KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012

KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012 STADSFULLMÄKTIGE 2013

Kristinestads stad Bokslut 2012 3 Innehåll Innehållsförteckning 1. Inledning sida 5 2. Bokslut och verksamhetsberättelse enligt KL och BFL sida 6 3. Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 3.1. Stadsdirektörens översikt sida 8 3.2. Den allmänna ekonomiska utvecklingen sida 11 3.3. Kristinestads organisationsschema sida 13 3.4. Personalrapport sida 14 4. Bokslutsscheman och totalekonomiska nyckeltal 4.1. Totala intäkter och kostnader sida 18 4.2. Resultaträkning med nyckeltal sida 19 4.3. Finansieringskalkyl med nyckeltal sida 20 4.4. Balansräkning med nyckeltal sida 21 4.5. Koncernbokslut 2012 sida 23 5. Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin sida 27 6. Budgetens utfall 6.1. Driftsekonomidelens utfall sida 28 6.1.1. Förvaltningscentralen sida 28 6.1.2. Vård- och omsorgscentralen sida 40 6.1.3. Utbildningscentralen sida 58 6.1.4. Bildnings- och fritidscentralen sida 72 6.1.5. Tekniska centralen sida 83 6.2. Investeringsdelens utfall sida 92 6.3. Resultaträkningsdelens utfall sida 93 6.4. Finansieringsdelens utfall sida 94 7. Bokslutets bilagor 7.1. Noter 7.2. Affärsverket KRS-Vattens berättelse 8. Balansbok (skild inbunden bok)

Kristinestads stad Bokslut 2012 4

Kristinestads stad Bokslut 2012 5 1. Inledning I kapitel 2 redogörs för stadgandena kring bokslutet och verksamhetsberättelsen. I det tredje kapitlet framförs stadsdirektörens översikt, stadens organisationsschema för nämnderna och redogörs för utvecklingen i Kristinestad samt stadens personal. I kapitel 4 finns bokslutsscheman med nyckeltal samt koncernbokslutet. Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin återfinns i kapitel 5. I kapitel 6 redogörs för budgetens utfall. Driftsekonomidelens utfall redogörs resultatområdesvis och har grupperats enligt central. Utfallet framgår ur jämförelse mellan budget jämte budgetar sammanslaget samt bokslutet. Avvikelse har ett positivt eller negativt förtecken utgående från hur avvikelsen inverkar på verksamhetsbidraget. Budgetarna har ett negativt förtecken om utgifterna eller inkomsterna ökats och ett positivt om anslagen minskats. Samt negativt om inkomsterna minskat. I kap. 6.1. redogörs för utfallet för de av stadsfullmäktige uppställda målsättningarna. I kapitel 7 redogörs för bokslutets bilageuppgifter och kapitel 8 innehåller balansbok.

Kristinestads stad Bokslut 2012 6 2. Bokslut och verksamhetsberättelse enligt KL och BFL Bokföring Kommunlagen 67 Om kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller utöver kommunlagen i tillämpliga delar bokföringslagen (1336/97). Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och kommunlagens (68-70 ) stadganden. Bokslut Kommunallagen 68 Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen skall upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning. De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren. Kommunallagen 68a En kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet skall upprättas samma dag som kommunens bokslut. Koncernbokslutet skall upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds. Koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen behöver inte upprättas, om dottersamfundens sammanräknade omsättning eller motsvarande avkastning under såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som under den omedelbart föregående räkenskapsperioden har understigit 200 000 euro. Koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen skall emellertid alltid upprättas, om det sammanräknade värdet av dottersamfundens balansomslutning för såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som den omedelbart föregående räkenskapsperioden har överstigit en tredjedel av kommunkoncernens balansvärde den räkenskapsperiod som föregick den räkenskapsperiod som har gått ut. Bokföringslagen Bokföringslagens stadganden har ändrats genom L (1304/2004) och bokföringsförordningen genom statsrådets förordning (1313/2004). Bokföringsnämndens kommunsektion har ansett att arna börjar tillämpas i kommunernas och samkommunernas bokföring först 1.1.2006. I bokföringslagens 3 kap. stadgas om innehållet i bokslutet. Innehållet i kommunernas och samkommunernas bokslut har reglerats i kommunallagen (68 2 mom.), så bokföringslagens ändrade bestämmelse om innehållet

Kristinestads stad Bokslut 2012 7 Verksamhetsberättelse tillämpas inte på kommunernas och samkommunernas bokslut. Enligt kommunsektionens anvisningar utgör finansieringskalkylen en bilaga till bokslutet. Kommunlagen 69 I verksamhetsberättelsen skall ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte skall redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin. Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Intern kontroll De redovisningsskyldiga utför också den interna kontrollen över verksamheten med iakttagande av gällande lagstiftning och de föreskrifter som finns i förvaltningsstadgan samt instruktionen om intern kontroll. Koncerntillsynen utförs likaså av de redovisningsskyldiga med iakttagande av ovan nämnda regelverk även de målsättningar Stadsfullmäktige definierat för koncernen.

Kristinestads stad Bokslut 2012 8 3. Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 3.1. Stadsdirektörens översikt 2012 Stadens budget för år 2012 utarbetades nationellt sett under osäkra förhållanden då staten fortsatte skära ner kommunernas statsandelar och balansera den offentliga ekonomin. Kommuninvånarnas service producerades enligt planerna men ekonomiskt sett förverkligades verksamhetsåret inte enligt budgeten. Trots att fullmäktige år 2010 på grund av det 3-4-åriga utvecklingsarbetet inom vård- och omsorgscentralen godkände tanken om några år av underskott, är underskottet om 2,2 milj. euro år 2012 för stort 1. Arbetet för att hälso- och sjukvården till följd av den åldrande befolkningen i framtiden inte ska belasta driftsekonomin fortsatte. Välfärdsberättelsen som fullmäktige godkände 2012 och som uppdateras varje fullmäktigeperiod visar de starka sidorna i verksamheten, som har som målsättning att stärka invånarnas välfärd, samt förbättringsobjekten och fungerar som rättesnöre för den fortsatta planeringen. Nämnderna beaktade dokumentet Så formar vi framtiden i Kristinestad - en strategi för 2010-2012 i sitt utvecklingsarbete. De väsentligaste avvikelserna Skatteinkomster, budgeterat Skatteinkomster, förverkligat Skillnad euro 22 157 600 20 970 557-1 187 043 Statsandelar, budgeterat Statsandelar, förverkligat Skillnad euro 18 583 000 18 401 200 181 800 Övriga intäkter, budgeterat Övriga intäkter, förverkligat Skillnad euro 6 792 545 7 902 634 1 110 089 Driftsekonomins netto var 39,5 milj. euro, ökningen från år 2011 var således 2,9 milj. euro, d.v.s. 7,8 %. Årsbidraget var -0,49 milj. euro (-69 /inv.). Skatteinkomsterna var 21,0 milj. euro (20,3 M ). Driftsbidraget var -121 000 euro (549 948 ). Nettoinvesteringarna uppgick till 2,3 milj. euro (3,8 M ). Avskrivningarna uppgick till 1,7 milj. euro (1,4 M ). Övriga inkomster uppgick till 7,9 milj. euro (7,97 M ). Uppmärksamhet fästs vid en ökning av inkomsterna och sektorerna lyckades också öka sina inkomster. Övriga inkomster uppgick till 7,9 milj. euro (7,97 M ). Inkomstskatteprocenten år 2012 var för sjunde året i följd 20 % men fastighetsskattesatserna höjdes något. Efter avdragen var den verkliga skattesatsen 16,5 procent. Underskottet för räkenskapsperioden 2012 var 2.238.130,48 euro (1,4 M ), vilket är 2.046.580 euro sämre än målsättningen om underskott på 191 550 euro. Underskottet 2.238.130,48 euro minskas från de tidigare årens ackumulerade överskott på 2,9 milj. euro, vilket innebär att det ackumulerade överskottet sålunda har använts och stadens underskott i balansen i slutet av år 2012 är -738.130 euro. I slutet av år 2011 var överskottet 1,5 milj. euro. 1 Tack vare investeringarna och satsningarna kan kostnadsökningen kontrolleras under kommande år, vilket i sin tur gör att stadens ekonomi kan hållas på en stabil grund under varje planeperiod. Satsningarna inom vård- och omsorgen har under kommande år en inbesparingseffekt om ca 1milj. euro. Kommunernas ekonomi ska vara i balans under planeperioden.

