Sida 1(27) Delårsrapport augusti 2015 Skaraborgs Sjukhus 1. Sammanfattning SkaS verksamhet står inför många stora utmaningar under innevarande samt kommande år. Den ekonomiska utvecklingen med kostnadsnivåer som överstiger vårdersättningen ställer krav på omfattande åtgärder och anpassningar. Stora lokalförändringar pågår som i sig ställer krav men också ger möjlighet till verksamhets- och processutveckling. Medarbetarnas kompetens och engagemang är en förutsättning för att få SkaS att utvecklas till ett ledande specialistsjukhus i Sverige. Det råder obalans mellan SkaS behov och tillgång framförallt på sjuksköterskor. Kompetensbristen i kombination med arbetet att klara tillgängligheten har medfört att SkaS fått anlita bemanningsföretag inom flera specialiteter samt tvingats stänga vårdplatser. En av sjukhusets stora utmaningar har varit att klara bemanningen under sommaren 2015. Vikarietillgången har varit otillräcklig inom sjuksköterskegruppen, vilket har inneburit svårigheter att upprätthålla de vårdplatser som behövts. Detta i kombination med det höga inflödet av patienter till akutmottagningarna har ställt stora krav på anpassningar både vad gäller bemanning samt tillgång till vårdplatser. En av orsakerna till att det akuta flödet klarades var att extra läkarresurser, så kallad mellanjour, var igång under hela sommarperioden vilket förbättrade ledtiderna på akutmottagningen. Andra åtgärder som vidtagits för att lösa bemanningssituationen under sommaren har varit hopslagning av enheter, förändrad kompetensmix och att medarbetare ställt upp för att arbeta extra arbetspass, flyttat semester samt att en ökad andel administrativ personal arbetat i vården. I alla enskilda fall av vårdplatsförändring har patientsäkerheten varit prioriterad och säkrad. Ovanstående åtgärder som vidtagits inför sommaren 2015 har inneburit en väsentlig minskning av extra arbetspass, flytt av semester och semesterdagar. Då vården under sommaren fick fokuseras på det akuta patientflödet har den planerade vården blivit eftersatt under sommaren. Planen är nu att med lagd produktionsplan få en balans mellan behov och produktion. Under hösten kommer produktions- och kapacitetsplanering vara ett fokuserat område för att kunna klara både den akuta och den planerade vården. Prognosen är att nå målnivåerna för tillgänglighet med reservation för bemanningsproblem vad gäller sjuksköterskor och därmed tillgången på vårdplatser. Den totala sjukfrånvaron ligger på en fortsatt hög nivå med 6,7 procent relaterat till regionens måltal om 5 procent. Sjukfrånvaron ökar framförallt inom grupperna sjuksköterskor och undersköterskor medan det syns en minskning för övriga grupper. Det som genomgående uppges vara orsak till ökningen är bland annat det ökade patientflödet, bristen på vårdplatser och den osäkerhet och otillräcklighet som upplevs vid bemanning av vårdplatssnurror samt den ökade arbetsbelastning som det inneburit att ta extra arbetspass. Det pågår ett antal projekt med ambition att minska sjukfrånvaron. Ett pilotprojekt drivs på förvaltningsnivå där främst korttidsfrånvaron kommer att vara i fokus. Ett antal
Sida 2(27) verksamhetsområden mäter en god upplevd arbetsmiljö genom enkäter för att synliggöra vilka insatser som behöver vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Arbetet med kostnadskontroll, verksamhetsanpassningar och effektiviseringar enligt verksamheternas åtgärdsplaner fortsätter. Inför verksamhetsår 2015 förändrades det ekonomiska läget för SkaS och under hösten 2014 lämnades en redovisning av bedömd ekonomiska obalans 2015 på -150 miljoner kronor, vilken senare reviderades till -130 miljoner kronor utifrån förändringarna i tilläggsbudgeten. En hög kostnadsutveckling i kombination med minskade intäkter via vårdöverenskommelsen på grund av förändrad resursfördelningsmodell 2015 har orsakat obalansen i ekonomin. Ekonomiskt resultat för perioden januari-augusti är -59,5 miljoner kronor vilket innebär en ackumulerad budgetavvikelse i augusti på -47 miljoner kronor, en förbättring med 3 miljoner kronor jämfört med juli. Kostnadsutvecklingen för perioden är 5,2 procent, vilket är en procentenhet högre än erhållna intäkter. Med anledning av det ekonomiska resultatet infördes under hösten 2014 särskild anställningsprövning, restriktionen kvarstår tillsvidare. Arbetet med ständiga förbättringar och effektiviseringar pågår och verksamheternas samt sjukhusgemensamma åtgärder får en beräknad ekonomisk effekt på cirka 55 miljoner kronor 2015. Sammantaget finns per augusti framtagna åtgärder motsvarande 100 miljoner kronor i beräknad helårseffekt. Uppföljning av åtgärderna sker kontinuerligt i ekonomidialoger samt vid delårsrapportering. Prognosen per augusti ger ett helårsresultat på cirka -82 miljoner kronor och en budgetavvikelse på -70 miljoner kronor. Utförd vårdvolym, mätt som sammanvägda prestationer, har ökat med 2 procent jämfört med 2014. Sammanvägda prestationer har ökat inom både slutenvården och öppenvården till följd av ökat antal besök och ökat antal DRG-poäng inom slutenvården. 