Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor



Relevanta dokument
Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Kapitel 4 Emotionell reglering

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Kapitel 2 De basala emotionerna

13 nov -12 Shane MacDonald

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Emotioner: aversion, belöning

Chris von Borgstede

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Strategiska förändringsprocesser förnuft eller känsla?

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Känslor och känslohantering

Psykiskt status

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken.

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Mental träning. I teorin och i praktiken

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Livskunskap för de allra yngsta

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Golf ur ett motoriskt perspektiv

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. Ulrich Olofsson. Örjan Dahlström Kursansvarig

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Placebo och självläkning som

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Den beslutsfattande hjärnan

år kropp och den nya tidens justeringar

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Emotionell intelligens - teori och empiri i ett psykologiskt perspektiv

Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Affektskola för golfare något att satsa på?

Autism en introduktion

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering

Emotionell inlärning Fallet rädsla. Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Samtal med den döende människan

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Intuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Disposition introduktion i mindfulness

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Akut och långvarig smärta (JA)

Neural bas för kognition

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Mentalisering och smärta

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

OBS! Vi har nya rutiner.


Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg

Vad är psykisk ohälsa?

Behandling av långvarig smärta


Transkript:

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1

Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är de starka och tydliga, ibland finns de där bara som ett bakgrundsbrus. 2

Vad är en emotion? En emotion kan ibland definieras utifrån de komponenter som ingår i den: De fysiologiska uttrycken och neurologiska korrelaten (kroppsliga korrelat). Den expressiva icke-verbala komponenten (kommunikativa). Den subjektiva upplevelsen (mentala komponenten). 3

Olika perspektiv på affekter/emotioner Det biologiska perspektivet. Det kognitiva perspektivet. 4

Begreppet affekt ur ett biologiskt perspektiv En affekt är en genom evolutionen skapad tendens att reagera på ett visst sätt vid speciella yttre situationer. Denna beteendetendens kan stanna inom oss som en emotionell upplevelse, men den inriktar/motiverar oss mot en viss typ av handling. Denna tendens till snabba, intuitiva värderingar och handlingstendenser har ett överlevnadsvärde för organismen. 5

Affekter karaktäriseras av kroppsliga tillstånd. Ingen mellanliggande kognitiv tolkning av stimulus krävs före en emotionell/affektiv respons. Ett bottom-up -perspektiv d.v.s stimulusstyrd respons. Inom det biologiska perspektivet finns två inriktningar: En dimensionell biologisk inriktning som går från positiva till negativa emotioner (Gray). En inriktning med olika kategorier av emotioner som förknippas med skilda fysiologiska/kroppsliga reaktioner (Tomkins). 6

Biologiskt perspektiv på emotionell reaktion (Damasios modell) 4. Långsammare bana Synbarken Talamus 2. Snabb bana Amygdala 1. Stimulus: Argt ansikte 3. Fysiologiska och muskulära reaktioner = affektiv respons/ emotionell respons 7

Bottom-up -syn på emotioner och ett biologiskt perspektiv 1. Stimulus Inga minnen/ förväntningar behövs för det emotionella upplevandet A* 3. Intuitiv emotionell upplevelse som beror på speciell kroppslig respons *A = exempelvis amygdala 2. RESPONS: affekt där hjärtat dunkar, musklerna spänns, rädsla uttrycks i ansiktet 8

Vilka funktioner fyller emotionerna/affekterna? Intuitiv värderingsfunktion. Motivationell funktion som inriktar oss mot vissa beteenden. Styr oss bort från eller mot vissa situationer för att uppnå emotionellt välmående. Förhöjer uppmärksamhetsnivån ger oss upplevelsen att något är betydelsefullt, skapar mening i livet. Är huvudsakligen funktionella för vår överlevnad och vårt välmående, men kan bli dysfunktionella. 9

Kognitiv syn på emotioner Det är den kognitiva tolkningen av den yttre situationen och våra fysiologiska processer som bestämmer vilken emotion vi upplever. Den kognitiva tolkningen bestämmer den emotionella upplevelsen och föregår upplevelsen språket har stor betydelse för tolkningen. Ett top-down -perspektiv på emotioner, en mer medveten process. 10

Kognitiv syn på emotionell reaktion på stimulus Stimulus/situation. Kognitiv tolkning av stimulus/ situation och fysiologisk reaktion. Emotionell upplevelse. 11

Top-down -syn på emotioner 1. Stimulus 2. Minnen och förväntningar kring tidigare liknande stimulus påverkar tolkningen och styr den emotionella upplevelsen 3. RESPONS: fysiologiska reaktioner som tolkas och ytterligare påverkar upplevelsen 12

Stämningsläge emotionell reaktion En emotionell reaktion i en speciell situation är i regel en kortvarig av bottom-upkaraktär, d.v.s. en spontan, automatisk reaktion på ett yttre stimulus. När den emotionella reaktionen binds ihop med och förstärks av tankar/minnen kan den bli relativt långvarig en sinnesstämning uppstår (kognitiv involvering). Sinnesstämningen påverkar i fortsättningen tolkningen och urvalet av stimulus ( topdown -processer påverkar perception, tolkning och planering). Ett stämningsläge kan även bli till en del av en persons identitet om det varar under en längre period i personens liv. 13

Integrering av kognitivt och biologiskt perspektiv Hjärnans informationsprocessande kan ses som ett dynamiskt system där bottom-up och top-down -processer samverkar. De erfarenheter som individen gör och dennes kognitiva processer kommer i efterhand att spela en allt större roll för igångsättandet av emotionerna och i regleringen av dem under individens utveckling. Ett minne/en fantasi kan sätta igång en emotion och kan dessutom påverka varseblivningen och tolkningen av en yttre situation. Erfarenheterna kan vara lagrade på en explicit (medveten/verbal) eller implicit (omedveten/automatisk och kroppsligt förankrad) nivå. 14

Tomkins olika begrepp Affekt = den biologiskt, evolutionärt grundade beteendetendensen som manifesterar sig i olika ansiktsuttryck och i speciella fysiologiska responser. Emotion = det tillstånd som uppstår genom samspelet mellan de nedärvda affekterna och individens erfarenheter, affektiva-kognitiva minnesnätverk uppstår. Känsla = den subjektiva upplevelsen av det inre tillståndet. 15