Konferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET. 25 maj 2015 i UMEÅ

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Konferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET. 25 maj 2015 i UMEÅ"

Kjell Nyström
för 10 år sedan
Visningar:

1 Konferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET 25 maj 2015 i UMEÅ Christina Bodin Danielsson, Teknologie doktor Master of Architecture SAR/MSA Christina.bodin.danielsson@arch.kth.se

2 LEDARSKAPETS KOPPLING TILL KONTORSMILJÖN

3 Architect: Christina Bodin Danielsson, PhD Office Design, Architect SAR/MSA Office Design s Influence on Employees & Organizations 50% architect specialized on office design at Brunnberg & Forshed Architect Ltd 50% research (KTH, Stress Research Institute, post doc Cornell University) 2010 PhD Degree School of Architeture, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm 1997 Master of Architect School of Architeture, LTH, Lund University Other educations: Fine Arts & formutbildning (Ölands folkhögskola, Sweden) Interior design & furniture (Factulty of Art, Utrecht, Netherlands) Publications: Three individuals books & several book chapters (Swedish, English, French) and scientific articles Some of them

4 LEDARSKAP = den process genom vilken en individ påverkar andra att uppnå ett gemensamt mål (Bryman, 2004)

5 Sammanfattningsvis: Ledarens viktigaste uppgift är att motivera människor att prestera på hög nivå (Kozlowski & Klein, 2000) Men hur görs då detta? Vilka medel står till buds?

6 Har traditionellt använts för att utöva ledarskap SAR/MSA, Tekn. Dr Ed Arno Copyright: New Yorker 1977

7 Vi bestämde oss därför att undersöka kontorstypens påverkan på upplevelse av ledarskap Våra forskningsfrågor var: 1) Är det några skillnader i hur anställda i olika kontorstyper upplever ledarskapet vid arbetsplatsen? 2) Finns det några skillnader mellan hur kvinnor & män upplever ledarskapet i olika kontorstyper?

8 Artikel: Is perception of leadership influenced by office environment? Bodin Danielsson, C., Wulff, C. & Westerlund, H. (2013) Journal of Corporate Real Estate (JCRE), Vol. 15 No. 3/4, 2013, pp / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 8 Vetenskapsforum P1 ( )

9 Studien Baserar sig på: - SLOSH 2010 (Swedish Longitidunal Occupational Study of Health) - En nationellt representativ, långitudinell studie om hälsa och arbetsmiljö som genomförs vart annat år i Sverige sedan Statistiska metod: multivariat regression analys (Kontrollerade för: ålder, kön, befattning, arbetsmarknad - privat/offentlig) - Urvalet personer från sju identifierade kontorstyper i samtida kontorsdesign (Ahlin & Westlander, 1991; Duffy, 1999)

10 7 st identifierade kontorstyper i samtida kontorsdesign (Ahlin & Westlander, 1991; Duffy, 1999) Mindre & mer enskilda kontorsrum : 1) Cell-kontor (eget rum) 2) Delat rum (2-3 pers./rum) Traditionellt kontorslandskap: 3) Litet kontorslandskap (4-9 person/rum) 4) Mellanstort kontorslandskap (10-24 person/rum) 5) Stort kontorslandskap (25 eller fler person/rum) Aktivitets baserat & mer flexibla kontorstyp: 6) Flex-kontor 7) Kombi-kontor

11 CELLKONTOR Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: Enskilt rum - Karaktäriseras av enskilda rum som ligger längs med byggnadens fasad för att ge varje rum får ett eget fönster. - Ger en planlösningen av antingen enkel- eller dubbelkorridor som binder samman de enskilda kontorsrummen - Man har ofta tillgång till kontorsutrustningen som skrivare i det egna rummet - Kontorsarbetet är ofta självständigt och kräver mycket koncentration till sin karaktär 1a) Ett typiskt kontorsrum 1b) En typisk korridor på ett kontor av typen cellkontor. Detta är samma kontor som på bild 1a 2) Storleken på kontorsrummen i ett cellkontor kan variera mellan olika kontor. Detta är ett cellkontor av den större storleken, i detta fall i en modern kontorsfastighet

12 2. DELAT RUM 2-3 personer delar rum Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: Övrigt: - Arbetsplatserna är ofta fritt arrangerade i rummet, iblan med skärmar eller andra objekt mellan arbetsplatserna för att skapa avskildhet kring den egna arbetsplatsen och bättre ljudmiljö. - Den anställde har inte tillgång till något eget fönster utan delar med sina rumskamrater - Den flesta kontorsutrustning som kopieringsapparat, skrivare är oftast utanför det enskilda rummet - I det team-baserade delade rummet har man ofta tillgång till kontorsutrustning som skivare i det enskilda kontorsrummet - Personer som delar rum tenderar att ha likartade arbetsuppgifter - Det team-baserade delade rumet karaktäriseras av interaktivt projekt arbete - Denna kontorstyp är ofta en konsekvens av brist på kontorsyta 1) Exempel på ett team-baserad delat rum 2) Och ett delat rum av icke team-baserad typ

