AKTIVITETSBASERADE KONTOR

Relevanta dokument
Slutrapport AktiKon AKTIvitetsbaserat KONtor

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

Hur minska stillasittandet på jobbet? Ann Sörlin, med dr, Fysioterapeut Viktoria Wahlström, doktorand, Sjukgymnast

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

FaR-nätverk VC. 9 oktober

SLUTRAPPORT. Projekttitel

Stillasittande & ohälsa

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Ergonomi. Sept Sept. 2016

Aktivitetsbaserade kontor vad säger forskningen? Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM


VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

Aktivitetsbaserat kontor Vad säger forskningen, Annemarie Hultberg, ISM

Framtidens arbetsplatser

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Moderna kontor Aram Seddigh

Planeringsprocessen och utfall. Linda Rolfö ISM

Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.

Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Aktivitetsbaserade kontor det är frågan?

AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Framtidens arbetsplatser - att utveckla hållbara och friska kontor

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Bättre arbetsmiljö varje dag

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

STATLIGT RAMAVTAL MÖBLER & INREDNING. Avtal :017. Kinnarps AB SORTIMENT MATTING OMR A MÖBLER FÖR ARBETE & FÖRVARING

Puls på röntgen. Katarina Region Östergötland

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Fysisk aktivitet och effekter på hälsa hos barn. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet

Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa?

Ergonomi. Jörgen Eklund och Linda Rolfö Enheten för ergonomi, KTH

Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande

Konferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET. 25 maj 2015 i UMEÅ

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Aktivitetsbaserat arbetssätt. Aktivitetsbaserat det nya smarta kontoret

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Sitting is the new smoking

Fysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS Effekter av fysisk aktivitet. Total fysisk aktivitet Arbete

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

bilaga 2 administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar referensexempel / studiebesök

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Stå upp på jobbet - skjut undan stolen, res dig upp så mår du bättre.

Typ 2 diabetes och träning räddar det liv?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Stefan Lundström Civilekonom och kapten i flottans reserv. Hälsoekonom och hälsorevisor. (just nu tf VD för tre fastighetsbolag i Knivsta)

Kan man förebygga depression hos äldre?

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet

Hälsoeffekter av motion?

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Stillasittande barn: hälso- och samhällseffekter. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Minnet, inlärningen, koncentrationsförmågan

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Transkript:

Nätverksträff ergonomer180904 AKTIVITETSBASERADE KONTOR - effekter på stillasittande och fysisk aktivitet i AktiKonprojektet Viktoria Wahlström. Fysioterapeut & doktorand, UmU

STILLASITTANDEFORSKNINGENS AVSTAMP Träning 5% Stillasittande 55-60% Ökad risk för: - Diabetes typ 2 - Hjärt- och kärlsjukdom - Vissa typer av cancer - Depression -Smärta -Sämre livskvalitet Lågintensiv fysisk aktivitet 35-40% Dunstan 2012. Too much sitting a health hazard

MVPA är bra Arem et al 2015. Leisure time physical activity and mortality- a detailed pooled analysis of the dose-response relationship

STILLASITTANDE OCH OHÄLSA -epidemiologi Conclusion: Prolonged sedentarytime was independently associated with deleterious health outcomes regardless of physical activity. Biswas et al. 2015

Ekelund, Lancet 2016 60-75 min/dag. 50-65 min/dag. 25-35 min/dag. 5 min/dag 60-75 minuter MVPA/dag skyddar mot sittande 8 h. Hazard Ratio for all cause mortality

STILLASITTANDE OCH OHÄLSA -experimentella studier Blodsocker mmol*l -1 Tid (timmar) McCarthy et al. 2017 Fitness Moderates Glycemic Responses to Sitting and Light Activity Breaks

MER FORSKNING BEHÖVS Owen et al. 2015, Cochrane 2018

STUDIEDESIGN 200 till cellkontor 450 personer i cellkontor 250 till flexkontor Flexkontor inget eget skrivbord ABW Aktivitetsbaserat arbetssätt Papperslöst arbetssätt

STILLASITTANDE OCH FYSISK AKTIVITET Bild: Kinnarps

SYFTE OCH HYPOTES Syfte: Undersöka effekter av rörelsefrämjande aktiviteter för att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet i olika kontorstyper. Hypotes: Det är möjligt att genom interventioner öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet i kontorsmiljöer.

RÖRELSEFRÄMJANDE AKTIVITETER Interior design discussions Lectures Workshop managers Communication campaigns Relocation 6 months time lag between groups. All activities and measurements are performed at the same timepoint in relation to the relocation.