Kristinestads stad Bokslut 2012 9 Lån upptogs för 6,1 milj. euro till investeringar, och lånen avkortades totalt med 2,5 milj. euro. Stadens lånesumma 31.12.2012 uppgår till 19,5 milj. euro (15,9 M ), 2765 euro/invånare (2241 euro/inv.) Lånesumman i kommunerna i Fasta Finland år 2011 var i genomsnitt 2282 euro/inv. (2038 euro/inv.). Ränteutgifterna var 438 000 euro. Likviditeten var 21 dagar (25 dagar). Stadens invånarantal i slutet av året 2012 var 7055 invånare d.v.s. 41 personer färre än år 2011 (7096). Förverkligad kostnadsfördelning 2012 Sektor Euro Ökning % % av budgeten /invånare Förvaltning 1) 2214735 32,2 104,8 314 Tekniska 5948059 8,7 104,9 842 Vård- och omsorg 24275122 6,4 100,4 3436 Utbildning 6308388-0,1 98,3 893 Bildning 1166764 1,6 97,8 165 Totalt 39913067 6,6 100,9 5650 1) I förvaltningscentralens kostnader ingår bl.a. Näringslivscentralens köptjänster samt hela organisationens bokslutsposter inklusive semesterlöneperiodiseringen 133 000. Korrigerat utgör förbrukningen 94 % av budgeten. Vård- och omsorgscentralen - utveckling i enlighet med strategin och planerna År 2012 fortsatte staden satsningarna på att ändra anstaltsvården så att vården blir mera öppenvårdsbetonad, vilket under de kommande senare kommer att påverka kostnadsstrukturen i positiv riktning. En övergång till öppenvårdsbaserad verksamhet och den personalökning detta medför skulle minska ökningen av specialsjukvårdskostnaderna och denna uppgift gavs till vård- och omsorgssektorn 2. Specialsjukvårdskostnaderna ökade endast med 0,61 % och därför kan konstateras att vård- och omsorgssektorn lyckats i denna målsättning år 2012. Seniorrådgivningen, hemvården, nattpatrullen och satsningarna på närståendevården eftersträvade för att möjligast länge upprätthålla funktionsförmågan och möjligheten till eget boende. Centrala tyngdpunktsområdena har varit barn, ungdom och unga vuxna samt den äldre befolkningen. Familjecentret grundades i april 2012 för att sammanföra de aktörer som arbetar med och runt barn, ungdom och unga vuxna. Detta mångprofessionella arbetssätt har effektiverat identifieringen och behandlingen av de problem och utmaningar som uppstår hos denna målgrupp. Tack vare skolkuratorn som anställdes förbättrades kontaktytan till skolvärlden. Strukturförarna i hälsocampuset och investeringarna för att förnya vård- och omsorgssektorns service inverkade också positivt på stadens image. De förbättrade hälsocampusets dragningskraft och underlättade den framtida rekryteringen. Personalen inom vård- och omsorgssektorn ökade med 16 personer år 2012. Omstruktureringen av vård- och omsorgen fortsätter och då utvecklas den service som riktas mot hemmet. Planeringen av det regionala geriatriska centret med Kristinestad som placeringsort fortsatte. KristinaMedi Ab, av vilket staden äger 30 %, inledde sin verksamhet i hälsocampuset år 2012. 2 Tack vare nya satsningar minskar vård- och omsorgssektorn från år 2012 målinriktat kostnaderna för specialsjukvården.

Kristinestads stad Bokslut 2012 10 Attraktionsfaktorerna för framåt Utbildningscentralen (17 % av budgeten) gav fortsättningsvis god undervisning åt eleverna och stadens gymnasierna klarade sig bra i de nationella jämförelserna av resultaten från studentskrivningarna. På grund av elevminskningen var staden tvungen att stänga Dagsmark skola och flytta eleverna till Lappfjärd skola. Skolfastighetsarbetsgruppens rapport om effektiveringen av de skolfastigheter som inte används till full kapacitet ledde ännu inte till konkreta resultat under verksamhetsåret 2012 utan besluten senarelades till följande år. Staten beviljade inte bidrag för grundrenovering av svenskspråkiga högstadiet som beräknats kosta ca 4,5 miljoner. Staden verkade aktivt för att inleda utbildning av vindkraftstekniker i området eftersom underhållet och servicen av vindkraftverken i framtiden kommer att sysselsätta efter byggnadsskedet. Tekniska centralen (14 % av budgeten) förbättrade stadens infrastruktur och fortsatte planeringen av vindkrafts- och andra områden samt åtgärder för att öka energieffektiviteten, effektivera den centraliserade fastighetsskötseln och förverkliga fjärrvärme. De olika energibolagens vindkraftsprojekt framskred. Bildnings- och fritidscentralen (3 % av budgeten) arbetade på ett mångsidigt sätt för att förbättra invånarnas trivsel och välfärd och stärka stadens dragningskraft. Under året ordnades olika populära evenemang, bl.a. Öppna Portar och Romatikveckan. Sektorns verksamhet är en viktig del av den förebyggande verksamheten. Utredningen av tjänste- och befattningsarrangemangen fortsatte. Förvaltningscentralen (5 % av budgeten) skötte på ett målinriktat sätt stadens förvaltning, ekonomi och personalförvaltning. Staden köpte näringslivstjänsterna av stadens näringslivsbolag och bolagets verksamhetsförutsättningar stärktes. Av förnyelserna och projekten kan nämnas koncentreringen av näringslivscentralen, turismen och Cittaslow-byrån under samma tak till en front office/utvecklingsenhet som betjänar företagare, turister och invånare. Staden drog nytta av Cittaslow-statusen i marknadsföringen och antalet turister ökade också betydligt. Marknadsförings- och kommunikationsarbetsgruppen ansvarade för kommuniceringen av stadens strategi och för att göra staden mera känd. Stadens image antas ha förbättrats. Verksamhetens interna effektivitet och produktivitet förbättrades genom att stärka samarbetet mellan sektorerna. Befolkningsminskningen inverkar negativt på utvecklingen och beror till stor del på att mortaliteten är större än nativiteten. Trots att antalet inflyttade glädjande nog ökade, minskade invånarantalet år 2012 med 50 personer och var 7 047 personer i slutet av år 2012. Staden deltog i en mässa i Holland för att locka nya invånare. Enligt stadens strategi 2020 är målsättningen 8000 invånare. Kommunstrukturen och sote-reformen: För att vara stark i framtiden krävs att staden smidigare producerar service på ett effektivare sätt, anpassar servicestrukturerna enligt olika åldergruppers behov och lyckas genomföra framgångsrika åtgärder inom näringslivet d.v.s. bevara och skapa nya arbetsplatser. I fortsättningen blir ett inspirerande samarbete med de viktigaste intressentgrupperna och kommunpartnerna allt viktigare. Kristinestad, 18.3.2013 Riitta El-Nemr Stadsdirektör