4. Verksamheten 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet SkaS har under året nått regionens tillgänglighetskrav under alla månader förutom juli och augusti *1. Aktiviteter för att uppnå en god tillgänglighet till besök och behandling är bland annat produktions- och kapacitetsplanering, översyn av vårdplatser kopplade till planerade åtgärder, utökad mottagningsverksamhet, köp av vård hos externa vårdgivare, rekrytering av personal inom bristområden samt köp av resurs via bemanningsföretag. *Regionalt tillgänglighetsmål: 70 procent av patienterna ska vänta mindre än 60 dagar till första besök läkare och till första behandling. Regionala medel täcker kostnader för köp av höft/knäledsproteser, ryggoperationer och
Sida 3(27) ögonbehandlingar, övriga tillgänglighetssatsningar finansieras via verksamhetens budget. Speciellt fokus under 2015 har varit att förbättra tillgängligheten för patienter med misstänkt cancer. Väntande patienter Totalt antal väntande patienter till första besök var efter augusti 5 300 stycken, vilket är 600 patienter färre än efter augusti föregående år. Antal väntande till behandling (2 400) har däremot ökat med 900 patienter jämfört med augusti 2014. En förklaringar till ökningen är förskjutning av kö från besök till behandling jämfört med föregående år. En annan förklaring är att fler patienter skickades till externa vårdgivare under 2014 jämfört med 2015.
Sida 4(27) 4.2 Prestationer Slutenvård (somatik + psykiatri) Genomsnittlig beläggning inom somatisk vård de senaste 12 månaderna uppgick till 87 procent inom somatik och 90 procent inom psykiatri, vilket är i nivå med regionalt mål på 90 procent. Antal sjukhusvårdtillfällen är i nivå med föregående år och 3 procent över budgeterade volymer. Totalt sett en mycket liten förändring på SkaS-nivå. Inom somatiken har kirurgiska vårdtillfällen ökat inom palliativa, ortopedi och kardiologi. Övriga minskat något, men utfallet är inom normalvariation inom alla specialiteter. Antal DRG-poäng har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. Uppdaterad analys av MDC/DRG sker under hösten. Öppenvård (somatik + psykiatri)
Sida 5(27) Antal öppenvårdsbesök har under perioden januari-augusti 2015 ökat jämfört med samma period 2014. Ökningen är främst kopplad till efterföljande besök, vilket är en följd av att verksamheten kunnat bemanna vakanta läkartjänster. Ökning av antal efterföljande besök ses inom alla specialiteter, men främst inom Barn/Kvinno, BUP och VUP. Även första besök har ökat jämfört med föregående år. Störst ökning ses inom öron och ortopedi. Även besök med DRG-poäng har ökat vid periodjämförelse. En orsak till ökningen är att vissa diagnosgrupper som tidigare behandlats inom slutenvården nu behandlas inom öppenvården, till exempel prolapser och tonsillotomier. En annan orsak är ökad produktion av öppenvårdsoperationer under våren för att förbättra tillgängligheten. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Ackumulerad produktion januari till augusti når upp till periodiserat takbelopp. Sammanvägda prestationer Sammanvägda prestationer är ett mått på totalt utförd vård och uppgick efter augusti till 43 500 poäng, vilket är 4 procent högre än samma period 2014. Sammanvägda prestationer har ökat inom både slutenvården och öppenvården till följd av ökat antal besök och ökat antal DRG-poäng inom slutenvården. Tilläggsuppdrag - Regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december 2013. Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. SkaS har under 2015 erhållit ett utökat uppdrag inom höft/knäledsplastik, obesitaskirurgi samt koloskopiundersökning. Uppdragen bedöms uppnås under året. Regional produktionsstyrning Uppdrag 2015 Prognos 2015 Avvikelse Obesitas 250 250 0 Primära höft/knäplastiker (ej akuta) 100 100 0 Koloskopi 658 658 0 4.5 Beläggning I snitt har beläggningsgraden uppgått till 90 procent de senaste 12 månaderna inom psykiatri och 87 procent inom somatik, vilket motsvarar regionens mål för 2015. Under sommaren har
Sida 6(27) vårdplatser inom somatik öppnats under kortare perioder för att möta patientinflöde. Andel överbeläggningar och andel utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa områden/avdelningar varit hög under augusti. Den planerade ökningen av vårdplatser inom ortopedi och intermedicin har inte kunnat genomföras på grund av rekryterings svårigheter. En fördjupad analys av vårdplatsbehovet kommer att göras under hösten 2015. Andel överbeläggningar inom psykiatrin har minskat då planerad utökning av antal disponibla vårdplatser kunnat genomföras under 2014.
