörmland går det snabbare att åka tåg än bil, vilket är en viktig faktor för såväl hållbart resande som regionens attraktivitet. Sörmland kan beskrivas som ett genomfartslän, särskilt när det gäller godstransporter på väg. Även järnvägen har omfattande godsflöden genom länet och den kan komma att belastas i än högre grad i framtiden av gruvnäringens transporter. För den internationella tillgängligheten har Oxelösunds hamn, länets kombiterminaler samt Stockholm-Skavsta flygplats stor betydelse. 2.2 Funktionella samband, befolkningsutveckling och arbetspendling Södermanlands län bildar tillsammans med Stockholms, Örebro, Uppsala och Västmanlands län en funktionellt alltmer sammanhållen Stockholm-Mälarregion. I regionen bor nära en tredjedel av landets befolkning och antalet invånare förväntas öka. Befolkningen i Mälarregionen exklusive Stockholms beräknas öka med cirka 280 000 invånare från 2010 till 2040. Ökningen beror främst på regionförstoring då det sker en utflyttning från Stockholms län. Enligt prognoser kommer ökningen till en början att vara mellan 8 000 9 000 per år för att efter 2020 blir något större. Sida 8(60)
Av Sörmlands nio kommuner ingår Trosa, Strängnäs och Gnesta kommuner i Stockholms lokala arbetsmarknad och är därmed en integrerad del av storstadsområdet. I övrigt delar Katrineholm, Vingåker och Flen arbetsmarknadsregion med Eskilstuna, medan Nyköping och Oxelösund utgör en egen arbetsmarknadsregion i sydöstra Sörmland. Förutsättningarna och utgångspunkterna för kommunerna i länet är olika och respektive kommuns inriktning och satsningar skiljer sig därför åt. Sörmlands befolkning har ökat successivt under de senaste decennierna. Men utvecklingen ser olika ut för länets nio kommuner där de kommuner som ligger närmast Stockholms län, och de med bäst förbindelser vad gäller infrastruktur och trafikering, har haft en mer positiv befolkningsutveckling än övriga. Befolkningsutvecklingen är därmed positiv i länet och bedömningen är att trenden kommer att hålla i sig under överskådlig tid. Under 2007 ökade befolkningen med över 2 000 invånare. Mellan 2010 till 2012 ökade befolkningen med 3 900 invånare. Under de närmaste 40 åren väntas Sörmland öka sin befolkning med cirka 110 000 invånare. Detta ger ett bostadsbehov på mer än 1 500 nya bostäder per år i snitt fram till år 2050, för att svara upp mot förväntad befolkningsökning. Tabell 1 Sörmlands kommuner befolkning (2012), befolkningsutveckling (2002-2012) och arbetspendling (2011). Källa: SCB. 2012 Genomsnittlig årlig befolkningsförändring 2002-2012 Riket: 0,68 % Arbetspendling 2011 Eskilstuna 98 606 0,96 % 6 306 7 039 Flen 16 009-0,27 % 1 459 2 346 Gnesta 10 430 0,63 % 816 2 846 Katrineholm 32 465 0,04 % 3 106 3 285 Nyköping 52 286 0,61 % 4 854 6 059 Oxelösund 11 223 0,08 % 2 204 1 909 Strängnäs 33 024 1,02 % 2 378 6 753 Trosa 11 529 1,01 % 1 082 2 943 Vingåker 8 759-0,42 % 847 1 685 Sörmland 274 331 0,41 % 23 052 34 865 in ut Sörmland karakteriseras av att vara ett utpendlingslän. Rent funktionellt är Sörmland inte ett sammanhållet län, eftersom pendlingen är så dominerande. Av de sörmlänningar som pendlar över minst en kommungräns passerar 65 procent över länsgränsen, i huvudsak till Stockholms län. Av de 124 000 sörmlänningar som har arbete är det nästan 22 000 eller 18 procent som arbetar utanför länet (2011). Det är en ökning med ungefär 10 000 personer jämfört med 1993. Då var det tolv procent av de förvärvsarbetande invånarna som hade Sida 9(60)