Kristinestads stad Bokslut 2012 11 3.2. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Befolkning Befolkningen 31.12.2012 var 7 055 invånare (7 096 per 31.12.2011). Befolkningen minskade med 41 personer eller 0,6 % jämfört med situationen 31.12.2011. Av befolkningen 31.12.2011 hade 55,8 % (3 937 inv.) svenska som modersmål och 41,6 % (2 935 inv.) finska som modersmål. 183 personer hade ett annat språk än de ovan nämnda som modersmål. Åldersstrukturen i Kristinestad 2007-2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 0-14 975 13,2 903 12,4 897 12,4 846 11,8 841 11,9 824 11,7 15-64 4627 62,6 4564 62,9 4537 62,5 4430 61,9 4310 60,7 4195 59,5 65-1787 24,2 1795 24,7 1820 25,1 1881 26,3 1945 27,4 2036 28,8 Sammanlagt 7389 100,0 7262 100,0 7254 100,0 7157 100,0 7096 100,0 7055 100,0 Sysselsättning Arbetslöshet i medeltal 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kristinestad antal 281 262 199 184 245 238 203 175 Kristinestad % 8,0 7,4 5,8 5,5 7,4 7,3 6,4 5,5 Österbotten % 7,6 6,6 5,5 5,0 7,3 6,9 6,0 6,6 Hela landet % 10,9 9,5 8,2 7,6 9,8 9,8 9,1 7,7 Näringsliv Befolkning enligt huvudsaklig Antal Antal Antal Antal Antal Antal verksamhet 1990 1995 2000 2005 2010 2011 15 år fyllda 7 252 7 147 6 726 6 566 6 311 6 255 Arbetskraften 4 046 3 765 3 663 3 418 3 155 3 142 Sysselsatta 3 799 3 155 3 281 3 074 2 891 2 922 Arbetslösa 247 620 382 344 264 220 15 år fyllda utanför arbetskraften 3 206 3 391 3063 3 148 3 156 3 113 0-14 år fyllda 1 587 1 538 1 358 1 119 846 841

Kristinestads stad Bokslut 2012 12 Arbetsplatsernas antal och andel Antal Andel enligt näringsgren 2010 2010 A Jordbruk, skogsbruk och fiske 370 14,1 B, D-E Utvinning av mineral; Försörjning av el, gas, värme och kyla; Vattenförsörjning; avloppsrening 68 2,6 C Tillverkning 255 9,7 F Byggverksamhet 138 5,3 G-I Handel; Transport och magasinering; Hotell- och restaurangverksamhet 672 25,6 J Informations- och kommunikationsverksamhet 18 0,7 K Finans- och försäkringsverksamhet 57 2,2 L Fastighetsverksamhet 12 0,5 M-N Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ; Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster O-Q Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring; Utbildning; Vård och omsorg; Sociala tjänster 163 6,2 734 28,0 R-U De övriga tjänster 97 3,7 X Näringsgrenen okänd 38 1,4 Alla näringsgrenar totalt 2622 100,0 Pendling Pendling till och från Kristinestad 31.12.2010 enligt kommun (över 5 pendlande personer) Inpendling Utpendling Sammanlagt 462 731 Espoo-Esbo 6 Helsinki - Helsingfors 5 12 Isojoki - Storå 28 36 Karijoki - Bötom 72 42 Kaskinen - Kaskö 16 59 Kauhajoki 31 28 Korsnäs 2 3 Kurikka 8 Maalahti - Malax 7 3 Merikarvia - Sastmola 18 7 Maarianhamina-Mariehamn 7 Mustasaari - Korsholm 8 9 Närpiö - Närpes 110 249 Pori - Björneborg 10 13 Rauma - Raumo 6 Seinäjoki 11 12 Teuva - Östermark 37 25 Turku - Åbo 12 Vaasa - Vasa 24 125 Övriga kommuner 83 69

Kristinestads stad Bokslut 2012 13 3.3. Kristinestads organisationsschema

Kristinestads stad Bokslut 2012 14 3.4. Personalrapport 3.4.1. Personalens antal Kristinestads personal 31.12 Central Tjänsteinnehavare Arbetstagare Sammanlagt huvud- bi- tjänster arb.tag. heltid deltid tjänst tjänst totalt totalt Förvaltningscentralen 9-9 12 1 13 22 Vård- och omsorgscentralen 28-28 162 79 241 269 Utbildningscentralen 77 2 79 18 20 38 117 Bildnings- och fritidscentralen 9-9 6 4 10 19 Tekniska centralen 7-7 51 9 60 67 Sammanlagt 130 2 132 249 113 362 494 I personalantalet ingår tillsvidare anställda tjänsteinnehavare och arbetstagare samt arbetstagare med arbetsavtal för viss tid, som sträcker sig över årsskiftet. 3.4.2. Personalstatistik Personalens sjukfrånvaro 2012 Central Med eget meddelande Med intyg av hälsovårdare (4. och 5. dagen) Med läkarintyg Sjukfrånvaro Sjukfrånvarodagar/person Procent Förvaltningscentralen 124 29 95 5,6 1,54 Vård- och omsorgscentralen 3975 536 1 3438 14,8 4,05 Utbildningscentralen 698 142 3 553 6,0 1,63 Bildnings- och fritidscentralen 63 27 36 3,3 0,91 Tekniska centralen 1073 81 1 991 16,0 4,39 Sammanlagt 5933 815 5 5113 12,1 3,32 Intyg av sjukskötare, hälsovårdare och fysioterapeut för fjärde och femte kalenderdagen tillämpas för påvisande av arbetsoförmåga först från 1.8.2012.

Kristinestads stad Bokslut 2012 15 Personalens sjukfrånvarodagar per person 2007-2012 Central 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Förvaltningscentralen 11,8 5,9 2,8 11.4 3,3 5,6 Vård- och omsorgscentralen 20,4 19,7 15,1 14,1 15,0 14,8 Utbildningscentralen 10,4 7,1 10,8 5,2 9,7 6,0 Bildnings- och fritidscentralen 17,9 11,4 7,0 3,3 Tekniska centralen 7,2 11,6 20,2 14,8 9,4 16,0 Sammanlagt 14,1 12,3 13,9 11,6 12,0 12,1 Arbetsförmåga och hälsa Totalantalet sjukfrånvarodagar är i stort på samma nivå som år 2011. Den har ökat med 0,1 dagar, från 12,0 dagar/person år 2011 till 12,1 dagar/person år 2012. Sjukfrånvaron har ökat vid förvaltningscentralen och tekniska centralen men minskat vid vård- och omsorgscentralen, utbildningscentralen samt bildnings- och fritidscentralen. Personalantalet vid en del centraler är ändå på sådan nivå att man inte kan dra långtgående slutsatser utifrån sjukfrånvarouppgifterna. Redan några anställdas sjukfrånvaro längre än en vecka, ofta av orsaker som inte är arbetsrelaterade, syns snabbt i statistiken. I Kristinestads personalstrategi 2009-2012 har arbetshälsan lyfts fram som ett mycket viktigt delområde. Arbetshälsan främjas i samverkan mellan arbetsgivaren och personalen. Arbetstillfredsställelsen, hälsan och arbetsförmågan syns i arbetskvaliteten, kundtillfredsställelsen och organisationens resultat. Kristinestad lät Kommunförbundet utföra en enkät och personalanalys för att bl.a. få personalens synpunkter hur staden har genomfört personalstrategin och dess åtgärder framför allt gällande arbetshälsan. Personalanalysen var också avsedd som ett utvecklingsverktyg, som utgör en utgångspunkt för beredning och utarbetande av en ny personalstrategi för åren 2013-2016. Enkätens resultat visar att Kristinestads anställda, generellt sagt, har hög arbetslivskvalitet. Arbetsbelastningen är en av de viktigaste kommunala arbetsmiljöfrågorna. 46 % av de anställda tycker att arbetsbelastningen är ganska stor och 15 % att den är mycket stor. 78 % av stadens anställda är överlag nöjda med sitt nuvarande arbete. Särskilt nöjd är man med arbetsuppgifternas innehåll (83 % mycket eller ganska nöjd), människorelationerna och arbetsatmosfären på arbetsplatsen (77 %) samt företagshälsovårdens tillgänglighet och service (77 %). Nio av tio anställda i Kristinestad rekommenderar staden som arbetsgivare och hoppas att staden satsar ännu mera på arbetshälsan under de kommande åren. Med personalanalysens resultat som grund har vi utarbetat en ny personalstrategi för åren 2013-2016. Stadsfullmäktige godkände den nya personalstrategin i december 2012. Den nya personalstrategin har samma tyngdpunktsområden som de tidigare, d.v.s. personalresurser (personalrekrytering och kompetensutveckling), arbetshälsa, ledarskap samt lön och belöning. Genom verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan har vi inverkat på arbetsförhållandena, arbetsmetoderna samt upprätthållande av den egna konditionen. Genom motionsverksamhet har vi försökt öka personalens arbetsförmåga och aktivera intresset för egenvård. Arbetsgivaren subventionerar personalens besök i stadens samtliga konditionssalar (gym) och simhall. Dessutom har personalen möjlighet att delta i medborgarinstitutets gymnastik- och motionskurser, som arbetsgivaren har

Kristinestads stad Bokslut 2012 16 subventionerat. Totala antalet besök i gymmen 2012 var 1597, d.v.s. 3,2 besök per anställd. Totala antalet besök i simhallen var 2961, d.v.s. 6,0 besök per anställd. I medborgarinstitutets motionskurser deltog 61 personer på våren och 58 personer på hösten. Arbetshälsovården för stadens personal är ordnad på HVC:s företagshälsovård. Staden erbjuder sina anställda lagstadgad arbetshälsovård och sjukvård på allmänläkarnivå. Arbetshälsovården under 2012 har förverkligats i enlighet med arbetshälsovårdens verksamhetsplan för åren 2011-2012. Målet för arbetshälsovårdens verksamhet är en hälsosam och trygg arbetsmiljö, en välfungerande arbetsgemenskap, förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar samt upprätthållande och stödande av arbets- och funktionsförmågan. Verksamhetsplanen innehåller också förfaringssätt för hur upprätthållandet, uppföljningen och ett tidigt stödjande av arbetsförmågan skall förverkligas genom arbetsplatsens och arbetshälsovårdens gemensamma åtgärder. Enligt en av sjukförsäkringslagen från 1.1.2011 är avtal om dylika förfaringssätt numera villkor för att arbetsgivaren kan erhålla 60 % i ersättning från FPA. Företagshälsovårdens viktiga roll har ytterligare förstärkts genom ar från 1.6.2012 i Lagen om företagshälsovård (anmälan om sjukfrånvaro) och i sjukförsäkringslagen (utlåtande om återstående arbetsförmåga). Hälsogranskningar och arbetsplatsbesök förverkligades i enlighet med verksamhetsplanen för arbetshälsovården. I rehabilitering, som bekostas av FPA, deltog 12 personer. Rehabiliteringen baserar sig på remiss av arbetshälsovårdsläkaren och staden betalar lön under rehabiliteringstiden. Under 2012 betalade staden lön under rehabilitering för sammanlagt 93 kalenderdagar. Användningen av arbetshälsovårdsservice 2009 2010 2011 2012 Hälsoundersökningar 347 287 302 664 Sjukvårds mottagningar 347 328 345 479 Kostnaderna för den lagstadgade arbetshälsovården 2012 var 39.979,66. Kostnaderna för den frivilliga sjukvården var 21.090,50. FPA betalar 60 % av kostnaderna för den lagstadgade arbetshälsovården och 50 % av kostnaderna för sjukvården till arbetsgivaren. Fortbildning Principerna för stadens personalutbildning och fortbildning regleras i Personalutbildningens ABC som godkändes i personalsektionen i slutet av 2010. Personalutbildningens ABC är ett styrmedel för hantering av personalutbildningsfrågor i stadens organisation. Målet med fortbildningen är att stöda tjänsteinnehavarna och arbetstagarna så att de orkar med sina arbetsuppgifter och med utvecklingen i arbetet. Personalutbildningen genomförs både som lokal utbildning och regional/riksomfattande utbildning. Medborgarinstitutet ordnar och ansvarar för den lokala utbildningen i samarbete med centralerna. Kristinestad har inte ett centralt personalutbildningsanslag utan varje central reserverar ett utbildningsanslag för genomförandet av den lokala personalutbildningen. Den centrala ledningsgruppen följer upp förverkligandet av personalutbildningen. Utbildningen under 2012 har förverkligats som stadens interna och externa fortbildning. Den lokala personalutbildningen under år 2012 har i huvudsak kunnat förverkligas med hjälp av externa medel inom KUNNIG och OSAAVA programmen. Programmen