13 Traditionellt kontorslandskap: 3. LITET KONTORSLANDSKAP 4-9 pers./rum. Enligt grupppsykologin är detta en bra gruppstorlek för att uppnå hög känsla av gruppidentitet (Svedberg, 1992) Två olika kontor med små kontorslandskap

14 Traditionellt kontorslandskap: 4. MELLANSTORT KONTORSLANDSKAP, s k storrum pers./rum Detta är den vanligast formen av kontorslandskap i Sverige (Christiansson & Eiserman, 1998) 1) Mellanstort kontorslandskap av mindre storlek där arbetsplatserna arrangerats i grupper. 2) Mellanstort kontorslandskap av större storlek där arbetsplatserna har placerats längs med byggnadens fasad.

15 Traditionellt kontorslandskap: 5. STORT KONTORSLANDSKAP 25 eller mer pers./rum. Inte någon vanlig kontorstyp i Sverige, dock mer förekommande i t ex USA Ett stort kontorslandskap. Detta kontor är något äldre än genomsnittet, från 1992 och känt för sin arkitektur

16 Kontorstyper som är aktivitetsbaserade & av mer flexibel karaktär: 6. FLEXKONTOR - Inga egna arbetsplatser, god tillgång på olika typ av arbetsmiljöer och back-up rum Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: Övrigt: - Ofta öppen planlösning, men det är inte nödvändigtsvis så - God tillgång på back-up rum som används för koncenterat arbete, telefonsamtal, möten etc. - Kontorstypen är dimensionerad för att <70% av arbetsstyrkans är inne på kontoret samtidigt, man räknar med att folk utanför kontoret t ex hemma, hos kunder eller rent av är sjuka - Kontorstypen är beroende av ett bra IT-system, så att det gemensamma datasystemet kan nås ifrån alla arbetsplatser inom kontoret. - Man delar på kontorsutrustning som finns i de gemensamma ytorna - Det finns ingen möjighet att s k personalisera de enskilda arbetsplatserna - Den mest flexibla av alla kontorstyper både inredning och anställda är flexibla. 1) Ett flexkontor i öppet landskap 2) Så kallade back-up rum

17 7. KOMBIKONTOR teambaserat arbete, mer än 20% av arbetet på annan plats än den egna arbetsplatsen på kontoret, god tillgång på olika arbetsytor Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: - Finns ingen strikt rumslig definition för denna kontorstyp de enskilda arbetsplatser kan antingen vara kontorslandskap eller i enskilda rum - Den anställde har en personlig arbetsstation - God tillgång på olika back up rum för de arbetet som inte lämpar sig på den enskilda arbetsplatsen. Det kan vara arbetsstationer för arbetsuppgifter som kräver speciell utrustning, rum för möten, projektarbete och s k brain storming. - Projektarbete i grupp och att man delar kontorsutrustning i hög grad - Höggrad av självständigt i arbetet i kombination med intensivt grupparbete i projekt - Projektgrupperna flyttar runt mellan olika arbetsplatser för att nyttja olika faciliteter efter behov - Kontorsutrusning delas i höggrad mellan medarbetarna och finns i de gemensamma rummen 1) Individuella och gemensamma arbetsstationer i ett kombikontor 2) Ett brainstorming -rum, projektrum på samma kontor

18 SOCIODEMOGRAFISK BESKRIVNING AV URVALET: Urval: Arbetar mer än 20% på egna kontoret. Kvinnor 53,9%, män 46,1% av urvalet av totalt personer Tabell visar fördelning av kön och ålder, samt fördelning av inkomst, befattning och arbetsmarknadstillhörighet (privat/offentlig) mellan kvinnor och män i urvalet

19 Anställdas upplevelse av närmaste chefens ledarskap mättes med 3 st olika skalor: 1) GLOBE (the Global Leadership and Organizatioanl Behavior Effictiveness Programme) som mäter chefens egenskaper med 15 frågor 2) NYA ARBETSLIVET (NA) (Oxenstierna et al., 2008; Theorell et al., 2012) 2 st frågor som mäter relation till närmaste chef 3) LEDARSKAPSKLIMAT i enkäten Stressprofilen (Setterlind & Larsson, 1995) 10 st påståenden som mäter relation till närmaste chef

20 RESULTAT GLOBE total urvalet & kvinnor och män enskilt

21 RESULTAT NYA ARBETSLIVET & STRESSPROFILEN (LEDARSKAPSKLIMAT-skalan) total urvalet & kvinnor/män enskilt

22 RESULTAT - GRAFISK ÖVERSIKTSTABELL:

23 för er uppmärksamhet Funderar du på något så nås jag på:

Relevanta dokument

Kontorsmiljö - Ledarskap

Konferens: Arkitekturpsykologi hva er et godt sted å arbeide?, Högskolan på Vestlandet (HVL)/ Western Norway University of Applied Sciences Bergen, Norge 27 maj 2017 Kontorsmiljö - Ledarskap Ledarskapets