SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET

Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 15/16

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN LÄSÅRET 14/15

Arbetsplan. Killingens förskola

2.1 Normer och värden

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2014/2015

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

KVALITETSREDOVISNING 2009/2010 FÖR VINSBOSKOLANS FRITIDSHEM ISBJÖRNEN

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR BERGASKOLAN LÄSÅRET

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VINSBO SKOLA LÄSÅRET

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Karlshögs Fritidshem

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

Välkomna till Toftaskolan

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Kvalitetsredovisning 2010

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Lgr11 Del 4, Förtydligande av förmågorna

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET 2015/2016

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan Fritidshemmet

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Förskolan Sjöstjärnan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR BERGASKOLAN LÄSÅRET

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Kvalitetsrapport Fritidshem

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Nye skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola, förskoleklass och fritidshem.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN VINSBO LÄSÅRET

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2017-2018 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER - Vi ska befästa de rutiner som finns gällande rapportering av kränkande behandling på våra fritidshem. Fritidshemmet har informerats och diskuterat hur händelser av kränkande behandling ska rapporteras och tilldelats pärm med information och särskilda blanketter för rapportering till rektor, övrig dokumentation och uppföljning vid incidenter. Incidenter har skrivits tillsammans med elever, samtal har genomförts med vårdnadshavare och incidentrapporter har lämnats till rektor efter varje incident som inträffat i fritidshemmets verksamhet under läsåret. - Vi behöver utveckla vårat arbete gällande användande av digitala hjälpmedel samt utbilda personalen inom detta område. Under hösten inventerade personalen fritidshemmets digitala utrustning. Personalen bedömde att ny en skrivare, fler accesspunkter, fler datorer och en smarttelefon är nödvändigt för att möta det läroplanskrav som ställs för elevers digitala lärande och för att lättare och effektivare kunna kommunicera med vårdnadshavare och annan personal. Efter utökning med fler accesspunkter började digitala verktyg användas i undervisning/aktiviteter på fritidshemmet. Detta i syfte att följa det statliga uppdraget att ge eleverna öka elevernas förståelse för digitaliseringen i vårt samhälle, öka sin erfarenhet och kunskap i att använda digitala resurser, öka sin förståelse och kunskap om källkritik, förstå sitt ansvar för vad de gör på nätet och pröva hur de digitala verktygen kan ge andra möjligheter och lösningar i olika aktiviteter. - Vi ska fortsätta att kompetensutveckla vår personal gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd som vi påbörjat under läsåret 2016-2017. Under hösten kartlade personalen hela fritidsverksamhetens alla uppdrag och ansvar. Arbetslaget började även att arbeta utifrån de nya styrdokumenten för fritidshem under arbetslagets planeringar. Personal deltagit i föreläsningar på Dalarnas högskola om fritidshemmets lärmiljöer, lek- och lärande och statens skärpta uppdrag i styrdokumenten gällande behörighet och undervisning under läsåret. Vi har också genomfört en internutbildningsinsats med hjälp av specialpedagog i kommunen för att öka kompetensen kring barn med olika funktionsnedsättningar och hur man kan hantera barn med dessa svårigheter i verksamheten. SKAPANDE OCH ESTETISKA UTTRYCKSFORMER Inom vårterminens tema var skapande obligatoriskt för alla elever. Invävt i temat arbetade personalen med flera av de övriga förmågorna. Samtliga elever deltog och även de minst intresserade kunde inspireras att delta. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken

Personalen har genom observation och samtal inspirerat ett antal pojkar att arbeta med skapande former kring deras specialintressen. Detta har utifrån pojkarnas spontana berättande tagits tillvara med ytterligare frågor, förslag och utmaningar så att intresset kunnat synliggöras med bild och konstruktioner. Lego används individuellt och i grupp. Lego ger verksamheten ständigt ett givet utbud för att skapande av konstruktioner. Personalen förbereder och erbjuder ett enkelt pyssel varje vecka ofta inspirerat av kommande helger och traditioner eller bara skojiga pyssel som alla kan göra. Konstruktionsleken leder ofta till en gemensam aktivitet trots att den oftast startade som en idé hos någon elev. Legokonstruktionerna vårdas av konstruktören som ofta vill utveckla byggnationen över tid. Personalen ser att det övervägande är pojkarna som väljer att leka med lego medan endast några flickor väljer att bygga med lego. Personalen ser att vissa elever enbart väljer skapande aktiviteter medan andra aldrig vill eller väljer detta självmant. Det har inneburit att vissa elever hamnar i ensidiga aktiviteter av vana som innebär att olika sorters verksamhetsmaterial förbrukas utan mål. Andra visar stor kreativitet och idérikedom och låter sin fantasi visa vägen genom att pröva olika skapandeformer. Andra elever vill ägna sig åt klassiska pyssel och förströr sig med att testa någon idé Vi ser att det är flest pojkar som inte vill och väljer skapande aktiviteter. LEK, FYSISKA AKTIVITETER OCH UTEVISTELSE Under våren har det större rummet på fritidshemmet anpassats ytterligare så att det kan användas mer flexibelt. Rummet används både som en köpgalleria och till grupplekar, sportlekar och uppträdande. Verksamhetsmaterial till olika lekar är mobilt, lättåtkomligt och kan tas fram och läggas tillbaka efter behov. Personalen värnar om och betraktar elevernas lek som glädjekälla, lärandeverktyg, förströelse, samvaro, relationsskapande, kreativitet och nyfikenhet. Personalen ser leken dels som en aktivitet i sig och som en inspirationskälla för att forma aktiviteter/undervisning utifrån styrdokumentens krav på centralt innehåll och för att utveckla elevernas förmågor och lärande. Genom personalens observationer, nyfikenhet, frågor till eleverna kring deras självvalda aktiviteter och lekar utvecklas/utmanas aktiviteten och undervisning formas. Aktiviteter kan också inspirera eleverna genom att personalen påbörjar ett arbete som ger nyfikenhet hos eleverna och lockar dem att vara med. Personalens närhet och tillgänglighet för eleverna är central. Fritidshemmets utemiljö har inga fasta lekställningar. En sandlåda, en lekstuga, ett klätterträd, buskage, bildäck, virke och lastpallar som används för lek tillika bollspel och cykling. Lekmaterialet för utomhusbruk är i behov av reparation och nyinköp. Utanför fritidshemmet finns en äng och en liten allmän lekpark. Personal har under våren planerat och genomfört aktiviteter/undervisning för att förbättra det centrala innehållet i lekar, utevistelse och fysiska aktiviteter. Detta har förlagts i såväl fritidshemmets lokaler som aktivitetshallen, ängen och bollplanerna på gården. För att ge eleverna goda förutsättningar under aktiviteterna har eleverna organiserats i mindre grupper. Planeringen har syftat till att varje elev ska ges ökat utrymme att vara aktiv och våga ta initiativ i aktiviteten. Det mindre sammanhanget och närheten till personal formades för att ge eleverna ökad trygghet, inflytande och tillit till sin egen förmåga att delta och uppleva gemenskap med andra elever i nära samspel med personalen.