Kristinestads stad Bokslut 2012 17 Kunnig och Osaava är avsett för hela personalen som arbetar inom undervisningsväsendet. I Kristinestad har utbildningen inom KUNNIG och OSAAVA programmen förverkligats genom det svenskspråkiga kompetensutvecklingsprojektet KUNNIG i Väst och motsvarande finskspråkiga kompetensutvecklingsprojektet OSAAVA K 3. Under vårterminen ordnades kurser som berörde kommunikation, arbetsgemenskap, självkänsla, välbefinnande, röstens bevarande och utvecklande, sisu i skolsamfundet, arbetshälsa och välbefinnande, frigörande ledarskap, mentorskap samt arbetshandledning. Inför höstterminen erhölls ytterligare statsbidrag för OSAAVA K 3 2. Under höstterminen ordnades kurser som berörde en inspirationsdag för kökspersonal i skolor och daghem, arbetshälsa och välbefinnande, Tala är guld riktat till timlärare, Inner Strength, barns och ungas rätt till ett tryggt liv, puhejudo, säkerhet inom skolvärlden, social media samt kvalitet i rengöring. Till utbildningstillfällena har även övrig personal inom staden inbjudits. Under året genomfördes en svensk- och en finskspråkig kurs i rättelseförfarande samt kurser i filhantering och textbehandling för vårdpersonalen. Inför höstens verksamhet inplanerades även hösten 2012 grundkurser i Hälsovårdsadministration som en del av det Öppna Universitetet i samarbete med Närpes vuxeninstitut. Kurserna kunde inte heller denna gång genomföras på grund av för få anmälningar. Medborgarinstitutet hade också tillsammans med vård- och omsorgscentralen del i arrangemanget av en jippodag som berörde hjälpmedel för seniorer i samarbete med projektet Trygghet i hemmet - dygnet runt. Under hösten tillsattes en arbetsgrupp, med uppgift att kartlägga behovet av och planera personalutbildningen inom centralerna. Beviljade pensioner 2007-2012 enligt pensionsform 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ålderspension 7 3 7 9 9 14 Förtida ålderspension - - - - - - Deltidspension 6-1 5 2 1 Invalidpension 4 3 2 2-1 Delinvalidpension 1-1 4 2 4 Individuell förtidspension - 1 - - - - Rehabiliteringsstöd 4 3 1 - - - Rehabiliteringsförmåner - - - - - - Arbetslöshetspension - - - - - - Pensioner sammanlagt 22 10 12 20 13 20

INTÄKTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter 7 902 634 14,7% Verksamhetsutgifter 47 398 379 85,3% Skatteintäkter 20 970 557 38,9% - tillverkn för eget bruk Ränteintäkter 21 798 0,0% Ränteutgifter 438 138 0,8% Statsandelar 18 401 201 34,2% Övriga finansieringsutgifter 1 544 0,0% Övriga finansieringsintäkter 64 761 0,1% Extraordinära utgifter Extraordinära intäkter Inkomstfinansieringens korrektivposter Inkomstfinansieringens korrektivposter +/- förändr av obl. Reserveringar 0,0% -korrektivposter 0,0% -förlust på försäljn. Av anl. Tillgångar Investeringar Investeringar Finansieringsandelar i investeringen 91 925 0,2% Investeringar i anläggningstillgångar 4 906 067 8,8% Försäljningsinkomster av anl.tillg. 293 600 0,5% Finansiering Finansiering Ökning av utlåning Minskning av utlåning Minskning av långfristiga lån 1 831 694 3,3% Ökning av långfristiga lån 6 100 000 11,3% Minskning av kortfristiga lån 986 825 1,8% Ökning av eget kapital 0,0% Minskning av eget kapital Ökning av kortfristiga lån Intäkter totalt 53 846 476 100,0% Utgifter totalt 55 562 647 100,00% - Finansieringskalkylens förändr I kapital 1 736 536 + för av kassamedel 20 365,00 1 716 171 53 846 476 Kristinestads stad Bokslut 2012 18 4. Bokslutsschema och totalekonomiska nyckeltal 4.1. Totala intäkter och kostnader

Kristinestads stad Bokslut 2012 19 4.2. Resultaträkning med nyckeltal Resultaträkning 2012 2011 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 2 802 998,20 2 911 620,54 Avgiftsintäkter 2 341 106,60 2 223 500,97 Understöd och bidrag 1 085 560,92 682 718,83 Övriga intäkter 1 672 968,59 2 156 483,83 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och Arvoden 17 426 452,83 16 514 425,02 Personalbikostnader Pensionskostnader 4 206 648,55 3 848 793,32 Övriga lönebikostnader 1 130 307,50 1 074 923,41 Köp av tjänster 18 749 295,71 17 450 769,69 Material, förnödenheter Inköp under räkenskapsperioden 4 169 354,59 3 862 108,50 Ökning (-) el minskning (+) av lager 3 998,45-136,36 Understöd 1 042 137,31 1 078 300,53 Övriga kostnader 670 183,68 770 727,20 Verksamhetsbidrag -39 495 744,31-36 625 587,14 Skatteinkomster 20 970 557,06 20 310 911,66 Statsandelar 18 401 200,98 16 864 623,94 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 21 798,29 Övriga fin. Intäkter 64 760,70 129 634,72 Räntekostnader 438 138,33 440 216,72 Övri. Fin kostnader 15 444,15 12 031,67 Årsbidrag -491 009,76 227 334,79 Avskrivningar 1 747 120,72 1 622 519,25 Nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat -2 238 130,48-1 395 184,46 Räkenskapseriodens överskott -2 238 130,48-1 395 184,46 Driftsintäkter / Verksamhetskostnader 16,7% 17,9% Årsbidrag / Avskrivningar -28,1% 14,0% Årsbidrag / Invånare -70 32 Invånarantal 31.12 7 064 7 096

