Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

Relevanta dokument
Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Bilaga 5 b Mall för projektplan

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Ramverk för projekt och uppdrag

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projektmodell - UPPDRAGiL

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Rubrikförklaringar till projektmallar

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Projektprocessen. Projektprocess

Stödstrukturer. Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg. Projektplan

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Översikt PPS - Projektledning

Agil Projektledning. En introduktion

Projektprocessen. Projektprocess

Projektplan, åtagandet

Guide till projektmodell - ProjectBase

Policy för projektarbete

Projekt som arbetsform

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

- Ansvarar för effektmål (?) och projektmål. - Utser projektledare. - Tilldelar resurser. - Tillsätter styrgrupp. - Godkänner projektleveranser

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Introduktion till projektledning

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

Skapa projektgruppen. Stig Byström

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Roller. - Projektets beslutande organ. - Bör ha rätt kompetens och erfarenheter. - Fastställer projektdirektiv och projektplan. - Bedömer resultat

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Bilaga 4 c: Processkartläggning

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt

Revisionsrapport Projektstyrning Hudiksvalls kommun

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

ANVISNINGAR FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN

Introduktion till projektledning

Resultat, avslut och uppföljning

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Trygg och säker i hemmet

Metodstöd 2

Formulera målet, miniprojekt

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

IT-enhetens projektmodell. Orion

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet

Projektplan. Aktiv hälsostyrning. PROJEKTiL

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

En kort inledande sammanfattning av projektplanen. Bör vara på en egen sida och placeras först i projektplanen.

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

Processbeskrivning Projektstyrning

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Nätverket för ehälsa i Östergötland

Projektdirektiv. AD-Data

Projectbase en generell projektmodell

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Projektplan för Vision 2025

Information och kriskommunikation

Externt finansierade projekt

Projektarbete. Johan Eliasson

Projectbase Projektplan

Projektspecifikation

Aktiviteter vid avtalets upphörande

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

Information om examensarbete 15 hp (10 veckor) Examensarbetsprocessen ht-15

IZatrineholms kommun '\

Ny dataskyddsförordning (GDPR) - Projektdirektiv för anpassning i

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Transkript:

Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras i samverkan med näringslivet. Projektet ska vara inriktat mot modern industriell automatiseringsteknik där både automation, el och mekanik ingår. - Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik Projektet genomförs i huvudsak enskilt på LIA-platsen. Start: 3 april 2018 Slut: 7 juni 2018 (redovisning) Projektmöten: 26 april 15 maj 29 maj Redovisning: 5 och 7 juni 1 (9)

Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv på sid 3. Inhämta all data och information om projektet från uppdragsgivaren. Projektdirektivet ska färdigställas före man sätter igång med själva projektet (praktiska arbetet) se flödesschema sid 2. Formulera i saklig form, undvik personliga tolkningar, åsikter och verb i personlig form t.ex. sedan skruvade jag fast operatörspanelen. Projektdirektivet ska regelbundet uppdateras vid förändringar. Ange också orsak till justeringar i projektdirektivet så man kan spåra bakåt i tiden. Utöver projektdirektivet ska arbetstiden och arbetsmomenten dokumenteras dag för dag. Vi de s.k. delrapporterna (sid 8) ska du ha tillgång till aktuellt och uppdaterat projektdirektiv och teknisk dokumentation. 2 (9)

Projektarbete Olika faser FÖRSTUDIE START GENOMFÖRANDE AVSLUTNING Bestäm mål och projektets förutsättningar Förbered planeringsarbete Fördela arbetsuppgifterna Överlämna det färdiga resultatet till uppdragsgivaren Utarbeta projektdirektiv Utse projektledare Beslut att fortsätta med nästa fas Planera projektgenomförande Projektplan Styrande dokument Kick-on Följ upp arbetet Led & styr arbetet Uppdatera projektplanen Rapportera Kick-out Sammanfatta alla erfarenheter av projektet i en projektrapport Beslut att påbörja genomförandet Beslut att avsluta projektet Till Start Till Genomförande Till Avslutning 3 (9)

Förslag på projektdirektiv 1. INLEDNING 2. PROJEKTETS BAKGRUND OCH SYFTE 3. MÅL 3.1. Allmänt 3.2. Effektmål 3.3. Produktmål 3.4. Tidplan 3.5. Kostnad 4. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 5. PROJEKTBESKRIVNING 5.1. Omfattning 5.2. Avgränsning 5.3. Gränssnitt 5.4. Avslutskriterier 5.5. Tid- och leveransplan 5.6. Projektavvikelser 6. PROJEKTORGANISATION 6.1. Roller, ansvar och arbetsuppgifter 6.2. Övriga resurser 7. GENOMFÖRANDE 7.1. Metoder 7.2. Styrande dokument 8. INTRESSENTER 9. RAPPORTERING 4 (9)