sitt arbete utanför länet. Av de utpendlande sörmlänningarna reste närmare tre fjärdedelar till Stockholms län och övriga ganska jämnt fördelat till Västmanland, Östergötland samt till övriga Sverige. Den höga andelen arbetspendling ställer särskilda krav på samverkan med grannlänen och en gemensam syn på transportnäten inom och mellan länen. I de undersökningar som tidigare gjorts framkommer att i många av de tunga pendlingsrelationerna är kollektivtrafikandelen ganska låg under de senaste åren. Därför finns det en stor potential att öka resandet med kollektivtrafik. Regionförbundet Sörmland har antagit en vision 1 om pendling med kollektivtrafik där målet är att hälften av arbetspendlingen på sikt ska ske med kollektivtrafik. Figur 1 Arbetspendling, andel in- och utpendlare per län 2011. Källa: SCB. Följande pendlingskartor visar den totala arbetspendlingen år 2010 och den förändring som skett i de olika relationerna mellan år 2000 och 2010. Av de som pendlar ut från någon av Sörmlands kommuner till en ort utanför länet är cirka 40 % kvinnor och 60 % män. Samma förhållande gäller för inpendlarna. Det innebär att andelen kvinnor som pendlar både in och ut ur länet har ökat i förhållande till andelen män under de senaste tio åren. 1 Länets kollektivtrafikvision antogs av Regionförbundet Sörmlands styrelse den 1 juni 2006. Sida 10(60)
Figur 2 Mellankommunal arbetspendling 2010 Figur 3 Mellankommunal arbetspendlingsförändring 2000-2010 Sida 11(60)
2.3 Persontransporter Persontransporterna brukar vanligtvis delas in i arbetspendling, utbildningspendling och fritidsresande. Förändringen av det så kallade persontransportarbetet (antalet resta kilometer multiplicerat med antalet resenärer) visar på en kraftig ökning av trafikutvecklingen under de senaste decennierna. Prognoser visar också att persontransporterna kommer att öka kraftigt i framtiden. Enligt prognosen för persontransporter år 2030 beräknas biltransportarbetet i Sverige öka med 34 procent gentemot 2010. Persontransportarbetet på järnväg beräknas öka med 27 procent och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 procent under perioden. Tabell 2 Persontransportarbete i Trafikverkets basprognoser 2010 och 2030 i miljoner personkilometer per år (avrundat till hundratals miljoner). Källa: Trafikverket. Resandet med kollektivtrafik i länet ökar och samtidigt ökar samhällskraven och resenärernas förväntningar på en attraktiv trafik. På övergripande nivå finns betydande brister i förhållande till de i trafikförsörjningsprogrammet angivna målen. Bland annat är marknadsandelen i de så kallade starka stråken 20-25 procent jämfört med kollektivtrafikvisionen om att marknadsandelen ska vara 50 procent efter 2020. Vidare har tillgänglighetsanpassningen förbättrats framförallt genom krav på nya fordon. Däremot är tillgängligheten bristande på eller runt hållplatser och stationer. Slutligen är nöjdheten med kollektivtrafiken relativt låg med 62 procent nöjda resenärer enligt Sida 12(60)
mätning 2012. Särskilt låg är den när det gäller information vid förseningar och stopp med enbart 18 procent nöjda resenärer. Det regionala resandet med tåg i Mälardalen har mellan 1997-2012 utvecklats i snitt med 2-3 procent från knappt 10 miljoner till cirka 15 miljoner resor per år, resandet förväntas fortsätta att öka framöver bland annat mot bakgrund av befolkningstillväxten i regionen, vilket ställer krav på ökat utbud och tåg med fler sittplatser. Figur 4 Persontåg per vardagsmedeldygn 2011. Källa: Trafikverket (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning). Sida 13(60)
