PROJEKTBESKRIVNING projekt: Jag + Skogen = Sant producent: Norra Landet Produktion / Konstgödning konstnär/illustratör: Helene Gedda

Relevanta dokument
Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Studiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Projektet Eddies hemliga vän

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Det Lilla Världslöftet

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Den som vaktar gården

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

Pedagogiskt material till föreställningen

Får jag använda Wikipedia?

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

På jakt med geocaching

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Om barns och ungas rättigheter

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Om att skapa en identitet, att smälta in och ej tillhöra normen

Reflektionsblad Boksamtal

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Katten i Ediths trädgård

VEM ÄR RIITTA KALENIUS

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Halvtid - hur har det gått?

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Författare: Helena Karlsson

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Tranbärets månadsbrev november

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Författare: Can. Kapitel1

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

LÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning. Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin. Rekommenderas för ca 4-7 år

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

Inspirationsmaterial till häftet

Ljusa nätter. Läsförståelse. Elevmaterial LINA STOLTZ SIDAN 1. Namn: Kapitel 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Självvärdering The big five

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

Huddinge Tennis Klubb Matchsida Information & statistik för HTK juniorer som tävlar.

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Stå upp, stå ut, stå kvar

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober

Årsberättelse Björke förskola

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Kärleken gör dig hel

Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs.

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Transkript:

PROJEKTBESKRIVNING projekt: Jag + Skogen = Sant producent: Norra Landet Produktion / Konstgödning konstnär/illustratör: Helene Gedda Duved 1991 Jag är på jakt efter konsekvenser av hur jag har tänkt. Konsekvenser av vårt samhälle där användningen av skog är så enkel och självklar. Projektet vill diskutera konselvensen av att ta skogen för given. Frågeställningen är: vem passar att äga skog? och projektet ska bli en bild- och ljudutställning.

1.0 BAKGRUND 1.1 Det är hösten 2013. Jag har bott i Jämtland hela mitt liv utom några år efter gymnasiet då jag var ifrån på olika håll, mest i Stockholm. Där fick jag boende och jobb delvis på meriten att jag kom från Norrland. När jag kom tillbaka hem insåg jag att jag var en andra generationens invandrare och att jag knappt känner det län där jag har växt upp och som har varit viktigt för min identitet. Att det är en geografisk plats med byar och platser jag knappt kan vid namn, än mindre peka ut på karta. Och jag börjar fundera över mitt sammanhang, hur lite jag sett av Jämtland och varför det är så. Varför vet jag inte vart man plockar hjortron eller hur det ser ut i Bispgården? Varför verkar alla komma från Offerdal och Oviken och ha släkt att fika hos på helgerna? Varför tycker mina föräldrar inte om granar på vår tomt i Duved? Har den urbana normen något med detta att göra?

1.2 Ur dessa funderingar kom utställningen Huvudet fullt av skog till, en reflektion över att vara en återvändare utan att veta varför jag återvänder, en diskussion om vem som ska få kalla skogen sin och hur det påverkar att inte ha någon släkt att besöka på en plats du kallar hemma. 1.3 Utställningen visades i Stockholm, Östersund och Sundsvall. Den sistnämnda vernissagen lämnade mig ingen ro. Journalister och skogsintresserade hörde av sig och ville höra min inställning till skog. Vart jag stod på linjen mellan miljöaktivist och skogskapitalist? Det slutade med att jag sökte upp hållbarhetschefen på SCAi Sundsvall för ett samtal om utställningen skulle kunna bli en fortsättning och diskussion tillsammans med dem. Så blev det inte.

Istället vände jag blicken mot mitt eget träbeteende, hur jag klär mig i skog och tar naturen för given varje dag. Köper galgar på Ikea, plywood till bord och interiör på Beijers, eldar i kaminen. Blir ledsen när skogsbonden bredvid oss avverkar skogen som jag tänkt på som min egen. Ett beteende och tankerikting av en naturresurs precis likt det tankemönster som man har på SCAs huvudkontor. 1.4 Dessa tankar blev bildutställningen Örat mot marken, berättelsen finns i jorden. En utställning som under sommaren 2014 visades på Byhuset på Rödön och som tillsammans med Huvudet fullt av skog ingår i ett projekt om tre delar. Den tredje delen är Jag + Skogen = Sant.