Kristinestads stad Bokslut 2012 20 4.3. Finansieringskalkyl med nyckeltal Finansieringsanalys 2012 Kassaström för den ordinarie verksamheten Årsbidrag -491 009,76 Extraordinära poster 0,00 Korrektivposter -297 782,94-788 792,70 Investeringar Investeringsutgifter -2 761 676,07 Investeringarnas finansieringsandel 91 925,00 Försäljning av egendom 293 600,26 Övriga investeringsinkomster 8 000,00-2 368 150,81-3 156 943,51 Finansieringens kassaström Förar i utlåning Ökning av långivning -10 650,00 Minskning av långivning 0,00-10 650,00 För i lånestock Ökning av långfristiga lån 6 100 000,00 Minskning av långfristiga lån -2 468 672,70 För av kortfristiga lån 0,00 3 631 327,30 För i eget kapital Övriga förar i bet.beredskap Förar i förvaltade medel o kapital -2 535,06 Förar i omsättningstillgångar -1 241,56 Förar av fordringar 599 672,12 Förar av räntefria skulder -922 047,68-326 152,18 För i kassamedel 137 581,61 För i kassamedel Kassamedel 31.12 3 267 392,03 Kassamedel 1.1. 3 129 810,42 137 581,61

Kristinestads stad Bokslut 2012 21 4.4. Balansräkning med nyckeltal BALANSRÄKNING AKTIVA 2012 2011 A Bestående aktiva I Immateriella tillgångar 1. Immateriella rättigheter 109 886,22 106 785,70 II Materiella tillgångar 1. Mark och vattenområden 3 562 067,31 3 562 252,33 2. Byggnader 19 159 665,27 15 994 293,37 3. Fasta konstruktioner och anordningar 7 940 360,30 7 669 451,55 4. Maskiner och inventarier 474 242,64 450 577,88 5. Övriga materiella tillgångar 6. Förskottsbetalninger och pågående nyanläggningar 311 880,86 3 032 574,84 III Placeringar 1. Aktier och andelar 5 160 066,55 4 987 786,15 2. Masskuldebrevsfordringar 3. Övriga lånefordringar 4. Övriga fordringar 145 001,46 119 489,00 B Förvaltade medel 1. Statens uppdrag 43 933,78 60 667,92 2. Donationsfondernas särskilda täckning 376 818,97 372 904,17 3. Övriga förvaltade medel C Rörliga aktiva I Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter 162 167,97 160 926,41 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga produkter/varor 4. Övriga omsättningstillgångar 5. Förskottsbetalningar II Fordringar Långfristiga fordringar 1. Kundfordringar 2. Lånefordringar 390 000,00 390 000,00 3. Övriga fordringar 995 851,56 1 307 072,69 4. Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 1 062 367,43 1 730 113,28 2.Lånefordringar 3. Övriga fordringar 646 141,55 602 225,04 4. Resultatregleringar 509 858,28 325 475,21 III Finansiella värdepapper 1. Aktier och andelar 2. Placeringar i penningmarknadsinstrument 334 525,00 254 125,00 3. Masskuldebrevsfordringar 4. Övriga värdepapper IV Kassa och bank 2 509 007,42 2 488 642,61 AKTIVA TOTALT 43 893 842,57 43 615 363,15

Kristinestads stad Bokslut 2012 22 PASSIVA 2012 2011 A EGET KAPITAL I Grundkapital 13 471 560,71 13 471 560,71 II Anslutningsavgiftsfond III Uppskrivningsfond 2 733 839,68 2 733 999,50 IV Övriga egna fonder 38 637,81 38 637,81 V Överskott från tidigare år 1 511 933,05 2 907 117,51 VI Räkenskapsperiodens över/underskott -2 238 130,48-1 395 184,46 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. Avskrivningsdifferens 2. Reserver C AVSÄTTNINGAR 1. Avsättningar för pensioner 16 162,79 16 162,79 2. Övriga avsättningar 887 244,29 891 452,17 D FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag 74 857,79 94 032,20 2. Donationsfondernas kapital 402 019,22 398 199,21 3. Övrigt förvaltat kapital 66,85 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt 1. Masskuldebrevslån 2. Lån fr fin. Institut och försäkr.anst 16 675 225,68 14 329 346,95 3. Lån från off. Samfund 144 299,34 156 265,58 4. Lån från övriga kreditgivar 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 303 714,16 547 428,32 7. Övriga skulder 979 067,40 843 527,40 8. Resultatregleringar 48,80 II Kortfristigt 1. Masskuldebrevslån 2. Lån från fin.institut och försäkr.anst 2 601 000,00 1 401 763,28 3. Lån från off. Samfund 114 000,00 15 821,91 4. Lån från övriga kreditgivar 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 3 200 368,31 3 792 135,66 7. Övriga skulder 356 496,06 488 374,13 8. Resultatregleringar 2 621 546,76 2 884 726,10 PASSIVA TOTALT 43 893 842,57 43 615 482,42 Soliditet 35,4% 37,1% Lånestock 19 534 525 15 903 198 Lån / invånare 2 765 2 241 Invånare 7 064 7 096

Kristinestads stad Bokslut 2012 23 4.5. Koncernbokslut 2012 KONCERNRESULTATRÄKNING 2012 2011 Verksamhetens intäkter 20 992 689,37 19 617 261,09 Verksamhetens kostnader 59 635 571,36 55 694 522,69 Andel av samfundens vinst (förlust) Verksamhetsbidrag -38 642 881,99-36 077 261,60 Skatteintäkter 20 970 557,06 20 310 911,66 Statsandelar 18 401 200,98 16 864 623,94 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 25 357,54 59 057,32 Övr. fin.intäkter 70 592,00 84 679,14 Räntekostnader 532 824,65 522 459,65 Övr. Finkostnader 73 386,77 52 931,31 Årsbidrag 218 614,17 666 619,50 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning enligt plan 2 338 996,13 2 029 834,53 Periodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära intäkter och kostnader -181 893,80 2 147,11 Räkenskapsperiodens resultat -2 302 275,76-1 361 067,92 Bokslutsdispositioner 9 440,02-56 571,77 Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens underskott -2 292 835,74-1 417 639,69 Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader 35,2 % 35,2 % Årsbidrag / Avskrivningar 9,3 % 32,8 % Årsbidrag / Invånare 31 94 Invånarantal 31.12.2012 7 064 7 096

Kristinestads stad Bokslut 2012 24 KONCERNBALANSRÄKNING AKTIVA 2012 2011 A Bestående aktiva I Immateriella rättigheter 1. Immateriella rättigheter 348 235,76 326 423,61 II Materiella tillgångar 1. Mark och vattenområden 3 929 576,76 3 932 584,68 2. Byggnader 26 212 559,45 22 365 644,06 3. Fasta konstruktioner och anordningar 8 057 841,64 7 777 149,82 4. Maskiner och inventarier 1 184 797,50 1 116 263,87 5. Övriga materiella tillgångar 10 280,59 11 804,56 6. Förskottsbetalningar och pågående 1 839 679,81 3 516 456,29 nyanläggningar III Placeringar 1. Aktier och andelar 1 775 345,16 4 910 342,45 2. Masskuldebrevsfordringar 0,00 3. Övriga lånefordringar 42 774,81 43 974,81 4. Övriga fordringar 149 858,19 124 345,73 B Förvaltade medel 1. Statens uppdrag 43 933,78 60 667,92 2. Donationsfondernas särskilda täckning 376 818,97 372 904,17 3. Övriga förvaltade medel 148 604,73 112 626,86 C Rörliga aktiva I Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter 275 598,35 274 309,13 2. Varor under tillverkning 40 619,52 22 871,05 3. Färdiga produkter/varor 4. Övriga omsättningstillgångar 5. Förskottsbetalningar II Fordringar Långfristiga fordringar 1. Kundfordringar 2. Lånefordringar 140 000,00 140 000,00 3. Övriga fordringar 1 008 636,72 1 330 914,88 4. Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 2 372 809,78 3 300 663,90 2. Lånefordringar 3. Övriga fordringar 646 141,55 602 225,04 4. Resultatregleringar 509 858,28 325 475,21 III Finansiella värdepapper 1. Aktier och andelar 353 161,94 334 695,85 2. Placeringar i penningmarknads- 334 525,00 254 125,00 instrument 3. Masskuldebrevsfordringar 4. Övriga värdepapper IV Kassa och bank 3 567 699,71 3 675 025,75 AKTIVA TOTALT 53 369 358,00 54 931 494,64