Figur 5 Persontåg per vardagsmedeldygn 2030. Källa: Trafikverket (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning). I bilderna på föregående sida blir det tydligt att persontrafiken på tåg 2011-2030 förväntas öka särskilt längs Västra- och Södra Stambanan genom hela länet men även på TGOJ-banans norra del, sträckan Eskilstuna-Flen. Värt att notera är att inga nämnvärda ökningar prognostiseras för Svealandsbanan respektive Nyköpingsbanan. På grund av osäkerhet i prognosarbetet har Ostlänken utelämnats i flödeskartorna. Nuläge och prognoser för användandet av länets vägar redovisas under kapitel 2.6. 2.4 Bostadsbyggande Det är övervägande bostadsbrist i länet där länsstyrelsens bedömning är att det är bostadsbrist på centralorten i åtta av länets nio kommuner. Det är endast Vingåkers kommun som inte har bostadsbrist på centralorten. Bostadsbristen omfattar alla upplåtelseformer, men gäller särskilt hyresrätter och bostadsrätter i centrala lägen. Sammantaget uppger kommunerna att det skulle behöva byggas åtminstone 450-750 nya hyresbostäder i år för att tillgodose efterfrågan. Behovet av bostäder i Stockholm-Mälarregionen är enligt aktuella prognoser cirka 20 000 bostäder per år de närmaste 40 åren och enbart i Sörmland omkring 1 500-2 000 bostäder per år fram till 2050. Lägsta ökningarna av nya bostäder förväntas i Vingåker och Flen. Flen har totalt sett överskott på bostäder medan det i Vingåker är balans. Omvandlingen av fritidshus till permanenta bostäder sker i betydande omfatt- Sida 14(60)
ning i Trosa, Strängnäs, Eskilstuna och Nyköpings kommun. Totalt bedöms att 150 fritidshus per år omvandlas till permanentboende. 2.5 Näringsliv Sörmlands näringsliv domineras av tillverkningsindustrin, som är utsatt för stark konkurrens på den internationella marknaden. De större företagen, främst inom stål/metall, fordon, läkemedel/bioteknik och verkstad, är avgörande för sysselsättningen. Två procent, 174 företag med fler än 50 anställda, står för hälften av de sysselsatta inom näringslivet i Sörmland. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn är relativt liten i länet och koncentreras till kommuner med bra förbindelser. Otillräcklig kapacitet i trafik och infrastruktur, och därmed sämre förutsättningar att attrahera arbetskraft och nya företagsetableringar, gör att andra delar av länet riskerar att utvecklas långsammare eller stagnera. Sveriges tillväxtbranscher såsom bioteknik, informations- och kommunikationsteknik (IKT), finans och kunskapsintensiva företagstjänster (KIBS) har en svagare utveckling i Sörmland än i Mälarregionen i övrigt. Det finns en mer lokalt inriktad tjänstemarknad i Sörmland. Besöksnäringen är den näring i Sverige som ökar sin andel av BNP mest och har också en väsentlig betydelse för Sörmland. En stor del av Sörmlands besökare kommer från Stockholm-Mälarregionen. Den storstadsnära landsbygden är ett rekreationsområde för storstadsborna samt bostadsort för arbetspendlare. Sörmland har också betydelse som ett komplement för den internationella storstadsturisten. Stockholm-Skavsta flygplats spelar en viktig roll som inkörsport för det växande antalet utländska besökare. Karakteristiskt för hela länet är kust och sjöar, öppna landskap, högklassiga konferensanläggningar, ofta i herrgårds- och slottsmiljöer, gastronomi och kulturhistoria. Under 2008 registrerades runt en miljon kommersiella övernattningar i Sörmland med en tillväxt över riksgenomsnittet under de senaste åren. Övriga övernattningar, det vill säga antal icke kommersiella övernattningar (fritidshus, släkt/vänner) är tre gånger högre. Det beror på att många stockholmare har sina fritidshus i länet. Förutom övernattningsgäster har regionen ett stort antal dagbesökare, cirka en miljon. De flesta av Sörmlands besöksmål ligger inom en timmes restid från Stockholm vilket gynnar dem i konkurrensen med övriga besöksmål i landet. De flesta kräver dock att besökarna har egen bil, eftersom kollektiva anslutningar ofta saknas eller har dålig turtäthet. De stora besöksmålen är Rosvalla Nyköping Eventcenter, Vingåker Factory Outlet, Parken Zoo i Eskilstuna samt Gripsholms slott i Mariefred. Sida 15(60)
2.6 Godstransporter Industrin och näringslivet i Sörmland ställer krav på infrastrukturen och bättre förutsättningar för att utveckla och verka för effektiv godshantering. Den största noden inom länet för hantering av gods är Oxelösunds hamn, som haft en positiv utveckling sedan starten. Flyggodshanteringen inom länet är dock ytterst begränsad och inga större satsningar sker på Stockholm-Skavsta flygplats för denna verksamhet. Det pågår en utveckling inom godstransportområdet i länet. Den påbörjades då det blev tydligt att allt fler industrier med behov av större ytor för sin verksamhet valde att flytta från Stockholms närhet och längre ut i regionen. Detta har lett till en omfattande utveckling på kombiterminalen Folkesta i Eskilstuna med start 2002. Under 2009 har en större satsning på en kombiterminal i Katrineholm gjorts och anläggningen öppnades för trafik under 2009. Även i samband med Kjula flygfält öster om Eskilstuna sker en ökad utveckling för att kunna ta hand om gods som ska flyttas mellan olika trafikslag. Totalt sett har en kraftig ökning skett av godsflödena i Sörmland, både på väg och på järnväg. Det är viktigt att notera att Sörmland som transitlän utsätts för en stor miljöbelastning, vilket bör uppmärksammas i den nationella planeringen. Kartan nedan visar godstransporter i Sörmland för respektive transportslag. Mest gods går på E20 och E4 på väg. Även riksväg 56 mellan Katrineholm och Norrköping har förhållandevis stora flöden. När det gäller järnväg är flödena störst på Sida 16(60)
Figur 6 Fördelningen mellan export, import, transporter inom länet och transit för de totala transporterna i Sörmland. Källa: Godsflöden i Östra Mellansverige - Södermanlands län, preliminär rapport, Vectura, 2013. Västra stambanan och på Södra stambanan söder om Katrineholm. Den största delen av länets import 2 sker med sjöfart till Oxelösunds hamn. Sörmland har en stor andel transittransporter 3 (stor andel rött i cirklarna på kartan). Längs de något mindre vägarna i länet (riksväg 52 väster om Katrineholm och riksväg 55 öster om Katrineholm) tycks dock en stor del av transporterna vara export (stor andel grönt i cirklarna på kartan). Även längs järnvägen mellan Eskilstuna och Flen är exporten stor, runt 50 procent. 2 Import innebär gods som har sin startpunkt utanför länet och sin målpunkt inom länet. 3 Transit innebär gods som har start- och målpunkt utanför länet. Sida 17(60)
Störst godsmängder i Östra Mellansveriges hamnar hanteras i Oxelösunds hamn, nästan 5,7 miljoner ton gods 2011 enligt Sveriges Hamnars statistik. För länet är dessutom Hallsberg en viktig rangerbangård på grund av närheten till länet och dess centrala funktion i järnvägsnätssystemet. I länet finns större lastbilsterminaler i anslutning till kombiterminalerna i Eskilstuna och Katrineholm. Katrineholms Logistikcentrum är belägen där Västra och Södra stambanorna korsar varandra. Här möts riksväg 52, 55, 56 och 57 och knyter samman E4, E18 och E20. Eskilstunas och Katrineholms kombiterminaler är en del av Göteborgs hamn och ingår i Railport Scandinavia. Varor kan alltså fraktas direkt till kombiterminalen utan att behöva förtullas i