Sida 7(27) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet har fortsatt enligt plan. Under våren lades ett stort fokus på att göra risk- och konsekvensanalyser inför sommaren samt att ta fram handlingsplaner och arbetssätt för att säkra en God Vård. Arbetet med att föra över SkaS PM i Barium påbörjades under våren. Detta är ett steg i arbetet med att stärka SkaS som kunskapsorganisation med rutiner och riktlinjer som är evidensbaserade och sjukhusövergripande. Fokusgruppen för Patientsäkerhet arbetar med genomgång av alla patientsäkerhetsuppdrag och uppföljning av uppdragen. Strukturerad journalgranskning görs månatligen. 5. Personal Medarbetare med rätt kompetens på rätt plats är en förutsättning för att kunna bedriva en kvalitativ vård med god tillgänglighet som ger förutsättningar för ett hållbart yrkesliv. Skaraborgs sjukhus största utmaningar i dagsläget är inom områdena: Kompetensförsörjning Attrahera, rekrytera, behålla och utveckla sjuksköterskor. Arbeta med bemanning och kompetensmixer. Arbeta med kommande generationsväxlingar främst inom läkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Att klara SkaS kompetensbehov utan att anlita bemanningsföretag. Arbetsmiljö Arbeta aktivt med att uppnå en minskad sjukfrånvaro. Skapa en långsiktig hållbar arbetsmiljö. Skapa ökade förutsättningar för chefer inom SkaS. 5.3 Personalvolym Nedan framgår utvecklingen av personalvolymerna fördelat på de olika anställningsformerna. Vad som framgår är att SkaS medvetna satsning att erbjuda visstidsanställda en tillsvidareanställning har gett förväntat resultat, och ökningen ligger främst som planerat inom sjuksköterskegruppen där vi har de stora rekryteringsproblemen.
Sida 8(27) Anställningar Den totala personalvolymen mellan perioden augusti 2014 till augusti 2015 är i stort sett oförändrad. Trots SkaS medvetna satsning att erbjuda visstidsanställda sjuksköterskor en tillsvidareanställning har gruppen totalt minskat (-30). Den grupp som ökat mest är läkargruppen (+38). Mindre förändringar finns mellan övriga grupper. Nettoårsarbetare Volymförändringarna i augusti jämfört med motsvarande period föregående år för har inneburit en ökning (+7). Inom denna ökning är det läkargruppen som ökat (+ 65 varav 21 är AT-läkare), sjuksköterskor har minskat (-38), undersköterskor minskat (-16) och inom övriga grupper mindre förändringar (-4). Årsarbetare - Det totala antalet årsarbetare inom samtliga anställningsformer har ökat med 16 jämfört med motsvarande period föregående år. Den grupp som ökat mest är läkarna (+ 45), och de som minskat är grupperna sjuksköterskor (-22), undersköterskor (-5), administration (9) samt mindre förändringar inom övriga grupper. Jämfört med 2015 års kompetensförsörjningsplan, som verksamheterna tar fram årligen och som utgår från budget och tillsvidareanställda årsarbetare, har SkaS betydligt fler årsarbetare (ca 100) än vad som är angivet i planerna. De största skillnaderna finns inom grupperna sjuksköterskor och undersköterskor. Det är därför av stor vikt att analysera detta vidare inför framtagandet av 2016 års kompetensförsörjningsplaner.
Sida 9(27) 5.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger ungefär i paritet med samma period föregående år. Trenden är att sjukfrånvaron ökar för grupperna sjuksköterskor och undersköterskor, däremot syns en minskning för övriga grupper. Det som genomgående uppges vara orsak till ökningen är bland annat det ökade patientflödet, bristen på vårdplatser och den osäkerhet och otillräcklighet som upplevs vid bemanning av de extra vårdplatserna som öppnas upp (vårdplatssnurror) vid högt patientinflöde samt den ökade arbetsbelastning som det inneburit att ta extra arbetspass.
