Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013

1 Innehåll Lovisa stads småbarnsfostran 2 Småbarnsfostrans värdegrund och mål 3 Inlärningsmiljön 4 Språklig utveckling och språkets betydelse inom småbarnsfostran 5 Barnets sätt att fungera 6 Inriktningar 9 Fostringsgemenskap 12 Stöd för uppväxt och inlärning inom småbarnsfostran 13 Mångkulturell småbarnsfostran 14 Mångprofessionellt samarbete 15 Bilagor: Årsklocka inom småbarnsfostran Stödformer inom småbarnsfostran

2 Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna gör upp sina egna planer för småbarnsfostran, där enhetens mål preciseras. För familjedagvårdarna utarbetas en gemensam plan, som beaktar särdragen i deras arbete. Lagen om barndagvård (1973/36 1 ) ger barnen rätt till småbarnsfostran i form av daghemsvård, familjedagvård, lekverksamhet eller annan klubbverksamhet. I Lovisa har vi följande verksamhetsformer: Kommunala daghem/gruppfamiljedaghem/familjedagvård/öppen småbarnfostran Privata gruppfamiljedaghem/familjedagvård Församlingarna och olika föreningar Småbarnsfostran är ett samarbete mellan föräldrar och professionella fostrare. Småbarnsfostran främjar uppväxten, utvecklingen och inlärningen hos barn under skolåldern. Vård, fostran och undervisning är olika element inom småbarnfostran. Barnets spontana lek har en viktig funktion i sammanhanget. Daghemspersonalen gör i samråd med föräldrarna upp en individuell plan för småbarnsfostran. Förverkligandet av planen utvärderas genom regelbundna utvecklingssamtal.

3 Småbarnsfostrans värdegrund och mål Syftet med småbarnsfostran är att stödja en balanserad utveckling av barnets personlighet och skapa en trygg miljö med varm stämning, som ger både barn och vuxna välbefinnande. Barnen bemöts som unika individer och accepteras i gruppen. Bekanta och trygga vuxna är genuint närvarande i barnets vardag. Barnet blir förstått och uppmärksammat enligt sin ålder och utvecklingsnivå. Fostrarna ska vara lyhörda och kunna reagera på barnets behov och känslor. - Målet är välmående barn!

4 Inlärningsmiljön Inlärningsmiljön består av bebyggda utrymmen, näromgivningen samt olika material och redskap. En mångsidig och flexibel miljö väcker nyfikenhet och experimentlusta hos barnen. I en sporrande inlärningsmiljö vill barnet delta i olika aktiviteter och uttrycka sig själv. Naturen är ett viktigt element för barnets uppväxt och utveckling. I naturen har barnet utrymme och ro för lekar, observationer och utforskning. Lovisa har en mångfaldig natur på nära håll. Fostrarna har en viktig uppgift när det gäller att skapa och förnya lekmiljön för barnen. En lekmiljö som är anpassad till barnens ålder och utvecklingsnivå skapar goda förutsättningar för barnens lek och initiativtagande. Ändamålsenliga utrymmen och leksaker spelar en viktig roll. En god växelverkan mellan vuxna och barn fungerar i vardagen då den bekanta vuxna är uppriktigt närvarande och förbinder sig att skapa en sådan relation till barnet att barnet kan få stöd i sin individuella inlärning och utveckling.

Trygga och fortlöpande kontakter mellan vuxna och barn skapar förutsättningar för ett gott kamratskap samt empati och hänsyn till varandra. En välplanerad inlärningsmiljö sporrar barnen att fungera i smågrupper, där varje barn får möjlighet att delta i samtal och växelverkan. 5 Språklig utveckling och språkets betydelse inom småbarnsfostran Barnet har rätt till småbarnsfostran på sitt eget modersmål, finska eller svenska. Målet är att stärka barnets språkliga utveckling och i mån av möjlighet erbjuds småbarnsfostran i enspråkiga grupper. Ett litet barn uttrycker sig på ett helhetsbetonat sätt med hjälp av ljud, gester och miner. Barnet behöver en fostrare som känner barnets individuella sätt att kommunicera och som uppmuntrar barnet till växelverkan. För att lära sig ett språk måste barnet både få lyssna till andra som talar språket, och också själva producera det. Fostraren är ett språkligt föredöme för barnen och därför är det viktigt att använda ett rikt och nyanserat vardagsspråk i umgänge med barnen. Tonfallet i det som sägs till barnet är viktigt. En varm och naturlig diskussion i stället för korta, kommenderande meningar förmedlar godkännande och omsorg. Samtidigt utvecklas barnets jagbild positivt.