REKRYTERING & DATAINSAMLING Deltagare n = 86 Inklusionskriterier: 18-63 år Arbeta minst 75% Tillbringa minst 60% av arbetstiden på kontoret. FlexOffice (n=43) Cell office (n=43) Relocation Baseline 1 Baseline 2 6 months 11 months 18 months

MÄTMETODER - stillasittande och fysisk aktivitet activpal 7 dagar per mättillfälle Actigraph 7 dagar per mättillfälle

RESULTAT

FLEX OFFICE n=43 CELL OFFICE n=43 mean SD mean SD Demography and lifestyle Age at baseline 48,3 10,3 48,5 9,8 Body measures Weight, kg 74,7 13,5 71,9 13,2 BMI 26,1 4,2 25,6 3,5 Waist circumference in cm 88,3 10,5 87,8 10,6 Waist/Hip Ratio 0,85 0,8 0,85 0,8 FLEX OFFICE n=43 CELL OFFICE n=43 a n % n % Sex, women 32 74 42 98 Self-rated general health Very good or excellent 30 70 19 44 Good and fair 13 23 23 54 Bad 0 0 0 0 Physical exercise No exercise 1 2 7 16 Occasionally not regular 7 16 10 23 Once a week 7 16 10 23 2-3 times a week 18 42 11 26 >3 times a week 10 23 4 9 Work characteristics Managers 10 23 3 7 Office type before relocation Cell office (1 person) 32 74 31 72 Shared room (2-3 persons) 5 12 12 28 Landscape with personal work station (small or medium size) 6 14 0 0 Employement degree 100% 40 93 34 79 75-99% 3 7 9 21 Computer work per workday 2-4 hours 3 7 5 12 4-6 hours 16 37 22 51 6-8 hours 24 56 15 35 Meetings outside the office Never to 3-4 times per week 32 74 30 70 1-2 times per week to daily 11 26 12 28 Grupperna skiljer sig åt för: Kön Självskattad hälsa Chef/inte chef Vilken kontorstyp man satt i innan.

TID I SITTANDE, STÅENDE & GÅENDE -före flytt % Tidsfördelning, sittande, stående och gående 60 50 40 30 Cell office Flex office 20 10 0 Sittande Stående Gående Modellerat medelvärde för båda baslinjemätningarna

TID I SITTANDE 270 265 260 255 250 245 240 235 230 225 Sittande på arbetet, minuter/dag 220 Baseline Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3 Cell office Flex office Tid i sittande, i minuter, under arbetstid för respektive grupp, före och efter flytt

TID I STÅENDE 205 200 195 190 185 180 175 170 165 160 155 Stående på arbetet, minuter/dag 150 Baseline Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3 Cell office Flex office Tid i stående, i minuter, under arbetstid för respektive grupp, före och efter flytt

ANTAL STEG Antal steg på arbetet/dag 4800 4600 4400 4200 4000 3800 3600 3400 3200 3000 Baseline Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3 Cell office Flex office Antal steg under arbetstid för respektive grupp, före och efter flytt. Skillnad mellan grupperna ***

Mer tid i gående och fler steg Vilka intensitetsnivåer rör det sig om?

Tid i LPA Tid i MVPA LPA på arbetstid, minuter/dag MVPA på arbetstid, minuter/dag 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Baseline Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3 30 25 20 15 10 5 0 Baseline Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3 Cell office Flex office Cell office Flex office Skillnad mellan grupperna för både LPA och MVPA ***

Steg och MVPA, arbetstid - baseline jämfört med 18 månader Antal steg på arbetet/dag Tid i MVPA, minuter/dag 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 + 116 + 744 Cell office Flex office 30 25 20 15 10 5 0 + 3 min Cell office + 8 min Flex office Baseline 18 mån Baseline 18 mån

Kompensatoriska effekter när man är ledig?

Steg och MVPA, total tid - baseline jämfört med 18 månader Antal steg, total tid Total tid: MVPA, minuter/dag 10000 70 9800 9600 9400 9200 9000 8800 +499 +923 60 50 40 30 20 + 5 min + 11 min 8600 10 8400 Cell office Flex office 0 Cell office Flex office Baseline 18 mån Baseline 18 mån Antal steg per dag Tid i MVPA

Sammanfattning OBJEKTIVA MÄTNINGAR I jämförelse med andra studier, mindre tid i sittande och mer i stående. Inga skillnader inom eller mellan grupperna vad gäller sittande eller stående tid på arbetet. Skillnader mellan grupper för avbrott i stillasittandet. Cellkontoret tar färre pauser över tid. Signifikant ökning av steg i flexkontoret. Minskning av LPA och ökning av MVPA på arbetet, signifikant skillnad mellan grupperna, där flexkontoret ökar mer. Ej kompensatoriska effekter för fysisk aktivitet - ökning sker även på fritiden. Skillnad mellan grupperna för vikt och midjemått.

Hälsoeffekter eller krus på ytan? Baslinje 23 resp 25 min ökning av MVPA på fritiden i AktiKon 18 månader Arem et al 2015. Leisure time physical activity and mortality- a detailed pooled analysis of the dose-response relationship

GÅBAND 14% använder gåbanden vid 18 mån Ljud, arbetsuppgifter, tidskrävande och yrsel nämns som hinder För de låter ju också lite grann. Kanske kan man ställa dem på samma våning, ungefär bredvid varandra, så fick de låta tillsammans Skönt att kunna promenera när man gör arbetsuppgifter som inte kräver hög koncentration

ENKÄTER Kontorsflytt 6 mån 6 mån 18 mån

BASLINJE + MINST 1 UPPFÖLJNING = ANALYS Ca 200 till cellkontor Totalt ca 400 anställda i cellkontor FLYTT Ca 270 till flexkontor Baslinjemätning 6 mån före flytt Mätning 6 mån efter flytt Mätning 18 mån efter flytt Analyserade: 97/190 93/183 63/152

Bakgrundsdata före flytt Kön Kvinnor Män Flytt till CELLKONTOR n=97 92 (95%) 5 (5%) Flytt till FLEXKONTOR n=190 129 (68%) 61 (32%) Ålder, medelvärde 45 år 48 år Chef eller ledande befattning Ja Nej 3 (3%) 93 (97%) 51 (27%) 139 (73%) Yrke Assistent 16 (17%) 21 (11%) Avdelnings- eller verksamhetsområdeschef, förvaltningschef, enhetschef, rektor 0 36 (19%) Handläggare myndighet 49 (52%) 25 (13%) Handläggare personal, ekonomi 2 (2%) 34 (18%) Handläggare stab 8 (8%) 41 (22%) Tekniker, handläggare teknik 4 (4%) 23 (12%) Samordnare, service 0 5 (3%) Socialt arbete 16 (17%) 0 Ej svarat 2 4

Socialt accepterat att röra sig på jobbet 1= Inte alls 4 = i hög utsträckning AB-kontor *** Cellkontor 1 2 3 4 18 mån Baslinje Skillnad i förändring mellan grupperna

Hur ofta? 1 = Aldrig, 2= 1-3 ggr/mån 3= 1-2 ggr/vecka 4= 3-5 ggr/vecka 5 = Dagligen. Cellkontor Ta trappan Stå och arbeta Stå eller gå under rast Gå eller cykla till möten 18 mån Baslinje Stå på möte ** Gående möte 1 2 3 4 5 Flexkontor Ta trappan *** Stå och arbeta Stå eller gå under rast Gå eller cykla till möten Stå på möte *** Gående möte 1 2 3 4 5 Skillnad mellan grupperna för ta trappan

Upplevelser 1= Tycker inte alls om 4=Tycker mycket om Cellkontor Ta trappan Stå och arbeta Stå eller gå under rast Gå eller cykla till möten 18 mån Baslinje Stå på möte Gående möte 1 2 3 4 Flexkontor Ta trappan *** Stå och arbeta ** Stå eller gå under rast Gå eller cykla till möten Stå på möte Gående möte 1 2 3 4 Skillnad mellan grupperna för ta trappan

Vanor och kultur 1=Aldrig 2=Sällan 3=Ibland 4=Ofta Cellkontor Förslag gående möten * Förslag promenad på rast 18 mån Baslinje Bensträckare på möten *** 1 2 3 4 Flexkontor Förslag gående möten ** Förslag promenad på rast Bensträckare på möten * 1 2 3 4 Inga skillnader mellan grupperna

ERGONOMISK ANPASSNING, 18 MÅN Upplevd möjlighet att anpassa arbetsstationen så att de möter ergonomiska behov? 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt

SMÄRTA OCH ANPASSNINGSMÖJLIGHET Smärta i nacke/axlar 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 28% Ofta eller alltid Ibland, sällan, aldrig Skattad möjlighet att anpassa arbetsstationen ergonomiskt om smärta i nacke/axlar varje vecka eller oftare 55% Ganska eller mycket bra 45% Ganska eller mycket dåligt

INTERVJUDATA ERGONOMI Jag tycker inte att det är några problem att ställa in stolarna. Och stolarna är ju ett problem för de är svåra att ställa om. Många sitter på pilatesbollar och pallar. Pausprogrammet ploppar upp och är jättebra för man blir påmind att röra sig. Och jag känner av när jag har mycket att göra och bara stänger av det. Jag känner att när man måste koncentrera sig i den här miljön så kryper man närmare skärmen. Citat från fokusgruppsintervjuer

ERGONOMI VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Utbildning Enkla inställningar och instruktioner Dubbla eller stora skärmar på många arbetsstationer Rutiner för skyddsronder (där ergonomi är en del) Strategi för hantering av individuella anpassningsbehov Erbjud möjligheter för variation - Höj- och sänkbara bord och konferensbord - Olika typer av pallar och bollar - Ståmattor och balansplattor - Pausprogram - Cyklar eller gåband

reflexioner & frågor?

KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING FRÅN ARBETSMILJÖVERKET Rapporten finns att ladda ner: http://www.phmed.umu.se/digitalassets/209/209026_slutrapport -aktikon-final.pdf ISM BEVAKAR OMRÅDET

Välkomna på konferens i november aktivakontor.nu