Fritidshemmet elever visar att de är lekglada och väljer snabbt sin aktivitet när de anländer efter skolan. Eleverna visar sällan konkurrens eller irritation över lekmaterial eller utrymmen i lekmiljöerna. Situationer som uppstår och leder till osämja handlar vanligtvis om någon som kommer in och tar över, ändrar och bestämmer nya regler för leken och lekmaterialet. Då elevernas scheman innebär att elever hämtas oregelbundet under hela eftermiddagen blir en förflyttning till t.ex. övriga friluftsområden och aktivitetshall mycket omständlig och elevgruppen krympande. I den mindre gruppen kunde personalens instruktioner och samtal om aktiviteten/undervisningen gällande lekar, utevistelse och fysiska aktiviteter, ge varje elev ökad förutsägbarhet, tydlighet och förutsättningar för att förstå aktivitetens mening och kunna förhålla sig till lekmiljön. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION I den första pedagogiska planeringen som utformades under vårterminen arbetades det fram ett underlag till stöd för personalens arbete med språk och kommunikation inom det aktuella temat/ämnesområdet. I lek och aktiviteter/undervisning är personalen mycket noga med att lyssna på varje elev och att uppmärksamma dem på vikten av att vi lyssnar på och svarar varandra. Personalen ställer många frågor och förhåller sig nyfikna på vad eleverna säger, tänker och menar. Personalen diskuterar hur man kan uppleva vad som sägs, hur saker sägs och samtalar om hur man kan uttrycka sig. Vi talar ofta om vikten av att förstå hur andra kan uppleva ett skämt, en skämtsam attityd och att vi måste vara försiktiga med hur och vad vi säger. Eleverna uppmanas också att fråga varandra vad de menar så att missförstånd ska kunna undvikas. Efter osämja/incident berätta uppmuntrar vi elever att berätta för den/de elever som hanterat dem illa vad/hur de vill att den/de ska göra för att gottgöra. Detta sker med stöd av personal. Många elever delger gärna sina tankar, idéer och förslag till personalen. Alla elever visar sig inte lika aktiva i att kommunicera och föra fram sina tankar, känslor och åsikter. Personalen ser att eleverna blir mer aktiva och trygga i sin kommunikation när personalen finns i närheten. Elever som inte talar spontant öppnar sig mer där personal deltar och när samtal förs i liten grupp. NATUR OCH SAMHÄLLE Aktiviteter i natur och samhälle är främst hänvisat till skolloven eftersom det innebär en omständlig förflyttning med mellanmål, elevernas tillhörigheter och en elevgrupp som krymper efter elevernas löpande hemgång. Ingen skog finns på promenadavstånd. Den lilla skogsdunge som finns används av förskolan som naturruta. Under loven genomförs promenader i närområdet med olika innehåll såsom tipspromenad, skattjakt, observation av förändringar i årstiderna, samlande av naturmaterial, pulkaåkning i snöhögar. Övrig tid promenerar elevgrupper för sortering av skräp till återvinningsstationen och för inköp av varor till mataffären. Eleverna åker alla skolskjuts och denna transport som samhällsfunktion leder till många samtal om hur man uppträder på en buss, säkerhet vid på- och avstigning.

Eleverna använder sina erfarenheter, intressen och fantasi och formar aktiviteter t.ex. mineralletning, forskningsexpeditioner till Antarktis, entreprenörverksamhet som gruskörning, vägverket, transporter, sopmaskin och byggande av fordon med släp. Personalen uppmuntrar, utvecklar, samtalar och inspirerar i leken och bygger ut leken så att fler elever kan delta. Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: På den psykosociala arbetsmiljöenkäten är det tre av fyra i personalen på fritidshemmet i Söderbärke som har besvarat frågorna. På grund av så få i personalen så väljer vi att inte visa diagrammet då det kan vara utpekande. De resultat vi kan se är ganska varierande och spretiga när det gäller svarsalternativen och därför är det svårt att göra någon övergripande analys av resultatet. Vi kommer dock att följa upp resultaten individuellt gällande de resultat som ligger lågt för att kunna göra förbättringsåtgärder som gynnar personalen och verksamheten.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2018-2019: Sammanfattande åtgärder: Fokus 1: Arbeta med olika teman som främjar social gemenskap Fokus 2: Vi ska öka kompetensen hos våra medarbetare genom att ge möjlighet till kompetensutveckling på nationella konferenser samt på hemmaplan. Fokus 3: Vi ska ta fram en aktivitetsplan/årshjul för varje fritidshem. Fokus 4: Kontakt med närsamhället. Fokus 5: Arbeta pedagogiskt med mellanmålet på fritidshemmet. Fokus 6: Samarbete med elevhälsan. Ort: Söderbärke Datum: 2018-09-14 Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund