Algebra och talteori MMGL31. Lite om mig. Lite om er. Lärarprogrammet, Göteborgsuniversitet VT 2008

Relevanta dokument
Algebra och talteori MMGL31

4. Bestäm alla trippler n 2, n, n + 2 av heltal som samtliga är primtal. 5. Skriv upp additions- och multiplikationstabellen för räkning modulo 4.

Anteckningar propp SMT2

Algebra och talteori MMGL31. Repetition. Idag. Föreläsning 9 VT FLS och primtalstestning. Carmichaeltal. Rabin-Miller test.

Inversa matriser och determinanter.

Delbarhet och primtal

Parametriska kurvor: Parametriska ytor

1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson

Geometri, talteori och kombinatorik

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

Linköpings universitet 2007 IFM-Kemi. Enzymkinetik. enzymet mättat på substrat. Hastigheten maximal = V max.

Flödesmätspjäll. Mätning. Metodfel Raksträckor erfordras enligt kortet på mätuttagen, för bästa mätnoggranhet.

Pythagoreiska taltripplar

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

Kapitel 2: De hela talen

Bestäm den sida som är markerad med x.

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

Om användning av potensserier på kombinatorik och rekursionsekvationer

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

x(t) =A cos(!t) sin(!t)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

SF1624 Algebra och geometri

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

MA2047 Algebra och diskret matematik

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

Linjär Algebra F14 Determinanter

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Rätvinkliga rationella trianglar och kongruenta tal

Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012)

Avdelning 1. Trepoängsproblem

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Högstadiets matematiktävling 2018/19 Finaltävling 19 januari 2019 Lösningsförslag

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Carl Olsson Carl Olsson Linjär Algebra / 18

Motivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Analys o linjär algebra. Fortsatt analys.. p.1/81

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

Linjär algebra Föreläsning 10

5 Klämkraft och monteringsmoment

Addition av hastigheter

Ansats till att bevisa Fermats stora sats,

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm

Blandade uppgifter om tal

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Gaussiska heltal. Maja Wallén. U.U.D.M. Project Report 2014:38. Department of Mathematics Uppsala University

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Inlämningsuppgift, LMN100

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Tentamen i Envariabelanalys 1

Linjär algebra kurs TNA002

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

INNEHÅLL XYZ. Hösten 2011 provpass 2 12 provpass Våren 2012 provpass 3 20 provpass Övningsprovet 28 KVA

Grupper och RSA-kryptering

10! = =

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

Kvalificeringstävling den 30 september 2014

Lite om räkning med rationella uttryck, 23/10

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL

Analys av polynomfunktioner

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

P03. (A) Visa, att om en aritmetisk serie med differensen d har a som första och b som sista term, så är seriens summa b + a 2.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

4. Optimal styrning. 4. Optimal styrning. Vad är optimal styrning?

Kängurutävlingen Matematikens hopp

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

Trigonometri. Sidor i boken 26-34

Repetition ekvationer - Matematik 1

Några satser ur talteorin

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Transkript:

Algebra och talteori MMGL3 Lärarprogrammet, Göteborgsniersitet VT 008 Samel Bengmar Lite om mig Dotorerat i Algebrais geometri Letor id Matematisa etensaper, Chalmers och Göteborgs niersitet Anställd på Chalmers, men nderisar på båda niersiteten. Drier Resrscentrm MV Programansarig Informationteniprogrammet på Chalmers Gift och har tre barn. Bor i Billdal men jst n i Drban, Sydafria Lite om er På öningen ill jag höra lite om er: Namn Inritning och åldersgrpp Pendlar Personligt

Krsintrodtion

På distans Mindre personlig ontat Jobbigare att ommnicera Säert lite tenistrl - Variation Nya pedagogisa lärdomar Borde anse ingå i lärartbildning? Låt oss tillsammans försöa göra detta till en bra och lärori ppleelse. 3

4

5

Oej, då börjar i Pytagoreisa trippler Minns pytagoras sats: a b c Definition En trippel a,b,c a nollsilda heltal som ppfyller sambandet a b c allas en pytagoreis trippel. Eempel a,b,c3,4,5 a,b,c6,8,0 Hr hittar man dem? Man an leta på måfå men det ger mycet sällan en pytagoreisa trippel Ej heltal c c 5 Har man äl hittat en, a,b,c, finns oändligt många eftersom om d är ett heltal så är äen da,db,dc en pytagoreis trippel då da db dc d a b d c a b c 6

Primitia pytagoreisa trippler Definition En primiti pytagoreis trippel PPT är en pytagoreis trippel som ppfyller SGDa,b,c. Eempel Fler eempel från Plimpton3 I bas 60 width diagonal. :59 :49. 56:7 :0:5 3. :6:4 :50:49 4. 3:3:49 5:09:0 5. :05 :37 6. 5:9 8:0 7. 38: 59:0 8. 3:9 0:49 9. 8:0 :49 0. ::4 :6:0. 45 :5. 7:59 48:49 3. :4 4:49 4. 9:3 53:49 5. 56 :46 7

I decimalform width diagonal. 9 69. 3367 485 3. 460 6649 4. 709 854 5. 65 97 6. 39 48 7. 9 354 8. 799 49 9. 48 769 0. 496 86. 45 75. 679 99 3. 6 89 4. 77 39 5. 56 06 Att finna PPTer Hr fann babylonierna dessa? Jag et inte men i sall ni se tå sätt på ilet i an finna alla PPTer. Vi sall börja med ett talteoretist sätt och sedan sall i se ett geometrist sätt. Båda metoderna anänder mycet algebra. Först lite repetition: delbarhet Definition Heltalet m sägs dela heltalet n om det finns ett heltal så att nm. Man srier m n. Eempel 3 eftersom 3 4 8

Mer repetition: ongrens Definition Tå heltal och y sägs ara ongrenta modlo n om n -y. Man srier y mod n eller n y Mängden a alla ongrenslasser tgör en mängd som i betecnar Z n. Obs: Varje tal är ongrent med något a talen 0,, n- modlo n, ds Z n {0,,,,n-}. Eempel 7 8 0 0, paritet bearas id adrering 0 4 0, 4, 4 0, 3 4 inga adrater 4 eller 3 Talteoretis metod Vi söer bara primitia pytagoreisa trippler Betrata a b c Om a och b jämna: är c jämn, ds ej primiti a och b dda: betrata eationen mod 4. I VL är arje term eftersom adrat a dda är mod 4. Detta ger att VL 4. Men HL är adrat och sådana an inte bli mod 4. a dda, b jämn: ger c dda. Sltsats: a och c dda, b jämn. Talteoretis metod Antag att a,b,c är en PPT. Flyttar öer b i a b c och får a c b c b c b y c b c b y Påstående. SGD,y.. och y är adrater 9

Beis för påstående : SGD,y Antag att d delar och y. Då måste d äen dela deras smma, differens och prodt ds d y d c b c b d c d y d c b c b d b d y y d a Eftersom b och c inte har någon gemensam delare de är relatit prima så ger de tå öersta att d. Den nedre ger att d är dda eftersom a är dda. Sltsats: d, ds enda delaren till och y är. Beis för påstående : och y är adrater Minns att om p primtal gäller att p nm p n eller p m Tag en godtyclig primtalsfator p i y. Då ommer p dela den ena fatorn, säg. Den an då inte dela y eftersom och y är relatit prima. Eftersom p a måste p a, ds p a y. Sltsats arje primtalsfator föreommer ett jämnt antal gånger i, ds är en adrat. Pss med y. Sätter n s y t där s > t, ds a c b c b c b y s t c b s c b y t Löser n t a,b och c a y st y s t b y s t c 0

s a, b, c st, Sltsats t s, t Där s och t är dda heltal som ppfyller s>t ger alla primitia pytagoreisa trippler. Ser att a Geometris metod b c a b c c Söer n rationella pnter på cirel y Eempel, y Linjens eation ym. Vår linje passerar -,0 ger att ds y m m 0

Särningspnt mellan linje och cirel Eationsystem Ger ds en andragradseation i. y y Löses med polynomdiision ds För den andra särningspnten gäller att y Får n PPTer Giet rationell ltning,,,, c b c a c b a

Sal MVF33 Öning i eftermiddag Denna gång locan 3.00-4.30 tan pas. Uppgifterna inte alltid fllständigt lösbara, te i.4 är frågan: Tror d att 3