6 Barnet behöver språket i sin dagliga verksamhet. I vardagsrutinerna lär sig barnet ord, uttryck och ett språk för olika situationer. Barnet lär sig att förstå vad det hör och att följa instruktioner. Lekar, sagor, sånger, ramsor, drama och dockteater är mycket viktiga för den språkliga inlärningen. Barnet bekantar sig med den omgivande världen, berikar sitt språk och lär sig lyssna. Att lära sig språk är en förutsättning för all inlärning. Barnets sätt att fungera Att leka, röra på sig, utforska och uttrycka sig inom konstens olika områden är karakteristiskt för barn. Barnets lek Inom småbarnsfostran baserar sig inlärningen på lek. I sina lekar använder barnen element av allt det som de har sett, hört och upplevt. De härmar och skapar nytt medan de leker. Allt som barnet uttrycker i leken är betydelsefullt för barnet. Barn leker inte för att lära sig utan lär sig medan de leker. I leken får barnen övning i sociala färdigheter och lär sig olika sätt att handla. Fostraren ska förstå lekens värde och betydelse. Barnen behöver tid, utrymme och material för lek. Fostraren ska fungera som en aktiv iakttagare eller deltagare i leken. Då kan fostraren berika leken och visa möjligheter till olika slags lekar. Även vilda och högljudda lekar tillåts. Den vuxna är ansvarig för att varje barn i gruppen kan känna sig trygg och avbryter en lek som går för vilt till.

7 Fysisk aktivitet Daglig och mångsidig fysisk aktivitet stöder barnets uppväxt, utveckling och hälsa. Grunden till en sund livsstil läggs redan i tidig ålder. Genom olika aktiviteter får barnet uppleva glädje, uttrycka sina känslor och lära sig behärska sin kropp. Miljön ska erbjuda utmaningar i lämpliga doser. Lekredskap ska finnas tillgängliga för att locka barnen till spontan motion och lek. Gården är en naturlig lekplats för barnet. De möjligheter till olika aktiviteter som den omgivande naturen och närområdet erbjuder ska också tas tillvara. Barnet utforskar En utforskande nyfikenhet präglar barnet ända från födseln. I barnets sätt att lära sig och utforska omvärlden ingår spontan lek, humor och glädje. Försök, misstag och nya aha-upplevelser stärker barnets glädje över att lära sig. För att lära sig nytt måste barnet kunna koppla samman sin egen erfarenhetsvärld med tidigare upplevelser. Fostraren möjliggör och sporrar barnets eget tänkande, problemlösning och fantasi genom sitt eget handlande. En mångsidig och flexibel inlärningsmiljö gör det möjligt för barnet att använda alla sina sinnen och hela sin kropp för att utforska, utpröva och komma till nya insikter om omvärlden. Närmiljön och naturen erbjuder barnet rika möjligheter till utforskning.

8 Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig Småbarnsfostran strävar efter att ge barnen mångsidiga erfarenheter från konstens olika delområden: musik, bildkonst, dans, drama, litteratur och hantverk. Inom konsten har barnet möjlighet att uppleva en fantasivärld där allting är möjligt och verkligt på lek. Det primära målet är att utveckla det kreativa tänkandet, berika och stimulera barnets känsloliv och fantasi och att sporra barnet till att uttrycka sig och sina känslor. Fostraren ger barnets egen fantasi och kreativitet utrymme, tid och ro att utvecklas. Fostrarens uppgift är att stödja och vägleda barnet till att inspireras, njuta och känna välbehag genom olika sinnesintryck.

9 Inriktningar Barn lär sig i växelverkan med miljön och människor. Med begreppet inriktning vill vi understryka att inlärningen i småbarnsfostran inte är ämnesindelad. Barnen vägleds i de olika inriktningarna så att de så småningom tillägnar sig sådana medel och färdigheter som hjälper dem att lära sig beundra, förstå och uppleva omvärldens mångfasetterade fenomen. När man väljer enskilda, konkreta inriktningar är det av avgörande betydelse vad barnen intresserar sig för, hurdana behov de har och vilka de lokala förhållandena är. Inriktningarna ger ramar för det som personalen bör erbjuda barnen av verksamhet och inlärning. Språket är ett medel för växelverkan inom alla inriktningarna. (Grunderna för planen för småbarnsfostran 2005, 31-32.) Utvecklingen av det matematiska och logiska tänkandet börjar redan i tidig ålder. Det handlar om förhållanden mellan föremål och fenomen: att klassificera, mäta och ordna i grupper och om antal, jämförelser och former. Barnet lär sig i vardagssituationer genom lek med bekanta och intressanta föremål och redskap. Den estetiska inriktningen öppnar sig för barn när de observerar, lyssnar, upplever och skapar. Barnen bildar sig en uppfattning om skönhet, harmoni, melodi, rytm och stil. Barnens egna värderingar, attityder och synsätt börjar formas. Spänning och glädje är viktiga delar av verksamheten.

Etiken skapar en grund för växelverkan. Barnens vardag består av situationer och händelser som kan granskas utgående från vad som är rätt eller fel, sanning eller lögn. I vardagssituationerna diskuterar barn och vuxna på ett naturligt sätt frågor som har att göra med rättvisa och jämlikhet och människans förhållande till djur och natur. En god självkänsla ger barnet förutsättningar för att möta andra människor med respekt, empati och kärlek. 10 Inom den naturvetenskapliga inriktningen får barnen möjlighet att observera, utforska och förundra sig över naturens fenomen, människor, djur och växter. Under utfärder får barnen bekanta sig med naturen och den bebyggda miljön. Genom att följa årstidernas växlingar upptäcker barnet förändringar i naturen.

11 Inom den samhälleliga inriktningen får barnet bekanta sig med dagens samhälle, dess olika serviceformer och olika yrken. Traditioner, gammal folkdiktning och traditionella sång- och utelekar, sagor, berättelser, föremål och fotografier och besök på museer utgör en del av den historiska inriktningen. De väcker barnens intresse för gångna tider och hur man levde förr. Inlärningsmiljön erbjuder barnen ljusa och positiva erfarenheter som skapar trygghet och stillhet. Kyrkoårets stora högtider, såsom påsk, advent och jul, uppmärksammas under året. Barnen får lära sig respekt för olika seder, kulturer och religioner. Familjernas religion eller livsåskådning respekteras och tas i beaktande i planeringen av verksamheten.

12 Fostringsgemenskap Med fostringsgemenskap avses att föräldrar och personal går in för att gemensamt engagera sig i och stödja barnens fostran, utveckling och inlärning. Det här är en naturlig del av småbarnsfostran. Förutsättningarna är ömsesidig tillit, jämlikhet och respekt. För en fungerande fostringsgemenskap läggs grunden redan då barnet och barnets föräldrar bekantar sig med den nya dagvårdsplatsen. Fostringsgemenskapen blir en naturlig del av barnets fostran. Föräldrarna är experter på sina barn. Under samtal mellan föräldrar och dagvårdspersonal kommer man överens om gemensamma uppfostringsprinciper, som skrivs in i barnets plan för småbarnfostran. Planen utvärderas regelbundet under barnets tid i dagvården. Ändringar i planen fylls i vid behov. Föräldrarna har möjlighet till utbyte av daglig information och utvecklingssamtal som man kommit överens om på förhand. Ett av fostringsgemenskapens mål är att skapa möjligheter för samarbete mellan barnens föräldrar, genom t.ex. gemensamma fester, utfärder och pysselkvällar.

13 Stöd för uppväxt och inlärning inom småbarnsfostran Ett barn kan behöva stöd på olika delområden i sin utveckling. Småbarnsfostran erbjuder stödåtgärder i den dagvårdsenhet där barnet vårdas. Målet inom småbarnsfostran är att kunna erbjuda tidigt eller särskilt stöd till varje barn som är i behov av det. Stödåtgärderna påbörjas i ett så tidigt skede som möjligt.(se bilaga 2). Inlärningsmiljön anpassas efter barnets behov. Den dagliga fostran planeras och genomförs på det sätt som bäst främjar barnets utveckling. Barnets grundläggande färdigheter tränas upp och barnets självkänsla stärks. Varje dagvårdsenhet har tillgång till en ambulerande specialbarnträdgårdslärares tjänster. Specialbarnträdgårdsläraren erbjuder dagvårdspersonalen handledning och konsultation för det dagliga arbetet och planeringen av det. Tillsammans med övriga samarbetsparter utreds behovet av stödåtgärder och hur åtgärderna kan genomföras. Vid behov gör dagvårdspersonalen upp en individuell plan för särskilt stöd (IP). Den bifogas till barnets egen plan för småbarnsfostran. En mångprofessionell stödgrupp för barnets uppväxt samlas en gång under verksamhetsåret för att tillsammans fundera över hur det enskilda barnets uppväxt och utveckling kan stödas på bästa möjliga sätt. Utöver de stödåtgärder som nämnts kan en minskning av barngruppens storlek eller en assistent i gruppen vara en alternativ åtgärd.