Sida 10(27) Ett strukturerat arbete utifrån rehabiliteringsprocessen pågår och har sedan våren 2015 inom flertalet verksamhetsområden intensifierats ytterligare. Majoriteteten av samtliga sjukfall har en individuell rehabiliteringsplan redan från dag 15 i sjukskrivningen. Att beakta är att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i många fall blir fördröjd på grund av att den medicinska rehabiliteringen inte är i ett sådant skede att det bedöms framgångsrikt, eller ens möjligt, att starta den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Mest framträdande är detta gällande
Sida 11(27) medarbetare med psykisk diagnos där det ofta tar längre tid att få bedömning. Förebyggande insatser som genomförts är rehabiliteringssamtal med medarbetare där en ökad risk för sjukfrånvaro har identifierats. Sådana samtal har lett till att åtgärder har satts in i tid och att sjukskrivning därmed har kunnat undvikas. Inom några verksamheter har strukturerade arbetsmiljösamtal i grupp startas upp i samverkan mellan chef, medarbetare och arbetstagarorganisationer. Dessa insatser förväntas främst ha effekt på längre sikt. Ett pilotprojekt drivs på förvaltningsnivå och där främst korttidsfrånvaron kommer att vara i fokus. Projektet startades upp i juni och syftar till att identifiera goda exempel genom behovsanpassade insatser på såväl grupp som individnivå. Intentionen är att framgångsrika insatser sedan ska spridas för implementering vid fler enheter enligt genombrottsmetoden. Projektet drivs i samverkan mellan HR, Hälsan & Arbetslivet och första linjens chefer. 5.5 Bemanningsföretag Det råder obalans mellan SkaS behov och tillgång framförallt på sjuksköterskor. Kompetensbristen i kombination med arbetet att klara tillgängligheten har medfört att SkaS fått anlita bemanningsföretag inom flera specialiteter samt tvingats stänga vårdplatser. Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall helår 2014 Utfall janaug 2014 Utfall jan-difaug 2015 period Kr Diff period Proc Prognos 2015 Läkare 34 804 20 100 24 426 4 326 21 % 34 000 Sjuksköterskor 5 883 3 907 2943-964 -24 % 4 000 Övriga 3 130 2 897 81-2 816-94 % 100 Totalt 43 817 26 904 27 450 546 2 % 38 100 Bemanningsföretag för läkare har använts under perioden januari-augusti inom: Psykiatri, VUP/BUP Radiologi Kirurgi och urologi Ortopedi Barn- och ungdomsmedicin Ögon Anestesi Neurologi Internmedicin För läkargruppen är användandet av bemanningsföretag i första hand på grund av vakanta tjänster där det trots upprepade åtgärder inte lyckats att rekrytera. Under sommaren har bemanningsföretag också använts till mellanjour på akutmottagningen Skövde som en konsekvens av rådande sjuksköterskebrist. Inom områdena anestesi,
Sida 12(27) barnmedicin och ortopedi kommer bemanningsföretag kunna fasas ut under året och inom området psykiatri (VUP) kvarstår behovet av bemanningsföretag året ut. Bemanningsföretag för sjuksköterskor/barnmorskor har använts under perioden januari-augusti inom: Akutmottagning, Skövde och Lidköping Psykiatri, VUB/BUP Kirurgi, Skövde Operation Lungmedicin Förlossningen Bemanningsföretag har använts på grund av rekryteringssvårigheter. Under våren har ett antal rekryteringar skett på berörda enheter samt att enheterna arbetat med en förändrad kompetensmix, vilket har inneburit att användandet successivt kommer att minska. För operationssjuksköterskor har behovet helt upphört då verksamheten via regionens utbildningstjänster nu kan tillsätta fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor. Inom verksamhetsområde kirurgi och akutmottagningen i Skövde kommer dock bemanningsföretag fortsätta att anlitas under oktober månad. Bemanningsföretag för övriga grupper har använts under perioden januari-augusti inom: Bild och funktionsmedicin - distansgranskning 5.9 Personalkostnadsanalys Sedan hösten 2014 har SkaS särskild anställningsprövning för att uppnå en ekonomi i balans. Verksamheterna har i uppdrag att arbeta fram åtgärdsplaner utifrån ovanstående. Nedan framgår en kartläggning av förvaltningens största förändringar (antal) specificerat per yrkeskategori, specialitet och antal samt orsak till eventuell förändring.
Sida 13(27) 5.9.1 Personalomsättning Den totala personalomsättningen beräknad på tillsvidareanställda och med avgångsgrupp inom VGR och externt har ökat från 5,4 procent till 6,9 procent. Den största ökningen finns inom sjuksköterskegruppen med 2,8 procent jämfört med föregående år. Övriga grupper som har ökat jämfört med föregående år är läkare, BMA och administrativ personal. 5.9.2 Övertid i timmar Övertiden har minskat för samtliga övertidsgrupper förutom enkel övertid där det skett en ökning. Vad som framgår på verksamhetsnivå är att områdena medicin i Skövde, akutmottagning i Skövde, ambulansverksamheten, BUP, barn/kvinno samt ane/op/iva har en ökad övertid inom framförallt sjuksköterskegruppen. Inom övriga verksamhetsområden syns en minskning totalt på övertiden.