1 Inledning Beskriv vad dokumentet avser. 2 Projektets bakgrund och syfte Oavsett om man ska utreda något eller man ska åstadkomma något mera praktiskt ska de viktigaste motiven för projektet beskrivas. 3 Mål Målet ska formuleras så tydligt att det inte finns minsta tvekan om vad projektet skall åstadkomma. Målet ska vara tydligt, mätbart och förstått av alla inblandade. Kan man mäta något vet man också när man är klar och kan avsluta projektet. 3.1 Allmänt Beskriv målet i stort, d v s vad som skall utföras. 3.2 Effektmål Ett mål blir ofta tydligare om man också kan beskriva vilka effekter man uppnår genom att man når målet. De effekter man vill uppnå beror på de behov som ligger till grund för projektet. 3.3 Produktmål För att uppnå de planerade effektmålen måste produkten som produceras i projektet uppnå vissa mål. Här kan man vara ganska detaljerad. Har man en ritning eller materialbeskrivning kan man hänvisa till dessa handlingar, i annat fall får man vara så detaljerad som möjligt. Man måste ange form, storlek, kvalitet, funktionalitet o s v. 3.4 Tidsplan Här anger man tiden som står till förfogande. Absoluta slutdatum anges. 3.5 Kostnad Den totala kostnadsramen för hela projektet anges. Hänvisning kan ske till kalkyler etc. 4 Kritiska framgångsfaktorer Hur viktig är kvaliteten, sluttidpunkten resp. kostnaden? Försök att rangordna dessa tre parametrar. Är sluttiden viktigast kan man komma i ett läge då man, för att hålla tiden, måste vara beredd att skjuta till mera pengar, alternativ göra avkall på kvaliteten. Är kostnaden viktigast kan man i något fall tvingas skjuta på sluttidpunkten alternativt göra avkall på kvaliteten. Det är bra om man från början bestämt hur man skall hantera den här typen av problem inom ett projekt. 5 (9)

5 Projektbeskrivning Det gäller att vara extra tydlig när det gäller vad som skall göras och inte göras i projektet. Nedanstående rubriker är till för att förtydliga, så att det inte uppstår några oklarheter om vilket ansvar som finns i olika avseenden. 5.1 Omfattning För att tidigt inse uppgiftens hela omfattning måste man vara detaljerad och tydlig. Både tidsplan och kostnadsplan kan spricka om det finns oklarheter i uppdraget. 5.2 Avgränsningar Extra tydligt blir projektuppdraget om man också anger vad projektet inte ansvarar för. Avgränsningar är ofta det som brukar vara finstilt i försäkringsavtal och köpeavtal. På samma sätt är det i projekt. Finns det minsta risk att uppdraget kan feltolkas måste man förtydliga. 5.3 Gränssnitt Du bör ange vilka kopplingar detta projekt eventuellt har till andra projekt eller system på vilket sätt detta påverkar det aktuella projektet. Ett utredningsuppdrag skall ofta utgå från ansatser eller hypoteser från en tidigare studie. I tekniska uppdrag är det ofta viktigt att rätt standard följs. Skall utvecklingsprojekt ta fram en ny programvara är det viktigt att den anpassas till rätt operativsystem och hårdvara. Under den är rubriken anger man de gränssnitt som är viktiga för produkten. 5.4 Avslutskriterier I konkreta projekt är det lätt att följa upp projektet och avgöra när projektet har nått sitt mål. När effektmål, produktmål och projektmål är uppnådda är det tid att avsluta projektet. Svårare kan det vara i utrednings- och utvecklingsprojekt. Är det svårt att beskriva målet är det också svårt att avgöra när man är klar. I denna typ av projekt måste man ofta med hjälp av effektmålet försöka hitta en lämplig nivå för när uppdraget skall bedömas som slutfört. Risken är annars stor att denna typ av projekt, i jakten på den bästa lösningen, fortsätter så länge det finns pengar kvar. 5.5 Tids och leveransplan I utredningsuppdrag önskar uppdragsgivaren ofta delrapporter under utredningens gång. Är så fallet skall man tydligt ange vad som skall ingå och när redovisning skall ske. I konkreta projekt, t ex. bygg- och konstruktionsprojekt, arbetar man ofta etappvis. Materialet till husgrunden levereras vid en viss tid och husgrunden skall vara klar vid en utsatt tid. Under den här rubriken beskriver man så långt det är möjligt vad som skall levereras och vid vilken tid. 5.6 Projektavvikelser Här beskriver man hur ändringar kring projektet skall hanteras. T ex. hur man gör om de ekonomiska ramarna för projektet dramatiskt förändras eller om någon av projektets nyckelpersoner plötsligt försvinner. 6 (9)

6 Projektorganisation 6.1 Roller, ansvar och arbetsuppgifter Under denna rubrik i projektdirektivet beskriver du på ett enkelt sätt projektorganisationen från styrgrupp och nedåt. Mest överskådligt blir det om man ritar organisationen som ett eller flera organisationsscheman med de aktuella namnen och deras befattning i olika rutor. 6.2 Övriga resurser Under denna rubrik anges om möjligt hur projektets nyckelfunktioner skall bemannas. Nyckelfunktioner är inte bara projektledning utan också de experter i olika avseenden, som hela eller delar av projekttiden ingår i projektet. Lokaler och övrig utrustning som krävs för projektet anges också under denna rubrik. 7 Genomförande 7.1 Metoder Här beskriver du det arbetssätt som skall följas. Hur projektet skall styras och hur produkten skall produceras. T ex. hänvisningar till handbok. 7.2 Styrande dokument Projektdirektivet är det första dokumentet som utarbetas. Mot bakgrund av projektdirektivet utarbetas sedan, under startfasen, projektplanen. Med dessa två dokument som stöd kan man säga att man har styrning både för målet och vägen mot målet., d v s projektplanen. Kanske finns det mer man vill styra? - Kvaliteten från början till slut. - Tester från början till slut. - Projektadministrationen Kvaliteten, d v s om jag/vi arbetar på rätt sätt och producerar rätt produkt, är alltid viktig att styra. Vet man redan på det här stadiet vilka ytterligare regler eller styrning som krävs, så anger man det under denna rubriken. 8 Intressenter Kanske är det någon speciell person eller någon organisation som har uttryckt intresse för att följa projektet? Om så är fallet anger man detta under den här rubriken. 9 Rapportering Finns det speciella krav på rapportering, t ex rapportering till styrgruppen och projektrapport, tas de upp under den här rubriken. 7 (9)

Fallgropar för projekt Projekt kan misslyckas på både grund av dåliga/felaktiga förberedelser och på grund av dåligt/felaktigt genomförande. Naturligtvis finns det också ett antal orsaker som projektledningen inte råder över som kan leda till att projektet misslyckas. Nedanstående lista över de vanliga fallgroparna för projekt kan utnyttjas som en checklista för projektledare och projektledning i samband med kick-on. Otydligt definierat mål/resultat. Otydliga avgränsningar av målet. Felaktig bemanning av projektet. Bristande kunskap och erfarenhet om produkten och produktprocessen. Oklar fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom projektet. Granskning genomförs inte som planerat. Åtgärder vid brister i projektet- och produktprocess vidtas inte. Personresurserna för löst knutna till projektet (resurskontakt saknas). Riskanalys ej genomförd. Bristande engagemang från beställare/uppdragsgivare. Konflikter. Ändringsförslag tas in i projektet utan att ha blivit analyserade. Otillräcklig tid för testgenomförande. Projektets genomförande För att ett projekt skall lyckas bör det präglas av följande. Att följa upp och mäta utfört arbete i förhållande till planerat arbete. Rapportering inom projektet och till styrgruppen. Analys av genomfört arbete och förslag till åtgärder. Styrning, d v s beslut och genomförande av åtgärder för att nå målet. 8 (9)

Delrapport Beakta följande vid delrapport. Tidsplan Samtliga tidsplaner, även de tidigare innan revideringar. Varför har revidering skett? Rapportering till uppdragsgivare? Kritiska tidpunkter. Nås målet i tid? Styrande dokument Finns det? Vilka? Kostnadsramar Uppföljning av dessa. Nuläget, hur ser det ut? Projektorganisation Arbets- och ansvarsfördelning? Teknik Övergripande beskrivning, hänvisningar till delmoment. Beskrivning av detaljlösningar. Avvikelser, nya ideér, vad, varför, hur och resurser. Ny teknik, varför? Standarder och föreskrifter Vilka tillämpas generellt vid företaget? Vilka tillämpas? Projektavvikelser Företagets resurser, behov etc (förändras). Samverkan Hur fungerar samverkan med uppdragsgivare? Engagemanget hos företagets kontaktperson/grupp? Delrapport (skolan) 1 Datum. kl 2 Datum. kl 3 Datum. kl 4 Datum. kl Redovisning Datum. 9 (9)