14 Mångkulturell småbarnsfostran Med mångkultur avses ömsesidig och likställd samexistens mellan olika kulturer. Mångkulturella barn och familjer har ofta invandrarbakgrund och ett annat modersmål än svenska eller finska. Mångkulturell småbarnsfostran stöder mångkulturella barn och deras familjer att växa till medborgare med två kulturer, stöder mångkulturella barn att bli tvåspråkiga och fostrar alla barn att respektera olikheter och kulturell mångfald. Det mångkulturella ska synas i dagvårdens vardag, i barnens lekar, sånger, föremål, seder och berättelser. För att stärka barnets identitet är det viktigt att barnets språk och kultur värdesätts. När barnet har ett starkt modersmål, lär det sig också svenska eller finska lättare. Modersmålet skapar grund för en fungerande tvåspråkighet.

15 Mångprofessionellt samarbete Samarbetsparter inom småbarnsfostran Förskolan och skolan Kultur- och fritidsväsendet Lovisaregionens församlingar Specialbarnträdgårdslärarna Barnskydd, familjearbete Lovisa psykiatriska poliklinik, barn- och ungdomsmottagningen Barnrådgivning, psykolog, psykiatrisk sjukskötare för barn och ungdom, familjerådgivning, talterapeut, ergoterapeut, fysioterapeut Folkhälsan och Barnets Borg Kårkulla och Eteva

DECEMBER bilaga 1 16 NOVEMBER stödgrupp för barnets uppväxt JANUARI assistentansökningar/ -förslag OKTOBER uppgörande/uppdatering av plan för särskilt stöd (btrg.lär) barnets individuella plan för småbarnsfostran (btrg.lär.) FEBRUARI dagvårdens ansökningstid anmälan till förskolan ÅRSKLOCKA INOM SEPTEMBER SMÅBARNSFOSTRAN MARS föräldrakvällar granskning av planen för särskilt stöd utvecklingssamtalen inleds (btrg.lär.) samarbetsplan dagvård/förskola AUGUSTI barnobservationer, besök i blivande dagvårdsplats introducering av nya barn/familjer och personal JULI sommarlov MAJ APRIL anhållan om minskning av gruppstorlek, gruppindelningar besök i förskolan utvärderingssamtal dataöverföring från dagvård till förskola uppdatering av planen för särskilt stöd (btrg.lär) JUNI sommarjour

17 Exempel på olika stödformer inom småbarnsfostran bilaga 2 Dokumentering En kvalitativt god grund Tidigt stöd Särskilt stöd Observationsdokumentering av barnet Barnets plan för småbarnsfostran Förutom det föregående dokumenteras specifika mål i barnets plan för småbarnsfostran Dokumentering av observationer av barnet Plan för särskilt stöd Samarbete Fostringsgemenskap Stödgrupp för barnets uppväxt Pedagogisk elevvårdsgrupp Fostringsgemenskap Stödgrupp för barnets uppväxt + övriga samarbetsparter, terapeuter Fostringsgemenskap Stödgrupp för barnets uppväxt + övriga samarbetsparter, terapeuter Specialarbetare inom småbarnsfostran Specialbarnträdgårdslärare, psykolog, psyk.sjukskötare, hälsovårdare assistent (behovet sporadiskt) Specialbarnträdgårdslärare, psykolog, psyk.sjukskötare, hälsovårdare, assistent (behovet regelbundet) Specialbarnträdgårdslärare, psykolog, psyk.sjukskötare, hälsovårdare assistent (behovet långvarigt) Språkliga färdigheter Övningar i språklig medvetenhet, mungymnastik, sagor, rim och ramsor, Se & upptäck- material, användning av bildstöd En fungerande vardag och inlärningsmiljö Smågruppsverksamhet Utrymmen, dagordning, arbetsturer o.d. ordnas så att det tjänar den just nu aktuella barngruppen,eventuellt används bilder för att illustrera dagordningen eller övriga strukturer. Största delen av verksamheten under barnets dag sker i mindre grupper Förutom det föregående, utökning av verksamhet i smågrupper t.ex. KILI, användning av bilder och stödtecken Förutom det föregående, intensifieras strukturering och mångsidiga inlärningssätt Minskning av gruppstorleken Förutom det föregående,fästs uppmärksamhet vid varje enskild grupps storlek, struktur och verksamhetens innehåll. T.ex. Kili, kompisklubb och övrig smågruppsverksamhet Stödåtgärder som definierats i planen för särskilt stöd t.ex. Alternativa kommunikationsmetoder Förutom det föregående,stödåtgärder som definierats i planen för särskilt stöd Förutom det föregående,stödåtgärder och mål som definierats i planen för särskilt stöd Barn med olika språklig och kulturell bakgrund Direktiv för undervisning av svenska som andra språk inom småbransfostran och Sv2 plan, en strukturerad och fungerande vardag, bilder, smågruppsverksamhet Konsultation av specialbarnträdgårds-läraren, och vid behov smågruppshandledning Mångprofessionell konsultation och vid behov smågruppshandledning