Sida 14(27) *) Manuellt justerade på grund av fel i Heroma Ersättningar av OB används enligt avtal (AB) och är ej påverkbar utifrån gällande bemanningsbehov. 5.10 God upplevd arbetsmiljö För att öka kunskapen inom arbetsmiljöområdet har SkaS chefer erbjudits en utbildning, vilket resulterat i att övervägande delen av första linjens chefer genomgått grundutbildning i arbetsmiljö (BAM). Arbetsmiljömätningar, i såväl de lokala som den regiongemensamma medarbetarenkäten, används som ett instrument i det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att förbättra arbetsmiljön och därmed minska sjukfrånvaron, mäter i dagsläget ett antal verksamhetsområden en god upplevd arbetsmiljö genom enkäter. Utifrån dessa mätningar har verksamheterna genomfört fokusintervjuer och gruppdiskussioner för att få en fördjupad kunskap av resultatet, detta för att kunna synliggöra vilka arbetsmiljöinsatser som behöver åtgärdas. Det som tydligt framgår i dessa mätningar är att arbetsbelastningen generellt upplevs som hög. Inom SkaS pågår metodutveckling för en mätning av en god upplevd arbetsmiljö där målsättningen är att starta upp under september månad. Intentionen är att därefter successivt utveckla och implementera en mätning inom hela förvaltningen. 5.11 Andelen chefer som påbörjat SkaS chefsutvecklingsprogram SkaS chefsutvecklingsprogram har ännu inte påbörjats. 5.12 Andelen nöjda studenter från akademiska vårdutbildningar SkaS har årligen ca 600 studenter från olika lärosäten som gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Den största andelen utgörs av grundutbildning sjuksköterska, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Efter varje VFU får studenten en enkät. Resultatet hittills är att 95 procent av dessa studerande är mycket nöjda med kvaliteten på sin VFU inom SkaS. Man ser ingen skillnad inom de olika grupperna. 6. Ekonomi Inför verksamhetsår 2015 förändrades det ekonomiska läget för SkaS och under hösten 2014 lämnades en redovisning av bedömd ekonomiska obalans 2015 på -150 miljoner kronor, vilken senare reviderades till -130 miljoner kronor utifrån förändringarna i tilläggsbudgeten. Förutsättningen för en långsiktigt hållbar ekonomi är att verksamheten kan upprätthålla en effektiv produktion med hög kvalitet och god tillgänglighet samt att kostnadseffektiviseringar genomförs genom nya arbetssätt och metoder som främjar såväl en god ekonomi som en
Sida 15(27) positiv arbetsmiljö och förbättrade resultat i vårdens processer. Att uppnå och utveckla SkaS del i den regionala produktionsstyrningen är en viktig faktor för sjukhusets framtida verksamhet och kan även bidra till att kapaciteten, såväl internt på SkaS som i regionen som helhet, utnyttjas på ett bättre sätt. 6.1 Ekonomiskt resultat Ackumulerat resultat för perioden januari-augusti är -59,5 miljoner kronor. För augusti uppgår resultatet till +9,7 miljoner kronor, budgetavvikelsen är +3 miljoner kronor. Ackumulerad budgetavvikelse är -47 miljoner kronor inklusive beviljat utnyttjande av eget kapital med 8 miljoner kronor för perioden. För perioden januari-augusti är kostnadsökningen 5,2 procent vilket är en procentenhet högre än intäktsökningen för samma period. De främsta orsakerna till den ekonomiska obalansen är en relativt hög kostnadsutveckling samt förändrade ekonomiska förutsättningar i samband med minskade intäkter via vårdöverenskommelsen på grund av förändrad resursfördelningsmodell 2015. Orsaker till kostnadsökningen är bland annat: dubbla bemanningskostnader (bemanningsföretag samtidigt som nyrekrytering sker av utländska läkare, vilka kräver en längre tids inskolning), läkemedel Hepatit C samt andra dyra läkemedel, medicinskt material, bland annat glukosmätare inom diabetesvården, utökningar inom vuxen- samt barnpsykiatriska verksamheter, bland annat för neuropsykiatriska team, höga kostnader på vårdavdelningar på grund av rekryteringsproblem av sjuksköterskor, utökning av läkarutbildningen, helårseffekt av ny palliativ vårdavdelning, ökad hyreskostnad på grund av lokal-/ombyggnadsprojekt, ökad hyreskostnad i enlighet med ny internhyresmodell.