Kristinestads stad Bokslut 2012 25 PASSIVA 2012 2011 A EGET KAPITAL I Grundkapital 13 471 560,71 16 512 377,36 II Anslutningsavgiftsfond III Uppskrivningsfond 3 728 455,64 3 555 993,68 IV Övriga egna fonder 658 334,96 897 643,40 V Underskott från tidigare år 1 933 876,71 3 439 870,27 VI Räkenskapsperiodens över/underskott -2 292 835,69-1 417 639,70 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. Avskrivningsdifferens 27 476,08 26 460,74 2. Reserver 37 575,94 35 813,50 C AVSÄTTNINGAR 1. Avsättningar för pensioner 0,00 17 973,09 2. Övriga avsättningar 1 089 859,90 1 072 535,05 D FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag 74 857,79 94 032,20 2. Donationsfondernas kapital 402 047,16 398 132,36 3. Övrigt förvaltat kapital 158 893,63 125 527,61 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt II Kortfristigt 1. Masskuldebrevslån 2. Lån fr. Fin. Institut och försäkr.anst. 19 646 528,65 17 197 355,00 3. Lån från off. Samfund 1 265 146,23 177 356,94 4. Lån från övriga kreditgivare 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 303 714,16 547 428,32 7. Övriga skulder 1 014 139,71 893 373,74 8. Resultatregleringar 48,80 1. Masskuldebrevslån 2. Lån fr. Fin. Institut och försäkr.anst. 2 887 696,78 1 504 448,56 3. Lån från off. Samfund 115 386,00 15 821,91 4. Lån från övriga kreditgivare 10 287,13 4 307,06 5. Erhållna förskott 5 699,60 4 663,36 6. Skulder till leverantörer 3 968 993,32 4 493 539,45 7. Övriga skulder 1 128 327,07 1 512 265,04 8. Resultatregleringar 3 733 336,52 3 822 166,90 PASSIVA TOTALT 53 369 358,00 54 931 494,64 Soliditet 32,8 % 41,8 % Relativ skuldsättningsgrad 162,3 % 143,7 % Ackumulerat överskott (underskott), 1000-412,1 2022,2 Ackumulerat överskott (underskott), /inv. -50,8 285,0 Lånestock 31.12 23 914 758 18 894 982 Lån / invånare 3 385 2 663 Lånefordringar 31.12 42 775 43 975 Invånarantal 7 064 7 096

Kristinestads stad Bokslut 2012 26 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 2012 Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag 218 614,17 Extraordinära poster -181 893,80 Inkomstfin. korrektivposter -302 648,81-265 928,44 Investeringar Invest. i anläggningstillgångar -5 560 003,12 Investeringarnas finansieringsandel 263 752,37 Försäljning av anläggningstillgångar 475 433,68 Övriga investeringsinkomster 8 000,00-4 812 817,07 Kassaström för ord.verks. och investeringar -5 078 745,51 Finansieringens kassaström Förar i utlåning Ökning av långivning -10 650,00 Minskning av långivning 1 200,00 För i lånestock Ökning av långfristiga lån 7 409 203,21 Minskning av långfristiga lån -2 574 159,94 För av kortfristiga lån 190 712,02 För i eget kapital 164 026,96 Övriga förar i betalningsberedskapen För av förvaltade medel och förvaltat kapital -2821,17 För av omsättningstillgångar -19037,66 För av fordringar 846030,11 För av räntefria skulder -933 894,65 Finansieringens nettokassaström 5 070 608,88 För i kassamedel -8 136,63 Kassamedel 31.12. 4 246 920,98 Kassamedel 1.1. 4 255 057,61 För i kassamedel -8 136,63 Intern finansiering av investeringar 4,5 % Intern finansiering av kapitalutgifter 3,0 % Låneskötselbidrag 24,2 % Likviditet, kassadagar 23

Kristinestads stad Bokslut 2012 27 5. Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin Underskottet på 2.238.130,48 euro dras av från eget kapital i balansräkningens passiva. Staden har 31.12.2012 ett ackumulerat överskott på 1.511.933,05 euro (214 euro per invånare). 5.1 Intern tillsyn Den interna tillsynen utförs i första hand via en traditionell budgetkontroll samt kvartalsrapporter till stadsstyrelsen. Från och med 2010 har stadsstyrelsen även erhållit en uppföljning per kalendermånad. I samband med budgeten fastställdes också regelverket för kontroll och godkännande av inköpsfakturor. Staden tog ett nytt ekonomiförvaltningssystem i bruk för 2010 och inköpsfakturorna granskas och godkänns elektroniskt av namngivna ansvarspersoner. Riskhanteringen utförs i samband med försäkringsbolaget Aktia. Fastigheterna har fullvärdesförsäkring och staden har förutom lagstadgade försäkringar även frivilliga olycksfallsförsäkringar.

Kristinestads stad Bokslut 2012 28 6. Budgetens utfall 6.1. Driftsekonomidelens utfall 6.1.1. Förvaltningscentralen 6.1.1. Förvaltningscentralen Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 733 905,79 845 495,46 911 850,00-250 000,00 553 664,90-108 185,10 Verksamhetsutgifter -2 642 313,80-2 444 651,99-2 807 190,00 31 910,00-2 769 169,24 6 110,76 Netto -1 908 408,01-1 599 156,53-1 895 340,00-218 090,00-2 215 504,34-102 074,34 Interna inkomster 5 662,50 Interna utgifter -75 820,80 Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Nyckeltal /invånare -266-223 -265-30 -309-14 Huvudansvarsområdet CENTRALVALNÄMNDEN Resultatområde 1010 Allmänna val Kostnadsställen Allmänna val Centralvalnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i centralvalnämnden Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0,00 11 500,00 23 000,00 0,00 22 161,60-838,40 Verksamhetsutgifter -5,03-24 500,00-57 000,00 0,00-53 969,71 3 030,29 Netto -5,03-13 000,00-34 000,00 0,00-31 808,11 2 191,89 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter -624,00 Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Nyckeltal /invånare 0-2 -5 0-5 0

