Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Relevanta dokument
Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Svar på motionen Bekämpa ungdomsbrottsligheten genom tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

Workshop kulturstrategi för Nacka

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Riktlinjer trygghet och säkerhet för förtroendevalda i Lidingö stad

Förskolan Västanvind

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Tillgänglighetsplan Remiss

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

Dnr LD07/ Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Aktuellt från BIG-gruppen den 1 mars 2019

Växtverk & Framtidstro!

Policy Wastetofuel på Facebook

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Regional samverkanskurs 2014

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Lokal arbetsplan Trevnaden

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Revisionsplan 2016 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser

Handlingsplan romsk inkludering. I Gävle kommun

De nya remissrutinerna utgår ifrån ett gemensamt barn- och ungdomsfokus där syftet har varit att:

Kvalitetsredovisning 2004

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

SAMORDNAT ARBETE I FAMILJER MED ALKOHOL-/DROGPROBLEM. Anneli Ben Or ärendehandledare FAM Karin Swensån Retzman, verksamhetsutvecklare VUX

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Bostad först för vem?

Näringslivspolitiskt program

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndplan Lokala nämnden Hylte år 2014

Aktuellt från BIG-gruppen den 7 september 2018

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Trafiksäkerhet. Delprogram till handlingsprogram Trygghet, säkerhet och brottsförebyggande Dnr 2015/383

INTEGRATIONSPLAN, version för underlag till handlingsplanen Kalix kommun

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013

FHN Barn och unga som anhöriga i Örebro län En kartläggning med fokusområde missbruk och psykisk ohälsa

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Aktuellt från BIG-gruppen den 27 oktober 2017

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

1(16) Uppföljning. Ändrad:

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Förskolan Västanvind

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Översiktlig granskning av kommunens bemötande, service och tillgänglighet

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Kris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för Lex Sarah

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Transkript:

Strategi för att minska ungdmskriminalitet Beslutsdatum 20XX-XX-XX Dkumenttyp Plan Beslutad av Kmmunfullmäktige Dkumentägare Brttsförebyggande strateg Diarienummer 2017/KS 0316 005 Giltighetstid Tillsvidare

2 (6) Innehållsförteckning 1 Strategi sm ska minska ungdmskriminalitet på våra gatr ch i våra bstadsmråden...3 2 Metd ch syfte...3 3 Målsättning...3 4 Målsättning för arbetets brttsförebyggande inriktning ska bygga på:...4 5 Minska brttsbenägenheten...4 6 Stärka frmell ch infrmell scial kntrll...4 7 Försvåra genmförandet av brtt...5 8 Lindra brttens skadeverkningar...5 9 Minska befgad rädsla för brtt...6 Senast reviderad av dkumentägaren Reviderad med anledning av

1 Strategi sm ska minska ungdmskriminalitet på våra gatr ch i våra bstadsmråden 3 (6) Det finns inget generalrecept på hur ungdmsbrttsligheten ska bekämpas på bästa sätt. Det finns istället mängder med kriminlgiska terier m brttspreventin. Delar av det har redvisats i denna rapprt. Vissa metder ch åtgärder anses framgångsrika under vissa mständigheter. Oftast krävs det en kmbinatin av lika brttsförebyggande åtgärder för att arbetet ska bli effektivt. Grunden i det brttsförebyggande arbetet bör bygga på kunskap ch samverkan. Det krävs ckså en kmbinatin av scial- ch situatinell brttspreventin genm att arbetet ska inriktas mt antingen individer eller situatiner för att förhindra brtt. Det man många gånger talar m är vikten av samverkan mellan lika aktörer för att mtverka ungdmsbrttslighet. En avgörande faktr för ett effektivt ch långsiktigt brttsförebyggande arbete, är att det bedrivs i nära samarbete med plisen. Fkus i samverkan bör ligga på att förebygga brtt. Om syftet blir för brett finns risken att de brttsförebyggande aspekterna pririteras ner till förmån för andra frågr. Det man även talar m är att redan i tidig ålder börja tala m mraliska frågr ch värderingar med barn ch ungdmar, för att minska risken att ungdmarna hamnar i brttsliga sammanhang. Vissa talar m att påbörja diskussin m mraliska frågeställningar redan i förskleåldern eller i början på grundsklan. Därför blir grundsklan ch scialtjänsten en trligt viktig aktör när det gäller att fånga upp barn- ch ungdmar sm kan behöva extra stöd ch msrg. 2 Metd ch syfte Strategin mt minskad ungdmskriminalitet ch minskad drganvändning ska bygga på kunskap m den lkala prblembilden. Arbetet ska bedrivas i samverkan ch bygga på ett långsiktigt-, hållbart- systematiskt arbete. 3 Målsättning Ungdmskriminaliteten ska minskas ch drganvändningen hs ungdmar ska minskas. Det brttsförebyggande arbetet med inriktning ungdmskriminalitet ska bedrivas kunskapsbaserat ch ska kntinuerligt följas upp ch utvärderas.