Göteborg. Dessutom finns en logistikpark i Strängnäs i direkt anslutning till motorväg E20 mellan Göteborg och Stockholm samt riksväg 55 mellan Uppsala och Norrköping. Stockholm-Skavsta flygplats är Sveriges tredje största flygplats. Flygplatsen har i huvudsak persontrafik men även en liten mängd flygfrakt, motsvarande 264 ton 2012. Figur 7 Transportarbete per trafikslag. Statistik för 2006 och modellberäknad tillväxt till 2030 (enhet miljarder tonkilometer per år). Källa: Trafikverket. En prognos för godstransporter med sikte på 2030 pekar mot att den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes transporter skattas till 1.7 procent per år fram till 2030. Väg är det trafikslag som bedöms öka mest med 1.9 procent i årstakt, följt av sjöfart på 1.7 procent och järnväg på 1.4 procent per år. Inrikes flygtransporter existerar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 1.6 procent per år. Vägtransporterna gynnas både av höjda banavgifter för godstrafiken på järnväg och av införandet av svaveldirektivet för sjöfart och beräknas Sida 18(60)
öka från 39.9 miljarder tonkilometer 2006 till 63 miljarder tonkilometer år 2030. Efterfrågan på järnvägstransporter väntas öka från 2010 års nivå på 23.5 miljarder tonkilometer till 32.8 miljarder tonkilometer 2030, vilket ger en total relativ efterfrågeökning under perioden på cirka 40 procent. En stor del av ökningen består av nya transportbehov till följd av en utökad gruvbrytning i norra Sverige. Om malmökningen exkluderas, beräknas antalet tonkilometer till 26.9 miljarder tonkilometer. 2.7 Infrastruktur Södra Skandinavien, södra Finland och Baltstaterna ingår i en potentiellt stark tillväxtzon på en europeisk och global nivå. Stockholmsområdet utgör det starkaste storstadsområdet i denna zon. En förutsättning för att området ska bli en global tillväxtzon är att infrastrukturen och flaskhalsar i systemet åtgärdas. Arbetet med den Nordiska triangeln är en del i detta. Det innebär dels att knyta samman de fyra nordiska huvudstäderna med effektiva och kapacitetsstarka järnvägar, vägar och fartygsleder, dels att knyta samman denna region med övriga Europa. Nordiska triangeln kan delas in i ett nord-sydligt och ett öst-västligt perspektiv. Det nord-sydliga perspektivet är viktigt både för att knyta samman länet med övriga Stockholm-Mälarregionen samt med Östergötland, Göteborg, Skåne och vidare mot kontinenten. I ett öst-västligt perspektiv handlar det om att knyta samman Osloregionen österut mot Stockholm-Mälarregionen och vidare mot Helsingfors och S:t Petersburg. Vägsystemet Genom länet sträcker sig två europavägar, E4 respektive E20. Deras nationella betydelse med stor andel långväga trafik har medfört att en utbyggnad av dessa vägar har prioriterats sedan 1970-talet. Övriga delar av länets huvudvägnät består av riksvägarna 52 Nyköping Örebro, 53 Oxelösund Eskilstuna, 55 Katrineholm Uppsala, 56 Norrköping Gävle och 57 Flen Järna. Av dessa har riksväg 56, även kallad Räta linjen, blivit en nationell stamväg och har byggts ut med medel från den nationella planen. Sida 19(60)