Kristinestads stad Bokslut 2012 29 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Operativa målsättningar - Centralvalnämnden Röstningsområdesindelningen granskas under året. Samtidigt ökas förhandsröstningsmöjligheterna. Presidentval hålls 22.1.2012. Kommunalval hålls 28.10.2012. Uppnådda målsättningar Under året hölls presidentval i 2 omgångar samt kommunalval. Granskningen av röstningsområdena föranledde inga ar i indelningen i röstningsområden. Röstningsaktivitet: Valresultat i kommunalvalet 2012: Förar i Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut strukturer / anslagsbehov Nettoför i anslagsbehov; euro -21 000 Övrigt Två val under året

Kristinestads stad Bokslut 2012 30 Huvudansvarsområdet FÖRVALTNINGSCENTRALEN Resultatområde 505 Revisionsnämnden Kostnadsställen Revisionsnämnden Revisionsnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i revisionsnämnden Leif Lundell, Bror Eriksson, Mia Häggblom, Tapio Saari, Kirsi Rantatalo Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetsutgifter -20 191,49-23 606,38-29 000,00 0,00-25 511,47 3 488,53 Netto -20 191,49-23 606,38-29 000,00 0,00-25 511,47 3 488,53 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter 0,00 Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Nyckeltal /invånare -3-3 -4 0-4 0 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Nämnden följer den fastställda utvärderingsplanen för åren 2009-2012. Utvärderingsberättelse för år 2011 uppgörs inför stadsfullmäktiges behandling av bokslutet för 2011. Nämnden följer upp genomförandet av revisionen. Nämnden gör ett svarsbesök till Nyköping för att inhämta erfarenheter och idéer för utvärderingsarbetet. Nämnden ger förslag till stadsfullmäktige huruvida bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Nämnden förbereder upphandlingen av revisionstjänster inför mandatperioden 2013-2016.

Kristinestads stad Bokslut 2012 31 Uppnådda målsättningar Revisionsnämnden följde den fastställda utvärderingsplanen och gav sin utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. Nämnden föreslog i enlighet med revisorns utlåtande att bokslutet skulle godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Nämnden besökte Nyköpings revisorer och fick intressanta erfarenheter, som kan tillämpas i nämndens utvärderingsarbete. Nämnden har förberett upphandlingen av revisionstjänster inför den nya mandatperioden. Huvudansvarsområdet FÖRVALTNINGSCENTRALEN Resultatområde 510 Stadsfullmäktige Kostnadsställen Stadsfullmäktige Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0,00 1 300,00 2 000,00 0,00 0,00-2 000,00 Verksamhetsutgifter -42 561,60-51 149,93-69 440,00 0,00-62 096,55 7 343,45 Netto -42 561,60-49 849,93-67 440,00 0,00-62 096,55 5 343,45 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter -70,00 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Kristinestad 2020. Så här ska det bli: Ett ställe som erbjuder livskvalitet och mångfald i sättet att leva, lika rofullt som dynamiskt när gammalt möter nytt. Trähusidyllen i Gamla stan, Finlands bäst bevarade stormaktstida småstad med rutplan, har status av finländskt kulturarv som vi tar till vara i utvecklingsarbetet. Invånarantalet närmar sig 8 000. Antalet arbetsplatser har under de senaste tio åren ökat med 10 %. Hur kommer vi dit? Med hjälp av Stadens beslutsorganisation ses över inför mandatperioden 2013-2016. De pågående detaljplanearna godkänns i stadsfullmäktige. Revideringsbehovet av delgeneralplanen för centrumområdet granskas. Principerna gällande förnyandet av villaarrendekontrakten godkänns under året. Detaljplaneringen av Grannasudden förs vidare. Detaljplaneringen av eganhemsområdena längs Skatavägen påbörjas. De utarrende sommarstugetomterna i Antila kan inlösas av arrendetagarna och stadsfullmäktige fastställer inlösningspriserna och inlösningsvillkoren. Kristinestadsforum främjar samspelet mellan de olika stadsdelarna och bidrar till att förankra och förverkliga strategin.

Kristinestads stad Bokslut 2012 32 egen viljekraft, optimism, kreativitet och aktivitet förädlar vi livskvaliteten och mångfalden i stan. Vi gör det genom att: - Utveckla Det goda livet ;- Utveck la och skapa nya lokala företag;- Utveckla vård och omsorg;- Utveck la sk ola och utbildning; - Utveck la turismen. Ge äldrerådet ökade befogenheter och inflytande. Bilda ett barnfamiljeråd. Barnfamiljerna beaktas i det kommunala beslutsfattandet. Staden planerar en trivsam stadsdel i stil med Gamla stan på Grannasudden. Planera bostadsområden som tar hänsyn till barnfamiljernas behov. Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Bilda Kristinestadsforum som främjar förverkligandet av denna strategi, samt ger förslag till och idéer om hur invånarna kan utveckla Kristinestad. Kommunalförvaltningen integrerar Kristinestad 2020 i sin verksamhet och sina målsättningar. Dokumentet fungerar som rättesnöre för de kommunala verkens verksamhet. Av disp.anslaget beviljas ett bidrag om 1.500 euro för lilla parlamentet.

Kristinestads stad Bokslut 2012 33 Uppnådda målsättningar Målen har inte uppnåtts helt till alla delar. Principerna gällande de nya villaarrendekontrakten har behandlats i stadsstyrelsen 19.12.2012. Detaljplanerna för Skatavägen och Grannasudden kommer till behandling under 2013. Prissättningen av villatomterna i Antila har påbörjats 2012 och avsikten är att priserna fastställs 2013. En ny förvaltningsstadga har godkänts i december 2012. Huvudansvarsområdet FÖRVALTNINGSCENTRALEN Resultatområde 530 Stadsstyrelsen Kostnadsställen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Hans Nybond, Carina Storhannus, Mikael Perjus, Anna-Lena af Hällström, Sari-Milla Ingves, Hans Ingvesgård, Arvo Jaakkola, Tarja Nummela, Peder Sahl, Marianne Salo-Tuisku, Alexandra Teir Stadsdirektör Riitta El-Nemr Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 97,56 97,56 Verksamhetsutgifter -325 857,81-328 305,11-325 550,00-6 000,00-295 529,38 36 020,62 Netto -325 857,81-328 305,11-325 550,00-6 000,00-295 431,82 36 118,18 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter -280,35 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Motverka utflyttning och stimulera inflyttning. Effektiverad marknadsföring av egnahemstomter sker via en nyskapad webplats. Sommarjobbsedel ges åt 100 ungdomar. Effektiverad försäljning av villaarrendetomterna. Alla nyinflyttade får ett inflyttningspaket, som planerats inom ramen för Cittaslow-projektet. Välkomna inflyttade genom att Koncerndirektiven godkänns i januari Projektet Potato 2020 nystartas med