Det är ett projekt som likt Naturskyddsföreningens kampanj #minskog och forskaren Johan Rockström vill lyfta frågan om ekologisk analfabetism. Ett dyrköpt tillstånd jag tror går att synliggöra på fler sätt än genom forskningsrapporter och insändare i affekt. Som går att visualisera genom konsten. Som bor hos de människor, som likt mig själv, haft skog runt sig varje dag i hela sitt liv. Som kapital/resurs, som rekreation, som trä till hus och möbler, som sorg vid stormar och bränder, som något värdefullt att ge vidare till nästa generation. - 2.0 GENOMFÖRANDE Jag tänker skapa ett projekt med bild och samtal i fokus. Låta varje bybo bli en del av en helhet som återspeglar hur vi tänker kring skog och handlar med trä som energi. Jag vill under ett år låta skogsberättelser och träanvändade gå hand i hand med en ton som är ärlig och uppriktig och kan säga något om samtiden. Jag vill låta byborna i Skyttmon problematisera skogen och skapa diskussion lokalt, regionalt och nationellt. Jag ser det i tre delar: 2.1 Den första delen är diskussion och samtal. Där får varje person i Skyttmon utrymme att prata om sin syn på skog, utifrån frågorna: vem passar att äga skog? vad är skog idag? hur skulle du vilja att skogen togs om hand? vem passar inte att äga skog? Samtalen kommer att spelas in och bli en del av utställningen. Inför dessa samtal kommer jag att ta hjälp av journalisten Kristina Ernehed.

2.2 Den andra delen är bybornas egna skogsdagböcker och mina illusterade kartor. Varje bybo får en 1 hektar fiktiv skog innehållandes 300 skogskubikmeter under fem månader. En blandskog med hög bonitet av tall, gran, löv, blåbärsris och mossa. Därefter kommer vi gemensamt bestämma vad som är förbrukningsvaror av trä. Mellan januari och maj 2015 får sedan varje bybo skriva upp sitt dagliga träanvändande i boken, för att i slutändan kunna se hur mycket av deras 300 skogskubikmeter som förbrukats under femmånader. Anteckningarna och de inspelade samtalen är grunden till utställningens bildmaterial - kartor över de fiktivt avverkade skogsområdena, före och efter. Min utgångspunkt är blyerts och glitter och jag vill skapa ett slags samtida bokmärken. Rita stora original med fem kartor på varje blad, sedan frilägga varje karta utifrån sin form men låta dem hänga ihop på vissa ställen likt en bokmärkeskarta. Jag vill visa att markerna hänger ihop, att byborna tillsammans skapar helheten av att vara en skogsägare. Inspirationen hämtar jag från illustratören Pat Perrys projekt In Alaska, illustratören Nigel Peaks bok In the wild, Jockum Nordströms realism samt mitt eget bokmärkessamlande. Jag tar konstnärligt avstamp i min tavla Det är alltid ett vi. 2.3 Den tredje delen är en sammanfattande skogskrönika av projektet. Ett magasin/bok/häfte med hög konstnärlig ambiton och integritet. Byborna ska själva få binda böckerna med näveromslag, mina kartillustationer ska tryckas och ingå i boken tillsammans med kopierade dagboksanteckningarna, en journal över arbetet i datumform kommer stå som prolog.

2.4 Sammantaget blir det en utställning med fokus på bild och inspelade samtal. En plattform som kan berätta något om dem som alltid levt med skogen och som kan spela rollen av guidebok för andra att tänka kring. Hur konst och glesbygd hänger ihop och vad som händer i ett raskt urbaniserat Sverige om vi inte förstår att stad, landsbygd och skog hänger ihop. - 3.0 KONSTNÄRLIG VISION Jag ser framför mig att utställningen med kartorna, dagböckerna och skogskrönikan kommer bli ett relevant och samtida verk. Ett konkret exempel på att konsten kan ta vid där många forskningsrapporter sätter punkt. 3.1 För mig handlar projektet Jag + Skogen = Sant mycket om den privata synen på skog. Mitt arbete som konstnär är att göra det till en helhet, se vad det är för tankar och reflektioner som byborna har. Gräva upp och förstå hur skogsägare som ärvt och alltid haft skog tänker, hur och om det påverkar den individuella och kollektiva självbilden och användandet av skog samt om byborna ser sig själva som personer som passar att äga skog.

Mitt arbete som illustratör handlar om att utifrån bybornas dagböcker och tankar om skogen skapa kartor över den fiktiva skogen de förbrukar. Att ta ett bildligt grepp om en plats som varken ska vara naturromantiskt eller apokalyptiskt utan norrländskt, samtida och glittrande. Utforska hur handgjort papper, näver, blyerts och glitter kan samarbeta. Illustrera och tänka så att det blir vi som bor i skogen som skapar bilden av oss själva och för diskussionen utifrån det. Jag + Skogen = Sant ser jag som ett projekt och utställning där landsbygd, skog och konst får teckna sin egen berättelse. Där det är den verkligheten som får stå i centrum. Där vi får lyfta frågan om skogen runtomkring oss och ge den namn, betydelse och innehåll. Där vi osäkrar debtten om vems är skogen att äga. Kan skogskrönikor säga något om samtiden? Kan konflikter lösas om vi får ta del av varandras känslor och tankar? Kan det skapa en ny typ av gemenskap och fästpunkter mellan människor? Det tror jag. Bästa hälsningar, Helene Gedda