2950 3760 5460 8860 3050 9950 2260 3200 14520 3120 2360 16210 Förklaring Trafikflöden nuläge ÅDT (årsdygnstrafik) 0-750 750-2 000 3540 2 000-4 000 4 000-12 000 2780 4350 4470 2490 3630 12 000-5620 7430 5170 1140 1540 1480 770 6720 5790 23750 2510 1010 19320 19240 1560 2570 7040 Figur 8 Trafikflöden nuläge ÅDT (årsdygnstrafik). Källa: Trafikverket (data) och VAP VA- Projekt AB (bearbetning). TUMBO TORSHÄLLA HÄLLBYBRUNN ESKILSTUNA KJULAÅS HÄRAD ABBORRBERGET STRÄNGNÄS STALLARHOLMEN STALLARHOLMEN SKOGSTORP HÄLLBERGA ALBERGA HÅLLSTA BÄLGVIKEN ÄRLA MERLÄNNA MARIEFRED ÅKERS STYCKEBRUK ÄSKÖPING HÄLLEFORSNÄS MALMKÖPING MELLÖSA HÖGSJÖ VINGÅKER MARMORBYN BIE ORRHAMMAR FLEN SKÖLDINGE VALLA SPARREHOLM SKEBOKVARN STJÄRNHOV BJÖRNLUNDA GNESTA BAGGETORP KATRINEHOLM Förklaring Trafikökning 2010-2030 Antal fordon/årsmedeldygn STRÅNGSJÖ FORSSJÖ BETTNA SUND VAGNHÄRAD VÄSTERLJUNG TROSA - 4 000 - - 2 000 - - 4 000-500 - - 2 000-100 - - 500 BJÖRKVIK VRENA RUNTUNA TYSTBERGA 0 - - 100 STIGTOMTA +/- 0 OXBACKEN SJÖSA 0-100 100-500 500-2 000 STAVSJÖ ÅLBERGA JÖNÅKER NYKÖPING ENSTABERGA SVALSTABERGSHAMMAR ARNÖ 2 000-4 000 4 000-0 10 20 Kilometer BUSKHYTTAN OXELÖSUND OXELÖSUND NÄVEKVARN Figur 9 Trafikökning 2010-2030, antal fordon per årsmedeldygn. Källa: Trafikverket (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning). Sida 20(60)
Förutom de ovan nämnda europavägarna samt riksväg 55 har även riksväg 56 Alberga-Norrköping, riksväg 52 Katrineholm-Vingåker-Örebro, riksväg 57 Gnesta- Sparreholm samt riksväg 52 Nyköping-Bettna de största trafikflödena i länet med årsdygnstrafik om minst 3 500 fordon. Tittar man på en prognos för framtiden, det vill säga beräknad trafikökning över åren 2010-2030, så är det också dessa vägar som förväntas få en ökad årsdygnstrafik. Här utkristalliseras särskilt riksväg 55 Katrineholm-Malmköping, riksväg 56 Alberga-Norrköping samt väg 230 Eskilstuna- Alberga med 2 000 4 000 fordon ytterligare per dygn. Även riksväg 52 Nyköping- Katrineholm-Vingåker, riksväg 53 Malmköping-Eskilstuna samt riksväg 57 Gnesta- Björnlunda förväntas få en ökad årsdygnstrafik, om än något lägre, med 500 2 000 fordon ytterligare per dygn. Redan i länstransportplanen 2004 2015, var utbyggnaden av riksväg 55 utpekad som den viktigaste satsningen för länet. Planen genomfördes framtungt mot bakgrund av de stora tillgänglighetsbehov som finns i västra Sörmland. I den nu gällande planen (2010-2021) är riksväg 55 prioriterad, eftersom standarden ännu inte uppfyller länets behov och förväntningar. Även på det övriga riksvägnätet är behoven stora och på vissa platser är standarden riktigt låg med smala vägfält, dåliga siktförhållanden och låg framkomlighet. Längs det omfattande länsvägnätet, som brukar delas upp i tre olika kategorier, är behoven av förbättringar i vissa fall omfattande med i första hand drift- och underhållsåtgärder. Riksväg 55 sträcker sig från Norrköping till Uppsala via Katrineholm, Flen, Strängnäs och Enköping. För Sörmlands regionala utveckling är kommunikationer över länsgränserna med framför allt Stockholm men även med större regioncentra i grannlänen såsom Uppsala, Västerås, Örebro samt Norrköping/Linköping av största betydelse. Riksväg 55 är ett viktigt vägstråk både ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Sett i ett nationellt perspektiv fungerar vägen som en del av Sörmlands huvudförbindelse med Stockholm och avlastar till viss del Stockholmsområdets trafiksystem genom att den långväga trafiken, bland annat godstrafiken, har möjlighet att välja riksväg 55 istället för väg E4 genom Stockholm. Med en förbättrad standard kan riksväg 55 komma att få ökad betydelse för framför allt långväga transporter som idag går via Stockholm. Under årens lopp har ytterst få åtgärder vidtagits på den aktuella sträckan. Den avlastande funktionen för riksväg 55 på Stockholmsområdets trafiksystem gäller åtminstone fram till att Förbifart Stockholm är byggd och tagen i drift. Sannolikt kommer riksväg 55 även därefter att ha en viktig funktion i det nationella trafiksystemet och på sikt kan delar eller hela stråket ingå i den nationella planen. Sida 21(60)