Sida 16(27) 6.1.1 Intäkter Verksamhetens totala intäkt har ökat med 4,2 procent för året. Patientavgifter ligger i balans med budget. Utfall för vårdintäkter uppgår till 15 miljoner kronor över budget. Detta förklaras av att vårdintäkter under 2015 inkluderar ersättning för regionens tillgänglighetssatsningar inom vårdgaranti (tidigare ingick denna ersättning under bidrag och ersättningar) samt högre ersättning än budgeterat för asylintäkter. Försäljning av medicinska tjänster ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Tendensen är dock att röntgenintäkterna, som är den största posten, minskar vilket beror på att antalet externa remisser minskar medan de interna remisserna ökar. För övriga intäkter är utfallet på samma nivå som föregående år men högre än budget. Den största posten som ingår i övriga intäkter är den regionala finansieringen av 45 AT-läkarblock där ersättning erhålls från Regionstyrelsen. Beloppet för helår 2015 uppgår till 48,8 miljoner kronor och ligger i fas med budget. Poster som ej budgeterats är bland annat projektintäkter och andra intäkter av tillfällig karaktär där intäkten motsvaras av en kostnad.
Sida 17(27) Bidrag och ersättningar mellan åren har minskat från 106 miljoner kronor till 79 miljoner kronor vilket innebär en minskning med 27 miljoner kronor. Främsta orsakerna till förändringen är: Hyresbidragen för att kompensera kostnadsökningen för den nya hyresmodellen upphörde 2015 vilket innebär en intäktsminskning med totalt 18 miljoner kronor för (helår 27,3 miljoner kronor). Ersättning från HSU avseende den utökade rättspsykiatriska verksamheten i Falköping erhålls via ordinarie vårdfakturering (VÖK) 2015. Beloppet uppgår till 5 miljoner kronor (helår 8,2 miljoner kronor). Lägre intäkter har erhållits för ordnat införande avseende regionuppdrag och regionala medicinska riktlinjer för bland annat RÖS (Rörelseapparatens sjukdomar), patientsäkerhetsmedel och ersättning för Rehabgaranti totalt cirka 10 miljoner. Ersättning för regionens tillgänglighetssatsningar inom vårdgaranti erhålls 2015 via vårdintäkter i stället för att faktureras, cirka 10 miljoner 2014. 6 miljoner kronor har erhållits via vårdintäkter 2015. Under 2015 har per augusti erhållits nya bidrag och ersättningar med totalt cirka 16 miljoner kronor för bland annat: akutvårdskedja och akutläkarkoncept 11 miljoner kronor, förstärkning inom psykiatri och neuropsykiatri, medel för psykisk ohälsa, standardiserade vårdförlopp (SVF). 6.1.2 Kostnader Verksamhetens totala kostnad har ökat med 5,2 procent under året vilket är 1,0 procent högre än intäktsökningen för perioden. Personalkostnader (inkl bemanningsföretag) Budgetavvikelsen för perioden uppgår till 51,4 miljoner kronor varav cirka 40 miljoner kronor täcks av intäkter. Kostnaderna har ökat med 70,4 miljoner kronor, 4,7 procent, mellan åren.
Sida 18(27) Den största delen av personalkostnadsökningen utgörs av löneöversynen som gav löneökningar för tillsvidareanställda med 3,4 procent 2014 och 3,2 procent 2015. Effekterna av löneöversyn 2014 kvarstår som en förklaringspost för årets första tre månader. För bemanningsföretag har kostnaden ökat med 0,8 miljoner kronor jämfört med 2014 och uppgår till 27,7 miljoner kronor för perioden. Orsaken till ökningen är brist på främst specialistläkare och specialistsjuksköterskor inom vissa verksamheter. De verksamheter som haft högst kostnader för bemanningsföretag hittills i år är vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Prognosen för bemanningsföretag 2015 ligger på 38,0 miljoner kronor vilket innebär en minskning med 6 miljoner kronor jämfört med 2014. Volymökning i antal nettoårsarbetare är marginell vid jämförelse av volymer augusti 2015 med augusti 2014. Vid en jämförelse av volymer för hela perioden januari-augusti har volymökning nettoårsarbetare i genomsnitt varit 75. Omräknat i betalda timmar motsvarar ökningen i genomsnitt 55 årsarbetare. Se även 5.3 Personalvolym. Köpt vård Kostnaderna för köpt vård (garanti- valfrihet-, högspecialiserad vård) uppgår till 30,3 miljoner kronor för perioden vilket är 9 procent lägre jämfört med 2014. Prognosen för helår 2015 bedöms hamna på 46 miljoner kronor vilket innebär en budgetavvikelse på
Sida 19(27) - 9 miljoner kronor. Kostnadsförändringen sedan 2010 visar på en positiv trend med fortsatt lägre kostnader, bland annat till följd av en förbättrad tillgänglighet och ökad egen produktion. Kostnaden för garantivård balanseras av intäkt via regionala tillgänglighetssatsningar. (6,4 miljoner kronor). Ersättningen täcker kostnader för köpa av ögonbehandlingar, ryggoperationer och höft- och knäledsplastiker. Under 2015 har åtgärdsplaner för att minska kostnaden för garantivård tagits fram och efter augusti ses kostnadsminskning framförallt inom ortopedi och ögonsjukvård. Under januari-augusti ses en kostnadsökning för valfrihetsvård. En bidragande orsak till kostnadsökningen kan vara den nya patientlagen som gett patienter större möjligheter att söka vård hos andra vårdgivare.