4 (6) 4 Målsättning för arbetets brttsförebyggande inriktning ska bygga på: Minska brttsbenägenheten Stärka frmell ch infrmell scial kntrll Försvåra genmförandet av brtt Lindra brttens skadeverkningar Minska befgad rädsla för brtt 5 Minska brttsbenägenheten Skyndsamma ch samrdnade insatser ska riktas till barn ch unga sm bedöms vara i riskznen för att hamna i kriminalitet. De ungdmar sm begår så kallade strategiska brtt ska pririteras då risken är mycket str att de hamnar i ett livslångt brttsligt beteende. Under kategrin strategiska brtt tillhör brtten rån, tillgrepp av mtrfrdn ch brtt sm t.ex. ht- eller våld mt tjänsteman ch övergrepp i rättssak. Skyndsamma ch samrdnande insatser ska riktas till unga sm hamnat i missbruk av drger eller riskerar att hamna i missbruk. Det drgförebyggande arbetet ska utvecklas ch tillgången på alkhl ch narktika ska minskas både genm strategiska ch perativa insatser. Samverkansgrupper ska utveckla ch effektivisera sitt preventiva arbete. Detta kan ske genm t.ex. sciala insatser grupper, arbetsgrupper enligt samverkansöverenskmmelsen (Kmmun ch Plis) alternativt samverkan gemensam lägesbild (Möte sm hålls en gång i veckan, samverkansaktörer interna ch externa aktörer). Idag finns det fyra arbetsgrupper för samverkansöverenskmmelsens mellan kmmun ch Plis. En arbetsgrupp för varje pririterat mråde. 6 Stärka frmell ch infrmell scial kntrll Den frmella kntrllen kan stärkas genm ökad plisiär närvar. Den plisära närvarn önskas bedrivas genm ett brttsförebyggande arbete på de platser, där störst effekt uppnås. Nuvarande lkala lägesbild ska inventeras kntinuerligt ch uppdateras ch där med styra vilka gegrafiska platser arbetet ska bedrivas på.

5 (6) Plisens resurser när det gäller brttsförebyggande är just nu väldigt svaga, dck är det en önskan ifrån kmmuns sida att en resursförstärkning kan ske i närtid, men inget kmmunen råder över. Utredning m utökad kameraövervakning eller andra tekniska gärder kan användas för att förebygga ch bekämpa brtt samtidigt sm ett starkt skydd för den persnliga integriteten ska beaktas. Användning av väktare eller rdningsvakter ska användas på ett ändamålsenligt sätt ch styras efter den lkala lägesbilden. Väktare ska arbeta kntaktsökande med ungdmar, bygga gda relatiner, vara gda förebilder åt ungdmar. Den frmella kntrllen med hjälp av väktare ska leda till en förändrad attityd hs ungdmar sm leder till att brttsbenägenheten minskas. Arbetet ska ckså bedrivas med syfte att avskräcka, genm att öka upptäcktsrisken. Den halvfrmella sciala kntrllen genm grannsamverkan mt brtt ska utvecklas ch effektiviseras. Fler grannsamverkansmråden ska skapas ch nuvarande ska stärkas genm utbildning ch en tydlig bild av den lkala prblembilden ska kntinuerligt återges till dessa kntakter. Ytterligare inslag av halvfrmell kntrll genm t.ex. föräldravandringar ch nattvandrare ska utvecklas. En utökning av vuxennärvar i samhället bidrar till ökad trygghet, samtidigt sm detta får drg- ch brttsförebyggande effekter. Samverkansfrmer ska ses över. 7 Försvåra genmförandet av brtt Kunskap m situatinellt brttsförebyggande arbete ska spridas till kmmunens lika förvaltningar ch aktörer. Verksamheter, tjänster ch platser sm är särskilt utsatta för brttsrisker ska bli medvetna m riskerna. Infrmatinskanaler är genm arbetsgruppsmöten, samverkansmöten, grannsamverkan ch genm kmmunala träffar med företagare i Tyresö Vid ny- eller mbyggnatin av bstäder ch ffentlig miljö ska en utökad hänsyn tas till brttsförebyggande aspekter. Brttspreventin i detta sammanhang kan ske genm terin CPTED (Crime preventin thrugh envirnmental design) byggnatin ch utfrmningen av den fysiska miljön ska ske på ett så sätt att tryggheten ökas ch att brtt försvåras. 8 Lindra brttens skadeverkningar Brttsutsatta, framförallt ungdmar sm utsätts för brtt i större utsträckning än vuxna ska få prfessinell hjälp att bearbeta sina psykiska besvär efter ett brttstillfälle. De kan handla m råd ch stöd efter att själv ha blivit utsatt för

6 (6) våld, bevittnat våld eller bevittnat våld i nära relatin. Unga brttsutsatta ska pririteras då knsekvenserna kan bli allvarligare ju yngre persnen är sm drabbats. Här handlar det även m att tillgdse vittnesstöd i lika frmer, så att de får den hjälp de behöver. 9 Minska befgad rädsla för brtt Redvisa en verklig bild av brttsutvecklingen i kmmunen. Detta så att medbrgare inte ska känna befgad rädsla eller känna trygghet. På så vis ska både ungdmar ch vuxna slippa att anpassa sitt liv efter trygghet ch rädsla. Tyresö kmmun ska ha ett tydligt medbrgarperspektiv med en uttalad lyhördhet, detta ska spegla sig i ett kntinuerligt arbete med att inventera trygga platser, för att i nästa steg se över m brtts- ch trygghetsskapande åtgärder kan vidtas. Till denna tjänsteskrivelse bifgas en handlingsplan, där lika mål satts upp när det gäller ungdmsbrttslighet ch drgförebyggande. I handlingsplanen anges ett mål, vidare ett exempel på en aktivitet sm ska hjälpa till att nå målet, vilken verksamhet eller aktör ska ansvara för aktiviteten, vilka aktörer ska medverka ch hur kan samverkan se ut.