Sida 20(27) Övriga kostnader Kostnaden för köpta laboratorietjänster har ökat mellan åren med 6 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 8 procent. Kostnadsökningen beror på en kombination av volymökning, prisökning och analysmix. Sammanfattningsvis beror kostnads-och volymökningen på förändring av analysmetod, fler onkologipatienter, ändrade provtagningsrutiner inför nybesök för knä- och höftartroser, förbättrad läkarbemanning vilket har lett till ökad produktion och därmed ett ökat antal provtagningar (volymökning 10 procent), stort antal behandlade hematologpatienter, ökade calici- och luftvägsodlingar samt ökning av patologiprover. Budgetavvikelsen för perioden uppgår till -9 miljoner kronor och för helår bedöms avvikelsen till - 12,0 miljoner kronor. Medicinsk service visar på en stor kostnadsökning för perioden. Störst kostnadsökning finns avseende köp av apotekstjänster från Apoteket AB som beror på en ökad beställningsvolym läkemedel men även att köp av mammografitjänster från Unilabs ökat. För perioden uppgår budgetavvikelsen till - 7 miljoner kronor. För helår uppskattas avvikelsen till - 10 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel totalt har ökat med 13,4 procent för perioden jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar ca 35 miljoner kronor. Rekvisitionsläkemedel har ökat med ca 16 procent och öppenvårdsläkemedel har ökat med 11,6 procent för perioden. Av den totala kostnadsökningen finansieras hälften av intäkter för ordnat införande, solidariska läkemedel och RÖS. Exempel på rekvisitionsläkemedel med hög kostnadsutveckling är Mabthera, Remicade, Vyndaqel och Lucentis, främst orsakat av volymökningar. Exempel på receptläkemedel med hög kostnadsutveckling är ADHD-läkemedel, TNF-hämmare och nya dyra läkemedel mot Hepatit C. Budgeten ligger i balans med utfallet för perioden med hänsyn tagen till intäktfinansieringen. Kostnaden för medicinskt material har ökat med 10 miljoner kronor eller 10 procent jämfört med föregående år. Cirka 6 miljoner kronor av kostnadsökningen är hänförlig till de nya glukosmätare som under året börjat användas inom diabetesvården. Inom kardiologin, där kostnadsökningen varit hög tidigare år, har volymökningen för de materialkrävande ablationerna avstannat och effekt av ny upphandling för bland annat pacemaker har medfört lägre kostnader. Inom IVC har kraftigt ökade volymer, bland annat för materialkrävande behandlingsmetoder som PCI och EVAR, medfört ökade kostnader. Budgetavvikelsen för perioden är - 16 miljoner kronor och för helår prognostiseras avvikelsen till - 22 miljoner kronor. Hjälpmedelskostnaderna för perioden har minskat med 5 miljoner kronor jämfört med
Sida 21(27) samma period 2014. För perioden uppgår kostnaden till 39 miljoner kronor. Kostnadsminskningen förklaras till största delen av en budget- och kostnadsväxling som skett under 2015 för medicinska behandlingshjälpmedel där SkaS ansvar för så kallad förtroendeförskrivning upphört. För ortopediska hjälpmedel har kostnadsutvecklingen varit hög sedan år 2012 och är helt kopplad till ökade volymer. Under 2015 har kostnaden för ortopediska hjälpmedel minskat med 1,1 procent jämfört med 2014. Även inom övriga hjälpmedelsområden minskar kostnaden, även borträknat effekten av förändrat uppdrag avseende förtroendeförskrivning. För perioden uppgår budgetavvikelsen till - 2,5 miljoner kronor och för helår prognostiseras avvikelsen till - 5,0 miljoner kronor. Kostnaden för hyror- och lokalkostnader ligger i balans med budgeten för perioden. För helår bedöms prognosen hamna enligt budget. Sammantaget lämnas en helårsprognos för 2015 med ett resultat på -82 miljoner kronor och en budgetavvikelse på -70 miljoner kronor. I resultatet ingår en kostnad på 12 miljoner kronor som är hänförlig till utnyttjande av eget kapital för evakueringskostnader till följd av ombyggnationer och PCB-sanering. Kostnadsutveckling regionalt beslutade besparingar I samband med detaljbudgeten för 2013 beslutade regionfullmäktige om kostnadssänkningar på externa kostnader för konsulter, kurser och konferenser och PR och info. För konsulter gäller årliga kostnadssänkningar under 2013-2015 och för kurser och konferenser och PR och info gällde årliga kostnadssänkningar under 2013 och 2014. För 2015 visar uppföljningen av kostnaderna för konsulter en minskning med 1,4 miljoner kronor eller 43 procent. För helår bedöms att målnivån kommer att uppnås med god marginal. 6.2 Eget kapital SkaS har beviljats använda eget kapital med 12 miljoner kronor under 2015.I periodutfallet ingår kostnader motsvarande 8 miljoner kronor hänförliga till beslutet om användande av eget kapital och utgörs av kostnader för evakuering till följd av ombyggnationer och PCBsanering. Helårsprognosen inkluderar kostnader med 12 miljoner kronor. 6.3 Investeringar Totalt beräknas utrustningsinvesteringarna uppgå till 68,5 miljoner kronor vilket är i nivå med beslutad investeringsram för 2015. Investeringarna uppgår till och med augusti till 34,6 miljoner kronor. Investeringar sker i huvudsak med utgångspunkt från fastställda utbytesplaner och planerade lokalförändringar.
Sida 22(27) Under 2015 kommer de flesta större investeringarna att utgöras av återinvestering i medicinsk utrustning enligt utbytesplan. Större poster i utbytesplanen är röntgenutrustning 9 miljoner kronor, operations- och anestesiutrustning 7,6 miljoner kronor samt utrustning till barn- och kvinnocenter 3,3 miljoner kronor. Totalt uppgår utbytesplanen till 50,5 miljoner kronor. Andra större poster är inköp av icke medicinsk utrustning i samband med lokalförändringar. Här är möbler den största posten med 7,5 miljoner kronor. SkaS står inför flera stora lokalinvesteringsprojekt. Exempel på projekt som genomförs är ny vårdbyggnad för barn- och kvinnocenter (BK-huset) i Skövde, fortsatt PCB-sanering av vårdavdelningar i Skövde, omflyttningar i samband med planerade ombyggnationer i mottagnings- och serviceblock. Driftkonsekvenserna i form av högre kostnader för bland annat hyra, städ, IT och utrustning för de nya lokalerna blir omfattande. Kalkylen visar en betydande ökad årskostnad 2020 till följd av planerade lokalbyggnationer och därmed också ett utökat behov av utrustningsinvesteringar. De ökade kostnaderna ryms inte inom SkaS nuvarande vårdöverenskommelse. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Inför verksamhetsår 2015 förändrades det ekonomiska läget för SkaS och under hösten 2014 lämnades en redovisning av bedömd ekonomiska obalans 2015 på -150 miljoner kronor, vilken senare reviderades till -130 miljoner kronor utifrån förändringarna i tilläggsbudgeten. Åtgärder Verksamhetens åtgärdsarbete för en ekonomi i balans har pågått sedan hösten 2014. Åtgärdsplanerna omfattar kostnadsreduceringar med en ekonomisk effekt på 51 miljoner kronor för 2015, helårseffekt 83 miljoner kronor.
Sida 23(27) Varje åtgärdsplan består av ett flertal olika aktiviteter, som exempel kan nämnas: Förändrade arbetssätt och förbättrad schemaläggning/planering leder till minskat bemanningsbehov och minskad övertid. Revidering av arbetstidsmodeller, poängmodeller. Förändrad kompetensmix. Minskad kostnad för utbildning, kurser och konferenser. Minskade kostnader för rekrytering (annonsering). Bemanningsföretag ersätts med anställd personal. Sammanslagning och/eller utökad samordning av verksamheter. Utökade regionala uppdrag där ledig kapacitet finns, till exempel koloskopier. Åtgärder för minskade läkemedelskostnader, i samarbete med apotekare. Förutom verksamheternas åtgärdsplaner pågår kostnadsreducerande åtgärder på sjukhusövergripande nivå inom kostnadsområdena labanalyser, läkemedel och hjälpmedel. Ett annat åtgärdsområde är att minska kostnader inom Regionservice ansvarsområden genom gemensamma förbättringsarbeten, till exempel att minska matsvinnet. Handlingsplan med åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och på sikt minska sjukfrånvaro och personalomsättning finns framtagen. Ett projekt med fokus på i första hand korttidsfrånvaron har startats upp i samverkan mellan HR, Hälsan & Arbetslivet och första linjens chefer. En översyn pågår av schemaläggning och bemanning i syfte att resursåtgången och skapa ökad kontinuitet för medarbetare och patienter, vilket bidrar till en förbättrad arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Sammantaget finns per augusti framtagna åtgärder motsvarande cirka 100 miljoner kronor i
Sida 24(27) beräknad helårseffekt. Delårseffekten 2015 beräknas till cirka 55 miljoner kronor. Prognosen för 2015 visar på en negativ resultatavvikelse på 82 miljoner kronor och en negativ budgetavvikelse på cirka 70 miljoner kronor inklusive beräknad effekt av kostnadsreducerande åtgärder. 7. Bokslutsdokument och noter
Sida 25(27)
Sida 26(27)
Sida 27(27)